Internationell handel

Transkript

1 Internationell handel Globalisering Resursfördelning i öppna ekonomier 1

2 Dagens föreläsning kapitel Internationell rörlighet hos produktionsfaktorer 7. Tariffer, Handelshinder 8. Icke tariffära handelshinder 9. Handelspolitik 2

3 Kapitel 6 Migration och inernationella investeringar (FDI) 3

4 4

5 Faktorrörelser Alternativ till int. Handel Mellanbranschhandel uppstår när faktorrörlighet mellan länder är dålig Hinder För utländskt ägande Ansökningsförfaranden Begränsningar i vissa branscher Migration 5

6 Kapitalflöden mellan länder: Utländska direktinvesteringar Utländsk direktinvestering (FDI), när ett företag blir ägare till ett företag i annat land Inflytande i företaget I Sverige (och USA) gäller 10 % regeln. Greenfield FDI när ett företag bygger en fabrik/företag från grunden. Acquisition FDI när ett företag köper ett existerande företag

7 A = wages B = return to capital A + B = total output i ekonomin Return to Capital, U.S. Sk A R US B D US Capital Stock, U.S. D-kurvan = efterfrågan på kapital = f(mpk, p), dvs värdet av produktionen 7

8 INTERNATIONAL MOVEMENTS OF CAPITAL Figure 6.1 Output and Welfare Effects of International Capital Mobility Panel a Panel b Return to Capital, U.S. Sk Sk Return to Capital, India Sk Sk R US e F R I R I e d E c F R US d c E a b a b D US D INDIA Capital Stock, U.S. Capital Stock, India

9 Gains from Foreign Direct Investment World Capital Market Rental, R R* R R Gains to Foreign B A* A C Foreign Rental Gains to Home Home Equilibrium rental with rate (R) full is Gains to Foreign and lower capital than flow Foreign Home can be is shown at B (R*). Capital with rents will equalized move from Home at R to Foreign to receive a higher rental Home Rental 0 K K 0 K K* 2008 Worth Publishers International Trade Feenstra/Taylor World amount of Capital

10 A = return to capital B = wages A + B = total output i ekonomin Wages, U.S. SL A W US B D US Labor Force, U.S. -kurvan = efterfrågan på arbetskraft= f(mpl, p), dvs värdet av produktionen 10

11 INTERNATIONAL MOVEMENTS OF LABOR Figure 6.2 Output and Welfare Effects of International Labor Migration Panel a Panel b Wages in the U.S. Sl Sl Wages in India Sl Sl W US W US e d E c F W I e F a b D US W I d a c b E D INDIA Labor Force in U.S. Labor Force in India

12 Gains from Immigration World Labor Market Wage, W W A Gains to Home Foreign Wage Workers move from Home wage, W Foreign The gains to Home to Home until determined by A, is equilibrium and Foreign is from reached higher migration than can the at C, full migration, be Foreign shown. Wage W* at with wages equalized A* at W B W C W* A* Gains to Foreign Home Wage 0 L L 0 L L* World amount of labor 2008 Worth Publishers International Trade Feenstra/Taylor

13 Figur 6.2 i Lundberg: Arbetskraftsefterfrågan, löner och migration lön lön P*MP A P*MP B C: initial fördelning av arbetskraften D: migration gör att lönerna utjämnas Arbetskraft land A D C Arbetskraft land B Migration ger ökad produktion i B och minskad produktion i A, MEN sammanlagda produktionen i världen ökar! 13

14 Multinationella företag När en utländsk ägare utövar effektivt ägande (t ex äger mer än 50% av aktievärdet) 14

15 Teorin för FDI Dunning s OLI modell Ägarspecifika fördelar (Ownership) som är konkurrenskraftiga och går att flytta till dotterbolag Bättre produkt / design Mer effektiv produktionsteknologi Bättre marknadsföring Ett varumärke: t ex Coca cola, Ford Inte möjligt att licensiera Lokaliseringsfördelar (Localizational) fördelar som inte hemmamarknaden kan erbjuda närhet till marknaden billigare produktionsresurser Internaliseringsfördelar (Internalizational) lönsammare att äga företaget än att anlita lokala externa företag t ex mån om att behålla specifik kunskap och teknologi inom företaget 15

16 Multinationella företag (MNE) i Sverige 2004 Andelar i % Alla SWE FOR Antal företag Antal anställda Förädlingsvärde Löner, ersättningar Export Import Källa: Ekholm, Marknad & Politik,

17 Tariffer Kapitel 7-17

18 Bush Mars 2002 lägger Bush på tullar på stålimport till USA Vann röster i Pennsylvania, West Virginia, Ohio som producerar stora mängder stål Rätt enligt WTO att använda dem 2003 December tar han bort dem Importörerna i USA klagade EU överklagade och vann Exempel på handelspolitik 18

19 Handelspolitik En oändlig uppsjö av instrument En skatt om t ex 1000 kr per importerad dator (specifik tull) En procentuell tull på importerade varor (ad valorem) En kombination av båda, tex $4 per ton plus 3 % av värdet Subventionera exporten av datorer Begränsa antalet datorer som får importeras (kvot) Andra icke tariffära handelshinder (t ex krav om viss prestanda) Notera att även inhemska politiska åtgärder, t ex en skatt på miljöfarligt utsläpp av svavel i massafabriker, kan få effekter på internationell handel av pappersmassa. 19

20 Handelspolitik Påverkar handelsflödet produktion konsumtion sysselsättning inkomster terms of trade (världsmarknadspriset) Effekterna liknar de vi får vid branschstöd 20

21 Allmänt Måste beakta ländernas storlek ett litet land kan inte påverka världsmarknadspriserna, utan tar dessa som givna ett stort land kan påverka världsmarknadspriserna 21

22 Tull och fullständig konkurrens Antag Fullständig konkurrens Två länder A och B Land A inför en tull tullen på t kr per enhet omfattar bara en vara syfte: t ex skydda uppbyggnaden av en ny industrisektor Bortse från övriga branscher och växelkursen MC lägre i land B dvs priserna på varan är lägre i land B Antag att land A är ett relativt stort land exportpriset i land B kan då påverkas av tullen 22

23 Import och export innan tullen är införd. Världsmarknadspriset är p 0 utan tull E A Land A Världsmarknad Land B U A p p p p 0 EU B p 0 E B U B IE A q q q Q 0 C 0 Q 0 23 E 0 C 0

24 Land A (importlandet) är ett stort land: inför en tull, t kr/st OBS! Tullen införs på världsmarknaden och inte på de lokala marknaderna. Det är alltså exportutbudskurvan (EU B ) som flyttas upp med tullens storlek, t. Land A Världsmarknad Land B E A U A p p p EU B t EU B E B U B p 0 p 0 IE A q q q Q 0 C 0 C 0 Q 0 24 E 0

25 Land A (importlandet) är ett stort land: inför en tull, t kr/st Land A är stort och kan därför övervältra en del av tullkostnaden på land B! Land A: marknadspriset (inkl tullen) stiger Land B: exportpriset faller E A Land A Världsmarknad Land B U A p p p p A p 0 t EU B EU B p E B U B B IE A q q q Q 0 C 0 E C Q E 0

26 Land A (importlandet) är ett stort land: inför en tull, t kr/st Land A: ökad produktion (sysselsättningen ökar) och minskad konsumtion tullintäkt för staten: E 1 * tullen Land B: minskad produktion (sysselsättningen minskar) och ökad konsumtion Minskad världshandel då tullen införs! E A Land A Världsmarknad Land B U A p p p EU B p A t EU B E B U B p 0 p 0 IE A q q q Q Q C 0 C 0 E 1 C C Q Q 0 26 E 0

27 Nytt exempel Inför en tull i land A Antag att land A är ett litet land på världsmarknaden kan inte påverka världsmarknadspriserna exportutbudskurvan horisontell (V 0 ) land A:s konsumenter får ta hela prisökningen Partiell analys illustrerar med en figur för land A bara 27

28 Land A (importlandet) är ett litet land: inför en tull, t kr/st OBS! Tullen införs på världsmarknaden och inte på de lokala marknaderna. Det är alltså exportutbudskurvan (EU B ) som flyttas upp med tullens storlek, t. Land A Världsmarknad Land B E A U A p p p t EU B EU B E B U B p 0 v 0 q q q Q 0 C 0 C 0 Q 0 28 E 0 IE A

29 Land A är litet på världsmarknaden: före tull Land A P E U p 0 V 0 V 0 motsvarar EU B, dvs världsmarknadsprisern a är givna för det lilla landet O Q 0 C 0 q import före tull 29

30 Land A är litet på världsmarknaden: tull t kr/st P E Land A U OBS! Land A måste betala hela tullkostnaden själv. Tullkostnaden (T) = Tullintäkten (T) p 1 = p 0 +t T V 1 p 0 V 0 O Q Q 1 C 1 0 C 0 import efter tull q import före tull 30

31 Tullar allmänt Används för att skydda inhemska producenter Svårt att kvantifiera effekterna av en tullar Speciellt svårt om landet som inför tullen (t ex land A) är stort på världsmarknaden slår på land B också eftersom tullen påverkar terms of trade, dvs världsmarknadspriserna Tullen kan ha olika effekter beroende på var i förädlingsvärdekedjan tullen (som är en skatt på import) läggs 31

32 Importkvotering Importkvot = kvantitativ restriktion på hur mycket man får importera Höjer alltid det inhemska priset efterfrågeöverskott budkonkurrens som höjer priserna Prisökningen kommer att motsvara en tull som reducerar importen i samma omfattning vid fullständig konkurrens har en kvot och tull samma effekter på produktion, konsumtion och import Om producenten i land A har monopol får vi en större prisökning pga reducerad importkonkurrens, dvs ökad marknadsmakt för monopolisten 32

33 Skillnader tull och importkvot Staten får inte nödvändigtvis några intäkter av en kvot den som får importlicensen kan dock sälja vidare staten kan auktionera ut licensen och får då en intäkt Prisökningen med tull sker genom att staten påverkar priserna direkt Med kvotering begränsas utbudet och landet får varuknapphet som tvingar upp priserna På sikt kan tullar vara mindre skadliga kvoterna kan skydda en bransch med svag produktivitetsutveckling en konstant tull kan devalveras när motsvarande branscher i omvärlden utvecklas bättre 33

34 Land A är ett litet land: före importkvot Land A P E U Marknadens sammanlagda utbudskurva före kvotering, dvs inhemskt utbud plus import p 0 O V 0 Q 0 C 0 q import före kvot 34

35 Land A är ett litet land: inför importkvot på K enheter Land A E U P p 0 V 0 O K Q Q 1 C 1 0 C 0 import efter kvot q import före kvot 35

36 Land A är ett litet land: inför importkvot på K enheter Land A P E K U V 2 Marknadens sammanlagda utbudskurva efter kvotering, dvs inhemskt utbud plus tillåten import p 1 V 1 p 0 V 0 O Kvoten begränsar totala utbudet och inhemska priset stiger till p 1 produktionen stiger till Q 1 konsumtionen faller till C 1 Q Q 1 C 1 0 C 0 import efter kvot q import före kvot 36

37 Exempel 1: Subventioner Produktionssubvention (s kr/st) av en inhemsk producent t ex lönekostnader, kapitalkostnader (billiga lån) producentpriset kommer att överstiga marknadspriset med s kr/st Exempel 2: Exportsubvention (s kr/st) av en inhemsk producents exportvaror dvs inte hela produktionen utan bara det som exporteras det blir mer lönsamt för företagen att sälja på export än hemma påverkar inte konsumtionen hemma om det är ett litet land om ett stort land inför exportsubvention kan konsumenterna i exportlandet drabbas genom höjda priser om inhemska konsumenter vill köpa varan måste de betala ett högre pris, annars exporteras varan 37

38 Land A är ett litet land: inför en produktionssubvention, s kr/st E Land A U Konsumentens pris är oförändrat vid världsmarknadspriset, p 0 inhemsk konsumtion oförändrad P U 1 Producentpriset stiger däremot från p 0 till p 1 inhemsk produktion ökar p 1 p 0 s V 0 Importen minskar 0 Q 0 Q 1 C 0 = C 1 q import efter subvention import före subvention 38

39 EU: jordbrukspolitik Common Agricultural Policy (CAP) Ursprungligen stödköp av jordbruksprodukter när priserna blev för låga, för att garantera EU:s bönder höga priser Backades upp av tariffer mot omvärlden Sedan 1970-talet har dock priserna accelererat under frihandel skulle de flesta jordbruksprodukter ha importerats EU:s bönder producerar mer än vad konsumenterna vill ha EU har då tvingats köpa och förvara livsmedel 1985 hade EU ett överskott av jordbruksprodukter motsvarande ton biff, 1,2 miljoner ton smör och 12 miljoner ton vete För att bli av med överskottet infördes en exportsubvention 39

40 EU:s jordbrukspolitik Kombinera tull och exportsubvention pris p 1 E tull Utbudsöverskott U Bli av med överskottet genom att införa en exportsubvention motsvarande (p 1 p 0 )(Q 1 - C) Målet för EUs inhemska prisnivå uppnås med en tull: (p 1 p 0 ) Inkomstmål: p 1 * Q 1 p 0 Världsmarknadspriser kvantitet C Q 1 40 Subventionen visade sig även sänka Pv (ej i bild) varför subventionen måste öka ytterligare

41 Icke tariffära handelshinder Exempel på icke tariffära handelshinder Tekniska handelshinder tvinga exportören att modifiera sin produkt för att uppfylla produktkrav på exportmarknaden som är annorlunda än de krav som ställs på hemmamarknaden t ex miljökrav (avgasrening för bilar) Regler för upphandling Byråkrati Gränspassagen 41

42 Handelshinder idag Icke-tariffära hindren uppgår till 2 10 procent av det totala värdet på handeln Tullsatserna för de flesta industrivaror ligger numera under 5 procent i de flesta industriländer All svensk export till EU och över hälften av exporten till icke EU-länder idag tullfri av de återstående procenten har hälften lägre tullar än tre procent. Tullförhandlingar är viktiga för ungefär en tiondel av Sveriges totala export, medan de andra handelshindren drabbar hela exporten och särskilt den del som går till länder utanför EU. Källa: Svenskt Näringsliv 42

43 Samhällsekonomiska vinster av handel Vi har tidigare visat att handel leder till att konsumtionen av alla varor stiger realinkomster stiger Orsaken är att det föreligger skillnader i produktionsförutsättningarna mellan länder, pga relativa tillgången till olika produktionsfaktorer eller effektivitet i utnyttjandet av produktionsfaktorerna 43

44 Inkomstfördelning Även om ett land som helhet vinner på internationell handel så kan vissa grupper i samhället kan förlora Handelspolitik kan förhindra internationell specialisering gynna ineffektiv inhemsk produktion Hur beräknar man den samhällsekonomiska effekten (välfädseffekten) av en tull som som höjer marknadspriser gynnar producenter missgynnar konsumenter? 44

45 Välfärdseffekter? Behöver känna till hur en förändring i storleken på ett handelshinder påverkar producentöverskottet konsumentöverskottet eventuella utgifter/inkomster för staten terms of trade P export /P import om t ex en exportsubvention sänker exportpriset på världsmarknaden så försämras terms of trade 45

46 Konsumentöverskott (KÖ) P KÖ Individen som köper D 1 har betalningsviljan P 1. Alla betalar dock P 1. För alla (utom den som har betalningsviljan P 1 ) Uppstår ett KÖ 0-D 1. P 2 P 1 Ex individ som köper D 2 Var villig att betala P 2, men Betalar bara P 1 : KÖ = P 2 -P 1. KÖ = höjden på E-kurvan D 2 D 1 E Q 46

47 Producentöverskott (PÖ) P PÖ S Vi priset P 1 har utbudet S 1. Den sista enheten produceras med mc= P 1. Men för alla (utom den sista) är mc< P 1. Ex företaget som bjuder ut S 0 Var villig att bjuda ut det för P 0, men Får P 1 : PÖ = P 1 -P 0. P 1 P 0 PÖ = ovanför S-kurvan, under P. PÖ = ersättning till kapital eller land. Ej monopolvinster S 0 S 1 Q 47

48 Välfärd 2 länder Hem och Utland Producenter och konsumenter Välfärd får man genom att addera KÖ och PÖ Jämför förändringar Före och efter handel Före och efter handelspolitik 48

49 Exempel Utan handel Med handel P P S S P A KÖ P A a PÖ b d P W c D D Q Q Q 0 S 1 D 1 49

50 Välfärdseffekter av handel Innan handel KÖ = a PÖ = b+c Efter handel KÖ = a+b+d PÖ = c Välfärdseffekter: Konsumentöverskott = +b+d Producentöverskott = - b. Netto + d Konsumenterna vinner producenterna förlorar 50

51 Tull i ett litet land: samhällsekonomiska effekter Lilla landets hemmamarknad Välfärdseffekter: pris E U Konsumentöverskott = - (a+b+t+c) Producentöverskott = + a Skatteintäkt = + T. Netto - b - c p 1 p 0 a b T c tull p V b: ersätter billig import med dyr inhemsk produktion c: konsumtionsförlust Världsmarknadspriset kvantitet Q 0 Q 1 C 1 C 0 51

52 Tull i ett stort land: samhällsekonomiska effekter Stora landets hemmamarknad E U pris Välfärdseffekter: Konsumentöverskott = - (a+b+t+c) Producentöverskott =+ a Skatteintäkt = + T + e. Netto - b c + e tull p 1 p 0 p 2 a b T e c b: ersätter billig import med dyr inhemsk produktion c: konsumtionsförlust e: förbättring i terms of trade OBS! e kan vara större än b + c kvantitet Q 0 Q 1 C 1 C 0 52

53 Antag Uppgift att klura på hemma (lösning finns här nedan) Två länder EU och USA Länderna har internationell handel med livsmedel USA bestämmer sig nu för att införa en exportsubvention Vad blir effekterna av denna åtgärd på produktionen i de båda länderna? konsumtionen i de båda länderna? handelsutbytet mellan länderna? priset? Vilka blir de samhällsekonomiska effekterna i USA? EU? 53

54 Före subventionen införs exporterar USA E 0 enheter livsmedel till EU till världsmarknadspriset p 0. E EU EU Världsmarknad USA U EU p p p EUUSA E USA U USA p 0 p 0 IE EU q q q Q 0 C 0 E C 0 Q

55 USA inför nu en exportsubvention. Då kommer livsmedelsproducenterna i USA till varje givet världsmarknadspris att erbjuda en större kvantitet på världsmarknaden, dvs exportutbudskurvan parallellförskjuts nedåt med storleken på subventionen (s). E EU EU Världsmarknad USA U EU p p p EU 0 USA EU 1 USA E USA U USA p 0 s p 0 IE EU q Q q q 0 C 0 C 0 Q 0 E0 55

56 Priset stiger i USA (eftersom det är mer lönsamt att exportera vill producenterna ha lika mycket betalt på hemmamarknaden i USA), men priset faller i EU (eftersom USA utbjuder en stor kvantitet subventionerat livsmedel på EU:s marknad). Prisstegringen i USA är mindre än subventionen eftersom priserna faller i EU (tillsammans blir det hela subventionen). E EU EU U EU Världsmarknad USA p p p EU 0 USA E USA U USA p 0 p A EU 1 USA subv. p 1 USA p 0 p A IE EU q Q Q q q 1 0 C 0 C 1 E C 1 C 0 Q 0 Q 1 1 E 0 56

57 USA Sammanfattning priset i USA kommer att ligga över priserna i EU med hela storleken på subventionen konsumenterna förlorar producenterna vinner staten (federationen) får betala subventionen EU importpriset faller i EU med en del av subventionen hur mycket beror på om EU:s efterfrågan på importerade livsmedel är elastisk eller inte konsumenterna vinner producenterna förlorar De samhällsekonomiska effekterna för respektive land följer här nedan 57

58 Samhällsekonomiska effekter av exportsubventionen i USA (exportlandet) USA:s hemmamarknad pris Välfärdseffekter: Konsumentöverskott = - (a + b) Producentöverskott = + a + b + c Subventionskostnad = - (b + c + d + e + f + g) Netto - b - d - e - f - g E USA U USA Notera terms-of-trade effekten: - (e + f + g) subvention a c b d e f g p 1 USA p 0 p A q C 0 Q 0 C 1 Q 1 kvantitet 58

59 Samhällsekonomiska effekter av exportsubventionen i EU (importlandet) pris EU:s hemmamarknad Välfärdseffekter: Konsumentöverskott = + a + b + c + d Producentöverskott = - a E EU U EU Netto + b + c + d p 0 p A a b c d kvantitet Q 1 Q 0 C 0 C 1 59

60 NTB Kapitel 8 60

61 Icke-tariffära handelshinder Tekniska handelshinder Ex. tvinga exportören att modifiera sin produkt för att uppfylla produktkrav som är annorlunda på exportmarknaden än de krav som ställs på hemmamarknaden (ex miljökrav) Regler för upphandling Acceptera högre pris vid given kvalitet (jfr tull) Reservera viss del av marknaden för inhemska producenter (jfr kvot) Byråkrati Gränspassage

62 Transportkostnader Transportkostnaderna har sjunkit över tiden eller? transportkostnader som andel av varans vikt har minskat över tiden viktigt för varor med lågt värde per viktenhet, t ex järnmalm transportkostnader som andel av varans pris har varit ganska konstant över tiden Kostnaden läggs på exportutbudskurvan och höjer importpriset Tänk: Kostnaden uppstår när vi skeppar varorna från fabriken till importören och inte i själva produktionen 62

63 Handel inkl transportkostnader (kostnad/st) p Land A p p Land B U A U B Världsmarknaden EU B + t EU B E A E B IE A q q q E 1 E 0 63

64 Handel inkl transportkostnader (t kr/st) p p p Land A Land B E A U A U B p A Världsmarknaden t EU B + t EU B E B IE A q q q Q A E 1 p A är det pris importören möter (konsumentpriset) 64

65 Handel inkl transportkostnader (t kr/st) p p p Land A Land B E A U A U B p A p B Världsmarknaden t EU B + t EU B E B IE A Q A q q q Q E p A är det pris importören möter (konsumentpriset) B p B motsvarar exportörens kostnad för att tillverka varan (producentpriset) 65