Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet"

Bengt Henriksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

2 Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och löner inom svenskt näringsliv? Vilken inverkan har den ökade internationaliseringen på total sysselsättning? Vilka strukturomvandlingseffekter uppstår? Hur påverkas omsättningen av jobb? Drabbas vissa grupper hårdare än andra av den tilltagande internationaliseringen?

Vilken inverkan har den ökade internationaliseringen på total sysselsättning?

3 Total sysselsättningsnivå Inga effekter på total sysselsättning av ökad internationell handel och ökade direktinvesteringar Total sysselsättningsnivå bestäms av i) Makroekonomiska faktorer Konjuktursvängningar ii) Strukturella faktorer Hur väl arbetsmarknaden fungerar

sysselsättningsnivå bestäms av i) Makroekonomiska faktorer

4 Öppenhet och arbetslöshet 2004 Arbetslöshet Polen Sverige Slovakien Luxemburg Utrikeshandelskvot Korrelation = -0.03

5 Strukturomvandling Jobb försvinner genom ökad importkonkurrens och att svenska MNF förlägger mer av sin produktion utomlands Jobb skapas genom ökad export, inhemsk expansion i svenska MNF när de förser sina dotterföretag utomlands med insatsvaror och att utländska företag etablerar sig i Sverige

ökad export, inhemsk expansion i svenska MNF när de förser sina

6 Strukturomvandling Effekter på arbetslösheten på kort sikt om arbetsmarknaden inte fungerar väl Kvantifiering av hur många jobb som försvinner genom ökad import och hur många jobb som tillkommer genom ökad export Hälften av jobbomsättningen inom den svenska industrin under de senaste 15 åren är ett resultat av den ökade utrikeshandeln med varor

många jobb som tillkommer genom ökad export Hälften av jobbomsättningen inom den

7 Förändringar i öppenhet mellan 1990 och 2004 och arbetslöshet 2004 Arbetslöshet Polen Sverige Slovakien T jec kien Ungern Irland Luxemburg Förändring i utrikeshandelskvot Korrelation = 0.10

Sverige Slovakien T jec kien Ungern Irland Luxemburg 0

8 Utgående direktinvesteringar och sysselsättning i Sverige: substitut eller komplement? Ökad sysselsättning i utländska dotterföretag kan leda till ökad eller minskad sysselsättning beroende på om verksamheterna är substitut eller komplement till varandra Alternativet till en expansion utomlands kan vara en neddragning eller total nedläggning i Sverige Nettoeffekten av ökad utländsk produktion (sysselsättning) i multinationella företag på deras export (sysselsättning) från hemlandet ligger nära noll

är substitut eller komplement till varandra Alternativet till en expansion utomlands kan vara en neddragning eller total

9 Internationalisering och relativ arbetskraftsefterfrågan Ökad internationell handel med och ökade direktinvesteringar i låglöneländer minskad efterfrågan på lågutbildad arbetskraft i Sverige i) Stora utvecklingsländer, som Kina och Indien, har blivit mer marknadsinriktade ii) iii) Övergång från planekonomi till marknadsekonomi i Central och Östeuropa Lägre transport- och informationskostnader samt minskade hinder för handel och direktinvesteringar

utvecklingsländer, som Kina och Indien, har blivit mer marknadsinriktade ii) iii) Övergång från planekonomi till

10 Utbud eller efterfrågan? Betydelsen av faktorer på efterfrågesidan jämfört med faktorer på utbudssidan som förklaringar till löne- och sysselsättningsutveckling för olika typer av arbetskraft Utbudseffekt av den omfattande utbyggnaden av högskoleutbildningen under senaste decenniet Ökning av det relativa utbudet på högutbildad arbetskraft relativlön för högutbildade faller

förklaringar till löne- och sysselsättningsutveckling för olika typer av arbetskraft

11 Antal högskoleexamina Procent av befolkningsgruppen år Andel av befolkningen år. Procent

12 Faktorer på efterfrågesidan 1) Ökad internationell handel med och ökade direktinvesteringar i låglöneländer 2) Skilled-biased teknisk utveckling 3) Datoriseringen Ökad relativ efterfrågan på högutbildade relativlön för högutbildade stiger

Skilled-biased teknisk utveckling 3) Datoriseringen Ökad

13 Relativ efterfrågan och relativt utbud

14 Andel högutbildade och relativlön för högutbildade inom svensk industri Andel högutbildade Relativ lön Andel högutbildade Relativ lön

35 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002... 1.35 1.4 1.45 1.

15 Arbetslöshet bland kvalificerad och mindre kvalificerad arbetskraft Procent Arbetslöshet högutbildade Arbetslöshet lågutbildade

3 4 5 6 7 8 9 10 1970 1975 1980 1985 1990 1995

16 Differens mellan arbetslösheten för kvalificerad och mindre kvalificerad arbetskraft Procentenheter

arbetskraft 1971-2005 Procentenheter 0 1

17 Teknisk utveckling Löneandelen (sysselsättningsandelen) för högutbildade har ökat mer i branscher/företag med: 1) Hög FoU-intensitet 2) Omfattande användning av datorer USA: Autor m.fl. (1998) Sverige: Hansson (2000) och (2005)

1) Hög FoU-intensitet 2) Omfattande användning av

18 Förändring i andelen högutbildade och FoU intensitet i 18 svenska industribranscher Förändring i andelen högutbildade (procentenheter) Förlag Maskiner Motorfordon Teleprodukter Instrument Övriga transportmedel Läkemedel FoU intensitet 1995 (procent)

(procentenheter) 0 5 10 15 20 25 30 Förlag Maskiner Motorfordon

19 Internationell handel Effekten av ökad konkurrens från låglöneländer på relativ arbetskraftsefterfrågan inom svensk industri är: Under och 80-talen tämligen liten och huvudsakligen koncentrerad till branscher inom textilindustrin På 1990-talet större och mera utspridd över olika branscher Hansson (2000) och Bandick & Hansson (2005)

liten och huvudsakligen koncentrerad till branscher inom textilindustrin På

20 Import från låglöneländer som andel av förbrukningen i industrin Procent

21 Direktinvesteringar i låglöneländer Hur har den relativa efterfrågan på högutbildad arbetskraft i de svenska moderföretagen påverkats av de ökade direktinvesteringarna i låglöneländer? Positivt samband mellan förändringar sysselsättningsandelen i dotterföretagen utanför OECD och variationer löneandelen för högutbildade i moderföretagen i Sverige utlokalisering av verksamheter som använder mycket lågutbildad arbetskraft ( vertikala direktinvesteringar )

22 Direktinvesteringar i höglöneländer Modellen för horisontella direktinvesteringar Verksamheter med samma faktorintensiteter flyttas ut till länder med liknande relativa faktortillgångar De kvalificerade verksamheterna inom svenska MNF har lokaliserats utanför Sveriges gränser (Blomström 1999 och Jakobsson 1999)

23 Direktinvesteringar i höglöneländer Negativ korrelation mellan förändringar i sysselsättningsandelen i dotterföretagen i andra OECD-länder och variationer i löneandelen för högutbildade i moderföretagen utflyttning av kvalificerad verksamhet till andra OECD-länder Inget samband, dvs. inga tecken på utlokalisering av kvalificerad verksamhet från Sverige till andra OECD-länder (Hansson 2005) Förenligt med modellen för horisontella direktinvesteringar

24 Utlandsägande och sysselsättning Under 1990-talet har svenskägda MNF kommit att spela en allt mindre roll samtidigt som de utlandsägda företagen har fått allt större betydelse Leder de teknologiöverföringar som ofta förknippas med ingående direktinvesteringar till ökad efterfrågan på kvalificerad arbetskraft? Har mer kvalificerade verksamheter flyttats ut till länder där huvudkontoren är förlagda (Jonung 2002)? Om motivet för uppköp är att komma åt teknologin i det uppköpta företaget ( technology sourcing ) ingen effekt på relativ arbetskraftsefterfrågan

25 Ingående direktinvesteringar och relativ arbetskraftsefterfrågan Andelen högutbildade ökar i företag som blir utlandsägda men som inte är multinationella och är oförändrad i svenska MNF som blir utlandsägda Teknologiöverföring tycks förekomma till förvärvade svenska icke-mnf medan technology sourcing förefaller vara ett viktigt motiv bakom utländska förvärv av svenska MNF Inget fog för den oro som framförts att det ökade utlandsägandet skulle ha medfört att kvalificerade verksamheter flyttat ut från Sverige

26 Hur påverkas arbetsmarknaden av internationaliseringen? Inga effekter på arbetslöshetens nivå av utrikeshandelns storlek och tillväxt Hälften av jobbomsättningen inom den svenska industrin under de senaste 15 åren är ett resultat av den ökade utrikeshandeln med varor Inget samband mellan MNF:s expansion i dotterföretag utomlands och sysselsättningen i moderföretag i hemlandet Inga effekter på total arbetskraftsefterfrågan av ökad internationell handel och ökade direktinvesteringar

27 Hur påverkas arbetsmarknaden av internationaliseringen? Den relativa efterfrågan på högutbildad arbetskraft har ökat inom det svenska näringslivet under de senaste åren Både den tekniska utvecklingen och den ökade internationaliseringen har bidragit till detta Effekterna av importkonkurrens från låglöneländer på relativ arbetskraftsefterfrågan är tämligen små, även om de tycks ha tilltagit på senare år

28 Hur påverkas arbetsmarknaden av internationaliseringen? Svenska multinationella företags investeringar i låglöneländer har ökat relativ efterfrågan på högutbildade i moderföretagen i Sverige Inga belägg för att kvalificerad produktion flyttar från Sverige när svenska MNF investerar utomlands eller i samband med att svenska företag blir utlandsägda Strukturomvandlingen är viktig för ökad produktivitet och tillväxt, men hur kompenserar vi de som inte är globaliseringens vinnare?

29 Hur påverkas omsättningen av jobb av ökad internationell handel? Kvantifiering av hur många som försvinner genom ökad import och hur många jobb som tillkommer genom ökad export c it d = a M = ait X it it it it C it = V it E it j= 1 L ijt + j= 1 L 1 ijt D it = K it N it j= 1 L ijt + j= 1 L 0 ijt

30 Årligen skapade och försvunna jobb inom industrin

Relevanta dokument

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad