Forskning och utveckling i internationella företag 2005

Transkript

1 S2007:006 Forskning och utveckling i internationella 2005

2

3 Forskning och utveckling i internationella 2005 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Tre undersökningar av FoU i internationella 4 FoU i internationella 5 FoU i stora svenska internationella koncerner FoU i stora utländska koncerner 2005 (f.d. svenska) 16 FoU i svenska och utländska i Sverige 17 Tabellförteckning 19 Tabeller 20 Fakta om statistiken 31 Svenska stora internationella koncerner 33 Utländska koncerner i Sverige (före detta svenska) 35 Branschförteckning 37

4 Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, ÖSTERSUND Telefon Telefax Förfrågningar: Anne-Christine Strandell Telefon: e-post: Markus Lindvert Telefon: e-post: Producent SCB, Enheten för investeringar, FoU och IT Box , Stockholm Telefon Telefax Förfrågningar: Martin Daniels Telefon: E-post: Ansvarig utgivare Sture Öberg Stockholm juli 2007 ISSN X

5 Sammanfattning ITPS genomför vartannat år undersökningar av internationella s (svenska och utländska s) FoU-verksamhet i Sverige samt av svenska s FoU-verksamhet i utlandet. Senaste undersökningen avser De svenska koncernerna har i princip inte ökat sin FoU i Sverige under åren utan hela expansionen har skett utomlands och då med flera hundra procent. Den bilden har inte framgått så tydligt tidigare. Förklaringen är dels att koncernerna ökade sin FoU tidigare år, , dels att den stagnerat de senaste åren. Utvecklingen har dessutom delvis dolts av att några koncerner blivit utländska och i undersökningen av FoU i huvudsak ersätts med andra svenska koncerner med en mindre omfattande FoUverksamhet och med en annan ökningstakt. Svenska s direktinvesteringar i forskning och utveckling har ökat kraftigt i Kina, Indien, några länder i Central- och Östeuropa samt Sydamerika. Expansionen i dessa områden liknar den expansion av FoU som skedde i höglöneländerna under 1990-talet, när globaliseringen av FoU tog fart och svenska etablerade FoU i främst EU15 och USA. Men även om ökningstakten av FoU varit hög i låglöneländer utgör exempelvis Kina och Indiens FoU enbart 1,4 respektive 1,3 procent av de stora svenska koncernernas totala FoU-utgifter. Detta bör sättas i ett sammanhang där dessa båda stora länder har 40 procent av världens befolkning, bägge med en snabbväxande ekonomi och en växande efterfrågan. Den stora ökningen av utländska s FoU-utgifter i Sverige skedde i slutet på talet, främst genom några stora sförvärv. Dessa förvärvade koncerner har ökat sin FoU relativt mer i Sverige än de koncerner som förblivit svenska. Utländska s FoUverksamhet har varit relativt oförändrad i Sverige under den senaste undersökningsperioden med en andel på 46 procent för utgifterna och 41 procent för personalen av näringslivets FoU. Undersökningen av svenska koncerners FoU i utlandet består av en relativt liten population och förändringar i den samma påverkar ibland redovisningen och volymen av FoU. Mellan 1995 och 2005 har några koncerner växlat nationalitet. Vanligaste ägarförändringen har varit att en varit svenska och sedan fått utländska ägare. Koncernerna köper och säljer även med FoU-verksamhet i Sverige och i utlandet. För att få en mer renodlad bild av FoU-verksamhetens utveckling i Sverige i jämförelse med utlandet med hänsyn till variationen i undersökta visas i diagram 4 förändringar som beror på verkliga förändringar och inte bara på vilka som undersökts. 3

6 Tre undersökningar av FoU i internationella I följande rapport presenteras statistik över forskning och utveckling i internationella, det vill säga stora svenska koncerner med verksamhet i Sverige och utlandet och stora utländska koncerner i Sverige. Redovisningen av resultaten från enkäterna till de stora koncernerna har kompletterats med en redovisning från SCBs reguljära FoU-undersökning avseende i Sverige där FoU fördelats på svenska internationella, utländska och nationella. Rapporten är strukturerad i fyra avsnitt: I. FoU i internationella : Här ges en samlad bild över de tre nästföljande undersökningarnas resultat under det senaste decenniet, , samt hur stora förändringar har ägt rum, motiven till dessa och vilka åtgärder koncernerna själva anser vara mest relevanta för att de ska satsa mer på FoU i Sverige. II. FoU i stora svenska internationella koncerner 2005: Denna undersökning baseras på en enkät till de 22 största svenska koncernerna med avseende på antalet anställda i utlandet, under förutsättning att de bedriver FoU-verksamhet. Dessa koncerner svarar för en stor del av näringslivets samlade resurser för forskning och utveckling. Uppgifterna avser FoU-personal och FoU-utgifter i Sverige och i utlandet. Undersökningen genomförs vartannat år. III. FoU i stora utländska koncerner i Sverige 2005 (före detta svenska): Denna undersökning baseras på en enkät till 12 stora utländska koncerner. Gemensamt för dessa är att de tidigare varit svenska och ingått i undersökningen FoU i stora svenska internationella koncerner. Uppgifterna avser koncernernas FoU-personal och FoU-utgifter i Sverige. IV. FoU i svenska och utländska i Sverige 2005: Denna undersökning baseras på uppgifter från SCB:s reguljära FoU-undersökning, med indelning på utländska, svenska internationella och nationella. Undersökningen omfattar drygt i Sverige med minst 10 anställda. Definitioner Utländska /koncerner: Företag som kontrolleras av en eller flera utländska ägare genom ett innehav på mer än 50 procent av aktiernas röstvärde. Svenska internationella /koncerner: Svenska med minst ett dotterbolag i utlandet samt minst en anställd i utlandet. Nationella /koncerner: Svenska som saknar dotterbolag i utlandet. Hit räknas även industriforskningsinstituten som betjänar ssektorn. 4

7 FoU i internationella Här ges en överblick av ens internationalisering av FoU under det senaste decenniet ( ) med fokus på resultaten från de senaste undersökningarna för I Sverige svarar näringslivet för 74 procent, universitet och högskolor för 21 procent samt övrig offentlig forskning för 5 av FoU-utgifterna. Näringslivets FoU-utgifter motsvarande 77 miljarder kronor 2005 är i sin tur i hög grad koncentrerade till ett fåtal stora internationella. De koncerner som ingår i undersökningen, 22 svenskägda och 12 utländska, svarar för närmare 70 procent av näringslivets FoU-utgifter i Sverige. De svenska koncernernas FoU-utgifter är något större i Sverige än utomlands. De utländska koncernerna har generellt en betydligt lägre andel av sin FoU i Sverige än de svenska har, 17 procent av FoU-utgifter jämfört med 56 procent för de svenska. Görs jämförelsen för FoU-personal istället blir skillnaden ännu större med 14 respektive 57 procent. Utländska s andel av FoU-utgifterna oförändrad Andelen av näringslivets FoU som utförs av utländska har varit i princip oförändrad med en andel på 41 procent för årsverken och 46 procent för utgifter. Observera att skillnaden mellan utgifter och årsverken för FoU har ökat i början på 2000-talet. Det ökade utlandsägandet beror till stor del på några stora utländska förvärv av svenska. Diagram 1 Andel av näringslivets FoU utförd av utländska, , procent 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 36,4 35,5 40,7 40,3 45,3 41,5 45,7 41,4 25,0 20,0 15,0 20,1 19,3 20,5 18,7 10,0 5,0 0, FoU-utgifter FoU-årsverken Källa: ITPS och SCB 5

8 Svenska ökar i låglöneländer En ny tendens är svenska koncerners expansion av FoU-verksamhet i låglöneländer såsom Kina, Indien, några länder i Central- och Östeuropa samt Sydamerika. Samtidigt har dessa koncerners FoU-verksamhet i princip varit oförändrad i Sverige, EU15 och USA. Tabell 1 Stora svenska koncerners utgifter för FoU , miljoner kronor Totalt varav i Sverige varav i andra höglöneländer varav i låglöneländer låglöneländer, % 1,0 % 1,5 % 1,8 % 2,5 % 3,1 % 6,4 % Anm. Utgifterna anges i löpande priser och utan justering för populationsförändringar. Höglöneländer består av 22 OECD-länder: Australien, Belgien, Danmark, Finland, Grekland, Island, Irland, Italien, Japan, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike. OECD har successivt utvidgats och består 2007 av 30 medlemsländer. De länder som inte tillhör gruppen höglöneländer kallas för låglöneländer. Källa: ITPS Ökningen av FoU-utgifterna i stora svenska multinationella har under åren varit ringa i Sverige och under samma period ökat i utlandet, främst i slutet på talet. Under 2000-talet har ökningen främst skett i låglöneländer i Sydostasien, Centraloch Östeuropa och Sydamerika. Den till synes stora ökningen i "Övriga världen" i diagram 2 beror delvis på en populationsförändring som avser Japan. Ökningen av de svenska internationella ens FoU-verksamhet i låglöneländerna Kina och Indien samt Central- och Östeuropa samt Sydamerika har varit stor under det senaste decenniet, men detta utifrån mycket låga nivåer. I mitten på 1990-talet hade dessa koncerner en nästan obefintlig FoU-verksamhet i Kina, Indien, Central- och Östeuropa samt på mycket låga nivåer i Sydamerika. Men även om ökningstakten av FoU varit hög i låglöneländer utgör exempelvis Kina och Indiens FoU enbart 1,4 respektive 1,3 procent av de stora svenska koncernernas totala FoU-utgifter. Andelen av deras FoU-utgifter i utlandet blev något högre, ca 3 procent. 6

9 Diagram 2 FoU-utgifter i stora svenska multinationella, miljoner kronor i löpande priser Sverige EU 15 Nordamerika Övriga världen Anm. Nordamerika = USA, Kanada och Mexiko. Källa: ITPS Stagnerande FoU Här belyses utvecklingen under det senaste decenniet ( ) med hänsyn tagen till förändringar av de som ingår i undersökningen. Frågor som tas upp är hur stor har den faktiska ökningen av FoU-verksamheten varit de senaste 10 åren och hur har utvecklingen varit för de svenska koncerner jämfört med de koncerner som blivit uppköpta av utländska ägare sedan Av de 20 koncerner som ingick i 1995 års undersökning som svenska internationella koncerner återfinns hälften som fortsatt svenska i 2005 års undersökning. Resterande koncerner har antingen blivit utländska eller utgått ur undersökningen av andra skäl. Av de 10 koncerner som varit svenska under hela jämförelseperioden har utvecklingen varit måttlig i Sverige med en ökning på 10 procent i fasta priser 1 jämfört med en ökning i utlandet på 260 procent. Ökningen i utlandet varade under perioden och har därefter gått tillbaka något. Den bilden har inte framgått så tydligt tidigare. Förklaringen till det är dels att koncernerna ökade sina FoU-utgifter i Sverige tidigare år, , dels att den stagnerat de senaste åren. Utvecklingen har dessutom delvis dolts av att några koncerner som tidigare var svenska och då ingick i undersökningen har sedan blivit utländska och i huvudsak ersätts med andra svenska koncerner med en mindre omfattande FoU-verksamhet och en annan ökningstakt. 1 I diagrammen anges FoU-utgifter i löpande priser alltså utan justering för inflation 7

10 Diagram 3 FoU-utgifter i Sverige utförda av 10 stora svenska koncerner som ingått i undersökningen hela perioden , miljoner kronor, löpande priser miljoner kronor Anm. Avser de10 koncerner som ingått i undersökningen svenska internationella koncerner under hela perioden Vissa mindre justeringar har gjorts för att förbättra jämförelsen över tid. Källa: ITPS och SCB Förändringar orsakade av att koncerner blivit utländska har haft stor betydelse för resultaten i undersökningen av stora svenska koncerners FoU. När koncerner utgått ur, eller tillkommit till, undersökningen av andra skäl än ägarförändringar har det inte visats sig haft särskilt stor betydelse för den totala FoU-verksamheten i Sverige under Effekterna är emellertid störst i och med att tjänstebranscher inkluderades i undersökningen och ger en något högre FoU i Sverige och i andra höglöneländer. Utvecklingen för de 10 svenska koncernerna i diagram 3 har i diagram 4 jämförts med de 8 koncerner som blivit utländska sedan Jämförelse görs också mellan de svenska koncernernas FoU-verksamhet i Sverige jämfört med den FoU de bedriver i utlandet. En utförligare beskrivning av de svenska och de utländska koncernernas FoU-verksamhet ges i avsnitten på sidorna 14 och 16 i rapporten. 8

11 Diagram 4 Jämförelse av utvecklingen av FoU-utgifter för svenska koncerner med de koncerner som blivit utländska , miljoner kronor miljoner kronor FoU-utgifter i Sverige. Svenska hela perioden, FoU-utgifter i Sverige. Koncerner som under perioden blivit utländska FoU-utgifter i utlandet. Svenska hela perioden, Anm. För de koncerner som blivit utländska har uppgifter i vissa fall kompletterats med SCB:s data. För att upprätthålla en så god jämförbarhet över tid som bara går, så har även vissa justeringar gjorts där exempelvis delar av en koncern blivit kontrollerad av utländska ägare. Källa: ITPS och SCB Förändringar i FoU 2 och statens roll I enkäterna till de svenska och utländska koncernerna ställdes frågor om hur och varför stora förändringar i FoU-verksamheten ägt rum. Dessutom har en fråga ställts om staten kan påverka att de behåller eller ökar sin FoU i Sverige. Flera av en har generellt motiverat förändringen av FoU-verksamheten med ökningar i betydligt större omfattning än minskningar för perioden jämfört med oavsett det är svenska eller utländska som bedriver FoU i Sverige eller om det är svenska s FoU i utlandet. Detta är också rimligt eftersom minskade koncernerna sin FoU jämfört med den betydligt starkare perioden då flera ökade. De svenska ens FoU i Sverige har främst expanderat inom befintlig verksamhet. Färre har angett att de minskat sin FoU i Sverige eller att ingen väsentlig förändring av FoU-verksamheten skett Främsta förklaringen är att minskningar inom befintlig verksamhet övergått till att bli ökningar istället. Ett har omlokaliserat FoU från Sverige och ingen har omlokaliserat FoU till Sverige under perioden Resultaten från förändringar av FoU bör tolkas med försiktighet eftersom ett flertal koncerner har valt att inte svara på frågan medan andra koncerner angivit flera förklaringar. Det förekommer också att koncernerna uppger generella förklaringar till hela eller delar av verksamheten vilket försvårar tolkningen av resultaten. 9

12 Merparten av de svenska ens FoU-verksamhet i utlandet sker främst i andra höglöneländer, EU15 och USA. Detta innebär också fler svar på frågor om hur och varför förändringar sker i höglöneländer än i låglöneländer. Expansionen av FoU i höglöneländer sker främst genom sförvärv eller genom att expandera redan befintlig FoUverksamhet. Betydligt färre minskningar av FoU har genomförts i andra höglöneländer utanför Sverige. De svenska ens omlokaliseringar av FoU från andra höglöneländer (ospecificerat vart) har exempelvis minskat från sju till inga. De svenska ens FoU i låglöneländer har ökat i nio fall av tio som en uppgett en förklaring till förändringen. I det tionde fallet har det inte skett någon väsentlig förändring. Ökningarna sker med varierande metoder, där sförvärv och etablering av ny FoU-verksamhet ligger i topp. Svaren från de stora utländska en, tidigare svenska, och deras FoU i Sverige ger inte en lika positiv bild som för de svenska en ovan. Enbart fem av fjorton svar avser en ökning i Sverige, tre uppger en minskning och resterande sex relativt oförändrat. Det är ingen större skillnad jämfört med Färre har dock expanderat sin befintliga FoU-verksamhet i Sverige. Företagens motiv och drivkrafter att utföra FoU i ett specifikt land framför ett annat har några strukturella skillnader. Skillnaderna ligger främst mellan Sverige och utlandet, men skillnader finns även mellan svenska och utländska. De vanligaste motiven som de svenska et anger till att de bedriver FoU i andra länder utanför Sverige är att de behöver finnas i just detta land för att kunna anpassa produkter eller processer efter specifika kund-/marknadskrav; eller att ets produktionsenheter kräver egen FoU-kapacitet i detta land. Det vanligaste motivet för svenska i Sverige uppges vara kopplingen till produktionsenheternas behov av FoU. Det vanligaste motivet till att utlandsägda bedriver FoU i Sverige är tillgången till forskning vid universitet och högskolor samt institut. 10

13 Tabell 2 Orsaker till förändringar av FoU-verksamheten i Sverige och i utlandet mellan åren 2003 och 2005 ( inom parantes) På vilket sätt har FoU-verksamhetens omfattning förändrats mellan 2003 och 2005 ( inom parantes) Antal svar Svenska i utlandet Höglöne- Låglöneländer länder 3 Utländska i Sverige Svenska i Sverige Ökningar 25 (7) 9 (4) 5 (5) 6 (5) Företagsförvärv som inkluderar FoU-verksamhet 12 (5) 3 (1) 2 (1) 1 (3) Företaget har etablerat ny FoU-verksamhet 3 (0) 3 (3) 0 (0) 0 (0) Företaget har expanderat FoU-verksamheten inom befintlig verksamhet 10 (2) 2 (0) 2 (4) 5 (1) Företaget har omlokaliserat FoU-verksamheten till detta land 0 (0) 1 (0) 1 (0) 0 (1) Minskningar 4 (14) 0 (1) 3 (6) 3 (5) Försäljning av verksamhet som innehöll FoU 3 (3) 0 (1) 0 (2) 1 (1) Nedläggning av verksamhet som innehöll FoU 0 (1) 0 (0) 0 (1) 0 (1) Företaget har omlokaliserat FoU-verksamheten från detta land 0 (7) 0 (0) 2 (1) 1 (0) Företaget har minskat FoU-verksamheten inom befintlig verksamhet 1 (3) 0 (0) 1 (2) 1 (3) Ingen väsentlig förändring 3 (13) 1 (1) 6 (2) 2 (5) Summa antal svar 32 (34) 10 (6) 14 (13) 11 (15) Höglöneländer består av 22 OECD-länder: Australien, Belgien, Danmark, Finland, Grekland, Island, Irland, Italien, Japan, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike. OECD har successivt utvidgats och består 2007 av 30 medlemsländer. De länder som inte tillhör gruppen höglöneländer kallas för låglöneländer. 11

14 Tabell 3 Motiv och drivkrafter för FoU-engagemang i Sverige och i utlandet Vilka är de viktigaste förklaringarna till befintlig FoUverksamhet Antal svar samt till förändringarna av FoU- Svenska i utlandet Utländska Svenska verksamheten (2003 års svar inom parantes) Höglöneländeländer Låglöne- i Sverige i Sverige Företaget måste finnas i detta land för att kunna anpassa produkt eller process efter specifika kund-/marknadskrav 21 (13) 12 (5) 2 (0) 1 (1) Företagets produktionsenheter/er kräver egen FoUkapacitet i detta land. 18 (10) 5 (2) 4 (6) 5 (3) Tillgången till forskning vid universitet och högskolor samt institut i detta land är nödvändig för ets utvecklingsbehov. 1 (3) 0 (0) 5 (5) 2 (2) Tillgång till kvalificerad arbetskraft i FoU-verksamheten finns i detta land. 7 (3) 4 (0) 2 (1) 2 (1) Tillgång till kvalificerade leverantörer av komponenter och system med egen FoU-kapacitet (teknikledande) finns i Sverige. 8 (2) 3 (0) 3 (1) 2 (1) Andra konkurrenter, kompletterande som är innovativa och har höga kvalitetskrav finns i Sverige. 4 (0) 3 (0) 0 (0) 2 (1) Övriga förklaringar 4, t.ex. kostnadsbesparingar, stordriftsfördelar, brist på kvalificerad arbetskraft etc. 3 (0) 4 (0) 1 (2) 0 (0) Summa antal svar 62 (31) 31 (7) 17 (15) 14 (9) Tabell 4 Kan svenska staten påverka omfattningen av koncernernas FoU i Sverige? Åtgärder som storkoncernerna anser mest angelägna Antal svar efter antal svar Svenska koncerner Utländska koncerner Forskningsstöd/FoU-bidrag 3 2 Skattetryck för individer 3 2 Skattetryck för 2 2 Utbildningssatsningar 2 1 Samfinansiering via universitet och högskolor eller institut 1 5 Satsning på försvar/försvarsmateriel 1 0 Nej 3 2 Svar saknas 7 2 Frågan "Kan svenska staten vidta åtgärder som innebär att er koncern bibehåller respektive satsar mer på FoU i Sverige" gav följande svar: De politiska åtgärder som ansågs mest angelägna för att stimulera de svenskägda en att satsa mer på FoU i Sverige var att sänka kostnaderna för ens FoU-verksamhet genom forskningsstöd/fou-bidrag eller minska skattebelastning för genom exempelvis lägre arbetsgivaravgifter eller för individer via sänkt inkomstskatt. Andra 4 Frågan består av sex fasta svarsalternativ och ett öppet. 12

15 åtgärder som lyftes fram var satsningar på utbildningssystemet och samfinansiering av forskning via universitet och högskolor eller institut. Vidare framfördes det att de stora en borde få lika mycket stöd och uppmuntran för FoU som små och medelstora. Annars svarade flera koncerner nej på frågan med motiveringen att huvuddelen av FoU-verksamheten redan bedrivs i Sverige. Några andra koncerner valde att inte svara på frågan i studien utan hänvisade till deras deltagande i den offentliga debatten. De utländska koncernerna fick samma fråga som de svenska koncernerna om vilka åtgärder som de ansåg mest angelägna för att öka deras satsningar på FoU i Sverige. Hälften av svaren med konkreta åtgärder berörde olika satsningar på universitet och högskolor i Sverige. Allt från ökade insatser för grund- och tillämpad behovsmotiverad forskning, ökade bidrag till tekniska universitet, förbättrade villkor för doktorander, bra utbildning av civilingenjörer till att uppmuntra universiteten och högskolorna att bli mer industrianpassade. Även skattelättnader genom sänkt bolagsskatt eller sänkt arbetsgivaravgift samt sänkta lönerelaterade skatter framfördes som önskvärda. Andra åtgärder som påpekades var att stötta utvecklingen av kommersiellt användbar miljöteknologi och en smidigare expertskattehandläggning. 13

16 FoU i stora svenska internationella koncerner 2005 Det här avsnittet bygger på en enkätundersökning till 22 stora svenska koncerner och avser koncernernas FoU-verksamhet, i Sverige och i utlandet, fördelat på de länder där en bedriver FoU-verksamhet. Undersökningen genomförs vartannat år och avser utgifter och årsverken för egen utförd FoU i respektive land samt FoU-personalens utbildningsnivå. De 22 undersökta koncernerna svarar för drygt 40 procent av näringslivets FoU i Sverige. Därutöver utför dessa nästan lika mycket FoU utomlands. Det är fortsatt ens dotterbolag i EU 15, Nordamerika och de nordiska grannländerna som står för majoriteten av ens satsningar på FoU i andra länder än Sverige, även om det minskat något de senaste åren, främst i Nordamerika. Detta samtidigt som låglöneländer i Asien, Östeuropa och Sydamerika står för en allt större andel av ens investeringar i forskning och utveckling globalt. Tabell 5 Stora svenska koncerners utgifter och årsverken för FoU samt antal anställda. Område FoU-utgifter, miljoner kronor FoU-årsverken Medelantalet anställda Totalt i världen Sverige Utlandet EU Nordamerika Norden Anm. Nordamerika = USA, Kanada och Mexiko. Danmark och Finland ingår både i Norden och E15. Källa: ITPS. FoU-intensiteten i Kina ökar De undersökta svenska koncernerna har betydligt högre FoU-intensitet i Sverige än de har i andra länder, mätt som utförda årsverken för FoU i förhållande till totalt antal anställda i respektive land. FoU-intensiteten i Sverige uppgår till 17 procent jämfört med 4 procent i utlandet. Variationen mellan länderna är dock stor. De som överstiger genomsnittet är bland annat höglöneländer inom EU 15 och USA samt låglönelandet Kina. Mellan år 2003 och 2005 ökade Kinas FoU-intensitet betydligt. Bland de länder som har en lägre genomsnittlig FoU-intensitet än i ovan nämnda länder återfinns låglöneländer såsom Indien, länder i Sydamerika samt i Central- och Östeuropa. 14

17 Diagram 5 FoU-intensitet (FoU-årsverken/antal anställda) i stora svenska koncerner Totalt i världen Sverige Utlandet EU 15 USA Kina Indien Central- och Östeuropa Sydamerika Övriga länder 0% 5% 10% 15% 20% FoU-intensitet 2003 FoU-intensitet

18 FoU i stora utländska koncerner 2005 (f.d. svenska) Det här avsnittet bygger på en enkätundersökning som har genomförts för andra gången av tolv stora före detta svenska, numera utlandsägda koncerner i Sverige år Första undersökningsomgången avsåg 2003 och omfattade åtta koncerner. Gemensamt för dessa är att de tidigare varit svenska och ingått i undersökningen FoU i stora svenska internationella koncerner. Uppgifterna avser årsverken och utgifter för FoU utförd i Sverige. Tabell 6 FoU i stora utländska koncerner i Sverige Sverige FoU-utgifter, miljoner kr Andel av koncernens globala FoU, % FoU-årsverken Andel av koncernens globala FoU, % Anm. 1: De svenska andelarna är beräknade utifrån 1 procent för koncerner som angivit 0-1 procent. Koncerner som enbart kunnat uppskatta andelen för FoU-utgifter, har samma andel använts även för årsverken. Anm. 2: År 2005 omfattade undersökningen 12 koncerner. År 2003 omfattade undersökningen 8 koncerner. De undersökta utländska koncernernas andel av näringslivets FoU-verksamhet i Sverige uppgick 2005 till 29 procent av FoU-utgifterna och 23 procent av FoU-årsverkena. Jämförelser med 2003 bör göras med försiktighet eftersom nya koncerner tillkommit till undersökningen vilket förklarar hela uppgången av FoU-utgifterna, sett till samma population hade det istället varit en minskning med 1,1 miljarder kronor i Sverige mellan 2003 och Populationsförändringens inverkan gäller även andelen FoU dessa koncerner spenderar i Sverige (redovisat som ett genomsnitt för samtliga koncerner), eftersom de nytillkomna koncernerna i genomsnitt har en högre andel av sin FoU i Sverige. Reducerat för populationsförändringen är andelarna ändå högre än för 2003 med 15 procent för FoUutgifter och 12 procent för FoU-årsverken. De utländska koncernernas FoU-verksamhet i Sverige uppgick i genomsnitt till procent av dessa koncernernas globala FoU-verksamhet. Variationerna mellan koncernerna är dock stor. De svenska koncernernas FoU-verksamhet i Sverige överstiger 50 procent av deras totala FoU-utgifter i världen. 16

19 FoU i svenska och utländska i Sverige Detta avsnitt baseras på resultat från SCB:s undersökning av näringslivets FoU (inkluderar med 10 eller fler anställda) som genomförs vartannat år. Detta görs för att komplettera bilden från ITPS undersökningar av stora internationella koncerner. FoUresultaten från undersökningen av ens FoU redovisas här med indelning på svenska internationella och utländska. Undersökningen omfattar enbart FoU utförd i Sverige. Utlandsägd FoU i Sverige koncentrerad till Storbritannien och USA Som nämndes tidigare i rapporten kontrolleras 46 procent av näringslivets FoU i Sverige genom utländska. Det är främst brittiska och amerikanska. Andra stora ägarländer är Nederländerna, Schweiz och Finland. Inga stora ägarförändringar har skett Diagram 6 FoU-utgifter i Sverige , fördelat på ägarland, miljarder kronor Företagssektorn totalt Svenska i Sverige Utländska i Sverige Från EU15 Storbritannien USA Övriga länder FoU-utgifter 2001 FoU-utgifter 2003 FoU-utgifter

20 FoU utförs främst i kunskapsintensiva branscher i Sverige Näringslivets FoU i Sverige utförs främst av som klassificerats som kunskapsintensiva industri 5, men det är tjänsteen 6 som ökar sin FoU snabbast. Detta gäller såväl utländska som svenska. Noterbart från diagrammet nedan är att utlandskontrollerad kunskapsintensiv industri minskat sin FoU något mätt i löpande priser samtidigt som utlandskontrollerade kunskapsintensiva tjänste svarar för den största ökningen. Diagram 7 FoU-utgifter fördelade på näringslivssektor, , miljoner kronor Utländsk kunskapsintensiv industri Svenska kunskapsintensiva tjänster Övrig utländsk verksamhet Svensk kunskapsintensiv industri Övrig svensk verksamhet Utländska kunskapsintensiva tjänster 5 Vilka branscher som ingår i respektive sektor beskrivs i Fakta om statistiken. 6 Observera att exempelvis en stor internationellkoncern kan äga både industri- och tjänste. Vilket innebär att det inte nödvändigtvis är ett renodlat tjänste som ökat sin FoU utan det kan lika gärna vara en industrikoncern som ökat sin tjänsteverksamhet kopplat till dess industriprodukter. 18

21 Tabellförteckning Tabell 1. Stora svenska koncerners utgifter för FoU , miljoner kronor Tabell 2. Orsaker till förändringar av FoU-verksamheten i Sverige och i utlandet mellan åren 2003 och 2005 ( inom parantes) Tabell 3. Motiv och drivkrafter för FoU-engagemang i Sverige och i utlandet Tabell 4. Kan svenska staten påverka omfattningen av koncernernas FoU i Sverige? Tabell 5. Stora svenska koncerners utgifter och årsverken för FoU samt antal anställda Tabell 6. FoU i stora utländska koncerner i Sverige Tabell 7. FoU-utgifter i stora svenska internationella koncerner Tabell 8. Antal FoU-årsverken (heltidspersoner) i stora svenska internationella koncerner Tabell 9. Antal FoU-årsverken (heltidspersoner) som utförs av akademiker i stora svenska internationella koncerner 2005 Tabell 10. Antal FoU-årsverken (heltidspersoner) som utförs av akademiker i stora svenska internationella koncerner 2003 Tabell 11. FoU-intensitet i stora svenska internationella koncerner Fördelning på länder och ländergrupper Tabell 12. FoU-intensitet i stora svenska internationella koncerner Fördelning på länder och ländergrupper Tabell 13. Antalet årsverken för FoU Fördelat på kön, ägande och näringslivssektor Tabell 14. Antalet årsverken för FoU Fördelat på kön, ägande och näringslivssektor Tabell 15. FoU-årsverken och FoU-utgifter i Sverige Fördelat på ägarland Tabell 16. FoU-utgifter och FoU-årsverken i utländska, svenska internationella och nationella i Sverige efter näringslivssektor , miljoner kronor Tabell 17. FoU-utgifter 2005 fördelade på utländska, svenska internationella och nationella, kostnadsslag samt näringslivssektor, miljoner kronor Tabell 18. Utgifter och årsverken för FoU 2005 fördelat på län och ägare, miljoner kronor Tabell 19. Finansieringskällor för den egna FoU-verksamheten utförd i Sverige 2005, fördelat på ägare, miljoner kronor Tabell 20. Utlagd FoU 2005, fördelat på ägare, miljoner kronor Diagram 8. FoU-utgifter i utländska och svenska i Sverige , miljarder kronor Diagram 9. FoU-årsverken i utländska och svenska i Sverige

22 Tabeller Tabell 7 FoU-utgifter i stora svenska internationella koncerner Land/region FoU-utgifter, Mnkr Totalt i världen Sverige Utlandet EU Nordamerika Norden Kina Indien Central- och Östeuropa Sydamerika Övriga världen USA Tyskland Frankrike Danmark, Finland och Norge Italien Storbritannien Övriga länder Anm. År 2005 ingår 22 koncerner och 2003 ingår 20 koncerner varav 18 svarade på enkäten. De koncerner som undersöktes 2003 har tillsammans minskat FoU-utgifterna totalt och i Sverige med ca 0,5 miljarder kronor. Utgifterna var oförändrade i utlandet. 7 USA, Kanada och Mexiko 8 Danmark och Finland ingår i både EU15 och Norden. 9 Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Ryssland, Rumänien samt Östeuropa ospecificerat. 10 Argentina och Brasilien 11 Övriga världen: Japan, Schweiz, Sydafrika, Australien, Nya Zeeland, Korea, Sri Lanka, Singapore, Thailand, Taiwan, Hong Kong, Israel, Turkiet, Filippinerna. 20

23 Tabell 8 Antal FoU-årsverken (heltidspersoner) i stora svenska internationella koncerner Land/region FoU-årsverken Totalt i världen Sverige Utlandet EU Nordamerika Norden Kina Indien Central- och Östeuropa Sydamerika Övriga världen USA Tyskland Frankrike Danmark, Finland och Norge Italien Storbritannien Övriga länder Anm. År 2005 ingår 22 koncerner varav 18 svarade på frågan om FoU-årsverken ingår 20 koncerner varav 18 svarade på enkäten och 16 på frågan om FoU-årsverken års årsverken är genomgående underskattade på grund av bortfall i rapporteringen. 12 USA, Kanada och Mexiko. 13 Danmark och Finland ingår i både EU15 och Norden. 14 Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Ryssland, Rumänien samt Östeuropa ospecificerat. 15 Argentina och Brasilien 16 Övriga världen: Japan, Schweiz, Sydafrika, Australien, Nya Zeeland, Korea, Sri Lanka, Singapore, Thailand, Taiwan, Hongkong, Israel, Turkiet, Filippinerna samt ospecificerat världen. 21

24 Tabell 9 Antal FoU-årsverken (heltidspersoner) som utförs av akademiker i stora svenska internationella koncerner 2005 Land/region Utbildningsnivå Akademiker Forskare Andel Forskare (%) Tekniker Andel Tekniker (%) Övriga akademiker Andel övriga akademiker (%) totalt Totalt i världen Sverige Utlandet EU Nordamerika Norden USA Tyskland Italien Frankrike Storbritannien Övriga länder Tabell 10 Antal FoU-årsverken (heltidspersoner) som utförs av akademiker i stora svenska internationella koncerner 2003 Land/region Utbildningsnivå Akademiker Forskare Andel Forskare (%) Tekniker Andel Tekniker (%) Övriga akademiker Andel övriga akademiker (%) totalt Totalt i världen Sverige Utlandet EU Nordamerika Norden USA Tyskland Italien Frankrike Storbritannien Övriga länder

25 Tabell 11 FoU-intensitet i stora svenska internationella koncerner Fördelning på länder och ländergrupper Land/region FoUårsverken 17 Medelantalet anställda FoU-intensitet (%) Totalt i världen Sverige Utlandet EU USA Kina Indien Sydamerika Central- och Östeuropa Övriga länder Tabell 12 FoU-intensitet i stora svenska internationella koncerner Fördelning på länder och ländergrupper Land/region FoUårsverken 14 Medelantalet anställda FoU-intensitet (%) Totalt i världen Sverige Utlandet EU USA Kina Indien Sydamerika Central- och Östeuropa Övriga länder Ett årsverke är det arbete en heltidsanställd person utför under ett år. 23

26 Tabell 13 Antalet årsverken för FoU Fördelat på kön, ägande och näringslivssektor Näringslivssektor Män Kvinnor Utländska Nationella Utländska Svenska internationella Svenska internationella Nationella Näringslivet totalt Industri Kunskapsintensiv Kapitalintensiv Arbetsintensiv Tjänster Kunskapsintensiva Kapitalintensiva Arbetsintensiva Övrig verksamhet Anm. Alla uppgifter är hämtade ur SCB:s undersökning om FoU i ssektorn 2005 som gäller med minst 10 anställda. Den undersökningen har från 2005 utökats med som har anställda vilket påverkar jämförbarheten mellan åren. Vilka branscher som ingår i respektive sektor beskrivs i Fakta om statistiken. Tabell 14 Antalet årsverken för FoU Fördelat på kön, ägande och näringslivssektor Näringslivssektor Män Kvinnor Utländska Nationella Utländska Svenska internationella Svenska internationella Nationella Näringslivet totalt Industri Kunskapsintensiv Kapitalintensiv Arbetsintensiv Tjänster Kunskapsintensiva Kapitalintensiva Arbetsintensiva Övrig verksamhet

27 Tabell 15 FoU-årsverken och FoU-utgifter i Sverige Fördelat på ägarland Land FoU-årsverken FoU-utgifter, mdkr Näringslivet totalt , ,1 Svenska i Sverige ,8 39,3 44,6 Utländska i Sverige ,1 32,6 30,5 Från EU ,7 18,4 17,4 Från Nordamerika ,2 11,6 10,9 Från Norden ,7 1,9 1,6 varav från: Storbritannien , ,8 USA ,9 10,9 10,5 Schweiz ,0 2,2 1,9 Nederländerna ,2 2,8 1,7 Tyskland ,3 0,4 0,8 Finland ,8 1,5 1,3 Norge ,6 0,2 0,2 Frankrike ,5 0,2 0,5 Danmark ,3 0,2 0,2 Kanada ,3 0,8 0,4 Övriga länder ,4 0,4 0,4 Anm. Alla uppgifter är hämtade ur SCB:s undersökning om FoU i ssektorn 2005 som gäller med minst 10 anställda. Den undersökningen har från 2005 utökats med som har anställda vilket påverkar jämförbarheten mellan åren. Vilka branscher som ingår i respektive sektor beskrivs i Fakta om statistiken. 25

28 Tabell 16 FoU-utgifter och FoU-årsverken i utlandsägda och svenskägda i Sverige efter näringslivssektor , miljoner kronor Näringslivssektor Företagsgrupp FoU-utgifter, mnkr FoU-årsverken Kunskapsintensiv Industri Utländska Svenska internationella Nationella Totalt Tjänster Utländska Svenska internationella Nationella Totalt Kapitalintensiv Industri Utländska Svenska internationella Nationella Totalt Tjänster Utländska Svenska internationella Nationella Totalt Arbetsintensiv Industri Utländska Svenska internationella Nationella Totalt Tjänster Utländska Svenska internationella Nationella Totalt Övrig verksamhet Näringslivet Utländska Svenska internationella Nationella Totalt Utländska Svenska internationella Nationella Totalt Anm. Alla uppgifter är hämtade ur SCB:s undersökning om FoU i ssektorn 2005 som gäller med minst 10 anställda. Den undersökningen har från 2005 utökats med som har anställda vilket påverkar jämförbarheten mellan åren. Vilka branscher som ingår i respektive sektor beskrivs i Fakta om statistiken. 26

29 Tabell 17 FoU-utgifter 2005 fördelade på utländska, svenska internationella och nationella, kostnadsslag samt näringslivssektor, miljoner kronor. Näringslivssektor Arbetskraftskostnader Övriga driftkostnader samt investeringar (för FoU) Summa FoU-utgifter Utländska Svenska internationella Nationella Utländska Svenska internationella Nationella Utländska Svenska internationella Nationella Totalt Industri Kunskapsintensiv Kapitalintensiv Arbetsintensiv Tjänster Kunskapsintensiva Kapitalintensiva Arbetsintensiva Övrig verksamhet Anm. Alla uppgifter är hämtade ur SCB:s undersökning om FoU i ssektorn 2005 som gäller med minst 10 anställda. Den undersökningen har från 2005 utökats med som har anställda vilket påverkar jämförbarheten mellan åren. Vilka branscher som ingår i respektive sektor beskrivs i Fakta om statistiken. 27

30 Tabell 18 Utgifter och årsverken för FoU 2005 fördelat på län och ägare, miljoner kronor Län FoU-utgifter, mnkr FoU-årsverken Utländska Svenska internationella Nationella Utländska Svenska internationella Nationella Näringslivet totalt Stockholm Västra Götaland Skåne Östergötland Uppsala Örebro Västmanland Jönköping Blekinge Värmland Södermanland Gävleborg Norrbotten Dalarna Västernorrland Kronoberg Övriga län Anm. Alla uppgifter är hämtade ur SCB:s undersökning om FoU i ssektorn 2005 som gäller med minst 10 anställda. Den undersökningen har från 2005 utökats med som har anställda vilket påverkar jämförbarheten mellan åren. Av sekretesskäl särredovisas inte uppgifter för vissa län. Övriga län innefattar även utgifter och årsverken som inte kunnat fördelas regionalt. 28

31 Tabell 19 Finansieringskällor för den egna FoU-verksamheten utförd i Sverige 2005, fördelat på ägare, miljoner kronor Finansieringskällor Utländska Svenska internationella Nationella Totalt näringslivet Näringslivet totalt Självfinansiering Statlig finansiering Privat finansiering från Sverige varav från i Sverige Privat finansiering från utlandet varav från utomlands Medel från EU Övrig finansiering från utlandet Anm. Alla uppgifter är hämtade ur SCB:s undersökning om FoU i ssektorn 2005 som gäller med minst 10 anställda. Den undersökningen har från 2005 utökats med som har anställda vilket påverkar jämförbarheten mellan åren. Tabell 20 Utlagd FoU 2005, fördelat på mottagare respektive ägare, miljoner kronor Mottagande enhet Utländska Svenska internationella Nationella Totalt näringslivet Totalt Företag inom egen koncern i Sverige Andra i Sverige Företag inom egen koncern i utlandet Andra i utlandet Universitet och högskolor i Sverige Branschorganisationer/-forskningsinstitut Övriga enheter i Sverige Övriga enheter i utlandet Anm. Alla uppgifter är hämtade ur SCB:s undersökning om FoU i ssektorn 2005 som gäller med minst 10 anställda. Den undersökningen har från 2005 utökats med som har anställda vilket påverkar jämförbarheten mellan åren. Observera att det inte går att summera ens egen utförda FoU med den utlagda, då det ger upphov till dubbelräkning. 29

32 Diagram 8 FoU utgifter i utländska och svenska i Sverige , miljarder kronor Utländska Svenska Anm. Alla uppgifter är hämtade ur SCB:s undersökning om FoU i ssektorn 2005 som gäller med minst 10 anställda. Den undersökningen har från 2005 utökats med som har anställda vilket påverkar jämförbarheten mellan åren. Diagram 9 FoU-årsverken i utländska och svenska i Sverige Utländska Svenska Anm. Alla uppgifter är hämtade ur SCB:s undersökning om FoU i ssektorn 2005 som gäller med minst 10 anställda. Den undersökningen har från 2005 utökats med som har anställda vilket påverkar jämförbarheten mellan åren. 30

33 Fakta om statistiken Här beskrivs undersökningens genomförande, urval, definitioner samt kvalitet. Bakgrund Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) är en statlig myndighet med ansvar för officiell statistik enligt lagen om den officiella statistiken (2001:99) och bilagan till förordningen (2001:100) om Internationella. I åtagandet ingår bland annat att genomföra en undersökning av forskning och utveckling i internationella, det vill säga svenska med verksamhet i utlandet och utländska i Sverige. Denna undersökning har gjorts i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB). Resultatet från föregående undersökning har bland annat publicerats i Forskning och utveckling i Internationella Statistikrapporter (även äldre rapporter) kan kostnadsfritt hämtas från ITPS webbplats: Användning Den ekonomiska utvecklingen i Sverige och den svenska tillväxten är starkt beroende av de internationella ens verksamhet. Forskning och utveckling i näringslivet är exempelvis starkt koncentrerad till ett fåtal stora internationella koncerner. Information om inriktning och omfattning av ens FoU-verksamhet i Sverige och utlandet utgör viktiga kunskapsunderlag för närings- och handelspolitiken. ITPS är en av de största användarna av statistiken och förser regering och riksdag med kunskapsunderlag. Andra användare är forskare, journalister, fackförbund och intresseorganisationer. ITPS förser flera internationella organisationer med underlag som rör ens globalisering. EU, OECD och UNCTAD utvecklar exempelvis egna databaser och ger ut publikationer. Definitioner De definitioner och indelningar som används för att beskriva FoU-verksamheten baseras på dem som överenskommits inom OECD, Frascatimanualen. Med FoU menas Forskning: ett systematiskt arbete för att söka efter ny kunskap eller nya idéer med eller utan en bestämd tillämpning i sikte. Utvecklingsverksamhet: ett systematiskt arbete som utnyttjar forskningsresultat, vetenskaplig kunskap eller nya idéer för att åstadkomma nya material, varor, tjänster, processer, system, metoder, eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana. 31

34 Variabler De variabler som undersöks avser främst egen FoU-verksamhet. Det vill säga FoU utförd av det egna et/koncernen. FoU årsverken: Ett årsverke (personår) är det arbete en heltidsanställd person utför under ett år. En person som varit heltidsanställd men endast ägnat halva sin tid åt FoU har gjort 0,5 årsverken i FoU. Utbildningsnivåer: Årsverken för FoU som har utförts av koncernens egen personal är redovisade efter personalens utbildningsnivå enligt följande indelning: Forskarutbildade avser licentiater och doktorer. Masterexamen räcker inte för att definieras som forskarutbildad. Eftergymnasial utbildning som varat minst tre år avser akademisk grundexamen, civilingenjörs- eller annan högskoleexamen. Tekniskt utbildade avser alla kategorier av ingenjörsutbildade, inklusive arkitekter. Utgifter för egen FoU: Utgifter för egen FoU avser FoU-arbete som et/koncernen själva utför, vilket skiljs från av et/koncernen utlagd FoU. Utgifter för egen FoU består av arbetskraftskostnader (löner och lönebikostnader), övriga driftkostnader (lokalhyra, telefon etc.), årets eventuella investeringar i materiella anläggningstillgångar för FoU samt konsultarvoden där projektet leds och drivs av et och den egna personalen arbetar tillsammans med konsulterna. 32

35 Svenska stora internationella koncerner Undersökningen omfattar de 22 största svenska internationella koncernerna med avseende på antalet anställda utomlands. Urvalet gör utifrån en årlig kartläggning av samtliga koncerner i Sverige som har minst ett dotterbolag i utlandet. Dessa koncerner dominerar både näringslivets anställda utanför Sverige och satsningarna på FoU i Sverige. Detta urval bör ge en bra bild av FoU-verksamheten i utlandet. Statistisk enhet är koncern, det vill säga den grupp av som konsoliderats i ett koncernbokslut. I några fall har av undersökningstekniska skäl underkoncerner undersökts i stället för koncernen i dess helhet. Undersökta koncerner: Alfa Laval, Assa Abloy, Atlas Copco, Cardo, Electrolux, Gambro, Getinge Industrier, Haldex, Hexagon, LM Ericsson, Perstorp, SCA och SKF, IFS, Intentia, Saab, Sandvik, Scania, Sony Ericsson, Trelleborg, Telia Sonera och Volvo. Förändringar i populationen Principen för urval av koncerner till undersökning är densamma från år till år. Däremot försvåras jämförelsen mellan åren av omorganisationer, förvärv, avyttringar etc. I slutet av 1990-talet övergick några stora koncerner i utländsk ägo och har i huvudsak ersatts med koncerner med en mindre omfattande FoU-verksamhet. Förändringen i 2005 års undersökningspopulation innebar att några koncerner tillkommit, främst inom tjänstesektorn. Vidare har i några fall koncernerna inte kunnat lämna fullständiga uppgifter om deras FoU-personal i andra länder vilket medfört att FoU-utgifterna har bättre täckning än FoU-årsverken vid jämförelser över tiden. Enkäten har i stort sett varit oförändrad under Undersökningen avseende 1999 och 2001 har kompletterats med frågor om hur och varför stora förändringar ägt rum i respektive land. Dessutom fanns en fråga om staten kan påverka omfattningen av FoU-verksamheten i Sverige. Inga nya förändringar har gjorts i 2005 års undersökning. Jämförbarhet med annan statistik Vid jämförelser mellan stora internationella koncerner och industrin respektive näringslivet bör hänsyn tas till täckning av i respektive undersökning. Då FoU-statistiken tidigare år inte omfattat samtliga, innebär detta att totalen för industrin respektive näringslivet underskattats. Då endast med mer än 50 anställda ingick i totalsiffrorna. I SCBs undersökning avseende 2005 ingår också med anställda i totalsiffrorna, varför jämförelsen med ITPS undersökningar har förbättrats. Tillförlitlighet totalt Det förekom i tidigare årgångar att enskilda koncerner bokförde kostnaderna för FoU i ett annat land än det där verksamheten utfördes. Detta förhållande har också i år medfört att vissa koncerner angivit att de har anställda i länder där de antingen har redovisat alltför låga eller inga kostnader alls för FoU. Från och med undersökningen 1997 har situationen förbättrats till det bättre. Orsaken till denna förbättring av rapporteringen av FoU som ut- 33