Vilka leverantörsländer föredras av svenska inköpare?

Transkript

1 Inköparnas Omvärldsrapport Vilka leverantörsländer föredras av svenska inköpare? Konkurrenskraft idag och framöver FöreningsSparbanken, Hubert Fromlet, tfn Silf, Jan Löfstrand, tfn Administration, tfn ,

2 Sammanfattning och slutsatser Den svenska inköpsverksamheten fortsätter att globaliseras inte minst med inriktning på låglöneländerna. Utmaningarna för svenska leverantörer förblir stora. Det visar Silfs och FöreningsSparbankens andra gemensamma rapport Inköparnas Omvärld. Över 100 inköpsansvariga deltog i undersökningen. Samtidigt bör några ljusglimtar inte ignoreras i ett svensk leverantörsperspektiv. En lätt förbättrad position för svenska (under-)leverantörer jämfört med fjolårets undersökning framgår av vissa panelfrågor. Vi kan dock inte riktigt urskilja i vad man detta är resultatet av det goda psykologiska och konjunkturella läget i svenskt näringsliv eller av en mer fundamentalt förbättrad framtidstro. Hur som helst, dagens förtroendekapital kan och bör vidareförädlas under de kommande åren. Det är framfört allt på produktsidan som inköparna berömmer sina svenska leverantörer. Denna bedömning avser dock dagsläget. Det gäller att i framtiden förvalta denna bonus på det bäst möjligaste sättet. De framtida utmaningarna är med andra ord uppenbara. Kina och Indien är bara i början av sina globaliseringssträvanden. Ser man på inköparnas rankning av de framöver mest intressanta inköpsländerna, toppas denna lista av Kina före Polen och med Tjeckien, Indien, Litauen, Estland, Ungern och Ryssland direkt efter Tyskland och Sverige; de två sistnämnda länderna kommer trea respektive fyra i denna uppräkning. De nya EU-länderna ges redan idag det rätt goda betyget 6 på en skala 1-10 (Kina 4,9 och Indien 5,0). Många analytiker och andra rapportörer gör ingen skarp distinktion mellan outsourcing/offshoring och växande utländska importandelar. Vår undersökning visar att nästan 70 % av de tillfrågade inköpsansvariga planerar för mer direktimport från utländska leverantörer, det vill säga från företag utan koppling till svenska kapitalintressen (medan kvarvarande 30 % har det). Det gäller se hela frågan också utifrån detta perspektiv! Observeras bör även att listan på prioriterade länder för framtida tjänsteimport toppas av Polen, Kina, Estland, Litauen, Lettland och Indien det vill säga länder med låga lönekostnader. Det pekar på skarp konkurrens för många svenska tjänsteproducenter i ett längre perspektiv. Icke att förglömma: De tillfrågade inköparna ser också att svenska underleverantörer kan åstadkomma förbättrad konkurrenskraft med hjälp av egna ansträngningar. Här nämns inte minst förbättring av produktionsprocesser och -teknik, automatisering, fokus på total costs och offensiv utvecklingskraft (FoU). Sammanfattningsvis: Svenska leverantörer ges i vår undersökning en något bättre positionering än för ett år sedan. Betyget 6,7 är tillfredsställande. Det gäller visserligen enbart dagsläget men innebär samtidigt en möjlighet om produktivitets- och andra kostnadsdämpande alternativ framöver optimalt kan tas fram jämte vidareutvecklingen av den idag goda produktstandarden som finns hos svenska leverantörer. Det vore dock direkt farligt att inte se alla kommande utmaningar från framåtsträvande låglöneländer. Dessa utmaningar tonas för närvarande alltför ofta ned i vissa svenska nulägesrapporter. Globaliseringen av inköpsverksamheten fortsätter. Sida 2 (15)

3 1) Hur stor del av företagets, divisionens (eller liknande) inköp (i % av värdet) sker för närvarande ungefärligen i Sverige i förhållande till utlandet? Inköpsandelar Sverige / utomlands 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 0/100 10/90 20/80 30/70 40/60 50/50 60/40 70/30 80/20 90\10% 100/0 Ej svar Företagens inköp i Sverige och utomlands är fortfarande någorlunda jämt fördelade. Både i år och i fjol svarade cirka 40 % av paneldeltagarna att de gör mer än hälften av samtliga inköp utanför Sverige. Knappt 50 % genomför alltjämt merparten av sina inköp på hemmamarknaden, vilket också ungefärligen motsvarar fjolårets resultat. Stabiliteten i statistiken bör ej tolkas som en signal på minskat intresse för sourcing i utlandet. Outsourcing och offshoring bör snarare ses som en process än en utveckling som sker hastigt under ett år. Observera tabellverket på sida 15 för kompletterande information om enkätens sifferunderlag. Sida 3 (15)

4 2) Har den utländska inköpsandelen ändrats jämfört med fördelningen för cirka fem år sedan? Utländsk inköpsandel jämfört med för 5 år sedan 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Stigit markant Stigit något Fallit något Fallit markant ej svar 76 % av de tillfrågade inköpsansvariga anger att den utländska inköpsandelen stigit markant eller något under de gångna fem åren. Det motsvarar nästan exakt resultatet från förra vårens undersökning. Fortfarande är det enbart 1 % som ser en avtagande trendmässig inköpsverksamhet i utlandet. 3) Varför har den utländska inköpsandelen stigit på senare år? Det ter sig intressant att något närmare belysa orsakerna till den växande inköpsaktiviteten utomlands. Som synes väger prisfaktorn fortfarande tyngst men med något minskad vikt. Däremot har faktorn närhet till egen försäljningsmarknad och närhet till egen utlandsproduktion blivit viktigare kriterier. Det kan vara intressant att följa fortsättningen på just denna trend. Huvudskäl till den ökade utländska marknadsandelen (%, mars 2005 inom parentes) Prispress för inköparen / kostnadspress för hela företaget 61 (65) Tillgång till rätt eller bättre kompetens 19 (21) Geografisk närhet till den utländska inköpsmarknaden 6 (9) Närhet till egen utlandsproduktion 7 (4) Närhet till egen försäljningsmarknad 7 (1) Sida 4 (15)

5 Helt klart är kostnadspressen det viktigaste skälet för svenska inköpare att i förstärkt grad söka sig till utländska leverantörer. Men det kan också tillämpas en positiv tolkning av detta: Lyckas svenska leverantörer med förbättrade produktionsprocesser och andra produktivitetshöjande åtgärder, så finns det större möjligheter att hävda sig hos internationellt orienterade svenska inköpare. 4) Hur har enligt din uppfattning de svenska leverantörernas konkurrenskraft utvecklats på senare år? a) Prismässigt Svenska leverantörers konkurrenskraft - prismässigt 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% otillfredsställande tillfredställande bra Bättre Sämre Inget svar Detta enkätsvar pekar på en mycket lätt förbättrad prismässig svensk konkurrenskraft jämfört med fjolårets undersökning alltid något! Här reflekteras troligen många svenska underleverantörers kontinuerliga arbete med produktivitetsförbättringar och egen outsourcing. Det finns likväl ingen anledning att jubla över denna utveckling. 18 % av paneldeltagarna betecknar svenska leverantörers prissättning fortfarande som otillfredsställande; 25 % upplever dessutom en regelrätt försämring på senare år (april 2005: 32 %). Sida 5 (15)

6 b) Produktmässigt (tekniskt) Svenska leverantörers konkurrenskraft - produktmässigt (tekniskt) 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% otillfredsställande tillfredsställande bra Bättre Sämre Inget svar Här har svenska leverantörer sin starkaste sida. Endast 7 % av de tillfrågade inköpscheferna visar missnöje med de svenska leverantörernas produktmässiga konkurrenskraft ett mycket gott betyg (precis som i fjol). Å andra sidan är inte mer än 30 % riktigt nöjda. Den finns med andra ord en förbättringspotential för svenska leverantörer i kampen mot kundernas outsourcing. c) Produktutvecklingsförmåga Svenska leverantörers konkurrenskraft - produktutvecklingsförmåga 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% otillfredsställande tillfredsställande bra Bättre Sämre Inget svar Denna punkt hänger ihop med föregående och visar således också på ett positivt resultat. Cirka två tredjedelar av de tillfrågade inköpscheferna beskriver de svenska leverantörers produktutvecklingförmåga som bra eller tillfredsställande på en stabil utvecklingsbana men även här är inte mer än 24 % riktigt berömmande. Sida 6 (15)

7 5) Försök att i ordning ranka de sex viktigaste enskilda faktorerna som avgör var dina inköp hamnar både i ett företagsekonomiskt och nationalekonomiskt geografiskt perspektiv. De viktigaste enskilda faktorerna vid inköpsbeslut (%, mars 2005 inom parentes) Pris / kostnadsläge 24 (22) Leveranssäkerhet 20 (16) Kvalitet 17 (19) Logistik 9 (8) Total cost of ownership (TCO) 9 (6) Teknik och utvecklingskraft 8 (9) Riskavvägningar 6 (-) Geografisk närhet till leverantör 4 (2) Institutionernas funktionssätt 1 (3) Även denna delaspekt understryker inköparens förkärlek för stabila affärsmässiga förutsättningar. Förändringarna i jämförelse med fjolåret är påfallande små. Priser, leveranssäkerhet och kvalitet står i centrum. Även rangordningen verkar vara stabil. Något förvånande är dock att institutionernas funktionssätt fortfarande inte tillmäts större vikt troligen ett resultat av det faktum att inköpen i de gamla OECD-länderna fortfarande tydligt dominerar. 6 a) Vilka fem länder rankar du rent allmänt som de bästa inköpsländerna (utifrån kvalitet, leveranstider, lagar, kostnadsutveckling, utvecklingskraft m m) avseende low tech/lower mid tech De bästa inköpsländerna avseende low tech/lower mid tech (inom parentes placeringarna från mars 2005) 1) Kina (1) 2) Polen (3) 2) Sverige (2) 4) Tyskland (4) 5) Tjeckien (6) 6) Finland (7) 7) Estland (5) 8) Litauen (8) 8) Ungern (13) 10) Taiwan (8) 11) Italien (11) 12) Danmark (9) 13) Lettland (16) 14) Frankrike (-) 15) Storbritannien (18) 16) Indien (12) 17) Thailand (17) 18) USA (15) 19) Rumänien (-) 20) Slovakien (-) Sida 7 (15)

8 Den ledande kvartetten från 2005 års undersökning med Kina, Polen, Sverige och Tyskland dominerar även denna gång. Kina leder ånyo. Polens förbättring till en delad andra plats bör dock noteras (vilket också återspeglas i SCB:s officiella statistik). De baltiska staternas placeringar utgör också ett viktigt inslag (Estland nr 7, Litauen nr 8, Lettland nr 13). Indien ses uppenbarligen alltjämt som ett i första hand tjänsteexporterande land. Något överraskande finns Ryssland inte ens bland de 40 främsta inköpsmarknaderna inom segmentet low tech/lower mid tech (2005: nr 20). Sveriges, Tysklands och Finlands goda placeringar visar att det finns andra kriterier än prisfaktorn som kan spela in vid inköpsbeslut (se föregående fråga). 6 b) Vilka fem länder rankar du rent allmänt som de bästa inköpsländerna (utifrån kvalitet, leveranstider lagar, kostnadsutveckling, utvecklingskraft m m) avseende mid tech/high tech De bästa inköpsländerna avseende mid tech/high tech (inom parentes placeringarna från mars 2005) 1. Tyskland (2) 2. Sverige (1) 3. Kina (4) 4. Finland (3) 5. Polen (5) 6. Frankrike (13) 7. Italien (6) 8. USA (9) 9. Tjeckien (20) 10. Danmark (8) 11. Storbritannien (12) 12. Japan (10) 13. Nederländerna (7) 14. Estland (14) 15. Litauen (15) 16. Taiwan (11) 17. Ungern (-) 18. Norge (-) 19. Belgien (17) 20. Indien (-) Rankingen inom den mer sofistikerade produktvarianten toppas av Tyskland, vilket denna gång bytt placering med Sverige. Marginalen mellan dessa två ledande inköpsländer är dock inte särskilt stor. Speciellt intressant ter sig Kinas och Polens framstående placeringar inom mid tech och high tech. Estlands och Litauens värderingar är också relativt ansenliga. Frankrike och Tjeckiens förbättringar är störst jämfört med fjolåret. Indiens 20:e plats som nykomling på denna lista visar att det stora landets frammarsch precis har börjat och att Indien nu aktivt börjar arbeta med globaliseringens fördelar. Sida 8 (15)

9 6 c) Vilka länder är just nu dina viktigaste inköpsländer? Inköparpanelens viktigaste inköpsländer mars 2006 (efter vägd placering, ej i värde, placeringarna från mars 2005 inom parentes) 1. Sverige (1) 2. Tyskland (2) 3. Finland (3) 4. Polen (6) 4. Kina (4) 6. Storbritannien (5) 7. Danmark (9) 8. USA (8) 9. Frankrike (11) 10. Italien (7) 11. Nederländerna (10) 12. Norge (14) 13. Belgien (13) 14. Estland (12) 15. Lettland (17) 15. Litauen (18) 17. Österrike (- ) 18. Brasilien (- ) 19. Schweiz (- ) 20. Taiwan (19) 20. Japan (20) Sveriges och Tysklands toppositioner överraskar föga. Polens och Kinas framstående positioner är emellertid anmärkningsvärda. Men även de små baltiska länderna står sig väl i den tuffa globala konkurrensen. 7) Vilka inköpsländer kommer att bli allt viktigare för ditt företag under de närmaste åren? Inköpsländer på frammarsch i Sverige enligt inköparpanelen (rankat, exkl Sverige)* 1. Kina ( 1) 1. Polen ( 2) 3. Tyskland ( 4) 4. Tjeckien ( 6) 5. Indien ( 7) 6. Litauen ( 8) 7. Estland ( 3) 8. Ungern ( - ) 9. Ryssland (10) 10. Finland ( - ) 11. Lettland ( 5) * 2005 redovisades endast tio länder. 12. Slovakien 13. Spanien 14. Brasilien 15. Italien 16. Turkiet 17. Vietnam 18. Norge 19. Thailand 20. Rumänien Sida 9 (15)

10 Det är uppenbart att låglöneländer som Kina, Polen och Indien tillhör en grupp länder som svenska inköpschefer är speciellt intresserade av. De baltiska ländernas rankningar är också trots Estlands och Lettlands lätta försvagning rätt hyggliga. Sverige hamnar på denna lista inofficiellt på en fjärde plats eller direkt efter Tyskland, vilket är en relativt tillfredsställande placering. Även utifrån denna undersökning kan slutsatsen dras att Tyskland och Sverige förmodligen är de totalt sett mest konkurrenskraftiga traditionella industriländerna i Europa. 8) Vilka betyg ger du för närvarande vid en totalanalys följande inköpsländer/-region? (skala 1-10; 10 är högsta betyget; betyg från våren 2005 inom parentes) a) Kina: 4,9 (4,5) b) Indien: 5,0 ( -) c) EU8 6,0 (5,5) (reformländer) Icke oväntat får EU8-länderna (Polen, de baltiska länderna, Slovenien, Slovakien, Ungern och Tjeckien) ett bättre betyg som inköpsländer än Indien och Kina. EUmedlemskapet och EU:s legala ramar, geografisk närhet m m är några nyckelfaktorer för denna bedömning. Förbättringen under ett år med en halv betygsenhet är signifikant. På sikt kommer de nya EU-länderna också att åstadkomma en allt större institutionell säkerhet en av Kinas största nackdelar i den globala konkurrensen. Indien som först nu upptäcks som ett relevant inköpsland torde ha kapacitet att successivt höja sitt betyg. 9) Kommer ditt företag under de närmaste åren att troligen öka sina inköp i Ryssland? (procentandelar från förra undersökningen inom parentes) Ja: 26% (37%) Nej: 74% (63%) Årets undersökning bekräftar att Ryssland fortfarande inte förfogar över en slagkraftig exportindustri med erforderlig bredd utanför energisektorn. Trendmässigt kommer Ryssland dock att vinna i betydelse som leverantörsland. Det visar också svaret på fråga 7. Sida 10 (15)

11 10) Vilket betyg ger du Sverige mer allmänt betraktat som inköpsland? Betyg för Sverige som inköpsland (Skala 1-10; 10 är högsta betyget; inom parentes siffran från mars 2005) a) idag: 6,7 (6,8) b) om 5 år: 6,2 (5,6) Även om 5-årsperspektivet verkar ha ljusnat en aning för svenska (under-)leverantörer jämfört med förra årets undersökning bör ej förbises att det tillfredsställande betyget 6,2 om fem år ganska så exakt motsvarar inköparnas värdering av EU8-länderna just nu. Var är EU8-länderna i sin tur om fem år? 11 Sker nu och framöver i dina planer växande inköp utomlands och om så är fallet, hur (flera svar är möjliga)? Sker nu och framöver i dina planer växande inköp utomlands - och om så är fallet hur (flera svar är möjliga) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nej Ja, genom mer import direkt från utländska producenter Ja, genom mer import från svenska företag utomlands Ja, genom mer import från det egna företaget utomlands Förändringarna i jämförelse med marsenkäten 2005 är inte så stora. Intressant är dock att cirka en tredjedel av paneldeltagarna räknar med att framöver få sina inköp tillgodosedda av svenska företag i utlandet det egna eller andra. Outsourcing och offshoring är numera ett faktum trots alla försök att tona ned detta fenomen. Sida 11 (15)

12 12) Vilka tre för dina inköpsbeslut väsentliga faktorer skulle svenska (under-)leverantörer framöver kunna förbättra av egen kraft, exempelvis genom egen FoU? Förbättringspotential för svenska (under-)leverantörer (rankat) 1) Förbättring av produktionsprocesser / -teknik / automatisering 2) Fokus på total costs 3) Offensiv utvecklingskraft / FoU 4) Leveransprecision 5) Kvalitet 6) Outsourcing 7) Kortare ledtider 8) Logistik Sveriges inköpare fortsätter att peka på den alltjämt underskattade potentialen till produktivitetsökning som ligger i förbättrad produktionsteknik m m. Undertecknad har i detta sammanhang vid upprepade tillfällen hänvisat till Chalmers undersökningar i denna viktiga fråga. Nota bene: Här handlar det om förbättringar av egen kraft! Svensk industris kostnadspress framgår även av dessa panelsvar. FoU samt kvalitet icke att förglömma. Dessa två områden får inte nonchaleras vid målet om god internationell konkurrenskraft. 13) Vilka tre för dina inköpsbeslut väsentliga faktorer skulle kunna förbättras av andra svenska beslutsfattare än företagen själva, exempelvis av regering, arbetsmarknadens parter m fl? Förbättringspotential för svenska leverantörer genom politiska initiativ m m 1) Lägre skatter och avgifter 2) Mer flexibel arbetsmarknad 3) Lägre arbetskraftskostnader 4) Lägre energikostnader/-skatter 5) Mer målorienterade utbildningssatsningar 6) Mer pengar till FoU 7) Mindre byråkrati 8) EMU-medlemskap Önskemålen som skickas av inköparna till regeringen och arbetsmarknadens parter handlar om tre kärnområden och förutsättningarna för dessa: kostnader, flexibilitet och forskning/utbildning. Svårare än så här är det faktiskt inte! Sida 12 (15)

13 14 Kommer ditt företag gradvis att förlägga fler inköp av tjänster till utlandet? Prioriterade länder för tjänsteimport 2006 (fjolårets placering inom parentes) 1) Polen (2) 2) Kina (1) 3) Estland (3) 4) Litauen (4) 5) Lettland (6) 6) Indien (5) 7) Tyskland 8) Tjeckien 9) Ungern 10) Vietnam Även i detta sammanhang intar Polen en tätposition. Kina bedöms ha ett gott utgångsläge även som leverantör av tjänster. Det baltiska staterna torde kunna dra påtaglig nytta av sin geografiska närhet till Sverige inte minst på tjänstesidan. 15) Sammantaget: Hur ser du på de mer långsiktiga perspektiven för svenska (under-)leverantörer (småföretag): De mer långsiktiga perspektiven sammantaget för svenska (under-)leverantörer (småföretag)? 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Konkurrenskraftigt Icke konkurrenskraftigt Vet ej Ej svar Sida 13 (15)

14 Årets svar på denna fråga ser något vänligare ut än fjolårets, vilket delvis torde ha att göra med den allmänt goda stämningen i svensk industri. Det är dock inte alltid lätt att i praktiken skilja på konjunktur och struktur. Samtidigt pekas gång på gång i denna undersökning på det enorma kostnadstrycket och andra brister som belastar svenska leverantörer. Bäst vore om de mer gynnsamma inslagen i vår undersökning kunde tas som stimulans till ännu fler framtidsorienterade insatser. Att vila på dagens (relativa) meriter kan vara förödande! Många låglöneländer är tveklöst på frammarsch enligt denna undersökning. Hubert Fromlet FöreningsSparbanken Jan Löfstrand Silf Vid framtagningen och analysen av Inköparnas Omvärldsrapport tror vi oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner. FöreningsSparbanken AB (publ) och Silf kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken, Silf eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister i analyser som redovisas i Inköparnas Omvärldsrapport. Sida 14 (15)

15 Enkätens sifferunderlag 1) Hur stor del av företagets, divisionens (eller liknande) inköp (i % av värdet) sker för närvarande ungefärligen i Sverige i förhållande till utlandet? 0/100 10/90 20/80 30/70 40/60 50/50 60/40 70/30 80/20 90\10% 100/0 Ej svar Summa Procent 0% 9% 8% 18% 11% 11% 11% 9% 12% 9% 1% 0% 100% 2) Har den utländska inköpsandelen ändrats jämfört med fördelningen för cirka fem år sedan? Stigit markant Stigit något Fallit något Fallit markant ej svar Summa Procent 24% 52% 24% 1% 0% 0% 100% 4) Hur har enligt din uppfattning de svenska leverantörernas konkurrenskraft utvecklats på senare år? a. Prismässigt otillfredsställande bra Bättre Sämre Inget svar Summa tillfredställande Procent 18% 29% 3% 18% 25% 7% 100% b. Produktmässigt (tekniskt) otillfredsställande bra Bättre Sämre Inget svar Summa tillfredsställande Procent 7% 44% 30% 13% 0% 6% 100% c. Produktutvecklingsförmåga otillfredsställande bra Bättre Sämre Inget svar Summa tillfredsställande Procent 8% 40% 24% 16% 6% 7% 100% 11) Sker nu och framöver i dina planer växande inköp utomlands och om så är fallet, hur (flera svar är möjliga)? Nej Ja, genom mer import direkt från utländska producenter Ja, genom mer Ja, genom mer import från svenska import från det egna företag utomlands företaget utomlands Summa Procent 1% 67% 13% 19% 100% 15) Sammantaget: Hur ser du på de mer långsiktiga perspektiven för svenska (under-)leverantörer (småföretag): Konkurrenskraftigt Icke konkurrenskraftigt Vet ej Ej svar Summa Procent 56% 17% 26% 1% 100% Sida 15 (15)