Kontaktinformation. Internationell handel. Litteratur. Allmänt. Varför är detta relevant? Innehåll Patrik Karpaty.

Transkript

1 Internationell handel Globalisering Kontaktinformation Patrik Karaty Tel: Resursfördelning i öna ekonomier Patrik Karaty Handelshögskolan, Örebro universitet 1 2 Litteratur Sawyer och Srinkle, ka. 1-9, 11 (annan lärare å ka 11). Berg, ka. 2 och 16. Icke-obligatorisk läsning: OSP, ka. 3 och 18. Berg, C. Global ekonomi. SNS, O Sullivan. & Sheffrin S. & Perez, S. conomics: Princiles, lications, and Tools. Senaste ulagan. Pearson International dition. Sawyer, Charles W., Srinkle, Richard L. International conomics. Senaste ulagan (3:rd edition). Pearson International dition. llmänt 4 föreläsningar (12 timmar) Tentamen 9 januari Datum nmälan senast tre veckor innan omfattning som tidigare 3 4 Innehåll Kaitel 1 allmänt om världshandeln Kaitel 2 varför handlar länder med varandra? Kaitel 3 komarativa fördelar och PPF Kaitel 4 faktorroortionsteorin Kaitel 5 inombranschhandel Kaitel 6 internationella faktorrörelser Kaitel 7 tariffer Kaitel 8 Icke tariffära handelshinder Kaitel 9 Handelsolitik 5 Varför är detta relevant? Jaan Tsunamin och effekter å världshandeln Finanskrisen The hangover from the financial crisis is still with us," WTO Director General Pascal Lamy. urokrisen i uroa Kina hot eller löfte? Sända relationer Kina US areciering av yuanen Offshoring, utflyttning av roduktion? Migration FDI, 30% av våra företag är utlandsägda 6 1

2 Chart 2: Volume of world merchandise exorts a Indices, 1990=100 Dagens föreläsning kaitel Introduktion Globalisering 2. Varför handlar länder med varandra? 3. Komarativa fördelar och PPF a. Figures for 2011 are rojections Source: WTO Secretariat 7 8 Globalisering GLOBLIZTION Definition: n sammansmältning av nationella marknader till en gemensam global eller regional marknad, genom avlägsnande av hinder för internationell rörlighet för varor, tjänster och företagande/ägande. Omfattar handel gränsöverskridande investeringar och kaitalflöden migration utbyte av information och teknologi mellan länder kultur miljö attityder livsåskådning Table 1.6 Country xorts Plus Imorts as a Percentage of GDP for Selected Countries Real xort lus Imorts as a Percent of GDP Singaore 462.9% Hong Kong Luxembourg Hungary Ireland Belgium Netherlands Taiwan Honduras Philiines ustria Costa Rica 96.4 Korea GLOBLIZTION GLOBLIZTION Table 1.6 Country xorts Plus Imorts as a Percentage of GDP for Selected Countries Real xort lus Imorts as a Percent of GDP Denmark 94.5 Switzerland 90.7 Sweden 88.9 Canada 81.8 Indonesia 81.7 Portugal 79.9 Nicaragua 79.3 Iceland 78.9 Israel 78.3 Finland 77.9 cuador 76.9 Germany 76.6 Norway 76.4 Table 1.6 Country xorts Plus Imorts as a Percentage of GDP for Selected Countries Real xort lus Imorts as a Percent of GDP Turkey 71.2 Chile 71.1 Poland 69.5 Mexico 66.8 Sain 65.1 U.K France 57.5 Italy 54.5 China 54.4 South frica 54.4 Greece 54.3 ustralia 48.9 U.S Jaan

3 Volume Internationella realekonomiska transaktioner Drivkrafter bakom globaliseringen sedan 1800 Transort över gränsen av en vara eller tjänst som roduceras i hemlandet tablering av roduktion i utlandet genom nyetablering, fusion med eller ukö av utländskt företag Tillfällig förflyttning till utlandet av företagets ersonal och andra resurser för utförande av udrag Handelsolitisk liberalisering Sänkta kostnader för transorter, information och kommunikation vveckling av regler som begränsar utländskt ägande Konsumtion i samband med internationell turism International Trade Barriers to Trade FIGUR 1-3 Trade in Goods and Services Relative to GDP This diagram shows total trade in merchandise goods and services for each country divided by GDP. There was a considerable increase in the ratio of trade to GDP between 1890 and This trend was ended by World War I and the Great Deression Most of the industrial countries shown did not reach the level of trade revailing in 1913 until the 1970s. Low-Income conomies Middle-Income conomies High-Income conomies TH OUTPUT OF TH WORLD CONOMY Table 1.1 Distribution of World Poulation and conomic, 2005 GDP er caita Poulation (millions) % of World Poulation Total GDP (millions of $) % of World GDP $602 2, % $1,416, % $2,782 3, % $8,553, % $34,316 1, % $34,687, % The distribution of world income affects the study of international trade because the roduction of goods and income is unevenly distributed among the world economies IMPORTS ND XPORTS OF GOODS IN TH WORLD CONOMY IMPORTS ND XPORTS OF GOODS IN TH WORLD CONOMY Table 1.2 Low-Income conomies Middle-Income conomies High-Income conomies Distribution of Imorts and xorts of Merchandise in the World conomy 2005 Imorts (millions of $) % of World Total xorts (millions of $) % of World Total $316, % $261, % $2,552, % $2,795, % $7,816, % $7,376, % World Total $10,684,945 $10,434,024 Figure 1.1 Real World xorts of Goods and Real GDP, World xorts World GDP 3

4 INTRNTIONL TRD IN SRVICS Sverige, en liten öen ekonomi Table 1.3 Distribution of International Trade in Services in the World conomy 2005 Kan inte åverka världsmarknadsriset (egenskaer som liknar fullständig konkurrens) Low-Income conomies Middle-Income conomies High-Income conomies Imorts (millions of $) % of World Total xorts (millions of $) % of World Total $101, % $84, % $449, % $412, % $1,800, % $1,962, % Starkt internationaliserat land Mycket beroende av vad som händer i omvärlden Ökad imortkonkurrens leder till att företag (och branscher) med låg roduktivitet slås ut World Total $2,351,453 $2,460,511 Ökad imortkonkurrens leder till att företag (och branscher) med hög roduktivitet exanderar å exortmarknaden 20 Information om svensk handel Statistiska centralbyrån (SCB) xortrådet Kommerskollegium konomifakta OCD xort c:a 49% av BNP Sveriges utrikeshandel Se även aendix i S&S, s521 >60% av alla varor exorteras 48 % av inhemsk användning är imort Överskott i utrikeshandeln (exort>imort) UN Comtrade Källa : SCB Sveriges utrikeshandel ndelar av total exort/imort (%) Sveriges är bra å (har komarativ fördel i) xort Imort* U (27) 62,7 59,0 58,5 72,8 73,1 69,0 FT 9,5 10,0 11,8 9,2 8,8 10,1 NFT 10,8 12,4 7,7 6,3 3,9 4,2 Övriga uroa 2,3 2,6 3,0 1,1 3,1 4,3 sien 9,8 11,0 12,0 8,9 9,1 9,7 Jaan 2,4 1,8 1,3 2,8 2,1 1,5 Kunskasintensiv roduktion som kräver hög kometens hos arbetskraften, förvärvad genom hög utbildning och/eller stora investeringar i FoU som i sin tur är nödvändigt för att säkerställa en snabb omsättning av rodukt- och rocessinnovationer. Realkaitalintensiv och högmekaniserad rocessindustri. Produktion som baseras å svenska naturresurser, främst skogsindustri. Kina 1,8 2,1 3,1 1,1 2,4 3,8 Övriga 5,0 5,0 7,0 1,7 2,1 2,7 Källa: SCB *) Imort enligt avsändningsland FT: Island, Liechtenstein, Norge, Schweitz Bild hämtad från Kommerskollegium 25/

5 Procent % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Jordbruk, livsmedel Skog/Trävaror Verkstadsindustrin ersätter de råvarubaserade näringarna Olika näringars värdeandel av svensk exort, löande riser Malm Järn/stål Paer/Massa Läkemedel Verkstad Övrigt (Kemi m m) Övriga varor 14% Sveriges viktigaste exortvaror miljarder SK Skogsvaror 12% Mineralvaror 9% Kemivaror 14% 10% 0% Källa: SCB 25 Källa: SCB Bild hämtad från Kommerskollegium 25/ Verkstadsvaror 44% nergivaror 7% Bild hämtad från Kommerskollegium 25/ Vilka varor exorterar vi? Varugruer % Stor undergru % Verkstadsvaror 44,4 Maskiner 15,4 l-, telekom 13,1 Vägfordon 9,2 Kemivaror 13,5 Läkemedel 6,4 Skogsvaror 11,5 Paer 6,9 Mineralvaror 10,5 Järn och stål 5,2 nergivaror 8,0 Oljerodukter 7,2 Övrigt 12,1 Livsmedel 4,6 Teko, skor 1,8 27 Källa: SCB Verkstadsvaror 41% Sveriges viktigaste imortvaror miljarder SK Övriga varor 22% Skogsvaror 3% Mineralvaror 8% Kemivaror 14% nergivaror 12% Bild hämtad från Kommerskollegium 25/ Inombranschhandel Mkt stor andel Verkstadsvaror Maskiner l-, telekom Vägfordon Struktur? Vad kan teorierna säga om detta? Komarativ fördel Sverige har komarativ fördel i Tillv. Industri Järn o Stål Läkemedel Telerodukter Transortmedel Dvs, kaitalintensiva branscher Komarativa nackdelar i bränsle o gruvdrift Sverige, rel. mkt högutb. rb, kraft och kaital

6 Tjänstehandeln Omfattar transort-, försäkrings-, konsult- och turisttjänster etc. Blygsam i förhållande till varuhandeln Tjänstesektorn växer i betydelse Naturligt skydd mot imortkonkurrens ( non-tradeable services ) Hinder för exort: många tjänster, seciellt hushållstjänster, måste roduceras där konsumenten finns Dessutom bromsar handelshinder och regleringar tjänstehandeln Tjänsteexortens utveckling Tjänsteexort som andel av totalt exortvärde, löande riser År Källa: SCB, nationalr äkenskaer na Hämtat: OBS: bruten skala Tjänsteexort Tjänsteexort mdr SK (varor: 998) Internationell handel, sammanfattningsvis 1. Övriga affärstjänster 36 % 2. Turism 20% 3. Transorttjänster 16% 4. IT, kommunikation 14% 5. Licenser, royalties 8% 6. Finans och försäkring 3% 7. Bygg- och entrerenad 1% 8. Offentliga och ersonliga 1% Världshandeln domineras av i-länderna Inombranschhandeln största osten Handeln stiger snabbare än BNP Direktinvesteringsflödena stiger ännu mer Orsaker till dessa mönster Teori Handelsolitik Lägre tullar, regionala avtal minskar osäkerhet (t ex växelkurs) Sjunkande transortkostnader Teknisk utveckling inom information- och kommunikation (IKT) vregleringar inom och mellan länder Stordriftsfördelar ökad secialisering Omfattande handel inom multinationella företag (MNF) Teorier försöker förklara: Vilka är orsakerna till internationell handel? Vad bestämmer handelns struktur, dvs varför imorterar ett land vissa varor och exorterar andra? Vad blir effekterna å riser och roduktion? Storleken å handeln

7 llmänt Varför handlar länder med varandra? Sawyer & Srinkle kaitel 2 Patrik Karaty Handelshögskolan, Örebro universitet Pris Kvantitet Kvalitet Råvaror Närhet variation På företagsnivå Handel vid fullständig konkurrens Ofta lönsamt med internationell handel Stora fasta kostnader för att börja exortera Bara de roduktiva företagen kan klara tröskeln att börja exortera Transortkostnader är viktiga För att etablera roduktion i utlandet krävs ännu högre roduktivitet ntaganden n homogen vara = likvärdig i båda länderna Fullständig konkurrens =MC inga ris- eller lönestelheter alla köare och säljare är ristagare fullständig information inga etableringshinder många köare och säljare inga tullar eller handelshinder låga eller inga transortkostnader Jämviktsläge i varje land då Utbud = fterfrågan Jämförbara riser mellan länderna, dvs växelkurs = Utbud o efterfrågan Positiv utbudskurva för marknaden befintliga företag roducerar mer eller fler företag etablerar sig enskilda företag horisontell efterfrågan Negativ efterfrågekurva för marknaden formas av inkomst och smak efterfrågan ökar när riset sjunker Land Land B Världsmarknaden

8 Jämvikt innan internationell handel Figuren visar utbud och efterfrågan för resektive land. Notera att MC och riset är högre i land än i land B. Land Land B U Världsmarknaden Härledning av imortefterfrågekurvan i land Land U Imortefterfrågan för land å världsmarknaden U B B B B Härledning av imortefterfrågekurvan i land Härledning av imortefterfrågekurvan i land Land U Imortefterfrågan för land å världsmarknaden Land U Imortefterfrågan för land å världsmarknaden 1 Rita in land :s jämviktsris under autarki (ingen handel) Välj ett nytt ris lägre än t ex Härledning av imortefterfrågekurvan i land Härledning av imortefterfrågekurvan i land Land U Imortefterfrågan för land å världsmarknaden Land U Imortefterfrågan för land å världsmarknaden I U 1 1 U 2 U vståndet ( 1 -U 1 ) visar land :s efterfrågeöverskott och motsvarar efterfrågan å världsmarknaden vid riset Välj ett nytt ris lägre än 1, nämligen 2 och dra en ny linje. vståndet ( 2 -U 2 ) visar land :s efterfrågeöverskott och motsvarar efterfrågan å världsmarknaden vid riset 2. Fortsätt så. 48 8

9 Härledning av exortutbudskurvan i land B Handel Land B xortutbud för land B å världsmarknaden Land Land B U Världsmarknaden U B U B U B U V B B2 B1 B I B U 2 U På exortmarknaden gör man samma sak fast med utbudsöverskottet, dvs land B roducerar billigare och kan ta ut högre ris å världsmarknaden än hemma. Handel kommer att ske om det nya världsmarknadsriset blir lägre än det som gäller i land ( ) och högre än det som gäller i land B ( B ). Vid V är imortefterfrågan = exortutbudet jämvikt å världsmarknaden Handel exort från land B Handel exort från land B Land Land B Världsmarknaden Land Land B Världsmarknaden U U U B U B U B U B V V B B I I B B Q C C = inhemsk konsumtion Q = inhemsk roduktion vid handel C B Q B B 51 Q Ö C C B Q B UÖ Ö = efterfrågeöverskott vid lägre riser UÖ = Utbudsöverskott vid högre riser 52 Handel och secialisering ustår Om det finns risskillnader mellan länder På grund av skillnader i efterfrågan Skillnader i konsumenternas inkomster och referenser mellan länder Landet med höga inkomster och starka referenser för varan imorterar Landet där konsumenterna har lägre inkomster och referenser exorterar Komarativ fördelar och PPF lternativkostnaden är den förlorade intäkten av att använda arbetskraften i en sektor jämfört med i en annan sektor. Land sägs ha en komarativ fördel i att roducera vara x om den relativa kostnaden i land för att tillverka x är lägre än vad den är i land B (dvs lägre alternativkostnad). På grund av skillnader i utbudet Skillnader i roduktionskostnader eller naturresurser mellan länderna Landet med hög roduktionskostnad och liten tillgång till naturresurser imorterar Landet med låga roduktionskostnader och riklig tillgång till naturresurser exorterar

10 bsoluta och komarativa fördelar bsoluta fördelar När land är mer roduktivt i att roducera en vara än land B Komarativa fördelar När alternativkostnaden för att roducera en vara är lägre i land än i andra länder Handel kan även ukomma när ett land har absolut fördel i roduktionen av båda varorna OBS! tt land kan inte ha komarativa fördelar i alla varor x: Syd och Nord lternativkostnader Nord roducerar 10 milj. rosor eller datorer lternativkostnaden för att roducera rosorna är då datorer Syd roducerar 10 milj. rosor eller datorer I Syd är alternativkostnaden för lika många rosor datorer lternativ 1 land Miljoner rosor Tusental datorer lternativ 2 land Miljoner rosor Tusental datorer Nord 10 0 Nord Syd 0 30 Syd 10 0 Total Total Nord roducerar inledningsvis bara rosor, men övergår till datorer 2. Syd tillverkar bara datorer men övergår till rosroduktion Samma roduktion av rosor i världen, men fler datorer när Nord tillverkar dem Nord roducerar inledningsvis bara rosor, men övergår till datorer 2. Syd tillverkar bara datorer men övergår till rosroduktion Samma roduktion av rosor i världen, men fler datorer när Nord tillverkar dem 58 lternativ 2 forts land Miljoner rosor Tusental datorer Nord lternativkostnader lternativkostnaden för tex rosor i termer av datorer är den mängd datorer som måste ges u för att tillverka ytterligare en ros. Syd Total Nord roducerar inledningsvis bara rosor, men övergår till datorer 2. Syd tillverkar bara datorer men övergår till rosroduktion Samma roduktion av rosor i världen, men fler datorer när Nord tillverkar dem 59 - Q R / Q D I detta fall skiljer sig dessa mellan länderna I Nord är alternativkostnaden för 10 milj rosor datorer I syd är alternativkostnaden för 10 milj rosor bara datorer Bättre om Syd roducerar rosor Den vara med lägst alternativkostnad är mest fördelaktig att roducera när 2 länder och 2 varor jämförs 10

11 bsolut fördel Table 2.1 innan handel bsolut fördel Table 2.2 handel n vanlig arbetsdag roducerar en arbetare Land Maskiner Kläder US 5 10 Indien 2 15 Flytta en arbetare Land Maskiner Kläder US Indien Förändr. outut Komarativ fördel Table 2.3 innan handel n vanlig arbetsdag roducerar en arbetare Land Maskiner Kläder Relativa kostnader US M = 3K Indien 1 5 1M=5K lternativkostnaderna US absolut fördel i bägge varor Jämför nu alternativkostnaderna US 1 Maskin för 3 Kläder 1 Kläder för 1/3 Maskin Indien 1 Maskin för 5 Kläder 1 Kläder för 1/5 Maskin 63 Secialisering mot varan med låg alternativkostnad 64 Komarativ fördel Table 2.4 handel Priser och alternativkostnader Flytta en res. tre arbetare Land Maskiner Kläder US Indien Förändr. outut Priserna skall segla alternativkostnaderna Ju högre alternativkostnad desto högre riser I US lägre alternativkostnad för maskiner (3) Maskiner relativt billigt i US I Indien högre alternativkostnad för maskiner (5) Maskiner relativt dyra i Indien I US högre alternativkostnad för kläder (1/3) Kläder relativt dyrt i US I Indien lägre alternativkostnad för kläder (1/5) Kläder relativt billigt i Indien 66 11

12 Scoe for trade! Klädriser innan handel 1/3 M för 1 K i US och 1/5M för 1 K i Indien Om US kan imortera kläder billigare från Indien, lägre än 1/3 men mer än 1/5 (tex 1/4) Om Indien kan få mer betalt för sina kläder av US, mer än 1/5 men mindre än 1/3 (tex 1/4) Vinster av handel nta att 1M=4K å världsmarknaden Dvs en maskin kostar 4 kläder US roducerar bara maskiner 100M xorterar 50M Imorterar 50M*4K=200K Indien roducerar bara kläder 300K xorterar 200K Imorterar 200K*(1/4)M = 50 M Vinster av handel Table 2.6 byteskvoten ¼ M mot 1 K Land Land US Indien Komarativa fördelar och PPF Produktion 100M, 0 K 0M, 300K Konsumtion 50M, 200K 50M, 100K Sawyer & Srinkle kaitel 3 Prod och kons utan handel 50M, 150K 40M, 100K Patrik Karaty Handelshögskolan, Örebro universitet Vinster av handel 50K 10M Lutningen å PPF PPF Kläder Q k PPF MRT MPL MPL K M K M / / L L lla kombinationer som ligger å PPF och innanför PPF är möjliga De utanför är ej möjliga 71 Maskiner Q m 12

13 lternativkostnad Konstant alternativkostnaden i Ricardomodellen y 'y y MPL visar hur mycket en extra anställd arbetare roducerar v vara y: MPLy= - y/ L y och vara x: MPLy= - y/ L y Sätt L y = 1 och L x = 1. Räta linjens ekvation = y/ x Lutningen å PPF = y/ x = MPL y /MPL x B C TH PRODUCTION POSSIBILITIS FRONTIR ND CONSTNT COSTS Table 3.1 Production and Consumtion With and Without Trade: Based on an xchange Rate of 1 Machine = 4 yds. of Cloth Production at Full mloyment Consumtion with Trade Domestic Production and Consumtion Without Trade (autarky) U.S. 100 machines 0 yds. of cloth 50 machines 200 yds. of cloth 50 machines 150 yds. of cloth Country India 0 machines 300 yds. of cloth 50 machines 100 yds. of cloth 40 machines 100 yds. of cloth Gaines from Secialization and Trade 50 yds. of cloth 10 machines x x x TH PRODUCTION POSSIBILITIS FRONTIR ND CONSTNT COSTS Produktionsmöjlighetskurvor vid autarki (ingen handel) Table 3.2 Production Possibilities Schedules for the U.S. and India at Full mloyment U.S. India Number of Machines Yds. of Cloth Number of Machines Yds. of Cloth Kläder 50 US Kläder 300 Indien MRT = - 3 MRT = Maskin Maskin Konsumtionsmöjlighetskurvor vid handel Kläder Kläder Imort US xort Maskin xort Indien Maskin Imort 77 Summering Produktion 100 maskiner, 0 Kläder i US 300 kläder i Indien, 0 maskiner Konsumtion 50 maskiner, 200 kläder i US 100 kläder, 50 maskiner i Indien utarki vs handel +50 kläder US, + 10 maskiner i Indien 78 13

14 Terms of trade Bytesriset, bra eller dåligt? Terms of Trade = xortris/imortris Intervallet 1M=3K till 1M=5K Om US endast får 3.5K er M? ToT försämras för US ToT förbättras för Indien Kläder Imort Konsumtionsmöjlighetskurvor vid ny Terms of Trade US xort Kläder Indien Maskin Maskin xort Imort 14