FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005
|
|
- Ulla Jakobsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 Östersjöregionens framtida konkurrenskraft Den geografiska närheten och ett gemensamt regelverk inom EU är goda förutsättningar för ett växande handelsutbyte och fler investeringar i regionen. Ännu är småföretagens exportsatsningar i sin linda. Större fokus på många områden behövs för att ta till vara den potential som Östersjöregionen erbjuder. Storföretagen svarar för merparten av regionens samlade investeringar i forskning och utveckling. Tankeväckande är de låga satsningarna bland Östersjöländernas småföretag. En ökad insikt behövs om betydelsen av att höja de mindre företagens investeringar i forskning och utveckling. Attrahera utländska direktinvesteringar från länder utanför Östersjöregionen är en viktig injektion för en varaktig tillväxt i regionen. En ökad regional samverkan behövs för att stärka Östersjöländernas framtida konkurrenskraft. Den ekonomiska och politiska kartan över Östersjöregionen har under de senaste åren förändrats påtagligt efter Berlinmurens fall och upplösningen av Sovjetunionen. De forna kommunistländerna Estland, Lettland, Litauen och Polen har på endast ett drygt årtionde gått från ett planekonomiskt system till väl fungerande marknadsekonomier. Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), Stockholm, tel E-post: ek.sekr@foreningssparbanken.se Internet: Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN
2 Målet om ett tidigt EU-medlemskap bidrog till att avregleringar och privatiseringar genomfördes på kort tid i Polen och Baltikum. Utrikeshandeln omdirigerades från öst till väst. Idag står handeln med EU för mer än hälften av Polens och de baltiska ländernas utrikeshandelsaffärer. Integrationen med EU och omfattande strukturella förändringar har burit frukt i form av en ökad tillväxt. Numera är de baltiska staterna de snabbast växande ekonomierna av EU:s samtliga 25 medlemsländer. Sedan mitten av 1990-talet har BNP-tillväxten varit drygt 4 % per år i Polen och 5,5-6 % i de baltiska länderna, jämfört med EU 15- genomsnittets mer måttliga 2 %. BNP-tillväxten i Polen och Baltikum, Lettland Estland Litauen Polen EU-15 Källa: Eurostat Den ekonomiska utvecklingen ser positiv ut för många av de nya EU-länderna. Tillväxtpotentialen för Polen och de baltiska ekonomierna uppskattas till 5 % respektive 7 % årligen de närmaste åren, enligt flertalet bedömare. Det är cirka tre gånger så mycket som genomsnittet för EU kan uppvisa. Det är positivt för svenskt vidkommande. Det skapar ökade handelsmöjligheter och en högre tillväxt i hela Östersjöregionen. God tillväxtpotential i de nya EU-länderna Den starka ekonomiska tillväxten i de nya EU-länderna har lett till en betydande förbättring av befolkningens köpkraft, BNP/ capita om än från en låg nivå. På samma sätt har de övriga reformländerna märkbart höjt sin levnadsstandard. Men det återstår det en bra bit till de nivåer som råder i Tyskland och i de nordiska länderna. 2 FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005
3 Inkomstnivåerna i Baltikum och Polen är endast omkring hälften av EU-genomsnittet, men avståndet har gradvis minskat tack vare de senaste årens goda ekonomiska tillväxt. Men med ett optimistiskt antagande om att BNP-tillväxten i de fyra nya EUländerna skulle växa fyra procentenheter snabbare än EU-snittet skulle det ändå dröja minst 20 år för att nå en BNP per capita i nivå med EU-genomsnittet. Halveras tillväxtdifferensen till två procentenheter tar det 40 år! Den tydliga kopplingen mellan tillväxt och förbättrad köpkraft är sannolikt en förklaring till att den ekonomiska politiken i de nya EU-länderna i många fall är mer tillväxtorienterad än i de gamla medlemsländerna. Trots många regeringsbyten i de baltiska länderna råder det ofta en samsyn om att tillväxt är det enda sättet att öka välståndet i ett land. Sänkta skatter för företag och privatpersoner i Baltikum har satt i gång en våg av skattesänkningar i flera europeiska länder. Östersjöregionens nya EU-länder och deras reformer där kan bli den vitamininjektion som Sverige och andra mogna marknadsekonomier i Europa så väl behöver. Tillväxtorienterad ekonomisk politik behövs i hela Östersjöregionen Ökad ekonomisk integration i Östersjöregionen Länderna kring Östersjön är i högsta grad beroende av varandra. Det avspeglas inte minst i handelsutbytet och i företagens direktinvesteringar. Av de baltiska ländernas utrikeshandel sker mer än hälften med grannländerna kring Östersjön. För Polen, Sverige, Finland och Danmark är andelen något lägre, men ändå höga 40 %. För den ryska och den tyska ekonomin är Östersjöregionens betydelse som handelsregion mindre omfattande, en femtedel respektive en tiondel. Det finns en hel del belägg för att Östersjöregionen torde ha en del komparativa fördelar. Det gäller inte minst den geografiska närheten. Många vetenskapliga studier har publicerat betydelsen av handeln mellan grannländer. Ett gemensamt regelverk inom EU ökar samtidigt rättssäkerheten för företagen, vilket också kan underlätta handelsutbytet av varor i Östersjöregionen. För svenska småföretag kan det bli en möjlighet att på sikt utvidga sin marknad. Här krävs dock ordentliga framtidssatsningar. Svensk export domineras alltjämt av storföretagen. Sannolikt krävs det exportbefrämjande åtgärder för att bistå företagen i deras första steg på de växande exportmarknaderna. FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli
4 De mogna industriländernas ökade inköp från låglöneländer kommer sannolikt att öka. I FöreningsSparbanken och Silf:s leverantörsenkät från april 2005, räknar en majoritet av de svenska inköpscheferna med att märkbart öka sina inköp från Baltikum och Polen. Det innebär samtidigt en ökad konkurrens för svenska underleverantörer. Adam Smith ansåg redan på 1700-talet att det var bäst att enskilda länder specialiserade sig på de produkter som de kunde tillverka billigast, division of labour. I Östersjöregionen går det att i viss mån leva upp till en sådan funktionsfördelning. Löneskillnaderna mellan Östersjöländerna är stora och det kommer att dröja flera decennier tills att lönerna i de nya EU-länderna är i nivå med dem i Norden. Men det är viktigt att komma ihåg att även låglöneländerna i Östersjöregionen utsätts för en ökad global konkurrens både inom och utanför EU. Det är inte ovanligt att företag med verksamhet i Baltikum flyttar delar av sin verksamhet till andra låglöneländer såsom Ryssland eller Ukraina. Östersjöländernas direktinvesteringar i regionen har mer än tredubblats sedan Arbetet med att attrahera direktinvesteringar från länder utanför Östersjöområdet är en viktig injektion som Östersjöregionen behöver för att varaktigt höja tillväxten i regionen. Tyskland och Sverige är de länder som beloppsmässigt investerar mest i regionen. Investeringarna till Polen och de baltiska länderna ökar i en snabb takt, men utgör alltjämt en liten andel av de samlade investeringarna i Östersjöregionen, mindre än 10 %. Det torde därmed finnas ytterligare potential att investera i de snabbväxande ekonomierna. Ökad samverkan för att attrahera fler utländska direktinvesteringar Investeringsflödena inom regionen går i växande utsträckning mot högre förädlad tillverkning och till den privata tjänstesektorn. Vi räknar med att en skarpare global konkurrens och gradvis högre arbetskraftskostnader på sikt kommer att minska den lågförädlade tillverkningen i Polen och Baltikum. Sedan 1999 har lönenivåerna i de baltiska länderna stigit uppemot 50 % jämfört med drygt 20 % i Sverige. 4 FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005
5 Samlade direktinvesteringar i Östersjöregionen, miljoner USD Tyskland Sverige Danmark Ryssland Polen Finland Estland Litauen Lettland Totalt Källa: UNCTAD Otillfredsställande satsning på forskning och utveckling bland småföretagen Tillgång på utbildad arbetskraft och satsning på forskning och utveckling är viktiga grundelement för att öka innovationsgraden och höja tillväxten i ett land. Östersjöregionen som helhet intar här en stark internationell position. Satsningen på forskning och utveckling är särskilt hög i de skandinaviska länderna, 3-4 % av BNP jämfört med EU-genomsnittets 2 %. I Polen och de baltiska länderna är motsvarande andel knappt 1 % av BNP men förväntas öka, inte minst via tillgången till EU:s strukturfonder. Utgifter för forskning och utveckling år 2001, % av BNP Sverige Finland Japan Island USA Tyskland Danmark Frankrike Belgien EU25 Källa: Eurostat FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli
6 En stor del av Östersjöregionens investeringar i forskning och utveckling sker emellertid inom ett fåtal stora multinationella företag. Det kan vara en sårbarhetsfaktor om storföretagen väljer att placera en större del av sin forskning och utveckling utanför regionen. Tillgången på välutbildad arbetskraft kan ju finnas i en annan del av världen, till exempel i Kina eller Indien. Oroväckande är den låga andel av forskning och utveckling som satsas i småföretagen, inte minst i Sverige. Här finns det mer att göra för att öka de mindre företagens möjligheter att satsa på produktutveckling och på sikt stärka sin konkurrenskraft. Att integrera forskning och utbildning i regionen är ett viktigt strategiskt område. Satsning på forskning och utveckling domineras av storföretagen Förbättra arbetsmarknadens funktionssätt Arbetet med att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt kommer att vara av central betydelse för att möta de utmaningar som globaliseringen och demografiska utvecklingen innebär. Arbetsmarknaden i Östersjöregionen påverkas i allt större utsträckning av strukturella förändringar än av svängningar i konjunkturen. Statsmakternas möjligheter att via efterfrågestimulerande åtgärder förbättra arbetsmarknaden är liten. Förändrade inköps- och produktionsmönster i företagen, en ökad teknologisk användning och en ständig jakt på effektiviseringar är några faktorer som påverkar arbetsmarknaderna i samtliga Östersjöländer. Tillväxten i de baltiska länderna ökar flera gånger snabbare än i Norden men det är trots det relativt få nya jobb som skapas, netto, i Baltikum. Istället för nyanställningar ökar produktiviteten i en snabb takt för att kunna bibehålla konkurrenskraften. Det är en trend som kommer att hålla i sig under de närmaste åren eftersom produktivitetsnivån i Polen och de baltiska länderna är betydligt lägre än i de nordiska länderna eller i Tyskland. Det är framför allt branscher där det finns en övervikt av sysselsatta med låg utbildningsnivå som kommer att drabbas negativt, till exempel industrin och jordbrukssektorn. Matchningsproblemen på arbetsmarknaden är redan synliga i ett antal länder, till exempel i Estland. Låg rörlighet på arbetsmarknaden och brist på utbildad arbetskraft försvårar företagens möjligheter att nyrekrytera. Kraven på tillgång till utbildad arbetskraft kommer gradvis att öka när tjänstesektorn svarar för en allt större del av de nya jobben. Efterfrågan på lågutbildad arbetskraft kommer däremot att fortsätta att minska. För att öka till- Kraven på välutbildad arbetskraft ökar 6 FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005
7 gången till utbildad arbetskraft kommer ökade offentliga utbildningsinsatser att vara nödvändiga. Tillväxten i Östersjöregionen har under de senaste åren varit hygglig men når dock inte riktigt upp till epitet som en av världens snabbaste tillväxtregioner. För att utnyttja Östersjöregionens komparativa fördelar är det viktigt att samtliga Östersjöländer gör sina tillväxtbefrämjade hemläxor. Jörgen Kennemar Ekonomiska sekretariatet Stockholm, tel ek.sekr@foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, ISSN FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys. FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga
Läs merSwedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?
Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006 Utnyttja handelspotentialen i Östersjöregionen Expansionen i Polen och Baltikum ökar exportmöjligheterna för svenska företag. Antagandet att köpkraften per
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005 Vår aktuella Kinapanel: Temperaturen har sjunkit något Enligt vår senaste Kinapanel i september i år har överhettningsindikatorn sjunkit till 6,6 jämfört
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 Så planerar småföretagen skära sina kostnader Nära vartannat småföretag planerar skära i sin kostnadsmassa under det närmaste året. Vart åttonde företag räknar
Läs merVart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen
Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 Föreningssparbankens andra Tysklandpanel Tysklands reformer och konjunktur i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tyskland godkänd reformpolitik
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag
Läs merSmåföretagsoptimism på bräcklig grund
Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009 Småföretagsoptimism på bräcklig grund Den låga produktivitetstillväxten i svenskt näringsliv signalerar att anpassningen av företagens personalstyrka inte är avklarad.
Läs merInköparnas Omvärldsrapport
Inköparnas Omvärldsrapport Rapporten är författad av Hubert Fromlet, Swedbank Nytt nummer av "Inköparnas Omvärld": Fortsatt tufft för svenska leverantörer Sammandrag Över 70% av de tillfrågade svenska
Läs merSwedbank Analys Nr 3 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är
Läs merTrots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas
Swedbank Analys Nr 3 6 juli 21 Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Den snabba försämringen av arbetsmarknaden för unga förefaller ha stannat av. Under maj månad 21 var ungdomsarbetslösheten
Läs merSwedbank Analys Nr 7 19 maj 2011
Swedbank Analys Nr 7 19 maj 2011 Svenska småföretag kan göra stora effektivitetsvinster genom bättre inköp och logistik Förskjutningen i den svenska importstrukturen mot låglöneländer, som har fördubblat
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 35 30 november 2005 Regionernas tillväxt: Skilj på utfall och förväntningar! Småföretagsbarometern för Stockholms län indikerar stora skillnader mellan ett svagt nuläge och
Läs merSveriges varuhandel med Östersjöländerna
Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna
Läs merFortsatt stora utmaningar för svenska företag
Swedbank Analys Nr 9 29 september 2009 Fortsatt stora utmaningar för svenska företag En svag omvärldskonjunktur och ökad konkurrens höjer kraven på rationaliseringar både bland tillverkande och tjänsteproducerande
Läs merSverige i den globala ekonomin nu och i framtiden
Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006 Tjeckien industritradition ger exportframgångar Tjeckien har på senare år hamnat på en allt gynnsammare tillväxtbana och torde år 2005 ha passerat till exempel
Läs merAmerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA
Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National
Läs merHur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet
Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad
Läs merSvenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!
Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning
Läs merInköpschefsindex tjänster
2011 01 05 PMI tjänster steg till 66,0 i december: Konjunkturläget i tjänsteföretagen fortsätter att förbättras Totalindexet för inköpschefsindex för tjänster (PMI tjänster) steg till 66,0 i december 2010
Läs merVad betyder Rysslands inträde i WTO?
Swedbank Östersjöanalys Nr 5 23 november 2006 Vad betyder Rysslands inträde i WTO? Ryssland har i och med det bilaterala avtalet med USA kommit närmare ett inträde i WTO. Tidigast i mitten av nästa år
Läs merKina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6
Swedbank AsienAnalys Nr 3 18 april 2007 Årets första Kinapanel: Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6 Swedbanks konjunkturtermometer för Kina steg synligt i april till 7,6 jämfört med 6,5 förra
Läs merSkatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder
Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning
Läs merSveriges handel på den inre marknaden
Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna
Läs merPMI steg till 65,2 i mars Industrin avslutar kv.1 på högvarv
2017-04-03 PMI steg till 65,2 i mars Industrin avslutar kv.1 på högvarv PMI-total ökade med 4,3 indexenheter och noterades därmed på 65,2 i mars, en uppgång från 60,9 i februari. Samtliga delindex bidrog
Läs merInternationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet
Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och
Läs merHur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?
Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt
Läs merEUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer
EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:
Läs merOslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05
Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt särskild
Läs merMer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut
Swedbank Analys Nr 13 12 december 2012 Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut Sedan 2005 har tjänstesektorn i Sverige skapat närmare 300 000 nya arbetstillfällen
Läs merUtmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid
Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp -12-06 Boindex i riket stabiliserades tredje kvartalet i år - men i storstäderna fortsätter hushållen tappa husköpkraft Boindex för landet som
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 FöreningsSparbankens EMU-panel 100 EMU-länderna når konjunkturtopp i år Enligt vår senaste enkät med ekonomer från de tolv EMU-länderna kommer BNP i dessa
Läs merPMI steg till 50,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig
12 08 01 PMI steg till,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig PMI-totalt steg i juli till,6 jämfört med 48,4 i juni. Det innebär att försvagningen i den svenska industrikonjunkturen stannade
Läs merEU-15 blir EU-25. 30 frågor och svar om EU:s östutvidgning. Estland Lettland Litauen Polen Slovakien Slovenien Tjeckien Ungern Cypern Malta
EU-15 blir EU-25 30 frågor och svar om EU:s östutvidgning Estland Lettland Litauen Polen Slovakien Slovenien Tjeckien Ungern Cypern Malta FöreningsSparbanken April 2004 Förord I och med utvidgningen den
Läs merSveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet
Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merSwedbank Analys Nr 2 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats
Läs merUtrikeshandel med teknikvaror 2012
Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades
Läs merVilka leverantörsländer föredras av svenska inköpare?
Inköparnas Omvärldsrapport Vilka leverantörsländer föredras av svenska inköpare? Konkurrenskraft idag och framöver FöreningsSparbanken, Hubert Fromlet, tfn 5859 1031 Silf, Jan Löfstrand, tfn 08-752 1668
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merEU-program
Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den
Läs merVästnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12
Sidan 1 av 12 ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005 av Tomas Larsson -e:/skandinavien/- Sidan 2 av 12 Inledning Sedan folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 har diskussionen om Sveriges framtida
Läs merEDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras
EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras Både Europas mjölkbälte och Sveriges mjölkbälte kommer att stå för allt större del av mjölkproduktionen i framtiden, men lönsamma mjölkföretag återfinns
Läs merSmidigt mottagande, snabb etablering, stark integration
Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan
Läs merPMI steg till 62,0 i januari Industrin inleder året starkt
2017-02-01 PMI steg till 62,0 i januari Industrin inleder året starkt PMI-total steg från 60,2 i december till 62,0 i januari och nådde därmed den högsta noteringen sedan hösten 2010. Delindex för produktion
Läs merPMI steg till 63,3 i september 2010 högre produktion och orderingång stärker industrikonjunkturen
10 10 01 PMI steg till 63,3 i september 10 högre produktion och orderingång stärker industrikonjunkturen PMI steg till 63,3 i september, jämfört med,6 i augusti. Expansionskraften i industrisektorn förstärktes
Läs merProjektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning
Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare
Läs merRAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa
RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62
Läs merInköpschefsindex tjänster
2011 02 03 PMI tjänster sjönk marginellt till 65,9 i januari: Tjänsteföretagens expansion fortsätter Totalindexet för inköpschefsindex för tjänsteföretagen (PMI tjänster) sjönk till 65,9 i januari från
Läs merPMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn
14 01 02 PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn PMI-totalt sjönk med 3,8 indexenheter till 52,2 i december. Samtliga ingående delindex, förutom index för leverantörernas
Läs merUtbildningskostnader
Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merStörre överskott i tjänste- än i varuhandeln med utlandet viktigt värna konkurrenskraften
Swedbank Analys Nr 4 24 mars 2011 Större överskott i tjänste- än i varuhandeln med utlandet viktigt värna konkurrenskraften Tjänsteexportens betydelse i Sveriges handelsutbyte med omvärlden ökar. Sedan
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merSänkt arbetsgivaravgift. nya jobb
Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser
Läs merInköpschefsindex tjänster
2017 02 03 PMI tjänster steg till 61,1 i januari: Bred uppgång, men order dämpar Inköpschefsindex för tjänstesektorn (PMI tjänster) steg från 59,9 i december till 61,1 i januari. Tre av fyra delkomponenter
Läs merOKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb
OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 Så ser småföretagen på det regionala samarbetet Samverkan mellan näringsliv, kommun och utbildningssektor stärker den regionala tillväxten. Även småföretagen
Läs merEU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige
Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).
Läs merPMI steg till 64,0 i april allt starkare industrikonjunktur när orderläget förbättras
10 05 03 PMI steg till 64,0 i april allt starkare industrikonjunktur när orderläget förbättras PMI totalt steg med 2,9 indexenheter till 64,0 i april jämfört med mars. Det innebär att återhämtningen i
Läs merVägledning för läsaren
OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många
Läs merSwedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007
Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007 Författad av Hubert Fromlet Årets andra Kinapanel: Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,9 Swedbanks konjunkturtermometer för Kina steg ytterligare något
Läs merEUs lägsta arbetslöshet till 2020
EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna
Läs merPMI steg till 63,7 i september näst högsta nivån hittills under 2017
2017-09-01 PMI steg till 63,7 i september näst högsta nivån hittills under 2017 PMI-total steg med 9,0 indexenheter och noterades till 63,7 i september jämfört med 54,7 i augusti, vilket är den nästa högsta
Läs merInköpschefsindex tjänster
2017 04 05 PMI tjänster steg till 61,3 i mars: Bred uppgång till nya höga nivåer Inköpschefsindex för tjänstesektorn (PMI tjänster) steg till 61,3 i mars från 59,8 i februari. Samtliga fyra delkomponenter
Läs merSvenskt näringsliv i en globaliserad värld
Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Effekter av internationaliseringen på produktivitet och sysselsättning Pär Hansson, Patrik Karpaty, Markus Lindvert, Lars Lundberg, Andreas Poldahl och Lihong
Läs merSkuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!
Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten
Läs merFabian Wallen Svenskt Näringslivs Lärarfortbildningsdagar Växjö, 16 april, 2008
Sverige och globaliseringen Utmaning och möjlighet Fabian Wallen Svenskt Näringslivs Lärarfortbildningsdagar Växjö, 16 april, 2008 Vad är globalisering? Ökat utbyte av Varor/tjänster Kapital Människor
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merPassagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt
Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den
Läs merInlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015
Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.
Läs merSMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln
SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor
Läs merFöreningsSparbanken Analys
FöreningsSparbanken Analys Nr 38 19 september 2000 Nu behöver hushållen förutsägbarhet och stabilitet i den ekonomiska politiken Sverige tillhörde tidigare OECD-länderna med de största räntefluktuationerna.
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merPMI steg till 63,3 i november: industrin går på högvarv
2017-12-01 PMI steg till 63,3 i november: industrin går på högvarv PMI-total steg till 63,3 i november, vilket är 4,0 indexenheter högre än i oktober och den tredje högsta noteringen för i år. Bidraget
Läs merFrihandel hur kan den gynna oss?
Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara
Läs merAtt konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger
Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling
Läs merExportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE
Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd
Läs merSvenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015
Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca
Läs merPMI sjönk till 44,7 i september nedgången i industrin fortsätter
12 10 01 PMI sjönk till 44,7 i september nedgången i industrin fortsätter PMI-totalt sjönk till 44,7 i september från,1 i augusti och det innebär att indexet hamnade utanför tillväxtzonen för andra månaden
Läs merOslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012
Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt
Läs merPMI föll till 52,8 i juni produktionen växlar ned
15-07-01 PMI föll till 52,8 i juni produktionen växlar ned PMI-total minskade med 2 indexenheter i juni till 52,8 från 54,8 i maj. Noteringen är den lägsta sedan november ifjol då indextalet var 52,7.
Läs merBryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs merProduktion - handel - transporter
Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
Läs merInköpschefsindex tjänster
2014 04 03 PMI tjänster sjönk till 53,5 i mars: dämpning i tjänstesektorn när orderingången bromsar in Inköpschefsindex för tjänster (PMI tjänster) sjönk till 53,5 i mars från 56,8 i februari. Index befinner
Läs merSTOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR
STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR Stockholm maj 2016 Sammanfattning Ekonomiska bedömningar av ett brittiskt utträde ur EU, så kallad brexit, har hittills fokuserat
Läs merPMI föll till 60,9 i februari Mycket starkt läge i industrin
2017-03-01 PMI föll till 60,9 i februari Mycket starkt läge i industrin PMI-total föll med 1,1 indexenheter och noterades därmed på 60,9 i februari, ner från 62,0 i januari. Delindex för produktion och
Läs mer