Internationell handel

Transkript

1 Internationell handel Globalisering Resursfördelning i öppna ekonomier Patrik Karpaty Handelshögskolan, Örebro universitet 1

2 Kontaktinformation Patrik Karpaty Tel:

3 Litteratur Sawyer och Sprinkle, kap. 1-9, 11 (annan lärare på kap 11). Berg, kap. 2 och 16. Icke-obligatorisk läsning: OSP, kap. 3 och 18. Berg, C. Global ekonomi. SNS, O Sullivan A. & Sheffrin S. & Perez, S. Economics: Principles, Applications, and Tools. Senaste upplagan. Pearson International Edition. Sawyer, Charles W., Sprinkle, Richard L. International Economics. Senaste upplagan. Pearson International Edition. 3

4 Allmänt 3 föreläsningar (9 timmar) Tentamen Datum 31 maj Anmälan senast tre veckor innan omfattning som tidigare (1 Juni 2010) 4

5 Mål delkurs tre Efter delkurs tre skall studenten kunna förklara de grundläggande teoribegreppen inom valt tillämpningsområde, förklara och kritiskt granska ekonomiska företeelser inom valt tillämpningsområde, analysera en ekonomisk företeelse inom valt delområde och därvid i grupp välja och nytta teoriverktyg som presenteras tidigare under kursen och skriftligt och muntligt redovisa sin analys. 5

6 Varför är detta relevant? Japan Tsunamin och effekter på världshandeln Finanskrisen The hangover from the financial crisis is still with us," said WTO Director General Pascal Lamy. Kina hot eller löfte? Spända relationer Kina USA appreciering av yuanen Offshoring, utflyttning av produktion? Migration FDI, 30% av våra företag är utlandsägda 6

7 Chart 2: Volume of world merchandise exports a Indices, 1990=100 a. Figures for 2011 are projections Source: WTO Secretariat 7

8 Dagens föreläsning kapitel Introduktion Globalisering 2. Varför handlar länder med varandra? 3. Komparativa fördelar och PPF 8

9 Globalisering Definition: En sammansmältning av nationella marknader till en gemensam global eller regional marknad, genom avlägsnande av hinder för internationell rörlighet för varor, tjänster och företagande/ägande. Omfattar handel gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden migration utbyte av information och teknologi mellan länder kultur miljö attityder livsåskådning 9

10 Internationella realekonomiska transaktioner Transport över gränsen av en vara eller tjänst som produceras i hemlandet Etablering av produktion i utlandet genom nyetablering, fusion med eller uppköp av utländskt företag Tillfällig förflyttning till utlandet av företagets personal och andra resurser för utförande av uppdrag Konsumtion i samband med internationell turism 10

11 Drivkrafter bakom globaliseringen sedan 1800 Handelspolitisk liberalisering Sänkta kostnader för transporter, information och kommunikation Avveckling av regler som begränsar utländskt ägande 11

12 Index (1950=100) 3500 Utveckling i världshandeln och BNP Export BNP Källa: WTO; International Trade Statistics 2009 Bild hämtad från Kommerskollegium 25/

13 Ingående respektive utgående direktinvesteringar i Sverige (mkr) Ingående direktinvesteringar Utgående direktinvesteringar Källa: Riksbanken 13

14 Migration i världen år 2000, miljoner migranter 12 Ryssland Kanada Kina o övr Asien 10.5 Japan USA Europa Europa 5.5 Mellanöstern Asien 50 världen 1.3 Latinamerika Afrika 16.5 Aus, NZ 6.3 världen världen Totalt 177 miljoner migranter år

15 Sverige, en liten öppen ekonomi Kan inte påverka världsmarknadspriset (egenskaper som liknar fullständig konkurrens) Starkt internationaliserat land Mycket beroende av vad som händer i omvärlden Ökad importkonkurrens leder till att företag (och branscher) med låg produktivitet slås ut Ökad importkonkurrens leder till att företag (och branscher) med hög produktivitet expanderar på exportmarknaden 15

16 Information om svensk handel Statistiska centralbyrån (SCB) Exportrådet Kommerskollegium Ekonomifakta OECD UN Comtrade 16

17 Sveriges utrikeshandel Export c:a 49% av BNP >60% av alla varor exporteras 48 % av inhemsk användning är import Överskott i utrikeshandeln (export>import) Källa : SCB 17

18 Export och import av varor och tjänster (1993- ) Index år 2009 = 100. Fasta priser, säsongrensade värden. Källa: SCB 25/

19 Sveriges utrikeshandel Andelar av total export/import (%) Export Import* EU (27) 62,7 59,0 58,5 72,8 73,1 69,0 EFTA 9,5 10,0 11,8 9,2 8,8 10,1 NAFTA 10,8 12,4 7,7 6,3 3,9 4,2 Övriga Europa 2,3 2,6 3,0 1,1 3,1 4,3 Asien 9,8 11,0 12,0 8,9 9,1 9,7 Japan 2,4 1,8 1,3 2,8 2,1 1,5 Kina 1,8 2,1 3,1 1,1 2,4 3,8 Övriga 5,0 5,0 7,0 1,7 2,1 2,7 Källa: SCB *) Import enligt avsändningsland EFTA: Island, Liechtenstein, Norge, Schweitz Bild hämtad från Kommerskollegium 25/

20 Sveriges är bra på (har komparativ fördel i) Kunskapsintensiv produktion som kräver hög kompetens hos arbetskraften, förvärvad genom hög utbildning och/eller stora investeringar i FoU som i sin tur är nödvändigt för att säkerställa en snabb omsättning av produkt- och processinnovationer. Realkapitalintensiv och högmekaniserad processindustri. Produktion som baseras på svenska naturresurser, främst skogsindustri. 20

21 Procent Verkstadsindustrin ersätter de råvarubaserade näringarna Olika näringars värdeandel av svensk export, löpande priser 100% 90% Övrigt (Kemi m m) 80% 70% 60% Jordbruk, livsmedel Malm Järn/stål Läkemedel 50% Skog/Trävaror Papper/Massa 40% 30% 20% Verkstad 10% 0% Källa: SCB 21 Bild hämtad från Kommerskollegium 25/2-2011

22 Övriga varor 14% Sveriges viktigaste exportvaror miljarder SEK Skogsvaror 12% Mineralvaror 9% Kemivaror 14% Verkstadsvaror 44% Källa: SCB Energivaror 7% Bild hämtad från Kommerskollegium 25/

23 Vilka varor exporterar vi? Varugrupper % Stor undergrupp % Verkstadsvaror 44,4 Maskiner 15,4 El-, telekom 13,1 Vägfordon 9,2 Kemivaror 13,5 Läkemedel 6,4 Skogsvaror 11,5 Papper 6,9 Mineralvaror 10,5 Järn och stål 5,2 Energivaror 8,0 Oljeprodukter 7,2 Övrigt 12,1 Livsmedel 4,6 Teko, skor 1,8 23

24 Sveriges viktigaste importvaror miljarder SEK Övriga varor 22% Skogsvaror 3% Mineralvaror 8% Kemivaror 14% Verkstadsvaror 41% Energivaror 12% Källa: SCB Bild hämtad från Kommerskollegium 25/

25 Struktur? Inombranschhandel Mkt stor andel Verkstadsvaror Maskiner El-, telekom Vägfordon Vad kan teorierna säga om detta? 25

26 Komparativ fördel Sverige har komparativ fördel i Tillv. Industri Järn o Stål Läkemedel Teleprodukter Transportmedel Dvs, kapitalintensiva branscher Komparativa nackdelar i bränsle o gruvdrift Sverige, rel. mkt högutb. Arb, kraft och kapital 26

27 Tjänstehandeln Omfattar transport-, försäkrings-, konsult- och turisttjänster etc. Blygsam i förhållande till varuhandeln Tjänstesektorn växer i betydelse Naturligt skydd mot importkonkurrens ( non-tradeable services ) Hinder för export: många tjänster, speciellt hushållstjänster, måste produceras där konsumenten finns Dessutom bromsar handelshinder och regleringar tjänstehandeln 27

28 Tjänsteexportens utveckling Tjänsteexport som andel av totalt exportvärde, löpande priser Källa: SCB, nationalr äkenskaper na OBS: br uten skala År Hämtat: Tjänsteexport 28

29 Tjänsteexport mdr SEK (varor: 998) 1. Övriga affärstjänster 36 % 2. Turism 20% 3. Transporttjänster 16% 4. IT, kommunikation 14% 5. Licenser, royalties 8% 6. Finans och försäkring 3% 7. Bygg- och entreprenad 1% 8. Offentliga och personliga 1% 29

30 Internationell handel, sammanfattningsvis Världshandeln domineras av i-länderna Inombranschhandeln största posten Handeln stiger snabbare än BNP Direktinvesteringsflödena stiger ännu mer 30

31 Orsaker till dessa mönster Handelspolitik Lägre tullar, regionala avtal minskar osäkerhet (t ex växelkurs) Sjunkande transportkostnader Teknisk utveckling inom information- och kommunikation (IKT) Avregleringar inom och mellan länder Stordriftsfördelar ökad specialisering Omfattande handel inom multinationella företag (MNF) 31

32 Teori Teorier försöker förklara: Vilka är orsakerna till internationell handel? Vad bestämmer handelns struktur, dvs varför importerar ett land vissa varor och exporterar andra? Vad blir effekterna på priser och produktion? Storleken på handeln 32

33 Varför handlar länder med varandra? Sawyer & Sprinkle kapitel 2 Patrik Karpaty Handelshögskolan, Örebro universitet 33

34 Allmänt Pris Kvantitet Kvalitet Råvaror Närhet variation 34

35 På företagsnivå Ofta lönsamt med internationell handel Stora fasta kostnader för att börja exportera Bara de produktiva företagen kan klara tröskeln att börja exportera Transportkostnader är viktiga För att etablera produktion i utlandet krävs ännu högre produktivitet 35

36 Handel vid fullständig konkurrens Antaganden En homogen vara = likvärdig i båda länderna Fullständig konkurrens p=mc inga pris- eller lönestelheter alla köpare och säljare är pristagare fullständig information inga etableringshinder många köpare och säljare inga tullar eller handelshinder låga eller inga transportkostnader Jämviktsläge i varje land då Utbud = Efterfrågan Jämförbara priser mellan länderna, dvs växelkurs = 1 36

37 p p p Land A Land B Världsmarknaden q q q 37

38 Jämvikt innan internationell handel Figuren visar utbud och efterfrågan för respektive land. Notera att MC och priset är högre i land A än i land B. p p p Land A Land B E A U A Världsmarknaden U B p A p B E B q q q q A q B 38

39 Härledning av importefterfrågekurvan i land A p Land A U p Importefterfrågan för land A på världsmarknaden E q q 39

40 Härledning av importefterfrågekurvan i land A p Land A U p Importefterfrågan för land A på världsmarknaden p A A E q q Rita in land A:s jämviktspris under autarki (ingen handel) p A 40

41 Härledning av importefterfrågekurvan i land A p Land A U p Importefterfrågan för land A på världsmarknaden p A A p A1 E q q Välj ett nytt pris lägre än p A t ex p A1 41

42 Härledning av importefterfrågekurvan i land A p Land A U p Importefterfrågan för land A på världsmarknaden p A A p A1 E U 1 E 1 q q Avståndet (E 1 -U 1 ) visar land A:s efterfrågeöverskott och motsvarar efterfrågan på världsmarknaden vid priset p A1. 42

43 Härledning av importefterfrågekurvan i land A p Land A U p Importefterfrågan för land A på världsmarknaden p A A p A1 p A2 E IE A U 2 U 1 E 1 E 2 q q Välj ett nytt pris lägre än p A1, nämligen p A2 och dra en ny linje. Avståndet (E 2 -U 2 ) visar land A:s efterfrågeöverskott och motsvarar efterfrågan på världsmarknaden vid priset p A2. Fortsätt så. 43

44 Härledning av exportutbudskurvan i land B p Land B p Exportutbud för land B på världsmarknaden A EU B E U p B2 p B1 p B U 2 U 1 E 1 E 2 q q På exportmarknaden gör man samma sak fast med utbudsöverskottet, dvs land B producerar billigare och kan ta ut högre pris på världsmarknaden än hemma. 44

45 Handel p p p Land A Land B E A U A U B Världsmarknaden EU B p A p V p B E B IE A q q q E Handel kommer att ske om det nya världsmarknadspriset blir lägre än det som gäller i land A (p A ) och högre än det som gäller i land B (p B ). Vid p V är importefterfrågan = exportutbudet jämvikt på världsmarknaden 45

46 Handel export från land B p p p Land A Land B E A U A U B Världsmarknaden EU B p A p V p B E B IE A Q A C A q A q C Q q q B B E q B C = inhemsk konsumtion Q = inhemsk produktion vid handel 46

47 Handel export från land B p p p Land A Land B E A U A U B Världsmarknaden EU B p A p V p B E B IE A Q A EÖ C A q q q EÖ = efterfrågeöverskott vid lägre priser UÖ = Utbudsöverskott vid högre priser C B UÖ Q B E 47

48 Handel och specialisering uppstår Om det finns prisskillnader mellan länder På grund av skillnader i efterfrågan Skillnader i konsumenternas inkomster och preferenser mellan länder Landet med höga inkomster och starka preferenser för varan importerar Landet där konsumenterna har lägre inkomster och preferenser exporterar På grund av skillnader i utbudet Skillnader i produktionskostnader eller naturresurser mellan länderna Landet med hög produktionskostnad och liten tillgång till naturresurser importerar Landet med låga produktionskostnader och riklig tillgång till naturresurser exporterar 48

49 Komparativ fördelar och PPF Alternativkostnaden är den förlorade intäkten av att använda arbetskraften i en sektor jämfört med i en annan sektor. Land A sägs ha en komparativ fördel i att producera vara x om den relativa kostnaden i land A för att tillverka x är lägre än vad den är i land B (dvs lägre alternativkostnad). 49

50 Absoluta och komparativa fördelar Absoluta fördelar När land A är mer produktivt i att producera en vara än land B Komparativa fördelar När alternativkostnaden för att producera en vara är lägre i land A än i andra länder Handel kan även uppkomma när ett land har absolut fördel i produktionen av båda varorna OBS! Ett land kan inte ha komparativa fördelar i alla varor 50

51 Ex: Syd och Nord Alternativkostnader Nord producerar 10 milj. rosor eller datorer Alternativkostnaden för att producera rosorna är då datorer Syd producerar 10 milj. rosor eller datorer I Syd är alternativkostnaden för lika många rosor datorer 51

52 Alternativ 1 land Miljoner rosor Tusental datorer Nord 10 0 Syd 0 30 Total Nord producerar inledningsvis bara rosor, men övergår till datorer 2. Syd tillverkar bara datorer men övergår till rosproduktion Samma produktion av rosor i världen, men fler datorer när Nord tillverkar dem 52

53 Alternativ 2 land Miljoner rosor Tusental datorer Nord Syd 10 0 Total Nord producerar inledningsvis bara rosor, men övergår till datorer 2. Syd tillverkar bara datorer men övergår till rosproduktion Samma produktion av rosor i världen, men fler datorer när Nord tillverkar dem 53

54 Alternativ 2 forts land Miljoner rosor Tusental datorer Nord Syd Total Nord producerar inledningsvis bara rosor, men övergår till datorer 2. Syd tillverkar bara datorer men övergår till rosproduktion Samma produktion av rosor i världen, men fler datorer när Nord tillverkar dem 54

55 Alternativkostnader Alternativkostnaden för tex rosor i termer av datorer är den mängd datorer som måste ges upp för att tillverka ytterligare en ros. - Q R / Q D I detta fall skiljer sig dessa mellan länderna I Nord är alternativkostnaden för 10 milj rosor datorer I syd är alternativkostnaden för 10 milj rosor bara datorer Bättre om Syd producerar rosor Den vara med lägst alternativkostnad är mest fördelaktig att producera när 2 länder och 2 varor jämförs

56 Absolut fördel Table 2.1 innan handel En vanlig arbetsdag producerar en arbetare Land Maskiner Kläder USA 5 10 Indien

57 Absolut fördel Table 2.2 handel Flytta en arbetare Land Maskiner Kläder USA Indien Förändr. output

58 Komparativ fördel Table 2.3 innan handel En vanlig arbetsdag producerar en arbetare Land Maskiner Kläder Relativa kostnader USA M = 3K Indien 1 5 1M=5K 58

59 Alternativkostnaderna USA absolut fördel i bägge varor Jämför nu alternativkostnaderna USA 1 Maskin för 3 Kläder 1 Kläder för 1/3 Maskin Indien 1 Maskin för 5 Kläder 1 Kläder för 1/5 Maskin Specialisering mot varan med låg alternativkostnad 59

60 Komparativ fördel Table 2.4 handel Flytta en resp. tre arbetare Land Maskiner Kläder USA Indien Förändr. output

61 Priser och alternativkostnader Priserna skall spegla alternativkostnaderna Ju högre alternativkostnad desto högre priser I USA lägre alternativkostnad för maskiner (3) Maskiner relativt billigt i USA I Indien högre alternativkostnad för maskiner (5) Maskiner relativt dyra i Indien I USA högre alternativkostnad för kläder (1/3) Kläder relativt dyrt i USA I Indien lägre alternativkostnad för kläder (1/5) Kläder relativt billigt i Indien 61

62 Scope for trade! Klädpriser innan handel 1/3 M för 1 K i USA och 1/5M för 1 K i Indien Om USA kan importera kläder billigare från Indien, lägre än 1/3 men mer än 1/5 (tex 1/4) Om Indien kan få mer betalt för sina kläder av USA, mer än än 1/5 men mindre än 1/3 (tex 1/4) 62

63 Vinster av handel Anta att 1M=4K på världsmarknaden Dvs en maskin kostar 4 kläder USA producerar bara maskiner 100M Exporterar 50M Importerar 50M*4K=200K Indien producerar bara kläder 300K Exporterar 200K Importerar 200K*(1/4)M = 50 M 63

64 Vinster av handel Table 2.6 byteskvoten ¼ M mot 1 K Land Land USA Indien Produktion 100M, 0 K 0M, 300K Konsumtion 50M, 200K 50M, 100K Prod och kons utan handel Vinster av handel 50M, 150K 40M, 100K 50K 10M 64

65 Komparativa fördelar och PPF Sawyer & Sprinkle kapitel 3 Patrik Karpaty Handelshögskolan, Örebro universitet 65

66 Lutningen på PPF PPF MRT MPL K K / L MPL M M / L 66

67 PPF Kläder Q k Alla kombinationer som ligger på PPF och innanför PPF är möjliga De utanför är ej möjliga Maskiner Q m

68 Alternativkostnad Konstant alternativkostnaden i Ricardomodellen y MPL visar hur mycket en extra anställd arbetare producerar Av vara y: MPLy= - y/ L y och vara x: MPLy= - y/ L y Sätt L y = 1 och L x = 1. Räta linjens ekvation = y/ x Lutningen på PPF = y/ x = MPL y /MPL x A y B 'y C x x x

69 Produktionsmöjlighetskurvor vid autarki (ingen handel) Kläder Kläder 300 USA 300 Indien MRT = - 3 MRT = A 100 A Maskin Maskin 69

70 Konsumtionsmöjlighetskurvor vid handel Kläder Kläder 300 USA 300 Indien 200 E Export E 150 Import A 100 A Maskin Maskin Export Import 70

71 Summering Produktion 100 maskiner, 0 Kläder i USA 300 kläder i Indien, 0 maskiner Konsumtion 50 maskiner, 200 kläder i USA 100 kläder, 50 maskiner i Indien Autarki vs handel +50 kläder USA, + 10 maskiner i Indien 71

72 Terms of trade Bytespriset, bra eller dåligt? Terms of Trade = Exportpris/Importpris Intervallet 1M=3K till 1M=5K Om USA endast får 3.5K per M? ToT försämras för USA ToT förbättras för Indien 72

73 Kläder Konsumtionsmöjlighetskurvor vid ny Terms of Trade Kläder 300 USA 300 Indien Import A Export A Maskin Maskin Export Import 73