FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006

Transkript

1 FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006 Utnyttja handelspotentialen i Östersjöregionen Expansionen i Polen och Baltikum ökar exportmöjligheterna för svenska företag. Antagandet att köpkraften per capita i Polen och Baltikum når 75 % av EU-genomsnittet från dagens 50 %, innebär en väsentlig ökning av Östersjömarknaden motsvarande Norge och Danmarks ekonomier tillsammans. De svenska småföretagens exportsatsningar kan intensifieras. Närmare tre av fyra företag med färre än 50 anställda redovisar idag ingen export alls. Finska exportföretag är mer exponerade i Baltikum jämfört med svenska företag. Baltikum är en allt viktigare leverantörsmarknad för svenska företag. Högre transportkostnader och korta ledtider kan öka intresset att etablera sig i Östeuropa istället för i Asien Den svenska tjänsteexportens betydelse ökar. Köpkraftsförbättringen i de nya EU-länderna kommer på sikt att öka efterfrågan på tjänster. Länderna kring Östersjön är i högsta grad beroende av varandra, en trend som snarare har förstärkts under de senaste åren. Det avspeglas inte minst i handelsutbytet och i företagens direktinvesteringar. Av de baltiska ländernas utrikeshandel sker mer än hälften med grannländerna kring Östersjön. För Polen, Sverige, Finland och Danmark är andelen något lägre, men ändå höga Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), Stockholm, tel E-post: ek.sekr@foreningssparbanken.se Internet: Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 40 %. För den ryska och den tyska ekonomin är Östersjöregionens betydelse som handelsregion mindre omfattande, en femtedel respektive en tiondel, se tabell nedan. Internhandeln inom Östersjöregionen, i procent av respektive lands totala export och import. Avser helåret 2005 Export Import Danmark Finland Tyskland Norge Sverige Estland Lettland Litauen Polen Ryssland Källa: Nationella statistiska centralbyråer Det finns en hel del belägg för att handelsutbytet i Östersjöregionen kan öka ytterligare de kommande åren. Det gäller inte minst den geografiska närheten. Många vetenskapliga studier har pekat på betydelsen av handeln mellan grannländer. Ett gemensamt regelverk inom EU ökar samtidigt rättssäkerheten för företagen, vilket också kan underlätta handelsutbytet av varor och tjänster i Östersjöregionen. En snabbt växande köpkraftsförbättring i regionen, inte minst i de nya EU-länderna, innebär en allt intressantare exportmarknad för svenska företag. Sedan mitten av 1990-talet har köpkraften i Polen och de baltiska ekonomierna påtagligt förbättrats. Ett enklare räkneexempel kan belysa effekterna av en ökad tillväxt i regionen. Antag att köpkraften per capita stiger till 75 % av EU-genomsnittet i Polen och i de baltiska länderna från dagens dryga 50 %. Det innebär en inte obetydlig ökning av Östersjömarknaden motsvarande den danska och finska ekonomin tillsammans. Inkluderas den ryska marknaden i ovanstående räkneexempel blir tillväxteffekterna än större. För svenska småföretag kan det resultera i ökade möjligheter att utvidga sina marknader. 2 FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006

3 Här krävs dock ordentliga framtidssatsningar. Svensk export domineras alltjämt av storföretagen. Få småföretag satsar på exportverksamhet Årets Småföretagsbarometer reser frågor om de svenska småföretagens möjligheter att dra fördelar av en ökad global handel. I vårens barometer framgår att nästan tre av fyra småföretag, färre än 50-anställda, inte bedriver någon exportverksamhet alls! Av de företag, som har exportförsäljning, utgör denna emellertid endast en mindre del av företagets totala omsättning. Blott 2 % av företagarna redovisar en exportomsättningsandel över 80 %. Föga överraskande är att företag verksamma inom tillverkning och partihandel redovisar en större exportomsättning än genomsnittet. Exporten bland svenska småföretag är begränsad Hur mycket av företagens omsättning går på export? Andel företag som uppger exportomsättning Källa: Småföretagsbarometern våren 2006 Den begränsade exportverksamheten bland Sveriges småföretag innebär också att handelsutbytet med de baltiska länderna är förhållandevis blygsamt. Endast 6 % av drygt intervjuade småföretag uppger att de har verksamhet eller intressen i Baltikum. Av dessa företag är det närmare hälften som har export till de baltiska länderna. Något överraskande är att en betydande majoritet av landets småföretag, som för närvarande inte har några affärsintressen i regionen, inte heller planerar någon verksamhet i Baltikum under de närmaste åren. Det gäller oavsett branschtillhörighet eller företagsstorlek. I Finland är handelsutbytet med de nya EU-länderna väsentligt större. Under 2005 utgjorde den finska exporten till Baltikum hyggliga 4 % av den finska totala varuexporten jämfört med FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli

4 drygt 1 % i Sverige. Intresset att göra affärer österut avspeglas även bland de finländska småföretagen. Undersökningar i Finland visar att småföretagarna i sydöstra delen av landet räknar med att intensifiera handelsutbytet med de baltiska länderna men också med Ryssland under de närmaste fem åren. Det finska intresset att göra affärer i Baltikum är större än i Sverige Slutsats: Sannolikt krävs det exportfrämjande åtgärder i Sverige för att bistå företagen i deras första steg på de växande exportmarknaderna. Sveriges och Finlands export till Baltikum, I procent av respektive lands totala varuexport Finland Sverige Källa: SCB och Statistiska centralbyrån i Finland Baltikum allt viktigare leverantörsmarknad för svenska företag De låga arbetskraftskostnaderna i Estland, Lettland och Litauen är en viktig förklaring till att fler svenska företag väljer att flytta hela eller delar av sin produktion till andra sidan Östersjön. Det gäller både företag verksamma inom varu- och tjänsteproduktion. Detta avspeglas också i handelsutbytet länderna emellan. Sveriges utrikeshandel (export och import) med de tre baltiska länderna omsatte under 2005 drygt 27 miljarder kronor. Det är nästan en fördubbling jämfört för tio år sedan. Fortfarande är det inköpen från Baltikum som dominerar. Idag är de tre baltiska staterna bland Sveriges 30 viktigaste inköpsmarknader! Ifjol var det framför allt importen från Litauen som ökade kraftigt, med närmare 50 % i värde. 4 FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006

5 Geografisk närhet och låga arbetskraftskostnader talar för att de baltiska länderna även på längre sikt kommer att vara en betydelsefull inköpsmarknad för svenska företag. Högre transportkostnader i spåren av det höga råoljepriset och korta ledtider kan också öka intresset för etablering i Östeuropa istället för Asien, framför allt om merparten av försäljningen sker i Europa. Den starka BNP-tillväxten i Baltikum har satt tydliga avtryck på arbetsmarknaden under de senaste åren. Arbetslösheten sjunker samtidigt som lönerna ökar i en allt snabbare takt, framför allt i storstäderna. Svårigheter att hitta arbetskraft men också att behålla den har blivit vanligare. Sedan 2001 har arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökat snabbast av de nya EUländerna, i genomsnitt 10 % per år. I Litauen har de årliga lönekostnaderna stigit med nästan 6 %. De svenska lönekostnaderna har under samma period stigit med mer måttliga 3,3 % per år. Snabbt stigande lönekostnader i Baltikum Även om lönerna ökar mest i Baltikum är de alltjämt lägst bland de nya EU-länderna. Det gör att regionen är fortsatt intressant för utländska etableringar (FDI) även om konkurrensen om FDI numera sker globalt. Genomsnittlig arbetskraftskostnad per timme, euro, år 2005 Sverige 28,2 EU-15 25,07 Slovenien 13,40 Ungern 5,69 Polen 5,59 Tjeckien 5,18 Estland 4,98 Slovakien 4,52 Lettland 3,91 Litauen 3,63 Källa: Eurostat samt egna beräkningar Den kostnadsfördel som de baltiska länderna har gentemot exempelvis Sverige kommer att vara bestående under en överskådlig tid. Om vi antar att lönerna i Baltikum stiger årligen med 10 % i genomsnitt och med 3 % i Sverige, dröjer det uppskattningsvis 30 år innan de baltiska lönerna är i nivå med dem i Sverige. För vissa yrkeskategorier med stor arbetskraftsbrist kan FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli

6 dock löneskillnaderna utjämnas väsenligt snabbare. Både tillverkande och tjänsteproducerande företag i Sverige kommer därför under lång tid att utsättas för utländsk konkurrens. Det betyder att det även fortsättningsvis kommer att vara attraktivt för svenska företag att förflytta arbetsintensiv verksamhet till andra sidan Östersjön. Arbetskraftskostnadsutvecklingen i de nya EU-länderna, index 2000= =100 Estland, EE Lettland, LV Litauen, LT Ungern, HU Polen, PL Slovenien, SI Slovakien, SK EE LV SI HU SK LT PL Källa: Eurostat Ökad global konkurrens höjer produktivitetstrycket i Baltikum Att de baltiska länderna är konkurrenskraftiga visas inte minst i den omfattande handeln av varor som sker med EU-länderna. Hela tre fjärdedelar av Estlands och Lettlands export går till EU:s 25 medlemsstater jämfört med nästan 70 % för Litauens del. Förändrade inköpsmönster i västeuropeiska företag och produktionsförflyttningar från väst till öst har också starkt bidragit till den ökade exporten från Baltikum. Kraven på produktivitetsförbättringar ökar dock allt eftersom lönekostnadsläget stiger och andra låglöneländer inträder på den globala marknaden. Högre lönekostnader och svårigheter att hitta och behålla arbetskraft innebär för många företag en avvägning mellan att investera i maskiner eller att nyanställa personal. Det gäller framför allt de företag som har en arbetsintensiv verksamhet med ett lågt förädlingsvärde. Bristen på arbetskraft ökar 6 FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006

7 För att kunna möta den ökade konkurrensen är det inte ovanligt att arbetsintensiv verksamhet exempelvis delar av textilindustrin flyttar till närliggande låglöneländer som Ukraina och Ryssland. Satsning på forskning och utveckling samt vidareförädling av produktionen för att stärka näringslivets långsiktiga konkurrenskraft är därför en nödvändig framtida strategi även i Baltikum! Potential för ökad tjänstehandel i Östersjöregionen Den globala exportmarknaden för tjänster växer allt snabbare. Tillgången till ny teknik såsom datorer och Internet har på kort tid skapat nya exportmöjligheter. Den växande varuhandeln med ett allt större tjänsteinnehåll och en tilltagande specialisering skapar också en ökad efterfrågan på tjänster. Den globala efterfrågan på tjänster ökar Gränsen för vad som betraktas som ett tillverkande respektive ett tjänsteproducerande företag blir därmed allt svårare att avgöra. En ökad specialisering och företagens fokus på kärnverksamhet skapar också en växande marknad för företagstjänster. Tjänster som tidigare skedde inom företagen köps nu i allt större utsträckning in externt. Den totala handeln av tjänster är dock alltjämt i sin linda. Under 2004 omfattade den globala handeln med kommersiella tjänster endast en femtedel av världens varuhandel, trots att tjänstesektorn svarar för merparten av BNP-tillväxten. Trenden i handelsutbytet är emellertid klart uppåtriktad! men handeln med tjänster är alltjämt i sin linda Ett flertal handelshinder kvarstår dock som begränsar exporten och importen av tjänster, inte minst inom EU. Det gäller bland annat ett ökat tillträde för utländska tjänsteleverantörer inom sektorerna finansiella tjänster, telekommunikationstjänster, tranporttjänster, bygg och miljötjänster. Även om vissa framsteg gjordes i samband med EU:s tjänstedirektiv återstår flera avgörande hinder för att underlätta tjänstehandeln inom EU. Potentialen för en mer omfattande global tjänstehandel torde vara betydligt större än vad dagens handelsstatistik visar. En snabb teknisk utveckling och en hårdnande konkurrens på varusidan kommer med största sannolikhet att öka kraven på mer sofistikerade produkter och tjänster för att stärka landets men också det enskilda företagets framtida konkurrenskraft. FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli

8 En förbättrad köpkraft i flera av dagens snabbväxande ekonomier, inte minst i de nya EU-länderna, kommer gradvis att leda till en ökad efterfrågan på tjänster, något som svenska företag kan dra fördel av. De skillnader som finns i konsumtionsmönster mellan svenska, estniska, lettiska och litauiska hushåll kommer gradvis att bli mindre allt eftersom köpkraften förbättras i de nya EU-länderna. De estniska hushållens konsumtionsutgifter för livsmedel och uppvärmning är till exempel väsentligt högre jämfört med i Sverige. Utgifter för fritidsaktiviteter, kultur och andra tjänster är däremot betydligt lägre i Baltikum. Men detta håller på att förändras. Flera svenska företag planerar redan idag för en framtida ökad turistinströmning från de nya EU-länderna. Konsumtionen av tjänster ökar när köpkraften stärks Hushållens konsumtionsutgifter i % av disponibelinkomsten EU15 Nya EU-länderna Livsmedel 19,5 33,9 Kläder 7,2 6,6 Uppvärmning 15,2 18,7 Hushållsartiklar 8,0 6,4 Transporter 18,6 13,2 Fritid och kultur 18,9 9,9 Andra varor och tjänster 12,8 11,0 Källa: Eurostat Sverige har goda möjligheter att kunna dra nytta av en ökad global tjänstehandel. Det kräver dock att fler svenska små och medelstora företag vågar satsa på export. Att öka internationaliseringsgraden bland Sveriges tjänsteföretag är ett viktigt steg för att stärka landets framtida exportbas. Jörgen Kennemar Ekonomiska sekretariatet Stockholm, tel ek.sekr@foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, ISSN FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys. 8 FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006