Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar

Transkript

1 Promemoria Erik Widman , 8282 Delges: Enl. bif. lista Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar Kina har trätt fram som Sveriges viktigaste handelspartner i Asien. Sedan 1995 har exporten till Kina vuxit med 9-14 procent per år tack vare framförallt verkstadsprodukter. Den svenska exporten till Kina har utvecklats bättre än de flesta av jämförbara konkurrentländers, vilka har förlorat marknadsandelar till Mellanöstern, Latinamerika, Afrika och de asiatiska grannländerna. Som enda sektor har telekomexporten minskat sedan 1998 i samband med att de svenska telekomföretagen framgångsrikt har etablerat större lokal tillverkning. Den svenska exporten till Kina är i dag mycket mer diversifierad. Importen har också ökat kraftigt, framförallt inom telekom, möbler och andra verkstadsprodukter. Teko, som utgör en stor andel av importen, har legat konstant sedan mitten på nittiotalet p.g.a. systemet med kvoter. Kina allt viktigare för Sverige Efter många år av hög tillväxt och allt vidare öppning mot omvärlden har Kina blivit världens tredje största handelsnation. Kina har också blivit allt viktigare för Sverige. Sedan två år är landet Sveriges största handelspartner i Asien och vår 12:e största partner globalt, med 2,5 procent av den totala svenska utrikeshandeln 1. Förra året växte Kinas utrikeshandel med 36 procent samtidigt som den svenska exportökningen var, särskilt mätt i kronor, betydligt lägre. En del observatörer ställde sig frågan hur Sverige egentligen klarade sig i konkurrensen. Svaret på den frågan är att det i stort sett har gått bra. 1 Mars 24-februari 25, februari 24-januari 24, SCB, Kommerskollegiums beräkningar.

2 Sveriges Ambassad Promemoria 2(8) Positiv utveckling för handeln De senaste nio åren har Sveriges export till och import från Kina ökat kraftigt. Mellan 1995 och 24 nästan tredubblades den totala handeln, från 2,2 miljarder US-dollar till 5,6 miljarder. Den genomsnittliga tillväxten per år var 11 procent, vilket var mer än dubbelt så mycket som den årliga tillväxten för Sveriges totala utrikeshandel på 5 procent per år under samma period. Utvecklingen av handeln mellan Sverige och Kina, miljoner US-dollar Export Import Handelsbalans Källa: SCB, Riksbanken, ambassadens beräkningar Handelsbalansen var positiv ända till och med år 21. Under följande år blev den negativ i ökande takt. 24 var handelsunderskottet 564 miljoner US-dollar, vilket motsvarade mer än en femtedel av exporten. En förklaring torde vara den kinesiska valutans 2 fall gentemot den svenska kronan. 21 kostade en yuan 1,25 kronor (årsgenomsnitt) och 24 hade den sjunkit till,89 kronor, en nedgång med nästan en tredjedel. Stark svensk export till Kina Den svenska exporten utvecklades kraftigt mellan 1995 och 24. Svenska och kinesiska uppgifter skiljer sig, men båda är entydigt positiva. Enligt den kinesiska statistiken växte den svenska exporten till Kina med hela 14 procent per år. Den svenska statistiken anger att den genomsnittliga tillväxttakten var 9 procent om man beräknar exporten i US-dollar. Under perioden mer än fördubblades den från 1,2 miljarder US-dollar till 2,5 miljarder. 2 Yuanen var fast knuten till US-dollarn under denna period.

3 Sveriges Ambassad Promemoria 3(8) År 22 sjönk exporten emellertid kraftigt. Detta berodde nästan enbart på en minskning inom telekomsektorn. Effekten blev stor eftersom telekom dominerande exporten fram till och med millenieskiftet. Som mest stod telekom för 62 procent år hade den sjunkit till 26 procent. Samtidigt stärkte svensk telekomindustri sin position i Kina. 23 hade svenska IT och telekomföretag i Kina intäkter på omkring 2,3 miljarder US-dollar, varav minst,9 miljarder kom från export från Kina 3. Detta kan jämföras med den totala svenska exporten till Kina som uppgick till 2,2 miljarder US-dollar samma år. Ericsson uppskattades ha uppemot 4 procent av den kinesiska marknaden för mobiltelefonisystem. Jämfört med 1995 är den svenska exporten idag mycket mer diversifierad. Den viktigaste drivkraften bakom ökningen av exporten under perioden var andra varor än telekom växte icke-telekom varje år med i genomsnitt 19 procent samtidigt som telekom sjönk med 1 procent. För icke-telekom ökade exporten på allvar från och med 2. Sammansättning av export från Sverige till Kina, miljoner US-dollar Genomsnittlig tillväxttakt (CAGR) : +9%, varav -1% för telekom och +17% för icke-telekom Telekomutrustning Kemiska produkter, inkl. läkemedel Transportmedel Järn, stål Övrigt Papper, papp, pappersmassa Kraftmaskiner, eldistribution Övriga verkstadsprodukter 5 Källa: SCB, Riksbanken, Ambassadens beräkningar 3 China Business Climate Report 23 från ambassaden i.

4 Sveriges Ambassad Promemoria 4(8) Förutom telekom, är i dag de viktigaste exportvarorna kraftmaskiner och eldistribution (12 procent), pappersprodukter (1 procent), järn och stål (6 procent), transportmedel (6 procent) och kemiska produkter (6 procent). Övriga verkstadsprodukter, framförallt olika typer av maskiner och apparater utgör också en stor del av exporten (28 procent). Sverige står sig väl i konkurrensen Svensk export har klarat sig mycket väl på den kinesiska marknaden. 24 var Sveriges andel av Kinas import,6 procent vilket var något mindre än 1995 års nivå på,8 procent, enligt den kinesiska tullens statistik. Marknadsandelen är emellertid väsentligt lägre idag än när den var som högst, 1,5 procent år Sveriges andel av Kinas totala import fördelat fördelat på kategorier, procent 1,6 1,4 1,2 1,8,6,4 Elektriska maskiner och utrustning (fr.o.m. '99) Maskiner, mekaniska verktyg (fr.o.m. '99) Maskiner, apparater (t.o.m. '98) Instrument Annat Plast och gummi Kemiska och närliggande produkter Mineraler Fordon Metaller Papper, papp, pappersmassa,2 Källa: China Customs, ambassadens beräkningar Den negativa utvecklingen sedan 1998 kan i sin helhet förklaras av den kraftiga nedgången för telekom, som i ovanstående diagram utgör det mesta av importen från Sverige inom kategorin "elektriska maskiner och utrustning" 4. Detta illustreras också av nedanstående diagram som visar att Sveriges andel av Kinas import av elektriska maskiner och utrustning sjönk drastiskt från 4,4 procent år 1999 till 1,2 procent år 24. Nedgången torde finna sin förklaring i de svenska telekomföretagens framgångsrika etablering av lokal produktion i Kina. 4 Kategorierna skiljer sig något i detta jämfört med tidigare diagram eftersom uppgifterna är tagna från den kinesiska tullen.

5 Sveriges Ambassad Promemoria 5(8) Andra varukategorier klarade sig samtidigt mycket bättre. Marknadsandelarna för papper och fordon stärktes kraftigt och övriga kategorier behöll i stort sina positioner. Notera att "Maskiner, apparater" ersätts av "Elektriska maskiner och utrustning" och "Maskiner, mekaniska verktyg" från och med 1999 i båda diagrammen. Sveriges andelar per kategori av Kinas import, procent 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 Papper, papp, pappersmassa Fordon Maskiner, apparater (t.o.m. '98) Maskiner, mekaniska verktyg (fr.o.m. '99) Elektriska maskiner och utrustning (fr.o.m. '99) Total 1,5 1,5 Källa: China Customs, ambassadens beräkningar Om man bortser från nedgången sedan 1998 för telekomsektorn har Sverige klarat sig mycket bra i konkurrensen. Den svenska exporten har till och med utvecklats bättre än alla närliggande konkurrentländer förutom Tyskland. Flera länder förlorade jämförelsevis stora marknadsandelar mellan 1995 och 23. USA tappade 4 procentenheter, Frankrike,5, Storbritannien,6 samtidigt som Sverige sjönk endast,1 procentenheter. Tyskland behöll i stort sett sin position. Några konkurrentländers andelar av Kinas import 1995 och 23, procent 14, 12, 12,2 1, 8, 6, 8,2 6,1 5, , 2, 1,8 2, 2, 1,5, United States Germany Australia France Källa: China National Bureau of Statistics, ambassadens beräkningar 2,4 2, 1,5 1,2 1,1,9 Italy Canada United Kingdom,7,8,7,7,7,6,5,5,4 N.A. Belgium Sweden Switzerland Netherlands Finland

6 Sveriges Ambassad Promemoria 6(8) Nedgången för konkurrentländerna kan förklaras av att Kina i dag importerar mer från länderna i Mellanöstern, Afrika och Latinamerika, vilka ökade sina andelar från 4 procent till 19 procent mellan 1995 och 24. Delvis beror detta på att Kina importerar allt mer råvaror som ökade från 12 till 15 procent av importen under perioden. Samtidigt har Kinas handel med grannländerna Sydkorea, ASEAN och Taiwan vuxit och dessa länders andelar ökat från 29 procent till 34 procent. Detta beror till stor del på att dessa länder förser den kinesiska sammansättningsindustrin med insatsvaror för vidare export till rikare länder som USA, Japan och EUländerna. Import till Kina 1995 och 24, andelar per land/region 1% 9% 1% 8% 1% 1 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 11% 3% 7% 5% 1 16% 11% 3% 4% 11% 1% 1 8% 1 Middle East South Korea Africa Latin America ASEAN South Asia Taiwan Russia Hong Kong Australia, New Zealand Rest of world USA EU-25 Japan 1% 2 17% % Källa: China Yearbook, ambassadens beräkningar Importen allt större Importen från Kina har också utvecklats mycket väl. Från och med 1995 till och med 24 växte den med 14 procent per år, enligt svensk statistik. Sedan 21 har tillväxttakten tilltagit steg importen med 34 procent per år. En förklaring torde vara att kinesiska varor har blivit billigare i takt med dollarns (och därmed yuanens) fall sedan 21.

7 Sveriges Ambassad Promemoria 7(8) 35 Sammansättningen av importen från Kina till Sverige mellan 1995 och 24, miljoner US-dollar Övriga verkstadsprodukter Telekomutrustning Möbler, sängkläder, madrasser, kuddar o dyl Metallarbeten Fartyg, båtar Övrigt Sportartiklar, leksaker och spel Kläder, skor, reseffekter, handväskor 1 5 Källa: SCB, Riksbanken, ambassadens beräkningar Liksom exporten har blivit mer diversifierad har även importen av kinesiska varor blivit mer varierad. Tillväxten i importen har framförallt drivits av telekomutrustning, möbler, metallarbeten och övriga verkstadsprodukter, vilka i dag står för 12, 5, 6 respektive 25 procent av importen. Kläder och skor liksom sportartiklar är fortsatt viktiga med 21 respektive 6 procent. Det faktum att importen av kläder och skor inte har vuxit så mycket beror på systemet med kvoter för tekohandeln. Avskaffandet av dessa kvoter i början av detta år öppnar möjligheten för ökad import. Goda utsikter för handeln Förutsättningarna är goda för en positiv utveckling av handeln med Kina. Exporten har utrymme att växa i snabb takt givet att högtillväxtsektorer utgör den största andelen och att telekom, som har visat lägre exporttillväxt, inte längre är den dominerande kategorin. Diversifieringen har också minskat risken för kraftiga svängningar. Förutsatt en fortsatt stark ekonomisk tillväxt i Kina, vilket driver exporten av verkstadsprodukter, är utsikterna för exporten således goda. På importsidan finns det också utrymme för tillväxt, t.ex. inom teko. En risk är emellertid att eventuella skyddsåtgärder från EU:s sida hindrar en sådan utveckling. Givet att Kinas ekonomi utvecklar sig så snabbt och att handeln utgör en så viktig del av ekonomin är det naturligt är att förvänta sig att Kina kommer

8 Sveriges Ambassad Promemoria 8(8) att bli ännu viktigare i våra handelsrelationer. Detta bör förvisso vara vår ambition. LJUNGGREN