FöreningsSparbanken Analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FöreningsSparbanken Analys"

Transkript

1 FöreningsSparbanken Analys Nr september 2000 Nu behöver hushållen förutsägbarhet och stabilitet i den ekonomiska politiken Sverige tillhörde tidigare OECD-länderna med de största räntefluktuationerna. Nu har ränteutvecklingen stabiliserats och förutsägbarheten har förbättrats. Detta gynnar hushållens planering av den egna ekonomin. För hushållens boendekostnader betyder utvecklingen av småhuspriserna och följaktligen fastighetsskatten allt mer, speciellt i storstadsområden. Även en diskuterad framtida förändring av avdragsrätten för låneräntorna skulle få en stor inverkan på boendeekonomin. Räntehöjningar och stigande fastighetsskatter i kombination med reducerade ränteavdrag kan om två år i storstäderna ha höjt medianvillans boendekostnader med ytterligare 2200 kronor per månad. Finanspolitiken behöver utformas så att den mer än hittills tar hänsyn till hushållens möjligheter att planera den egna ekonomin. Först då får makroekonomisk stabilitet ett varaktigt genomslag på hushållens situation, vilket även möjliggör en varaktigt högre konsumtionstillväxt. Boindex visar att hushållen köpkraft vad gäller köp av småhus har förbättrats gradvis sedan 1993 och nu uppvisar tillfredsställande nivåer. Den viktigaste förklaringen till förbättringen är det lägre ränteläget. Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), Stockholm, tel E-post: Internet: Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 I de regioner av landet där Boindex, dvs husköpkraften, har försämrats på senare tid huvudsakligen storstadsregionerna - förklaras utvecklingen främst av stigande småhuspriser. Därmed följer stigande taxeringsvärden, högre fastighetsskatt och för vissa hushåll högre förmögenhetsskatt. Skulle dessutom ränteavdragen reduceras, kan hushållen räkna med betydligt högre boendekostnader de närmaste åren. Vi argumenterar nedan för att det, under de kommande två-tre åren, i mindre utsträckning är räntechocker som kan komma att göra hushållen sömnlösa utan i högre grad de skattebeslut som fattas inom ramen för statsbudgeten. Dessa beslut borde kunna utformas så att de ger hushållen en god planeringshorisont. Ekonomisk stabilitet underlättar hushållens planering Den makroekonomiska situationen har förbättrats betydligt i Sverige de senaste åren. Av stor betydelse för ekonomisk stabilitet är de mål som satts upp för den ekonomiska politiken; nämligen inflationsmålet, budgetmålet och utgiftstaket. Även Riksbankens oberoende är av stor vikt. Den makroekonomiska situationen har förbättrats För hushållen är det viktigt att kunna planera sin ekonomi på ett bra sätt. Det bidrar sannolikt till att mer varaktigt kunna öka konsumtionstillväxten. Gynnas hushållens boendeekonomi av den ökade makroekonomiska stabiliteten? Vilka ekonomisk-politiska beslut kommer att betyda mest för hur hushållens boendekostnader utvecklas? Är inkomstförändringen permanent eller tillfällig? Chicago-ekonomen Milton Friedman utvecklade i slutet av talet teorierna om permanent inkomst. I praktiken innebär det att när inkomsten förväntas stiga över tiden under en livstid, lånar individen i unga dagar för att betala tillbaka när den blir äldre. En temporär inkomstförbättring behöver inte leda till omedelbar konsumtion, medan en permanent inkomstförbättring ger högre konsumtion både idag och senare i livet. Teorin visar behovet av förutsägbarhet för att uppnå en mer stabil konsumtionsutveckling. En lugnare ränteutveckling Sverige har under det senaste decenniet - tillsammans med övriga nordiska länder - haft en något större variation i ränteutvecklingen än genomsnittet för OECD-länderna. Den mest stabila ränteutvecklingen svarar USA för. Teorin om permanent inkomst visar hushållens behov av förutsägbarhet Svenska räntor har fluktuerat mer än genomsnittet i OECD 2 FöreningsSparbanken Analys Nr september 2000

3 Det innebär att amerikanska hushåll haft mer stabila bostadskostnader än många europeiska hushåll. Detta gäller både korta och långa marknadsräntor och följaktligen även både rörliga och bundna lån. Diagram 1: Avvikelse från medelvärdet för 3-månaders statsskuldsväxel och 10-årig statsobligation i några OECD-länder, Procent 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Kortränta Långränta Not: För Finland och Norge 5-årig statsobligation, för Tyskland perioden för statsskuldsväxeln. Avvikelsen från medelvärdet är den s k standardavvikelsen och denna visar hur mycket räntorna fluktuerat över den period som valts, dvs i detta fallet Genom att de rörliga bolåneräntorna de senaste åren kommit ned snabbare än de bundna har svenska hushåll i allt större utsträckning tagit nya bolån utan bindning. För dem som binder lånen har bindningstiden kortats. I juli hade knappt 11 % av nyupplåningen en bindningstid på fem år eller längre. Mer rörliga lån endast 11 % av nya lån bands på 5 år eller längre i juli Diagram 2: Bostadslånens bindningstid, rörliga lån som andel av totala bostadslån (befintlig stock och nya lån) Andel rörligt 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jan 1996 april juli okt jan 1997 april juli okt jan 1998 april juli okt jan 1999 april juli okt jan 2000 april juli Nyupplåning Kreditstock FöreningsSparbanken Analys Nr september

4 Hushållens sårbarhet för räntehöjningar har därmed ökat. Samtidigt har Riksbanken hittills inte behövt höja sin styrränta lika snabbt och lika mycket som vid tidigare högkonjunkturer. Inflationstrycket har dämpats av avregleringar samt tillgången till EU:s inre marknad och den åtföljande större konkurrensen. Lönebildningen ser också ut att fungera bättre. Arbetsmarknadens parter inser att löneökningar som överstiger produktivitetstillväxten snarare leder till förlorad konkurrenskraft och ökad inflation. Utvecklingen med ett dämpat pristryck i konsumentledet och en förhållandevis god produktivitetstillväxt har förutsättningar att bestå ännu en tid. Det innebär en betydligt lugnare ränteutveckling än under 1990-talet. Sedan den ekonomiska politiken inriktades mer på makroekonomisk stabilitet har räntorna till en början fallit och sedan stabiliserats. Hushållens sårbarhet för räntechocker har ökat men samtidigt har ränteutvecklingen blivit mer förutsägbar Diagram 3: Svensk ränteutveckling Långränta (10 år) Procent Riksbankens styrränta Kortränta (3 mån) Under det kommande året förutser vi att Riskbanken kan behöva höja styrräntan med ca 1 procentenhet, till 4,75 %. Det skulle innebära en rörlig villaränta på ca 6,5 % till hösten nästa år. För ett bostadslån på 1 miljon kronor ökar ränteutgifterna med knappt 600 kronor i månaden, efter ränteavdrag. Samtidigt kommer hushållens disponibelinkomst att höjas med ca 4 % under året. Vi beräknar att räntehöjningen tar i anspråk endast ca 10 % av förbättringen av disponibelinkomsten för hushållen som grupp. Det finns dock hushåll där inkomsterna inte kommer att öka lika mycket som för hushållen i genomsnitt. Har dessa hushåll redan idag små marginaler vad gäller ränteutgifter för boendet kan en räntehöjning på 1 procentenhet ändå bli en kännbar försämring av den privata ekonomin. Hushållen klarar Riksbankens räntehöjningar men hushåll med små marginaler får se upp! 4 FöreningsSparbanken Analys Nr september 2000

5 Fortsätter högkonjunkturen i oförminskad styrka under nästa år och 2002 kan styrräntan behöva höjas ytterligare någon procentenhet. De korta räntorna kommer att stiga snabbare än de långa marknadsräntorna, som styr de bundna lånen. Därmed kommer ränteskillnaden mellan rörliga och bundna lån att minska. Men kommer de korta räntorna att understiga de långa räntorna i slutet av den kommande tvåårsperioden? Skulle Riksbanken behöva höja med två procentenheter är det inte helt säkert. Skulle inflationsförväntningarna då även fortsättningsvis vara låga, till följd av tron på den nya ekonomin, kan korträntorna för en kortare tid komma att överstiga de långa räntorna. I annat fall stiger de långa räntorna i takt med högre inflationsförväntningar när Riksbanken mer aggressivt behövt höja sin styrränta. Då kommer också de korta räntorna fortsätta att understiga långräntorna. Ytterligare en faktor som kan dämpa ränteuppgången för hushållen är den ökade konkurrensen på bolånemarknaden. Det gäller kanske framför allt de rörliga lånen, där kunderna har bättre möjligheter att byta långivare och shoppa runt på nätet efter den lägsta räntesatsen. Än så länge är dock volymerna via nätet små. Det är också förhållandevis få hushåll som kan dra nytta av bolån via nätet, då de ofta behöver topplån och alternativa betalningsrutiner. Ränteskillnaden mellan rörliga och bundna lån minskar gradvis framöver Huruvida de korta räntorna överstiger de långa hör samman med tron på den nya ekonomin Konkurrensen ökar med bolån på nätet, men än så länge är volymerna små För de flesta hushållen kommer räntehöjningar på 1-2 procentenheter inte att leda till någon allvarlig försämring av ekonomin. Disponibelinkomstutvecklingen förutses bli tillräckligt stark för att mer än väl kompensera de ökade ränteutgifterna. Ränteutvecklingen har stabiliserats och kan även bättre förutses. Därmed utgör den inte längre samma stora orosmoment för hushållens boendekostnader. Priser och skatter betyder allt mer för bostadskostnaderna Småhuspriserna har stigit kraftigt i storstadsregionerna de senaste åren. Mellan 1997 och 2000 (andra kvartalet) steg småhuspriserna med i genomsnitt 14 och 11 % per år i Stockholms- respektive Malmö-regionen. I landet som helhet var motsvarande ökning 6 % per år. Stockholmspriserna på småhus har stigit med drygt 60 % sedan 1994 FöreningsSparbanken Analys Nr september

6 Diagram 3: Utveckling av småhuspriser i olika regioner, median, % per år (andra kvartalet) (Q2) Hela riket Stockholmsregionen Göteborgsregionen Malmö-regionen Mellanstora kommuner, > Resten av Sverige Med stigande fastighetspriser följer även ökade taxeringsvärden i och med att dessa inte längre är frysta. Detta borde inte ge några större skatteökningar för landet som helhet. I storstadsregionerna och i vissa heta områden, exempelvis där IT-utvecklingen går särskilt snabbt, kommer dock de ökade taxeringsvärdena driva upp fastighetsskatten ytterligare. För hushåll som betalar förmögenhetsskatt ökar skattetrycket än mer. Indikationer om taxeringsvärden och fastighetsskatt för nästa år har kommit. Men vad händer om småhuspriserna fortsätter att stiga i samma omfattning som under de senaste fyra åren? Givet att nya taxeringsvärden fastställs varje år, skulle medianvillan i Stockholmsregionen om två år fått en ökning av fastighetsskatten med ytterligare knappt 400 kronor per månad, dvs utöver den ökning i fastighetsskatten som redan fastställts för nästa år. För många storstadshushåll handlar det om betydligt högre belopp. Stiger småhuspriserna de närmaste åren ökar fastighetsskatten ännu mer För en villa i gruppen Övriga kommuner, dvs i områden utanför storstadsområden och mellanstora kommuner, handlar det på motsvarande sätt om en ökning på knappt 40 kronor. Skillnader i boendekostnader mellan regioner är redan idag mycket stora. Det är inte säkert att räntehöjningar och skatteökningar kommer att kunna dämpa prisutvecklingen i de heta storstadsregionerna i tillräcklig utsträckning. I stället kan priserna fortsätta att pressas uppåt till följd av den starka efterfrågan i kombination med det svaga bostadsutbudet. Det är på sikt inte hållbart. Bostadsbrist fortsätter att trissa upp priserna trots fastighetsskatten 6 FöreningsSparbanken Analys Nr september 2000

7 Vad som möjligen skulle kunna dämpa prisuppgången och åtföljande stigande fastighetsskatter är däremot om avdragsrätten på låneräntor reducerades. Detta har diskuterats i samband med en sänkning av skatten på kapitalinkomster till EU-nivåer, dvs till 20 %. Ett lån på 1 miljon kronor kostar idag kronor med 5,5 % ränta och med ränteavdrag på 30 %. Men med reducerade ränteavdrag till 20 % skulle samma lån kosta kronor. Det är närmare 500 kronor mer per månad. Reducerade ränteavdrag skulle dock kunna dämpa prisuppgången Finanspolitiken bör utformas med hänsyn till hushållens ekonomiska planering Prisutvecklingen i framför allt storstadsregionerna kommer även fortsättningsvis att vara känslig för ekonomisk-politiska beslut, liksom för en kombination av litet bostadsbyggande och hög efterfrågan. Å ena sidan kan priserna komma att stiga kraftigt till följd av en snabb inflyttning till städerna i kombination med bostadsbrist. Å andra sidan finns risk för prisfall i samband med i första hand finanspolitiska beslut, som exempelvis reducerade ränteavdrag. Variationer i småhuspriserna gör det fortsatt svårt för hushållen att planera sin ekonomi Det innebär att det blir fortsatt svårt för hushållen att planera sin boendeekonomi. Stabiliteten som uppnåtts på räntesidan riskerar att motverkas av utformningen av skattepolitiken. Sannolikt behövs en kombination av räntehöjningar, ökade fastighetsskatter till följd av stigande taxeringsvärden och reducerade ränteavdrag för att verkligen dämpa den alltför snabba prisutvecklingen på småhus i städerna. Samtidigt skulle det drabba fastighetsägarna och försämra ekonomin kraftigt för många hushåll, med stora konsekvenser för dem med små marginaler. För en medianvilla i Stockholmsregionen med en miljon i lån skulle räntehöjningar med 2 procentenheter, stigande fastighetsskatt till följd av fortsatta prisuppgångar och reducerad avdragsrätt från 30 till 20 % öka boendekostnaderna med ca 2200 kronor per månad. I stället för att använda skattepolitiken behöver prisutvecklingen i första hand hejdas med hjälp av ett ökat utbud på bostäder och en mer marknadsorienterad bostadspolitik. Det skulle också möjliggöra att tillväxten i dessa regioner bättre kan upprätthållas, vilket borde vara till gagn för riket i sin helhet. Det finns inga bra skäl att öka boendeskatterna just nu I dessa tider av förhållandevis starka offentliga finanser finns det således egentligen inga riktigt bra skäl att ytterligare öka boendeskatterna. I stället borde finanspolitiken inriktas på att förbättra hushållens planeringshorisont genom att öka tydligheten och för- FöreningsSparbanken Analys Nr september

8 utsägbarheten i besluten. Det skulle sannolikt bidra till en permanent högre tillväxt av privat konsumtion i svensk ekonomi till skillnad från de senaste decennierna där hushållens situation snarare karaktäriserats av stop and go. Att reducera kapitalskatten skulle vara ett välkommet beslut för många hushåll. Reducerade ränteavdrag är sannolikt inte lika önskvärt, men icke desto mindre nödvändigt när kapitalskatterna minskar. För att underlätta för hushållens planering är det viktigt att ränteavdragen reduceras i etapper och att besluten tas tillräckligt långt innan de verkställs. Det bör även vara möjligt att utforma fastighetsskatten så att den i mindre utsträckning följer småhuspriserna, vilka varierar kraftigt över tiden. Låt nya utredningar få i uppdrag att hitta alternativa underlag för fastighetsskatten än den årliga prisutvecklingen. Den ekonomiska politiken borde i större utsträckning än idag inriktas på att förbättra hushållens planering av den egna ekonomin. Utforma finanspolitiken så att den underlättar hushållens ekonomiska planering! Fatta beslut om ränteavdragen i tid och reducera dem i etapper Cecilia Hermansson Ekonomiska sekretariatet Stockholm, tel Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, ISSN FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte ta ansvar för analysernas riktighet eller fullständighet och inte heller för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys. 8 FöreningsSparbanken Analys Nr september 2000

9 Ekonomiska sekretariatet Stockholm, tel Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, ISSN FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte ta ansvar för analysernas riktighet eller fullständighet och inte heller för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys.

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 Så planerar småföretagen skära sina kostnader Nära vartannat småföretag planerar skära i sin kostnadsmassa under det närmaste året. Vart åttonde företag räknar

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp -12-06 Boindex i riket stabiliserades tredje kvartalet i år - men i storstäderna fortsätter hushållen tappa husköpkraft Boindex för landet som

Läs mer

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2006-03-09

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2006-03-09 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2006-03-09 Boindex blev 144,5 fjärde kvartalet ifjol högre räntor och huspriser försämrade husköpkraften Hushållen fick sämre råd med sina husköp

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-08-24

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-08-24 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-08-24 Boindex steg till 149,1 andra kvartalet 2010 husköpkraften ökar trots högre räntor Boindex steg till 149,1 andra kvartalet i år, från

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08 Boindex sjönk till 132,3 fjärde kvartalet 2010 högre räntor och huspriser dämpar husköpkraften Boindex sjönk till 132,3 fjärde kvartalet

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2005-12-07

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2005-12-07 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2005-12-07 Boindex blev 150,7 tredje kvartalet i år husköpkraften stabiliserades på tillfredsställande nivå Lägre räntor och stigande inkomster

Läs mer

Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas

Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Swedbank Analys Nr 3 6 juli 21 Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Den snabba försämringen av arbetsmarknaden för unga förefaller ha stannat av. Under maj månad 21 var ungdomsarbetslösheten

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15

Läs mer

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2007-03-12

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2007-03-12 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2007-03-12 Boindex sjönk till 120,5 fjärde kvartalet i fjol Husköpkraften är nu den lägsta på mer än tio år Svenskarnas husköpkraft fortsatte att

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 Föreningssparbankens andra Tysklandpanel Tysklands reformer och konjunktur i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tyskland godkänd reformpolitik

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Småföretagsoptimism på bräcklig grund

Småföretagsoptimism på bräcklig grund Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009 Småföretagsoptimism på bräcklig grund Den låga produktivitetstillväxten i svenskt näringsliv signalerar att anpassningen av företagens personalstyrka inte är avklarad.

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2016

Boräntan, bopriserna och börsen 2016 Boräntan, bopriserna och börsen 2016 31 december 2015 Boräntorna stiger lite grann, bostadspriserna ökar någon procent och kanske börsen stiger en aning. Så kan man summera svenska folkets förväntningar

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-02-20

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-02-20 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-02-20 Boindex sjönk marginellt till 141,0 fjärde kvartalet 2013 Stigande småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 141,0 fjärde

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Swedbank Analys Nr 1 20 januari 2011 Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Avtagande effekter från ekonomisk-politiska stimulanser samt flera orsaker till en fortsatt stigande

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys

FöreningsSparbanken Analys FöreningsSparbanken Analys Nr 20 7 juni 2002 Inte heller huspriserna växer in i himlen Även om huspriserna stigit mer än aktiepriserna under de senaste två åren, har detta bara skett under sex år de senaste

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 45 16 december 2003

FöreningsSparbanken Analys Nr 45 16 december 2003 FöreningsSparbanken Analys Nr 45 16 december 2003 Svag husköpkraft kan hämma tillväxten i storstäderna De regionala skillnaderna i husköpkraft är stora. Den lägsta husköpkraften finns i storstäderna. Här

Läs mer

Dags att förbättra inflationsmålet?

Dags att förbättra inflationsmålet? Dags att förbättra inflationsmålet? Handelsbanken 3 december Vice riksbankschef Per Jansson Mina budskap Var försiktig med att göra stora förändringar i de svenska ekonomisk-politiska ramverken! Flexibel

Läs mer

Val av bindningstid. Specialstudie 14 januari Kort bindningstid är populärast både för låntagare i småhus och bostadsrätt

Val av bindningstid. Specialstudie 14 januari Kort bindningstid är populärast både för låntagare i småhus och bostadsrätt Val av bindningstid Specialstudie 14 januari 21 Rekordhög efterfrågan på den kortaste bindningstiden 29 Kort bindningstid på bolån är inget storstadsfenomen Låntagare i åldrarna 3- år har den kortaste

Läs mer

Boräntenytt Nummer 3 14 april 2011

Boräntenytt Nummer 3 14 april 2011 Boräntenytt Nummer 3 14 april 211 Säker Riksbank i osäker omvärld Den svenska ekonomin växer snabbt och vi räknar fortfarande med att Riksbanken höjer styrräntan tre gånger till i år och att långa räntor

Läs mer

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys

FöreningsSparbanken Analys FöreningsSparbanken Analys Nr 9 6 mars 2001 Varför bostadsbyggandet måste öka i tillväxtområdena Trots flera år av högkonjunktur har bostadsbyggandet inte ökat nämnvärt. Hyresregleringar i kombination

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-08-30

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-08-30 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-08-30 Boindex steg till 114,1 andra kvartalet 2011 lägre huspriser höjer husköpkraften Boindex steg till 114,1 andra kvartalet i år, från

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

Utvecklingen på fastighetsmarknaden

Utvecklingen på fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-30 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-03-03

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-03-03 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-03-03 Boindex steg till 154,4 fjärde kvartalet 2009 husköpkraften stärks ytterligare Boindex steg till 154,4 fjärde kvartalet ifjol, från

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN. Juni 2011

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN. Juni 2011 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juni 211 FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar

Läs mer

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats. Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är

Läs mer

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2013-03-07

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2013-03-07 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2013-03-07 Boindex steg till 133,3 fjärde kvartalet 2012 Lägre ränta och högre inkomster förstärkte husköpkraften Hushållens förutsättningar för

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 35 30 november 2005 Regionernas tillväxt: Skilj på utfall och förväntningar! Småföretagsbarometern för Stockholms län indikerar stora skillnader mellan ett svagt nuläge och

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2017

Boräntan, bopriserna och börsen 2017 Boräntan, bopriserna och börsen 2017 29 december 2016 Svagt stigande boräntor, fortsatt prisuppgång på bostadsmarknaden och en liten uppgång på Stockholmsbörsen. Så kan man summera svenska folkets förväntningar

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2008-12-03 Boindex sjönk till 95,9 tredje kvartalet 2008 husköpkraften viker ytterligare Boindex föll till 95,9 tredje kvartalet, från 98,8 kvartalet

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-11-24

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-11-24 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-11-24 Boindex steg till 118,3 tredje kvartalet 2011 lägre räntor och småhuspriser stärker husköpkraften Boindex steg till 118,3 tredje kvartalet,

Läs mer

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E konomisk rapport 30 Utgåva 6 / 2016 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 8 september 2016 utvärderade CB-rådet de ekonomiska

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-05-22

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-05-22 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-05-22 Boindex sjönk till 116,3 första kvartalet 2012 högre småhuspriser dämpar husköpkraften Boindex uppgick till 116,3 första kvartalet i

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-12-03

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-12-03 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-12-03 Boindex steg till 146,7 tredje kvartalet 2009 uppgången det senaste året är den största i Boindex historia Boindex steg till 146,7 tredje

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex sjönk till 131,6 fjärde kvartalet 2014 Ökade småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 131,6 fjärde kvartalet förra

Läs mer

Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007

Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007 Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007 Författad av Hubert Fromlet Årets andra Kinapanel: Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,9 Swedbanks konjunkturtermometer för Kina steg ytterligare något

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-08-25

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-08-25 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-08-25 Boindex steg till 142,0 andra kvartalet 2009 husköpkraften har stärkts till tidigare höga nivåer Boindex steg till 142,0 andra kvartalet,

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-12-12 Boindex sjönk till 132,5 tredje kvartalet 2014 Ökade amorteringskrav förklarar nedgången Boindex uppgick till 132,5 tredje kvartalet

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005 Östersjöregionens framtida konkurrenskraft Den geografiska närheten och ett gemensamt regelverk inom EU är goda förutsättningar för ett växande handelsutbyte

Läs mer

Fortsatt stora utmaningar för svenska företag

Fortsatt stora utmaningar för svenska företag Swedbank Analys Nr 9 29 september 2009 Fortsatt stora utmaningar för svenska företag En svag omvärldskonjunktur och ökad konkurrens höjer kraven på rationaliseringar både bland tillverkande och tjänsteproducerande

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012 Kommentarer Peter Englund HÅLLBARA STATSFINANSER Övertygande analys Långsiktig hållbarhet => mål för statens finansiella nettoförmögenhet (på lång sikt) => mål för finansiellt

Läs mer

Penningpolitiken, bostadspriserna och hushållens skuldsättning

Penningpolitiken, bostadspriserna och hushållens skuldsättning ANFÖRANDE DATUM: 2004-09-20 TALARE: Irma Rosenberg PLATS: Sparbanken Finn, Grand Hotel, Lund SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-05-24 Boindex sjönk till 110,3 första kvartalet 2011 hushållen husköpkraft försämras kraftigt Boindex sjönk till 110,3 första kvartalet i

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31 Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-08-31 Boindex steg till 126,6 andra kvartalet 2012 Lägre räntor och småhuspriser ökar husköpkraften Hushållens förutsättningar för att köpa

Läs mer

Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6

Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6 Swedbank AsienAnalys Nr 3 18 april 2007 Årets första Kinapanel: Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6 Swedbanks konjunkturtermometer för Kina steg synligt i april till 7,6 jämfört med 6,5 förra

Läs mer

Ekonomisk rapport Utgåva 2 / 2017

Ekonomisk rapport Utgåva 2 / 2017 Ekonomisk rapport Utgåva 2 / 2017 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 9 mars 2017 fastställde ECB-rådet att det fortfarande behövs en kraftigt ackommoderande

Läs mer

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr 4 2009 10 22

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr 4 2009 10 22 Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Magnus Alvesson Nr 9 1 Hösten inleds med hoppingivande ekonomiska signaler men krisens effekter kan bli långvariga Krisen håller på att klinga

Läs mer

Beräkning av räntekostnadsindex i KPI

Beräkning av räntekostnadsindex i KPI Pm till nämnden för KPI 1(9) 2012-04-19 Beräkning av räntekostnadsindex i KPI För diskussion Förändringar i räntekostnadsindex har de senaste åren haft ett stort genomslag på Konsumentprisindex (KPI).

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Det ekonomiska läget November Carl Oreland Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-06-03 Boindex steg till 134,4 första kvartalet 2009 räntesänkningarna har givit hushållen bättre husköpkraft Boindex steg till 134,4 första

Läs mer

PMI steg till 50,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig

PMI steg till 50,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig 12 08 01 PMI steg till,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig PMI-totalt steg i juli till,6 jämfört med 48,4 i juni. Det innebär att försvagningen i den svenska industrikonjunkturen stannade

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Boräntenytt Nummer 6 8 augusti

Boräntenytt Nummer 6 8 augusti Boräntenytt Nummer 6 8 augusti Rekordlåga bundna boräntor Den rörliga boräntan väntas ligga kvar på låga nivåer ett bra tag till medan de bundna boräntorna, som är nere på rekordlåga nivåer, kan börja

Läs mer

MARKNADSRAPPORT APRIL 2017

MARKNADSRAPPORT APRIL 2017 MARKNADSRAPPORT APRIL 2017 MARKNADSRAPPORT APRIL 2017 Analys, uttalanden och spekulationer om bostadsmarknaden Prisutvecklingen för bostadsrätter i Sverige steg med 0,8 procent jämfört med föregående månad.

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

SNS konjunkturrådsrapport 2015

SNS konjunkturrådsrapport 2015 SNS konjunkturrådsrapport 2015 Finansminister Magdalena Andersson 15 januari 2015 Agenda Offentlig sektor Hushållen Företagen Kommentar till förslag Låg offentlig skuldsättning en styrka i svensk ekonomi

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Svenska hushåll fortsätter toppa :s ekonomiska liga. De har de starkaste finanserna i hela, är betydligt mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012.

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012 En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 2 4 JUNI 2012 Svårt för

Läs mer