Modern handelsteori. Inombranschhandel. Modern handelsteori DEFINING INTRAINDUSTRY TRADE. Modern handelsteori Sawyer & Sprinkle kapitel 5
|
|
- Elsa Pettersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Modern handelsteori Sawyer & Sprinkle kapitel 5 Patrik Karpaty Handelshögskolan, Örebro universitet Modern handelsteori Ricardo och Heckscher-Ohlin förklarar handel med skillnader mellan länder gällande teknologi eller faktortillgångar Kan t.ex. förklara varför Sverige exporterar bilar till Vietnam och istället importerar Vietnamesiska skor Hur förklarar vi att länder med likartad teknologi och faktortillgångar handlar med varandra? Framförallt: varför både exporterar och importerar man samma vara: intrahandel? x: Varför exporterar Sverige mobiltelefoner till Finland samtidigt som vi också importerar mobiltelefoner från Finland? För att förklara detta fenomen använder sig modern handelsteori av antaganden om ofullständig konkurrens och stordriftsfördelar i produktionen av differentierade varor 1 2 Modern handelsteori Viktiga nyckelbegrepp är: 1. Inombranschhandel 2. Differentierade produkter och olika preferenser 3. Produktcykelteorin 4. Stordriftsfördelar 5. Monopolistisk konkurrens 6. Outsourcing Inombranschhandel Intraindustry trade index X M Intraindustry tradeindex (Gruber Lloyd) 1 X M Där för en given industri, tex fordonsindustrin X = exportvärdet M = importvärdet 3 4 DFINING INTRINDUSTRY TRD Table 5.1 Intraindustry Trade xamples: Selected U.S. xports and Imports, 2006 ($ Millions) Category xports Imports Calculated Index of IIT Telecommunications quipment 28,322 40, Plastic Material 25,125 13, Cookware 872 6, Pulpwood 5,908 3, Finished Metal Shapes 13,941 16, Crude Oil , lectronic pparatus 29,804 33, Semiconductors 52,430 27, Machine Tools 9,498 9, Furniture 3,220 24, xcavating Machinery 9,871 10, Farm Machinery 5,312 6, Business Machines & quipment 2,702 8, Medical quipment 22,708 23, Computers 11,470 33, Civilian ircraft 40,832 10, Figur 2.3 Internationell specialisering i svensk tillverkningsindustri. Total specialisering uppdelad på mellanbransch- och inombranschspecialisering, , procent År Total SNI69 Mellan SNI69 Inom SNI69 Total SNI92 Mellan SNI92 Inom SNI92 nmärkning: Branscherna definieras under perioden på SNI69 5-siffernivån (137 branscher) och för perioden på SNI92 5-siffernivån (265 branscher). OBS! Tabellen är hämtad från ITPS rapporten 6 1
2 Heterogena produkter och ofullständig konkurrens Hittills har vi tittat på företag som agerar i fullständig konkurrens Många företag agerar dock på marknader med monopolistisk konkurrens stort antal företag där man konkurrerar med varor som är nära, men inte perfekta, substitut, fritt tillträde oligopol litet antal företag som producerar likadana varor, svårt att etablera sig 7 INTRINDUSTRY TRD IN DIFFRNTITD PRODUCTS Most intraindustry trade is in differentiated goods These goods have features that make them appear different from competing goods in the same market or industry Goods can be differentiated in two ways Horizontally differentiated goods differ in some slight way but are similarly priced Vertically differentiated goods have different physical characteristics and different prices fterfrågan vid fullständig konkurrens fterfrågan vid ofullständig konkurrens Företagets efterfrågan Marknadens efterfrågan Företagets efterfrågan Marknadens efterfrågan p P p P q Q q Q 9 10 Vinstmaximering vid monopolistisk konkurrens - innan handel Vinstmaximering vid monopolistisk konkurrens handel (ökad konkurrens) pris Företag land MI = Marginalintäkt MK = Marginalkostnad SK = styckkostnad = fterfrågan pris Företag land MI = Marginalintäkt LMK = Marginalkostnad på lång sikt LSK = styckkostnad på lång sikt 1 = fterfrågan på lång sikt p c B MK SK Vinstmaximeringsvillkor MI=MK p c B LMK LSK Vinstmaximeringsvillkor MI=MK Totala vinsten = pbc Totala vinsten = 0 q MI kvantitet q MI 1 0 kvantitet
3 Vinstmaximering vid monopolistisk konkurrens handel (ökad konkurrens) Styckkostnader vid stordriftsfördelar pris p 2 Företag land LMK LSK MI = Marginalintäkt på lång sikt LMK = Marginalkostnad på lång sikt LSK = styckkostnad på lång sikt 1 = fterfrågan på lång sikt Vinstmaximeringsvillkor MI=MK Initialt är de fasta styckkostnaderna (FK/q) stora Låga rörliga styckkostnader (RK/q) Styckkostnaderna (SK) faller med ökad produktion Totala vinsten = 0 MI 1 q 2 kvantitet verage Cost C 0 Stordriftsfördelar C 1 B C T ex vid tillverkning av bilar 0 75, ,000 Number of Full-Size Cars Stordriftsfördelar få företag (kort sikt ev. övervinster p>sk) verage Cost C 0 Sammanslagning av två marknader (genom t ex internationell handel) - Några företag försvinner - De som blir kvar blir större C 1 B C fterfrågan blir mer elastisk (flackare efterfrågekurva) än tidigare 0 75, ,000 Number of Subcompact Cars Stordriftsfördelar Krugman Produktion där MI = MK Sammanför de båda marknaderna till en ny marknad genom handel Pga ökad konkurrens och ökat utbud får vi en flackare efterfrågekurva, 0 blir 1 Priserna faller och kvantiteten ökar Styckkostnaderna faller Bättre utnyttjande av stordriftsfördelar Ökad koncentration, färre företag 17 Nobelpris 2008 Kombinerar stordriftsfördelar och produktvariation x bilindustrin Mycket inombranschhandel i: Möbler, Transportmedel, optiska instrument Hög grad av produktdifferentiering Lite inombranschhandel i: råvaror 18 3
4 Monopolistisk konkurrens: Mellan perfekt konkurrens och monopol Produktcykelteorin Vernon Tre faser som en ny produkt går igenom: 1. Introduktion efterfrågan är prisokänslig snabb produktutveckling (kostnaderna inte så viktiga) 2. Tillväxt mer standardiserad produkt och produktionsteknik ökad konkurrens 3. Mognad mekaniserad tillverkning i längre serier Länder skiljer sig åt i olika egenskaper på utbuds- och efterfrågesidan vilket gör att produktcykelteorin kan förklara handelsmönster q q Figur 5.4 Produktion och handel i produktcykeln i-land export konsumtion import produktion tid Introduktion Tillväxt Mognad produktion u-land export Introduktionsfasen ndast höginkomstländer producerar höga inkomster (oelastisk efterfrågan) preferenser för ny teknik differentierad efterfrågan tillgång till högutbildade i arbetskraften hög teknologi patentlagstiftning (omöjliggör kopiering) God kontakt med marknaden import konsumtion tid Tillväxt och mognadsfasen Produktion och teknik standardiseras Produktion kan nu flyttas till låginkomstländer I-länderna exporterar nya produkter och importerar nya Burenstam Linder (1961) Overlapping demands tt land med höga inkomster specialiserar sig på kvalitet Handel med differentierade varor kommer att vara som störst mellan länder med samma nivå på inkomsten
5 Välfärdseffekter av internationell handel och inombranschhandel 1. Med handel mer konkurrens Produktdifferentiering med lägre vinster 2. Med handel mer konkurrens Produktdifferentiering med högre kvalitet 3. Med handel mer konkurrens Bryter upp monopolmakt (men inte helt: p>mc) 4. Dra fördel av skalfördelar i produktionen 5. Lägre omställningskostnader Kapitel 6 Migration och internationella investeringar (FDI) International Trade Map of World Trade uropean and U.S. Trade TBL 1-1 Shares of World Trade, ccounted for by Selected Regions, Figure 1.2 World Trade in Goods, 2006 ($ billions) Feenstra and Taylor: International Trade, Second dition Copyright 2011 by Worth Publishers Världshandeln Domineras av I-länderna Inom uropa 31% merika 11% (Nord-, Central- och Sydamerika, Karibien) sien 27% Mellanöstern och Ryssland 9% frika 3% Figure 1.6 Foreign-Born Migrants, 2005 (millions) Feenstra and Taylor: International Trade, Second dition Copyright 2011 by Worth Publishers 5
6 Migration Sker utanför OCD Till skillnad mot handeln. Mellan fattiga länder/kontinenter, som sien, frika, Latinamerika År miljoner Utlandsfödda i OCD 195 milj i världen sien 53.1, Ryssland 12, frika 17.1, Latinamerika 6.9 milj. Flyttar ofta inom samma kontinent för jobb Hinder mot immigration i OCD länderna Hinder för migration xemplet U U 15 innan 2004, stor mobilititet inom U 2004 anslöts 10 nya länder, Cypern, Tjeckien, stl, Lettl, Litt, Ungern, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien ndast ngland och Irland öppnade gränserna ngland immigranter blev istället anslöts 2 nya medlemmar Rumänien och Bulgarien Övergångsregler har införts I flera U länder Hinder för migration xemplet Mexiko 12 milj arbetare från Mexiko levde i US år 2005 (>10% av Mexikos befolkning 111 milj) US hade då 37 milj invandrare nhöriga får nu vänta upp till 13 år för att ta in släktingar (byråkratiskt hinder) Handel kan fungera som substitut för migration kan öka standard hos invånare 33 Figure 1.7 Stock of Foreign Direct Investment, 2006 ($ billions) Feenstra and Taylor: International Trade, Second dition Copyright 2011 by Worth Publishers Direktinvesteringar Flödena går huvudsakligen mellan OCD länder (90%) Flödena till mindre utv. länder från I-länder Kina (4.e plats i världen), Brasilien, Mexiko Stora flöden inom uropa och mellan US och uropa Faktorrörelser lternativ till int. Handel Kan använda faktorproportionsteorins prediktioner Mellanbranschhandel uppstår när faktorrörlighet mellan länder är dålig Hinder För utländskt ägande (tex i U-länder) nsökningsförfaranden Begränsningar i vissa branscher Migration (till I-länder)
7 Internationell rörlighet hos produktionsfaktorer ntag H-O framework 2 länder Land har dubbelt så mycket arbetskraft som land B Land B har dubbelt så mycket kapital som land 2 varor, kläder och stål Kläder arbetskraftsintensiv i sin produktion Stål kapitalintensiv i sin produktion Men!! ntag att handel inte är möjligt men att det råder fullkomlig internationell rörlighet av K och L Produktionsfaktorer utjämnas mellan länder (faktoravkastning ex lön) Migration Fördomar Immigranter utnyttjar sociala välfärdssystem Immigranter tar våra jobb Löner dumpas i Sverige Kan migration leda till vinster för Immigrantlandet /Mottagarlandet? migrantlandet? Produktionsmöjlighetskurvorna kommer att jämnas ut tills båda länder har samma produktionsmöjlighetskurva och samma relativpris Tilltagande alternativkostnad om mer än en insatsfaktor används i produktionen = return to capital B = wages + B = total output i ekonomin Skillnader i lönenivå ger ekonomiska incitament till migration Ökad total output vid migration (pga avtagande avkastning) Wages, U.S. SL SL = supply of labor Output f(k 1,L) MPL 0 f(k 0,L) W US MPL 0 MPL 0 (lönen) är mindre än MPL 0 B D US L Labor Force, U.S. 39 D-kurvan = efterfrågan på arbetskraft= f(mpl, p), dvs värdet av produktionen 40 Wages in the U.S. INTRNTIONL MOVMNTS OF LBOR Output and Welfare ffects of International Labor Migration W US W US e d a Panel a Sl c b Sl F D US Labor Force in U.S. Wages in India W I W I e d a Panel b Sl F c b Sl D INDI Labor Force in India Sammanfattning US kapitalrikt, Indien rel. mycket arbetskraft Lönerna högre i US än i Indien rbetskraft migrerar från Indien till US Indien (K/L) stiger rbetskraft som stannar vinner (får högre löner) Kapitalägarna förlorar (betalar högre löner) Output faller US (K/L) faller merikanska arbetare förlorar (mindre K att arbeta med) Kapitalägarna vinner (ökad output, lägre löner) Output stiger (immigranterna produktiva) Världens output stiger pga att arbetskraften används där den behövs mest 7
8 xtra bild migration Migration forts W US och W I = löner i US och Indien fterfrågekurvan = värdet av MPL*p = VMP Dvs intäkterna från den sist sålda enheten producerad med en extra enhet arbetskraft fterfrågan speglar värdet på arbetskraft (VMP) Jämvikt vid och, lönerna högre i US, (W US >W I ) Migration från Indien (Sl till Sl ) Ny jämvikt F i US och F i Indien Output US initialt = a+d+e d+a=löner, e = avkastning kapitalägarna Immigration, ny output a+b+c+d+e a+b=löner, e+d+c = avkastning kapitalägarna Indien output initialt = a +b +c +d +e a +b = löner resten till kapitalägarna (c +d +e ) migration, ny output a +d +e a +d = nya löner i Indien, e avkastning kapitalägarna Immigration US 30 miljoner europeer åren Nya världen (Nord, Sydamerika samt ustr.) I US ökade populationen med 17% + 15 miljoner invånare Reallönerna i nya världen 3ggr så höga initialt Kapitalackumulering men löneutv i nya världen lägre Reallönerna i nya världen endast 2ggr så höga 1913 Figure 5.3 Wages in urope and the New World Feenstra and Taylor: International Trade, Second dition Copyright 2011 by Worth Publishers Sverige ur ett historiskt perspektiv Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden (ITPS-rapporten kap 1) 1800-talet migration från den gamla världen till den nya 1880: ca 1% av befolkningen årligen konomiska incitament ndra världskriget Sverige nettoinvandring T o m början 1970 arbetskraftsinvandring ffekter på total sysselsättning eller nivån på arbetslösheten? Större omsättning av jobb (job turnover) Internationell handel effektivare resursutnyttjande, överlag bra för landets invånare Problem för vissa grupper?
9 Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden, forts. xempel Stora länder med relativt stor tillgång på lågutbildad arbetskraft växande export av varor som är relativt intensiva i användningen av lågutbildad arbetskraft Världsmarknadspriset faller Länder som Sverige (relativt hög andel högutbildad arbetskraft) specialiserar sig ytterligare på produkter som är intensiva i användningen av högutbildad arbetskraft Kapitalflöden mellan länder: Utländska direktinvesteringar Utländsk direktinvestering (FDI), när ett företag blir ägare till ett företag i annat land Inflytande i företaget I Sverige (och US) gäller 10 % regeln. Greenfield FDI när ett företag bygger en fabrik/företag från grunden. cquisition FDI när ett företag köper ett existerande företag Relativ efterfrågan på lågutbildad arbetskraft minskar i Sverige Större lönespridning mellan hög- och lågutbildade (alt. högre arbetslöshet bland lågutbildade) 49 Tilltagande alternativkostnad om mer än en insatsfaktor används i produktionen = wages B = return to capital + B = total output i ekonomin Skillnader i ersättning till kapital ger ekonomiska incitament till FDI Ökad total output vid FDI(pga avtagande avkastning) Return to Capital, U.S. Sk Output MPK 0 MPK 0 (rents) är mindre än MPK 0 f(l 0,K) R US MPK 0 B D US K Capital Stock, U.S D-kurvan = efterfrågan på kapital = f(mpk, p), dvs värdet av produktionen Return to Capital, U.S. R US R US e d INTRNTIONL MOVMNTS OF CPITL Output and Welfare ffects of International Capital Mobility a Panel a Sk F c b Sk D US Capital Stock, U.S. Return to Capital, India R I R I e d a Panel b Sk c b Sk F D INDI Capital Stock, India Sammanfattning US kapitalrikt, Indien rel. mycket arbetskraft Kapitalavkastningen högre i Indien än i US Kapital migrerar från US till Indien (FDI) Indien (K/L) stiger rbetskraft vinner (MPL stiger, w stiger) Kapitalägarna förlorar (r faller) Output stiger US (K/L) faller merikanska arbetare förlorar Kapitalägarna vinner Output sjunker Världens output stiger pga att investeringarna görs där de behövs mest 9
10 xtra bild kapitalrörelser fterfrågan och utbud på kapital R=avkastning på kapital, Sk = utbud av kapital Demand = value of marginal product (VMP) Dvs MPK*p (p= pris på den senast sålda varan) Initiala lägen och där VMP=R Om K/L kvoten stiger faller R Output = f=(k, L) hela ytan under VMP (D) tom Sk Ju mer kapital, desto större output, men ökningstakten avtar successivt Utbudet Sk större i US, dvs K/L hög, dvs R lägre i US än i Indien Output i US, a+b+c+d+e, Indien a +d +e US a+b = avkastning kapital, c+d+e = löner Indien a +d = avkastning kapital, e =löner Kapital rör sig nu till Indien till dess R samma i bägge länder (F och F ) US a+d (+ b i Indien) = avkastning kapital, e = löner Indien a = avkastning kapital, c +d +e =löner (c +b ) > (b+c) output i världen stiger Kapitalet gör mer nytta där det är en bristvara! Jämför med HO För ett land med relativt mycket arbetskraft Int. handel leder till ökning av lönerna Minskad kapitalavkastning Dvs de knappa produktionsfaktorn (K) förlorar relativt den rikligt förekommande faktorn (L) Internationell handel och direktinvesteringar (även migration) är substitut Multinationella företag När en utländsk ägare utövar effektivt ägande (t ex äger mer än 50% av aktievärdet) 58 Direktinvesteringar (FDI) Direktinvesteringar och multinationella företag Fördomar Hot mot sysselsättningen Forskningen flyttas till utlandet Huvudkontoret flyttar utomlands Definitioner Med direktinvesteringar avses (här) att en investerare i ett land förvärvar aktier i ett företag i ett annat land med avsikten att uppnå långsiktigt inflytande i företaget. (För information om vad som avses med långsiktigt inflytande se ITPS-rapporten s. 83 fotnot 82.) Med multinationellt företag (MNF) menas ett företag där en utländsk ägare utövar effektivt ägande (t ex äger mer än 50% av aktievärdet)
11 Procent Vertikal integration Horisontell integration Vertikalt integrerat MNF t ftg i ett I-land äger ett ftg i ett U-land Produktionsprocess uppdelad i olika led som är lokaliserade i olika delar av världen Ägande och kontroll centraliserad i samma företag Incitament: Transaktionskostnader x. Råvarukälla, insatsvaror, relativa resurstillgångar, offshoring Branscher där relativ resursanvändning skiljer sig mellan produktionsled Låga löner Inomföretagshandel Horisontellt integrerade MNF tt ftg. i ett I-land äger ett företag i ett annat I-land Duplicering av verksamheten, äger flera anläggningar inom samma förädlingsled Förvärv, nyetablering, fusioner Marknadsmakt: begränsad konkurrens, stordriftsfördelar ffektivitetsvinster Horisontell integration eller export? Teorin för FDI OLI-modellen (Dunning) Ägarspecifika fördelar (Ownership) som är konkurrenskraftiga och går att flytta till dotterbolag Bättre produkt / design Mer effektiv produktionsteknologi Bättre marknadsföring tt varumärke: t ex Coca cola, Ford Inte möjligt att licensiera Lokaliseringsfördelar (Localizational) fördelar som inte hemmamarknaden kan erbjuda närhet till marknaden billigare produktionsresurser Internaliseringsfördelar (Internalizational) lönsammare att äga företaget än att anlita lokala externa företag t ex mån om att behålla specifik kunskap och teknologi inom företaget Ingående direktinvesteringar i Sverige Har ökat dramatiskt under 1990-talet på grund av bl a liberaliseringsvåg under 1990-talet U medlemskap reduktion av tullar på varor och tjänster vveckling av hinder för utlandsägande depreciering av valuta (från fast till rörlig växelkurs 1992) Us inre marknad ökat humankapital hos den svenska arbetskraften sänkta transportkostnader Ingående respektive utgående direktinvesteringar i Sverige (mkr) Ingående direktinvesteringar ndel sysselsatta i utlandsägda företag Ingående direktinvesteringar Utgående direktinvesteringar År Källa: Riksbanken ndel i industrin ndel i tjänstesektorn
12 ndel sysselsatta i utlandsägda företag inom industrin Mergers & cquisitions (IS 2003) Irland Luxemburg Ungern Sverige Belgien Tjeckien Frankrike Nederländerna Storbritannien Polen ustralien Norge Österrike Finland Spanien Tyskland Danmark US Italien Portugal Turkiet Schweiz Procent ga sea SG rla stra utoliv vesta BP BT Industries sab sselte Frigoscandia Fritidsresor Gullspång Hägglunds Kalmar Industries Kockums Linjebuss Nobel Industries OK PLM Partena Pharmacia Pripps Saab utomobile Scandic Hotels Segerström & Svensson Skandia sset Man. Svedala Swebus Telia Volvo personvagnar Källa: IS rapport 2003 Med utländska flaggor i topp och 67 konjunkturen i botten hur går det för Sverige? 68 Motiv till utländska direktinvesteringar Marknadssökande Marknadssökande (market seeking) Kostnadssänkande (efficiency seeking) Konkurrensbegränsande (strategic asset and capability seeking) Kunskapssökande (technology sourcing) När transportkostnaderna är stora Höga tariffer till den utländska marknaden Fraktkostnader Stordriftsfördelar på företags/koncernnivå (förmodligen viktigare idag) npassar produkterna till lokal smak Lokal produktion (låg export) xportplattform i länder med komparativa fördelar Kostnadssökande Specialisering av produktionen dit faktorkostnaderna är låga Lägre total produktionskostnad Utnyttjar mottagarlandets komparativa fördelar Inomföretagshandel viktig Konkurrensbegränsande Förvärv för att hindra/mota bort konkurrenter Fåtalskonkurrens Världsmarknaden domineras av ett fåtal stora exporterande företag
13 Kunskapssökande Varför är motiv viktigt att studera? Multinationella företag utan fördelar (Motta 1998) Plocka russinen ur kakan, eller Utvinna teknologi från konkurrenter Motiven kan ha olika inverkan på bl a sysselsättningen, produktivitet, konkurrens kunskapsspridning Vilka motiv är viktigast? Det finns visst stöd för marknadssökande motiv (växande marknader, ingen handel) Men inte för de konkurrensbegränsande (inte hög koncentration) Kostnadssökande (handel inom koncernen) Resultat branschanalys - tillverkningssektorn Omfattande utlandsägande i branscher med differentierade produkter (märkesvaror) och där investeringarna i FoU är höga dvs i branscher med koncernspecifika stordriftsfördelar Höga handelskostnader Låga stordriftsfördelar på arbetsställenivå (fabriksnivå) Sveriges komparativa fördelar (real- och humankapitalintensiva branscher); Stöd för vertikala investeringar och exportplattform Inget stöd för direktinvesteringar (FDI) som minskar konkurrensen Generella problem med multinationella företag (MNFs) MNFs kan ta emot subventioner och göra investeringar som inte genererar kunskapsöverföring behålla den hemligaste forskningen hemma? MNFs kan konkurrera ut lokala företag, vilket inte är något problem i sig men om företaget får en monopolställning så kan konsumentöverskottet minska. MNFs kan välja att använda egna underleverantörer till nackdel för de lokala Om ett MNF har global marknadsmakt så kan värdlandet få del av dess monopolränta, men detta kan leda till en improduktiv tävlan mellan länder om att erbjuda fördelar
Modern handelsteori. Sawyer & Sprinkle kapitel 5. Patrik Karpaty Handelshögskolan, Örebro universitet
Modern handelsteori Sawyer & Sprinkle kapitel 5 Patrik Karpaty Handelshögskolan, Örebro universitet 1 Modern handelsteori Ricardo och Heckscher-Ohlin förklarar handel med skillnader mellan länder gällande
Läs merModern handelsteori. Modern handelsteori. Modern handelsteori Sawyer & Sprinkle kapitel 5
Modern handelsteori Sawyer & Sprinkle kapitel 5 Patrik Karpaty Handelshögskolan, Örebro universitet 1 Modern handelsteori Ricardo och Heckscher-Ohlin förklarar handel med skillnader mellan länder gällande
Läs merInternationell handel
Internationell handel Globalisering Resursfördelning i öppna ekonomier 1 Dagens föreläsning kapitel (3) och 4-5 4. Den neo-klassiska faktorproportionsmodellen (Hecksher- Ohlin) förklarar varför komparativa
Läs merUtbud och efterfrågan och jämviktspris figur
Nationalekonomi Hushållning med knappa resurser Alternativkostnad Konsumenter maximerar sin nytta Företag vinstmaximerar Förenklade modeller Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Utrikeshandelsteori
Läs merÖvningar i Handelsteori
Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.
Läs merExtra frågor att träna på
Extra frågor att träna på Multiple choice frågor 1. Vilket av följande påståenden är sant? a) Kapitalägarna i USA förlorar på kapitalflöden från USA till Kina. b) Kapitalägarna i Kina gynnas av kapitalflöden
Läs merKapitel 2, uppg 17 (spaltar upp svaren för att det skall bli mer överskådligt)
Lösningsförslag kapitel 2, uppg 16 a) Vinst Japan = 1 flaska vin (V). Utgå från alternativkostnaderna: 1 majs (M) = 0.75 V i Japan eller 1V=1.333 M innan handel. I uppgiften ges att 4M=4V (eller 1M=1V).
Läs merInternationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet
Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och
Läs merINTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING
INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden
Läs merLösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A
Lösningsförslag tentamen 31 maj 2011 Flervalsfrågorna 10 st 1. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A 10. D Essäfrågor Fråga 1 a) Hur mycket kommer att konsumeras av varan i landet? Läs av efterfrågan
Läs merHur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet
Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad
Läs merTILLÄMPAD EI<ONOMI OCH HANDEL \\J ~ b lo o
INSTITUTIONEN FÖR NATIONALEKONOMI :rvibd STATISTIK Göteborgs Universitet TILLÄMPAD EI
Läs merSvenskt näringsliv i en globaliserad värld
Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Effekter av internationaliseringen på produktivitet och sysselsättning Pär Hansson, Patrik Karpaty, Markus Lindvert, Lars Lundberg, Andreas Poldahl och Lihong
Läs mer02/05/2012. Produktionsmöjlighetskurvan vid ökande alternativkostnader. Produktionsmöjlighetskurvan och utbudskurvan vid konstant alternativkostnad
Produktionsmöjlighetskurvan vid ökande alternativkostnader Produktionsmöjlighetskurvan och utbudskurvan vid konstant alternativkostnad Vid ökande alternativkostnad måste vi ge upp mer och mer av den andra
Läs merTENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Globalisering och utveckling 4,5 hp NEGAOI. Datum: Tid: Lärare:
Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet TENTAMEN NEGAOI Globalisering och utveckling 4,5 hp Datum: Tid: Lärare: Fredagen den 1 juni 2012 14-17 Lars Bohlin Totalt antal poäng
Läs merNationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori
Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva
Läs merTentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)
Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G
Läs merInternationell handel
Internationell handel Globalisering Resursfördelning i öppna ekonomier 1 Dagens föreläsning kapitel 6-9 6. Internationell rörlighet hos produktionsfaktorer 7. Tariffer, Handelshinder 8. Icke tariffära
Läs merFrihandel hur kan den gynna oss?
Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara
Läs merTentamen i Nationalekonomi
Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Nationalekonomi och Statistik Tentamen i Nationalekonomi Kurs: Globalisering och utveckling 4,5 hp, kurskod NEGA01 Datum: 1 juni 2012 Kursansvarig lärare: Joakim
Läs merUtländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017
Utländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017 Frågeställningar Vilka effekter har utländska uppköp på produktivitet, sysselsättning
Läs merKapitel 6 Imperfekt konkurrens
Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens
Läs merNew figures for Sweden
New figures for Sweden FKG 2013-10-10 Anders Rune New figures for Sweden Bokslut 2012 Aktuellt om konjunkturen Strukturella förändringar Konkurrensförutsättningarna i Sverige Utsikter i Sverige och internationellt
Läs mer(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens
(Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så
Läs merTentamen på. Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp. Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Nationalekonomi Tentamen på Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp 2014-11-05
Läs merEtt utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
Läs merInternationell Ekonomi. Lektion 4
Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner
Läs merSVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD
SVENSK HANDEL 2015 SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD BUSINESS SWEDEN Mars 2015 Stockholm SVENSK TJÄNSTEEXPORT ÄR PÅ UPPGÅNG OCH SVERIGE UTGÖR EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD
Läs merMonopol. Monopolets vinstmaximering
Monopol Marginalintäktskurvan för en monopolist har högre lutning än efterfrågekurvan eftersom för att konsumenterna skall vilja köpa flera produkter måste priset på varan sänkas. Konsumenterna har en
Läs merSvensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data
Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008
Läs merInternationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!
F UTRKESHANDEL Fördelar med handel orsaker Vad förklarar handelsstruktur Välfärdseffekter Effekter av handelsbegränsningar Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!
Läs merNEGA01, Mikroekonomi 12 hp
TENTAMEN NEGA01, Mikroekonomi 12 hp Datum: Tisdag 15mars 2016 Tid: 14.00-18.00 Lärare: Dinky Daruvala Tentamen omfattar totalt 40 poäng. För G krävs 20 poäng och för VG krävs 30poäng OBS! Svaren ska vara
Läs merGlobal sourcing och makroekonomi
Global sourcing och makroekonomi Prins Bertil seminariet Handelshögskolan, Göteborg 4 oktober 2012 Vice riksbankschef Karolina Ekholm Global sourcing del av globaliseringsprocessen Baldwins (2006) två
Läs mer02/05/2012. Produktionsmöjlighetskurvan vid ökande alternativkostnader. Produktionsmöjlighetskurvan och utbudskurvan vid konstant alternativkostnad
Produktionsmöjlighetskurvan vid ökande alternativkostnader Vid ökande alternativkostnad måste vi ge upp mer och mer av den andra varan när vi ökar produktionen av den första varan. Det kan bero på att
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merTentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum:
Tentamen i Nationalekonomi A Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp Datum: 2015-05-09 Ansvariga lärare: Patrik Karpaty Johan Karlsson Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare Maximal poängsumma: 26 För betyget G
Läs merNationalekonomi för tolkar och översättare
Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens
Läs merAtt konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger
Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling
Läs merKonjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen
Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader
Läs merDan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi
Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare
Läs merDirektinvesteringar 1
Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringsflöden Diagram 1 och tabell 1 visar värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar under 2006-2014. Inflöden redovisas som nettot av de investeringar som utländska
Läs merVad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning
F-underlag, NEK Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning Individer Samhällen Företag Resurser Produktion Konsumtion Välfärd Resurserna är knappa och har
Läs merInternationalisering Introduktion och begrepp eller hur tänker en nationalekonom Industrins förnyelse, regionuppsala.
Internationalisering Introduktion och begrepp eller hur tänker en nationalekonom Industrins förnyelse, 2019-06-13 Innehåll Bytesbalansen Ett företag är inget land Utrikeshandel och dess bestämning Dagens
Läs merSveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet
Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merEU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige
Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).
Läs merF7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft
F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merKONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66)
KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66) OLIKA KOSTNADSMÅTT Fasta kostnader (FK) Rörliga kostnader (RK) Marginalkostnad (MK) Total/rörlig/fast styckkostnad Är kosnader som inte varierar med produktionsvolymen.
Läs merFlyttar forskningen från Sverige?
Flyttar forskningen från Sverige? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert Användarrådsmöte 14 oktober 2014 Bakgrund och motiv till studie Multinationella företag (MNF) ledande roll när det gäller
Läs merFråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,
Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.
Läs merMigration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/
Migration och integration Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/12-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes och utomeuropeiskt födda Källa: Ekonomiska vårpropositionen 2016.
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 16 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merHej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser.
Fråga 1. En fråga på övningen till grupplektion 5 (övningar nr2), fråga 2: Har Sverige verkligen fördel i att producera mat i alternativ b. Det går ju åt fler andelar arbetskraft för Sverige än för Finland.
Läs merDen globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15
Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering The Global Economy kap. 15 1 procent Export i procent av BNP 60 50 Sweden 40 Russian Federation United States Germany 30 Iceland 20 10
Läs merTentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum:
Tentamen i Nationalekonomi A Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp Datum: 2015-03-25 Ansvariga lärare: Patrik Karpaty Johan Karlsson Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare Maximal poängsumma: 26 För betyget G
Läs merFöreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön
Föreläsning 3-4 Produktionsteori - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön - Långsiktiga utbudet Produktionsfunktionen TP=Totalproduktion
Läs merSamverkansarenan för svensk livsmedel (2018)
Samverkansarenan för svensk livsmedel (018) Hur innovativ är livsmedelssektorn? Vad kan lära från andra länder? Vad kan vi lära oss från andra industrier? Hur kan man samverka inom sektorn? 1 är ett innovativt
Läs merIntroduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2011
Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs merInternationella relationer
OH-bilder föreläsningar nationalekonomisk del av Internationella relationer. Figurer ritas på tavlan. Exempel och övningsuppgifter gås igenom på tavlan. Internationella relationer Statsvetenskap (vecka
Läs merTentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016
Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv 16 Augusti 2016 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merEkonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning.
F1 ekonomiskt perspektiv Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning. Rationalitetsantagande Knapphetsbegreppet Alternativkostnad: kostnaden
Läs merKlimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Läs merMigration, sysselsättning och löner hur ska vi ta itu med arbetsmarknadens tudelning. Lars Calmfors Swedish Economic Forum Report 22/
Migration, sysselsättning och löner hur ska vi ta itu med arbetsmarknadens tudelning Lars Calmfors Swedish Economic Forum Report 22/11-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes
Läs merOKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb
OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och
Läs merEkonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt
Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete
Läs merArbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal
AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt
Läs merStockholms besöksnäring. November 2014
Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november
Läs merStockholms besöksnäring. November 2015
Stockholms besöksnäring. November 2015 Under november månad registrerades över 1,0 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 % jämfört med november månad 2014. Cirka
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merProjektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning
Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare
Läs merTentamen Nationalekonomi A VT 2016
Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv VT 2016 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod på samtliga
Läs merSvenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!
Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning
Läs merMarknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson
Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -
Läs merFöreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan
Läs merStockholms besöksnäring. December 2014
Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214
Läs merEkonomi Sveriges ekonomi
Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom
Läs merEtt Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning
Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera
Läs merUrban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar
Urban ekonomi Varför städer? Urban ekonomi O Sullivan Why do cities exist? Urban ekonomi handlar om hur hushåll och företag väljer att lokalisera sig. Antar att företag och individer är mobila, i alla
Läs merSkriftlig tentamen 21IE1B Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng
Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 4/6 2015 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal, rutat
Läs mer- MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer
FAKTORMARKNADER HÄRLEDD EFTERFRÅGAN ARBETSKRAFT: OM w EFTERFRÅGAS MINDRE L p.g.a. ATT - MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer - Man substituerar med billigare
Läs merPrivatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa
Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som
Läs merSverige i den globala ekonomin nu och i framtiden
Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2015
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merSvensk export och import har ökat
Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Läs merStockholms besöksnäring. November 2016
Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. September 2016
Stockholms besöksnäring. September Under september månad registrerades över 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med september månad 2015. Cirka
Läs merStockholms besöksnäring. December 2016
Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av
Läs merInternationell Handel
Internationell handel: OSS: kap. 19; [KW: kap. 17]. Internationell Handel Sammanfattning Detta kapitel använder teorierna om fördelar med specialisering och handel som först introducerades i början av
Läs merInternationell handel
Internationell handel Globalisering Resursfördelning i öppna ekonomier Patrik Karpaty Handelshögskolan, Örebro universitet 1 Kontaktinformation Patrik Karpaty Patrik.karpaty@oru.se Tel: 019 301196 2 Litteratur
Läs merStockholms besöksnäring. Januari 2016
Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merHelsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2012
Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs merStockholms besöksnäring. Sommaren 2015
Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2015
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2013
Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs mer