Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?"

Transkript

1 Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt större andel av ländernas BNP-tillväxt jämfört med de andra nya EU-länderna. Hushållens ökade skulduppbyggnad och en krympande arbetsför befolkning kan dock på sikt väsentligt dämpa konsumtionstillväxten i Baltikum. Låga arbetskraftskostnader i industrin är alltjämt den viktigaste konkurrensfördelen i de baltiska länderna. Arbetet med att effektivisera och höja förädlingsvärdet i produktionen bör dock intensifieras för att kunna möta den ökade konkurrensen från andra låglöneländer, inte minst från Rumänien och Bulgarien som blir nya medlemmar i EU den 1 januari Tjänstesektorns framväxt i Baltikum är ännu i sin linda. Här finns sannolikt den största framtida tillväxtpotentialen, inte minst inom finans- och företagstjänster. En växande köpkraft innebär också en ökad efterfrågan på tjänster. Modernisering av utbildningsväsendet och ökade satsningar på forskning och utveckling (FoU) är centrala områden för att stärka näringslivets konkurrenskraft och utveckla tjänstesektorn. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tel E-post: Internet: Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 De baltiska ekonomierna fortsätter att uppvisa den starkaste expansionen bland de nya EU-länderna. I genomsnitt har BNP-tillväxten varit kring 8 % årligen sedan 2002, vilket är mer än dubbelt så snabbt som vad de övriga länderna uppvisar. Under 2006 har expansionen i Baltikum ökat ytterligare, inte minst i Estland och Lettland där BNP väntas stiga med över 10 %. Handelssektorn expanderar kraftigt Vad är det som driver tillväxten i Baltikum och varför växer länderna snabbare än de andra nya EU-länderna? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Det är sektorer som av naturliga skäl har ett stort importinslag och som till viss del kan förklara de stora och växande underskotten i bytesbalansen som Estland, Lettland och Litauen uppvisar. Handel- och transportsektorn är väsentligt större jämfört med andra EU-länder. Under 2005 utgjorde denna sektor i Lettland hela 40 % av BNP jämfört med drygt 20 % för hela EU. I Litauen och Estland är motsvarande andelar 32 % respektive 29 %. Gemensamt för de tre baltiska staterna är att dessa branscher har vuxit betydligt snabbare än BNP-tillväxten, varför andelarna stigit påtagligt under de senaste fem åren. En sådan tydlig uppåtgående trend har inte skett i de andra nya EU-länderna. Det kan tyckas vara något märkligt eftersom inkomstnivåerna i de tre baltiska länderna alltjämt tillhör EU: s lägsta. I Polen och Tjeckien har handel och transportnäringarnas andel av BNP snarare sjunkit något. Handelssektorns andel av BNP är större i de baltiska länderna Den framväxande handelssektorns betydelse i Baltikum avspeglar en förbättrad köpkraft. Snabbt stigande löner, låga räntor, sänkta inkomstskatter och en minskad arbetslöshet är bidragande faktorer till den ökade privata konsumtionen. Negativa realräntor, inte minst i Lettland, stimulerar också till högre konsumtion framför sparande. Det finns ännu inga entydiga tecken på att konsumtionsboomen i Baltikum märkbart kommer att försvagas under det närmaste året. Några konkreta ekonomiska politiska åtgärder för att bromsa den redan starka inhemska efterfrågan saknas alltjämt. Hushållens optimism om framtiden befinner sig på en hög nivå. Det är framförallt utvecklingen på arbetsmarknaden som talar för en fortsatt stark tillväxt inom detaljoch partihandelssektorn. En ökad efterfrågan på arbetskraft och svårigheter att hitta och behålla personal driver samtidigt upp lönenivåerna. Under de senaste åren har lönetillväxten varit starkast bland de baltiska länderna. Fortsatt stark konsumtionstillväxt väntas Swedbank Östersjönalys Nr 6 1 december 2006

3 Osäkerhet finns dock om nuvarande tillväxtsammansättning i Baltikum med en stark expansion inom handelssektorn är en varaktig och långsiktig uthållig ekonomisk utveckling. En annan aspekt är hur stor tillväxtpotential dessa inhemskt orienterade branscher ytterligare kan tillföra de baltiska ekonomierna. Risken för en betydligt lägre konsumtionstillväxt kan inte bortses ifrån. En faktor är den snabbt växande skulduppbyggnaden bland hushållen som på sikt kan innebära ett lägre framtida konsumtionsutrymme. Den demografiska utvecklingen med en trendmässigt minskad befolkning, inte minst i arbetsför ålder, är annan riskfaktor för en lägre framtida konsumtionstillväxt och en svagare ekonomisk utveckling än vad vi har varit vana vid under de senaste åren. Enligt Eurostats befolkningsprognos förutses antalet personer i arbetsför ålder (16-64 år) att krympa. Låga födelsetal och utflyttning av arbetskraft är bidragande orsaker till att befolkningen förväntas minska snabbare i Baltikum än i övriga EU-länder. I Sverige beräknas den arbetsföra befolkningen minska år Ökad skulduppbyggnad och färre personer i arbetsför ålder kan på sikt dämpa konsumtionstillväxten Industrins andel krymper i Lettland och Estland Industrisektorns betydelse i Baltikum har gradvis minskat under de senaste åren. Det gäller framför allt den lettiska industrin som på kort tid krympt till 15,8 % av BNP under 2005 jämfört med närmare 20 % år Den estniska industrin uppvisar en liknande trend även om nedgången inte är lika tydlig som i Lettland. I Litauen har industrin däremot stärkt sin position under motsvarande period och utgjorde 26 % av BNP år 2005 jämfört med drygt 20 % för fem år sedan. Att industriandelen krymper i Lettland och Estland tyder dock inte på en försämrad konkurrenskraft. Industriproduktionen har till och med ökat snabbare under de senaste fem åren jämfört med de länder där industriandelen väger tyngre såsom Ungern och Tjeckien. Arbetskraftskostnaderna är alltjämt en konkurrensfördel för de baltiska länderna även om kostnadsfördelarna krymper snabbt. En ökad brist på arbetskraft i Baltikum och en fortsatt snabb löneökningstakt ökar dock risken för att konkurrenskraften försämras gentemot andra låglöneländer. Rumänien och Bulgariens inträde i EU januari 2007 kommer att innebära en ökad konkurrens, inte minst avseende lågförädlad och arbetsintensiv produktion. Industrins kostnadsfördelar i Baltikum krymper Att stärka industrins konkurrenskraft kommer att bli en allt viktigare strategisk fråga även för låglöneländerna inom EU för att kunna möta den ökade globala konkurrensen. Här finns det mer att göra i de tre baltiska länderna. Det gäller inte minst att höja produktiviteten. Positivt är emellertid att produktivitetstillväxten märkbart har höjts under de senaste åren. Swedbank Östersjönalys Nr 6 1 december

4 Modernisering av produktionen och rationaliseringsinvesteringar framför nyanställningar kommer sannolikt att intensifieras i de baltiska företagen för att förbättra konkurrenskraften. Framtagande av mer sofistikerade produkter med ett högre kunskapsinnehåll är andra åtgärder för att höja industrins förädlingsvärde och på sikt stärka ländernas exportbas. Ökade satsningar på forskning och utveckling kommer här att bli en viktig strategisk uppgift för de nya EU-länderna. FoUsatsningarna i Baltikum utgör för närvarande mindre än 1 % av BNP vilket är otillräckligt. Långsiktig strategi för att stärka konkurrenskraften Den lågförädlade och arbetsintensiva produktionens andel av industrin är alltjämt betydande, inte minst i de baltiska länderna. Det medför ökad sårbarhet när konkurrensen från andra låglöneproducerande länder växer fram både i Europa och i Asien. Samtidigt kan den ökade konkurrensen öka strukturomvandlingen i Baltikum. Den kapitalintensiva industrin kommer sannolikt att öka i betydelse på bekostnad av den arbetsintensiva allt eftersom arbetskraftskostnaderna stiger. Tjänstesektorn framväxt är alltjämt i sin linda Det pågår en betydande strukturomvandling i de nya EU-länderna i spåren av globaliseringen och den tilltagande internationella konkurrensen. En trend som vi räknar med kommer att fortsätta. Utslagning av olönsam industri till förmån för en framväxande tjänstesektor är tydlig. En liknande utveckling gäller även för jordbrukssektorn som gradvis krymper som andel av BNP. Den privata tjänstesektorn exklusive handel och transporter - är emellertid väsentligt mindre utbyggd jämfört med EU-genomsnittet. Det gäller inte minst sektorn för finans- och företagstjänster som i genomsnitt utgör omkring 20 % av BNP i de tio nya EU-länderna jämfört med EU-genomsnittets 27 %. Här torde den största framtida tillväxtpotentialen finnas bland de nya EU-länderna. En ökad specialisering inom näringslivet och outsourcing av verksamheter som inte är kärnverksamhet torde leda till att fler företag etableras inom tjänstesektorn. En växande köpkraft är en annan faktor som på sikt ökar tjänstesektorns andel. Den globala handeln med tjänster är också en framtida tillväxtmarknad för de baltiska länderna men också för de andra nya EU-länderna. Tjänstesektorn här finns den största framtida tillväxtpotentialen Finans- och företagstjänsternas framväxt har varit tydligast i Estland under de senaste fem åren jämfört med de andra nya EU-länderna. Även om trenden också är uppåtriktad i Litauen är tjänstesektorns andel av BNP alltjämt lägst i EU, omkring 13 % av BNP. 4 Swedbank Östersjönalys Nr 6 1 december 2006

5 Ett gradvis ökat tjänsteinnehåll i industrin och en framväxande tjänstesektor ställer dock högre krav på ett välfungerande utbildningsväsende. En modernisering och en bättre anpassning efter näringslivets rekryteringsbehov är centrala frågor för ett effektivare utbildningssystem. Ökade satsningar på forskning och utveckling (FoU) är andra prioriterade ekonomisk-politiska områden. Under 2004 utgjorde de samlade FOU-investeringarna i de baltiska länderna mellan 0,5-1 % av BNP. Det är en otillräcklig andel för att stärka näringslivets framtida konkurrenskraft. Attrahera fler utländska direktinvesteringar och öka användningen av EU:s strukturfonder kan dock här komma till stor hjälp. Jörgen Kennemar Ekonomiska sekretariatet Stockholm, tel Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, ISSN Swedbank Östersjöanalys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Östersjöanalys. Swedbank Östersjönalys Nr 6 1 december

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 Östersjöregionens framtida konkurrenskraft Den geografiska närheten och ett gemensamt regelverk inom EU är goda förutsättningar för ett växande handelsutbyte

Läs mer

Småföretagsoptimism på bräcklig grund

Småföretagsoptimism på bräcklig grund Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009 Småföretagsoptimism på bräcklig grund Den låga produktivitetstillväxten i svenskt näringsliv signalerar att anpassningen av företagens personalstyrka inte är avklarad.

Läs mer

Swedbank Analys Nr 7 19 maj 2011

Swedbank Analys Nr 7 19 maj 2011 Swedbank Analys Nr 7 19 maj 2011 Svenska småföretag kan göra stora effektivitetsvinster genom bättre inköp och logistik Förskjutningen i den svenska importstrukturen mot låglöneländer, som har fördubblat

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 Så planerar småföretagen skära sina kostnader Nära vartannat småföretag planerar skära i sin kostnadsmassa under det närmaste året. Vart åttonde företag räknar

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006 Utnyttja handelspotentialen i Östersjöregionen Expansionen i Polen och Baltikum ökar exportmöjligheterna för svenska företag. Antagandet att köpkraften per

Läs mer

Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut

Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut Swedbank Analys Nr 13 12 december 2012 Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut Sedan 2005 har tjänstesektorn i Sverige skapat närmare 300 000 nya arbetstillfällen

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag

Läs mer

Fortsatt stora utmaningar för svenska företag

Fortsatt stora utmaningar för svenska företag Swedbank Analys Nr 9 29 september 2009 Fortsatt stora utmaningar för svenska företag En svag omvärldskonjunktur och ökad konkurrens höjer kraven på rationaliseringar både bland tillverkande och tjänsteproducerande

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är

Läs mer

Större överskott i tjänste- än i varuhandeln med utlandet viktigt värna konkurrenskraften

Större överskott i tjänste- än i varuhandeln med utlandet viktigt värna konkurrenskraften Swedbank Analys Nr 4 24 mars 2011 Större överskott i tjänste- än i varuhandeln med utlandet viktigt värna konkurrenskraften Tjänsteexportens betydelse i Sveriges handelsutbyte med omvärlden ökar. Sedan

Läs mer

Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6

Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6 Swedbank AsienAnalys Nr 3 18 april 2007 Årets första Kinapanel: Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6 Swedbanks konjunkturtermometer för Kina steg synligt i april till 7,6 jämfört med 6,5 förra

Läs mer

Omvandling av svensk industri när omvärlden förändras

Omvandling av svensk industri när omvärlden förändras Swedbank Analys Nr 8 30 juni 2011 Omvandling av svensk industri när omvärlden förändras Internationaliseringen och specialiseringen av den svenska industrin innebär att globala konjunktursvängningar och

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 Föreningssparbankens andra Tysklandpanel Tysklands reformer och konjunktur i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tyskland godkänd reformpolitik

Läs mer

Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas

Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Swedbank Analys Nr 3 6 juli 21 Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Den snabba försämringen av arbetsmarknaden för unga förefaller ha stannat av. Under maj månad 21 var ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007

Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007 Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007 Författad av Hubert Fromlet Årets andra Kinapanel: Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,9 Swedbanks konjunkturtermometer för Kina steg ytterligare något

Läs mer

PMI sjönk till 44,7 i september nedgången i industrin fortsätter

PMI sjönk till 44,7 i september nedgången i industrin fortsätter 12 10 01 PMI sjönk till 44,7 i september nedgången i industrin fortsätter PMI-totalt sjönk till 44,7 i september från,1 i augusti och det innebär att indexet hamnade utanför tillväxtzonen för andra månaden

Läs mer

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 211 Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna Småföretagsbarometern

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys

FöreningsSparbanken Analys FöreningsSparbanken Analys Nr 38 19 september 2000 Nu behöver hushållen förutsägbarhet och stabilitet i den ekonomiska politiken Sverige tillhörde tidigare OECD-länderna med de största räntefluktuationerna.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för

Läs mer

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007

Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen. Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen Göran Johansson Grahn, Fabian Wallen Januari 2007 HÖGA ARBETSKRAFTSKOSTNADER BROMSAR SYSSELSÄTTNINGEN..3 1. ARBETSKRAFTSKOSTNADER UR ETT INTERNATIONELLT

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen

Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi Daniel Lind, chefsekonom, Unionen Bakgrund,45 "Total industri": industrin och företagsnära tjänster (SNI 71-74), nominella förädlingsvärden,4,35

Läs mer

PMI steg till 50,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig

PMI steg till 50,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig 12 08 01 PMI steg till,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig PMI-totalt steg i juli till,6 jämfört med 48,4 i juni. Det innebär att försvagningen i den svenska industrikonjunkturen stannade

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jönköpings näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jönköpings län... 4 Småföretagsbarometern Jönköpings län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 DALARNAS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Konjunkturläget våren Richard Palmer

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Konjunkturläget våren Richard Palmer ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Konjunkturläget våren 2017 Richard Palmer Internationell utblick: gryende optimism Den globala tillväxten återhämtar sig Den globala tillväxten förväntas återhämta sig

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kalmar läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kalmar län... 4 Småföretagsbarometern Kalmar län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Swedbank Analys Nr 1 20 januari 2011 Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Avtagande effekter från ekonomisk-politiska stimulanser samt flera orsaker till en fortsatt stigande

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 4 april 2006 Tjeckien industritradition ger exportframgångar Tjeckien har på senare år hamnat på en allt gynnsammare tillväxtbana och torde år 2005 ha passerat till exempel

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

I termer av förädlingsvärde är den privata tjänsteandelen c:a 51 procent av totalen.

I termer av förädlingsvärde är den privata tjänsteandelen c:a 51 procent av totalen. Svensk industri med stort tjänsteinnehåll Från tid till annan framförs uppfattningar att industrin spelar en krympande roll i den svenska ekonomin. Det intrycket får man lätt av att följa det traditionella

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2011-07-05 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt särskild

Läs mer

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Utbildning, lärande och forskning

Utbildning, lärande och forskning P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning

Läs mer

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. 1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET

Läs mer

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad

Läs mer

Vad betyder Rysslands inträde i WTO?

Vad betyder Rysslands inträde i WTO? Swedbank Östersjöanalys Nr 5 23 november 2006 Vad betyder Rysslands inträde i WTO? Ryssland har i och med det bilaterala avtalet med USA kommit närmare ett inträde i WTO. Tidigast i mitten av nästa år

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Swedbank Analys Nr 24 9 november 2006

Swedbank Analys Nr 24 9 november 2006 Swedbank Analys Nr 24 9 november 2006 Årets andra Kinapanel: Kina temperaturen har sjunkit något Swedbanks konjunkturtermometer för Kina sjönk i november till 6,5 från 7,2 i maj (skala 1-10). 6,5 pekar

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2016 2018 SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 1 Arbetsmarknadsutsikterna i korthet Fortsatt stark arbetsmarknad Åren 2016-2018

Läs mer

Inköpschefsindex tjänster

Inköpschefsindex tjänster 2017 02 03 PMI tjänster steg till 61,1 i januari: Bred uppgång, men order dämpar Inköpschefsindex för tjänstesektorn (PMI tjänster) steg från 59,9 i december till 61,1 i januari. Tre av fyra delkomponenter

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 2 11 oktober God tillväxtpotential och en del tunga strukturella utmaningar. 1. Slutsatser för svenska företag

Swedbank Östersjöanalys Nr 2 11 oktober God tillväxtpotential och en del tunga strukturella utmaningar. 1. Slutsatser för svenska företag Swedbank Östersjöanalys Nr 2 11 oktober 2006 Sammanfattning och kommentarer till Swedbanks nya Östersjörapport: God tillväxtpotential och en del tunga strukturella utmaningar 2006 blir av allt att döma

Läs mer

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Nr

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Nr Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Cecilia Hermansson Gröna skott syns mest i psykologin uthållig tillväxt dröjer Hittills har ljusglimtar i konjunkturen mer handlat om en starkare

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 Så ser småföretagen på det regionala samarbetet Samverkan mellan näringsliv, kommun och utbildningssektor stärker den regionala tillväxten. Även småföretagen

Läs mer

Tysklands tillväxtpotential skrivs upp

Tysklands tillväxtpotential skrivs upp Swedbank Analys Nr 29 20 december 2006 Swedbanks Tysklandspanel - konjunktur och reformer i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tysklands tillväxtpotential skrivs upp Swedbanks Tysklandspanel

Läs mer

Tio år efter finanskrisen

Tio år efter finanskrisen Swedbank Östersjöanalys Nr 16 18 augusti 28 Ryssland Tio år efter finanskrisen Rysslands ekonomi har stärkts betydligt det senaste decenniet, medelklassen ökar i antal och landets valutareserver är idag

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten VÄSTERBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Blekinges näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 4 Småföretagsbarometern Blekinge län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna Småföretagsbarometern

Läs mer

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn 14 01 02 PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn PMI-totalt sjönk med 3,8 indexenheter till 52,2 i december. Samtliga ingående delindex, förutom index för leverantörernas

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Är de stora handelsöverskottens tid förbi?

Är de stora handelsöverskottens tid förbi? Swedbank Analys Nr 6 29 oktober 2010 Är de stora handelsöverskottens tid förbi? Överskottet i Sveriges handelsbalans har trendmässigt sjunkit sedan 2007. Delvis kan det bero på den djupa globala lågkonjunkturen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Inköparnas Omvärldsrapport

Inköparnas Omvärldsrapport Inköparnas Omvärldsrapport Rapporten är författad av Hubert Fromlet, Swedbank Nytt nummer av "Inköparnas Omvärld": Fortsatt tufft för svenska leverantörer Sammandrag Över 70% av de tillfrågade svenska

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Gotlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Gotlands län... 4 Småföretagsbarometern Gotlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 GOTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...

Läs mer

Swedbank AsienAnalys Nr 15 17 december 2012

Swedbank AsienAnalys Nr 15 17 december 2012 Swedbank AsienAnalys Nr 15 17 december 2012 Efter Japans parlamentsval hur påverkas ekonomin? Den japanska befolkningen har snarare valt bort DPJ än valt in LPD. Med stödpartiet Nya Komeito får LPD en

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 15 29 juni 2006 FöreningsSparbankens EMU-panel 100 EMU-länderna når konjunkturtopp i år Enligt vår senaste enkät med ekonomer från de tolv EMU-länderna kommer BNP i dessa

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Stockholms näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Stockholms län... 4 Småföretagsbarometern Stockholms län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Inköpschefsindex tjänster

Inköpschefsindex tjänster 2017 06 05 PMI tjänster föll till 57,9 i maj: Bred nedgång med orderingång i fokus Inköpschefsindex för tjänstesektorn (PMI tjänster) föll till 57,9 i maj från 60,3 i april. Trendvärdet visar samtidigt

Läs mer

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild 2015-10-01 PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild PMI-total steg från 53,2 i augusti till 53,3 i september främst med stöd från delindex för sysselsättning. Trots uppgången med en tiondel

Läs mer