Lösningsförslag till Övningsuppgifter Internationell Ekonomi

Transkript

1 Lösningsförslag till Övningsuppgifter Internationell Ekonomi Ricardomodellen 1. a. bananer äpplen b. Alternativkostnaden för produktionen av äpplen är 1.5 (a läpplen /a lbananer = 3/2, där a l är arbetsåtgång). c. Arbetskraftens rörlighet innebär att lönerna måste vara desamma i båda sektorerna och perfekt konkurrens gör att varupriserna = produktionskostnader. Relativpriset är alltså lika med de relativa kostnaderna som är lika med äpplen a läpplen / bananer a lbananer. Eftersom äpplen = bananer kostar ett äpple 1.5 bananer (a läpplen /a lbananer = P äpplen /P bananer ). 2. a. bananer äpplen 1

2 b. Alternativkostnaden för produktionen av äpplen är 5 (a läpplen /a lbananer = 5/1, där a l är arbetsåtgång) a. Skor 100/10=10, bilar 100/20=5. b. Pol 10/25= 4/10 = 0.4, Sed 20/10 =10/5 = 2 c. Relativpriset för bilar utan handel = alternativkostnaden för bilar i respektive land. Sed 10/20 = 0.5, Pol 25/10 = 2.5. d. Seds alternativkostnad för bilar är lägre än Pols alternativkostnad för bilar, alltså har Sed en komparativ fördel i produktionen av bilar. e. Vid handel ligger relativpriset på bilar mellan alternativkostnaderna för bilar i länderna, dvs mellan 0.5 och 2.5. Om priset är utanför det intervallet handlar inte länderna med varandra. a. Cappucino Espresso b. Alternativkostnaden för Cappucino = alcappucion 0,2 = = = 2 a 0,1 Lespresso Alternativkostnaden visar hur många enheter som man måste ge upp av den ena varan för att få 1 enhet till av den andra varan. För att få en cappucino behövs 0,2 arbetare (varje arbetare producerar 5 cappucino). För att producera en espresso krävs 0,1 arbetare (varje arbetare producerar 10 espresso). För att få en till Cappucino måste jag därför ge upp 0,2/0,1=2 espresso. Lutningen på produktionsmöjlighetskurvan ovan visar alternativkostnaden för cappucino. c. Relativpriset = alternativkostnaden i autarki (utan handel). Alternativkostnaden beräknades i b-uppgiften till 2. Pcappucino = 2 P P espresso cappucino 10 = 2 P = 20 cappucino 2

3 d. Lönen = värdet på arbetarnas marginalproduktivitet, dvs = P MPL. MPL, eller arbetsproduktiviteten, är 1/a L (dvs antalet enheter varje arbetare producerar). Detta ger att espressoarbetarnas lön är = 10 (1 / 0.1) = 100 och cappucinoarbetarnas lön är = 20 (1 / 0.2) = 100. Eftersom båda varorna produceras måste lönen vara samma i båda sektorerna. 5. a. Vara Arbetskraftskostnad : Home a li Foreign a* li Relativ produktivitet Home/Foreign Home exporterar varorna 2 och 4. * a 20 li = 0. 8 a li b. Home Foreign * Export från Home om: Import från Foreign om: a li < * a* li eller dvs om 1. 6 * < a li > * a* li eller dvs om 0. 8 * > relativlönerna måste ligga intervallet: 0.8 < 1.6 * < * a li * a li < * a li * a li > 3

4 Heckscher-Ohlin modellen 6. a. P Y /P X RS I RS V (P Y /P X ) I RS U (P Y /P X ) V (P Y /P X ) U RD I U Y + Y I U X + X Då Y är relativt billigare i U-länderna (relativpriset P Y /P X är lägre) har U-länderna en komparativ fördel i den arbetsintensiva varan. På motsvarande sätt har I-länderna en komparativ fördel i den kapitalintensiva varan. U-länderna kommer alltså att exportera Y till I-länderna och importera X. Sambandet mellan varupriser och faktorpriser ges av: (P Y /P X ) I (P Y /P X ) V P Y /P X SS (P Y /P X ) U r U U r V V r I I /r Då handel leder till en utjämning av varupriser med det nya världsmarknadspriset (P Y /P X ) V kommer också faktorpriserna att utjämnas, dvs /r stiger i U-länderna. Arbetarna kommer därmed att vinna på handel medan kapitalägarna förlorar. b. Effekten av kapitalinflöde från I-länderna till U-länderna kan ses med hjälp av ett Box-diagram där varu- och faktorpriser antas givna: En ökning i kapitalstocken från K till K medför att fördelningen av produktionsfaktorerna mellan sektorerna ändras från A till B, dvs produktionen av X ökar medan Y minskar. 4

5 K X K X B A Y L Produktionsmöjlighetskurvan skiftar utåt: X B A (P Y /P X ) V Y Produktion i B sker om U-länderna är så små som grupp att dess produktion inte påverkar världsmarknadspriset. Om U-länderna däremot är stora som grupp kommer den ökade produktionen av X att sänka priset på X, dvs (P Y /P X ) V stiger: 5

6 P Y /P X RS 1 V (P Y /P X ) 1 V (P Y /P X ) 0 V RS 0 V RD 7. a. och b. I U Y + Y I U X + X I den slutliga jämvikten kommer ökningen av X att vara mindre, dvs U-länderna producerar inte fullt så mycket av X som ges av B (rita in en brantare relativprislinje som tangerar den nya produktionsmöjlighetskurvan). Land B O Y K O X Land A L O Y K O X L Boxarnas storlek visar ländernas faktortillgångar. Vid frihandel utjämnas faktorersättningen vilket gör att K/L-kvoten (faktorintensiteten) blir densamma i båda länderna. Valet av K/L-kvot (det vill säga lutningen på linjerna) är godtycklig men den ska vara samma i båda diagrammen och linjen från O x måste vara brantare än 45 grader eftersom varan är kapitalintensiv. Faktoranvändningen ges av skärningspunkten mellan vara Xs och Ys K/L-kvoter. 6

7 c. Eftersom A är kapitalrikt kommer den kapitalintensiva varan X att vara relativt billig utan handel. När länderna börjar handla stiger relativpriset på X och faktorersättningen (räntan) till kapitalägarna stiger relativt ersättningen till arbetarna. Kapitalägarna får en högre realinkomst och arbetarna får en lägre realinkomst. Generellt tjänar ägarna av landets relativt rikliga faktor och ägarna av den knappa faktorn förlorar. 8. I den Ricardianska modellen tjänar arbetarna på handel då sänkta varupriser ökar deras köpkraft. Detta resultat stöder alltså inte arbetarrörelsernas krav på begränsningar i importen från u-länderna. I Heckscher-Ohlinmodellen kommer lågutbildad arbetskraft förlora på handel då denna grupp kan sägas motsvara den knappa produktionsfaktorn. Heckscher- Ohlinmodellen ger därför stöd åt kravet från vissa fackföreningar att minska importen. 9. För fullständig faktorprisutjämning i HO-modellen krävs att båda länderna/regionerna producerar båda varor, att de använder samma teknologi och att det inte finns några handelshinder. Att lönerna inte är utjämnade mellan USA:s regioner kan bero på alla dessa faktorer. Att löneskillnaden är ännu större mellan USA och Mexiko kan bero på högre handelshinder då man förutom s.k. naturliga handelshinder (transportkostnader) dessutom möter olika typer av skapade handelshinder. Dessutom är sannolikt teknologiskillnaderna större mellan USA och Mexiko. 10. Om produktionsfaktorernas effektivitet skiljer sig åt mellan länder kan man tala om effektivitetsenheter istället. T.ex. en arbetare i land A som är dubbelt så produktiv som en arbetare i land B (vid given kapitalintensitet) kan sägas ha två effektivitetsenheter medan arbetaren i B bara har en effektivitetsenhet. Eftersom producenterna betalar löner i förhållande till produktivitet är det effektivitetsenheternas löner som utjämnas. Standardmodellen 11. A exporterar vara X och importerar vara Y a. Exportinriktad tillväxt: ökning i kapitalstocken produktionen av X ökar. På världsmarknaden ökar det relativa utbudet (X/Y) och P X /P Y faller, dvs A:s byteskvot försämras. Välfärdseffekten i A är oklar då den både kan öka och, mindre troligt, minska (pga utarmande tillväxt där effekten på byteskvoten > tillväxteffekten). B:s välfärd ökar. b. Importinriktad tillväxt: ökning i arbetsutbudet produktionen av Y ökar. På världsmarknaden minskar det relativa utbudet (X/Y) och P X /P Y stiger, dvs A:s byteskvot förbättras. A:s välfärd ökar och B:s välfärd minskar. c. Importinriktad tillväxt: ökning i kapitalstocken produktionen av X ökar. På världsmarknaden ökar det relativa utbudet (X/Y) och P X /P Y faller, dvs B:s byteskvot förbättras. B:s välfärd ökar och A:s välfärd minskar. d. Exportinriktad tillväxt: ökning i arbetsutbudet produktionen av Y ökar. På världsmarknaden minskar det relativa utbudet (X/Y) och P X /P Y stiger, dvs B:s byteskvot 7

8 försämras. Välfärdseffekten i B är oklar då den både kan öka och, mindre troligt, minska (pga utarmande tillväxt möjlig). A:s välfärd ökar. 12. Japans byteskvot = P Manufaktur /P Råvaror. Definiera världens relativa utbud (RS) och relativa efterfråga (RD) som Manufaktur/Råvaror. Antar att alla länder i exemplen kan påverka världsmarknadspriset. a. Minskad oljeproduktion RS ökar (RS skiftar utåt) P Manufaktur /P Råvaror faller, dvs byteskvoten försämras. b. Utbudet av bilar ökar RS ökar (RS skiftar utåt) P Manufaktur /P Råvaror faller, dvs byteskvoten försämras. c. Alternativ energi minskar efterfrågan på råvaror RD ökar (RD skiftar utåt) P Manufaktur /P Råvaror stiger, dvs byteskvoten förbättras. d. Skördekatastrof RS ökar (RS skiftar utåt). Samtidigt minskar Rysslands efterfråga på tillverkningsvaror RD minskar (RD skiftar inåt). Båda effekterna gör att P Manufaktur /P Råvaror faller, dvs byteskvoten försämras. 13. a. Definitionen av ett litet land i internationell ekonomi är att landet inte påverkar världsmarknadspriset. Exportinriktad tillväxt gör att produktionsmöjlighetskurvan skiftar utåt men mest för exportvaran. Eftersom priserna inte förändrats är lutningen på prislinjen oförändrad (jämför Rybczynski-teoremet). Då den ekonomiska tillväxten gör att landets resurser ökar samtidigt som priserna inte har förändrats ökar landets välfärd och man kan konsumera mer av båda varorna (ses av att den nya pris- (budget) linjen ligger utanför den gamla). Importvara (y) Det lilla landet: Q 1 Q 2 (P X /P Y ) V Q 1 Q 2 Exportvara (X) b. Det stora landets exportvara (Y) är det lilla landets importvara. Tillväxten ökar utbudet av vara Y (RS 1 till RS 2 ) och priset på vara Y sjunker relativt priset på vara X. Eftersom 8

9 det lilla landet importerar vara Y och exporterar vara X har dess byteskvot förbättrats. Eftersom landets exportvara har blivit dyrare ökar landets inkomst och konsumtionen av båda varorna ökar från C 1 till C 2, dvs välfärden ökar. Notera att även produktionen i det lilla landet kommer att påverkas eftersom relativpriset på världsmarknaden har påverkats och man kommer att producera mer av exportvaran. Världsmarknaden: P X /P Y RS 2 (P X /P Y ) 2 (P X /P Y ) 1 RS 1 RD Det lilla landet: X Y + + X * Y * Importvara (P X /P Y ) 2 C 2 C 1 (P X /P Y ) 1 Exportvara C 1 C 2 I figurerna är inte indifferenskurvorna som tangerar budgetlinjen vid konsumtionspunkterna utsatta för att figurerna ska bli lättare att läsa (rita in dem själva). Produktionen ges av tangeringspunkten mellan prislinjen (budgetlinjen) och produktionsmöjlighetskurvan. 9

10 Modern teori: skalekonomier och imperfekt konkurrens 14. Interna stordriftsfördelar är inte förenligt med perfekt konkurrens. Istället har företagen viss monopolmakt. Vinstmaximering innebär att företaget sätter marginalintäkten lika med marginalkostnaden. När vi har en monopolsituation kommer inte, till skillnad från perfekt konkurrens, marginalintäkten vara lika med priset. Vid imperfekt konkurrens är istället marginalintäkten alltid lägre än priset då företag som vill sälja en extra enhet måste sänka priset på alla producerade enheter, inte bara den sista. 15. a. Eftersom båda varorna konsumeras måste också båda varorna produceras både i Sverige och i Ukraina innan länderna börjar handla med varandra. b. Vete, som är en homogen vara, kommer att produceras i Ukraina då alternativkostnaden för vete är lägre där. Eftersom bilar är en differentierad produkt kommer Ukraina även att producera bilar men i mindre omfattning än Sverige. Sverige kommer bara att producera bilar. Handelsmönstret blir således att Ukraina exporterar vete och bilar samt importerar bilar medan Sverige exporterar bilar och importerar både vete och bilar. Bytet av bilar från Sverige mot bilar från Ukraina är så kallad inombranschhandel. Den del av den svenska bilexporten som används för att finansiera importen av vete är mellanbranschhandel liksom den Ukrainska veteexporten. 16. Om produktion som kännetecknas av stora skalfördelar koncentreras till ett land istället för att spridas ut på många länder kan världsproduktionen öka. Det land i vilket produktionen koncentreras kommer att tjäna på detta och kan skaffa sig viss monopolmakt. Detta kan leda till att övriga länder däremot kan få betala högre varupriser. Om skalfördelarna är externa är det mindre troligt att varurpriserna kommer att stiga eftersom externa skalfördelar inte behöver leda till imperfekt konkurrens. 17. a. Ett fåtal lokaliseringar tyder på externa skalfördelar. Om varje anläggning är stor tyder detta även på interna skalfördelar. b. Stora skalfördelar enligt samma resonemang som i a. c. Stora externa skalfördelar leder till geografisk koncentration. d. Riktig skotsk hisky kan bara komma från Skottland. Speciella förutsättningar för att göra hisky (kunskap, klimat) i Skottland beror på komparativa fördelar. e. De franska jordarna och landets klimat ger Frankrike komparativa fördelar i vinproduktion. 18. Externa skalfördelar är störst i högteknologiska industrier där teknologin ständigt förnyas och innovationer är vanliga. Då dessa skalfördelar minskar blir det mindre viktigt för företagen att vara geografiskt nära varandra och lokaliseringsbeslut kommer att baseras mer på produktionskostnader. 10

11 Handelspolitikens instrument och konsekvenser 19. Effekt av tull (litet land) där P v är världsmarknadspriset och P d tull är det inhemska priset efter tullens införande: 11

12 P S P d tull a c P v b d D Q Tull 1. Ökning i producentöverskott (PÖ) med a. 2. Minskning i konsumentöverskott (KÖ) med a+b+c+d. 3. Tullinkomstökning med c. Nettokostnad b+d. Effekt av importkvot (litet land): P S S+kvot P d kvot a c P v b d D Q Kvot 1. Ökning i PÖ med a 2. Minskning i KÖ med a+b+c+d Likhet med tull: begränsad import P och snedvridningseffekter i form av b+d Skillnad: ingen tullintäkt, c = knapphetsräntan som kan 1) gå till staten genom försäljning av licenser, 2) till importörerna eller 3) till exportörerna. 20. a. Importefterfrågan ges av skillnaden mellan den inhemska efterfrågan och det inhemska ubudet, dvs D Imp = D - S = P - (20+20P) = 80-40P. Under autarki är D = S vilket ger P = 2. b. Exportutbudet är S Exp = S D = P (80 20P) = P och P = 1 under autarki. 12

13 c. P S Exp D Imp D Imp = S Exp P v = 1.5 och handelsvolymen är 20. Q 21. a. Tull = 0.5 ny importefterfrågan D Imp = (P + tull) = 60 40P. Sätt ny D Imp = S Exp (dvs 60 40P = P) vilket ger att priset på världsmarknaden är 1.25 och priset i Home (med tull) är 1.75 (då ). I Home är efterfrågan på vete 65 medan utbudet är 55. I Foreign är utbudet 65 medan efterfrågan är 55 handelsvolymen = 10. b, c. Home P S P tull d=1.75 Pv=1.50 P tull v=1.25 a b c d e D I figuren gäller: a: 55( ) -.5(55-50)( )= b:.5(55-50)( )=0.625 c: (65-55)( )=2.50 d:.5(70-65)( )= Q

14 e: (65-55)( )=2.50 Alltså: 1. Ökning i PÖ = a = Minskning i KÖ = a + b + c+ d = Tullintäkter = c + e = 5 4. Snedvridning i produktionen = b = Snedvridning i konsumtionen = d = Terms-of-trade förbättring = e = 2.5 b + d < e, dvs total välfärd ökar 22. Nytt exportubud S Exp = P - ( P) = P 23. Vid frihandel: Sätt 80-40P = P P = 1.09 och Q = Om istället tull i Home på 0.5: 60 40P = P P Foreign = 1.045, P Home = och den nya handelsvolymen är I Home gäller: 1. Ökning i PÖ = a = Minskning i KÖ = a + b + c+ d = Tullintäkter = c + e = Snedvridning i produktionen = b = Snedvridning i konsumtionen = d = Terms-of-trade förbättring = e = b + d > e, dvs ju mindre landet är desto större välfärdsförluster av en tull då förbättring av byteskvoten är mindre. a. När importtullen avskaffas i USA sjunker priset på kaffe i USA och den relativa efterfrågan på kaffe ökar för givna världsmarknadspriser (längs en horisontell linje i diagrammet). Detta skiftar RD-kurvan inåt. Det relativa utbudet av kaffe sjunker eftersom kaffeproducenter i USA producerar mindre kaffe vid oförändrade världsmarknadspriser dvs RS-kurvan skiftar utåt. 14

15 Världsmarknaden P bilar /P kaffe Relativpriser P bilar /P kaffe RS 1 RS 2 P bilar /P kaffe RD 2 RD 1 Relativ kvantitet (bilar+bilar*)/(kaffe+kaffe*) i. Relativpriset på Brasiliens exportvara (kaffe) har stigit, alltså har Brasiliens byteskvot förbättrats. ii. På grund av avskaffandet av importtullen i USA har världsmarknadspriset på kaffe stigit och de svenska kaffekonsumenterna får betala mer för sitt kaffe. De har därför fått det sämre. Handelspoltikens politiska ekonomi 24. i) Frihandel leder till en mer effektiv produktion och konsumtion då producenternas och konsumenterna beslut fattas på basis av varornas marginella kostnader och nytta med kostnader och priser som inte är snedvridna genom handelspolitiska ingrepp. ii) Ett litet land som Filipinerna kan inte påverka världsmarknadspriset och därigenom uppnå välfärdsvinster genom förbättrad byteskvot. iii) Stordriftsfördelar kan utnyttjas bättre med tillgång till världsmarknaden. iv) Nya möjligheter för företagandet genom att nya växande marknader skapar förutsättningar för ökade direktinvesteringar, såväl inåt- som utåtriktade. v) Frihandel minskar särintressens inflytande på politiken och minskar möjligheterna för korruption vid till exempel fördelning av licenser vid kvantitativa restriktioner (kvota). 25. Arbetslöshet behandlas inte explicit i handelsmodellerna. I teorin för komparativa fördelar skall lönerna och lönestrukturen spegla produktiviteten så att sysselsättningen upprätthålls trots förändrad efterfråga och utbudsförhållande på en marknad med internationell konkurrens. Bristande löneflexibilitet och ekonomins oförmåga att snabbt omallokera arbetskraft från importkonkurrerande sektorer till sektorer med högre produktivitet i tex växande exportsektorer kallas marknadsmisslyckande. Genom att expanderande sektorer kräver en annan typ av utbildning och kanske är lokaliserad till en annan del av landet än där arbetslösheten ökat genom utslagning av importkonkurrerande industri uppkommer därvid temporär och ibland långvarig arbetslöshet. 15

16 Den bästa politiken är att åtgärda bristerna i arbetsmarknadens funktionssätt, dvs. att gå på källan till problemet (first-best) men om detta inte går kan en åtgärd som är second-best förespråkas. Denna åtgärd kan innebära kraftig satsning på omskolning, flyttningsbidrag eller subventionering av arbetsintensiva industrier, där lämpligt medel skall kopplas till orsaken till bristande flexibilitet. I detta sammanhang används ofta handelshinder som en lösning trots att grundproblemet ligger på en dåligt fungerande arbetsmarknad och trots att en tull skapar nya snedvridningar av de inhemska marknaderna. Handelshinder för att behålla en industri som inte är internationellt konkurrenskraftig är alltså inget bra medel utan problemet bör lösas med medel riktade mot den inhemska marknaden. I detta sammanhang kan man under vissa förutsättningar argumentera för att som ett alternativ ge stöd till en industri som potentiellt har goda förutsättningar att bli internationellt konkurrenskraftig och därigenom skapa sysselsättning. Detta kan gälla högteknologiska och FoU-intensiva industrier där nya industrier eller stöd till FoU på sikt skapar bättre förutsättningar för redan existerande företag genom kunskapsspridning, större regional eller nationell marknad för industrispecifikt utbildad arbetskraft och industrinära tjänsteföretag (externa stordriftsfördelar). En tull kan förespråkas om ökad produktion genererar en marginell samhällsvinst som är större än den privatekonomiska och om denna extra vinst mer än uppväger den snedvridning i produktion och konsumtion som en tull ger. Frihandel (medför att inhemskt pris blir detsamma som världsmarknadspriset) och en subvention till produktionen är dock ett bättre alternativ eftersom man då undviker snedvridningen i konsumtionen. 26. a. Typ av handel: - USA Kanada: Framförallt intrahandel. Motivering: USA-Kanada likartade vad gäller inkomstnivå och faktortillgångar handel baseras på kostnadsfördelar erhållna via specialisering, upplärning, olika slags skaleffekter intrahandel. - USA Mexiko: Framförallt interhandel àla Heckscher-Ohlin. Motivering: Olika faktortillgångar där USA har komparativ fördel i kunskapskapitalintensiva och alternativt kapitalintensiva varor och Mexiko i arbetskraftsintensiva varor specialisering på varor som använder mycket av respektive faktor man har gott om. - Handelsmönster USA-Mexiko: Mexiko exporterar arbetsintensiva varor till USA och USA exporterar kunskapskapitalintensiva (kapitalintensiva) varor till Mexiko. - Handelsmönster USA-Kanada: Handelsmönstret obestämt, kan inte förutses på samma sätt. Kan bero på historiska tillfälligheter; eller medvetna ( strategisk handelspolitik ) skapade komparativa fördelar. b. I båda fallen uppstår traditionella vinster av handel p. g. a. att tullarna tas bort och inhemskt pris (handelsalstring). Man förlorar tullintäkter och producentöverskottet minskar, men detta kompenseras mer än väl genom ökat konsumentöverskott. Resultatet blir en nettovinst genom att snedvridningen i produktion och konsumtion minskar när tullarna mellan länderna slopas. 16

17 I synnerhet vad gäller USA:s handel med Mexiko kan handelsomfördelning förväntas uppkomma. Mexiko är ett lågprisland relativt USA, men det finns ett stort antal länder som har betydligt lägre löner än Mexiko och som säljer enkla arbetsintensiva varor på världsmarknaden. Handelsomfördelning innebär att när tullar mellan USA och Mexiko tas bort men behålls gentemot resten av världen kommer importen i USA flyttas från de billigaste producenterna på världsmarknaden till tullfri import från Mexiko. En förutsättning är att det tullfria priset från Mexiko är lägre än världsmarknadspriset + den tull som läggs på import till USA från länder utanför NAFTA. Den ökade intrahandeln mellan USA och Kanada ger en omallokering inom branscher och ett bättre utnyttjande av stordriftsfördelar som sänker produktionskostnaderna. Konsumenterna får tillgång till större produktvariation och samtidigt lägre priser. c. Förväntade inkomsteffekter i USA: - USA-Mexiko: Beteckna lönen för högutbildad arbetskraft i USA och Mexiko med H,USA respektive H,Mex och lönerna för lågutbildade med L,USA respektive L,Mex. I utgångsläget kan vi förutse att H,USA / L,USA < H,Mex / L,Mex. - Vad händer? Export av kunskapskapitalintensiva varor efterfrågar relativt sett mer högutbildad än lågutbildad arbetskraft. Importerar arbetsintensiva varor friställs relativt mycket lågutbildad arbetskraft efterfrågeöverskott högutbildad arbetskraft och utbudsöverskott lågutbildad arbetskraft H,USA / L,USA, dvs. ökad inkomstspridning (större löneskillnader). - USA-Kanada: Inte lika problematiskt, ty omallokering inom branscher/samma slags arbetskraft/kunskaper etc. inga allvarliga inkomstomfördelningseffekter. Handelspolitik i utvecklingsländer 27. Perioden karakteriseras av en handelsliberalisering som gynnat tillväxten, men utvecklingen har varit blandad. Två klara effekter kan urskiljas. Handeln har ökat kraftigt med en fördubbling av u-ländernas export och import som andel av BNP. Vidare har tillverkningsindustrin gradvis tagit en ökad andel av u-ländernas totalexport. Detta innebär att exportstrukturen alltmer kommit att likna industriländernas. Denna utveckling har också varit syftet med den förda handelspolitiken att komma bort från en ensidig råvaruexport som visat sig ge små sysselsättnings- och spridningseffekter i ekonomin som helhet. Importsubstitutionspolitiken som tillämpades av flera utvecklingsländer under talet byggde på uppfostringstullargumentet: att u-ländernas industrier måste få chansen att växa sig starka bakom handelshinder innan de utsätts för konkurrens på världsmarknaden. Argumenten baseras på någon form av marknadsmisslyckande: icke fungerande kapitalmarknader som gör att företag som på sikt kan bli lönsamma inte kan hitta finansiering; att nya industrier skapar samhällsekonomiska vinster som de inte kompenseras för (positiva externa effekter); att etablerade företag i industriländerna genom produktionserfarenhet skapat sig ett försteg vad gäller produktivitet (dynamiska stordriftsfördelar); initiala kostnader för nya företag i u-land att anpassa teknologi till lokala 17

18 förhållanden och arbeta upp nya marknader etc. (Se kapitel 6 vad gäller externa och dynamiska stordriftsfördelar). Denna typ av problem gör att investering inom tillverkningsindustrin blir lägre än vad som är samhällsekonomiskt optimalt och utgör därmed motiv för någon form av stöd. Ett huvudargument mot en sådan politik är att skyddade industrier blir gökungar i landets utvecklingsansträngningar. Höjda relativpriser i skyddade ineffektiva industrier kan ges till produktion som saknar förutsättning att bli internationellt konkurrenskraftig samtidigt som denna produktion drar till sig resurser till nackdel för potentiella exportindustrier. Andra argument är att de flesta u-länder har för liten hemmamarknad; att företagen inte pressas till förnyelse och innovation som sina konkurrenter på världsmarknaden; att industrin blir beroende av skydd; att politiken lätt ger upphov till korruption och svågerpolitik; och att den ger stora kostnader för konsumenterna. Har då den snabba tillväxten i produktion och handel i vissa länder i Sydostasien skapats genom en exportinriktad tillväxt och handelsliberalisering? Bevisen är inte övertygande och slutsatserna inte entydiga. Fakta visar att dessa länder har varit mindre protektionistiska än länder med lägre tillväxt men med ett betydande mått av skydd och stöd till industrin. Ett gemensamt drag är dock en relativt starkt driven specialisering i en produktion inriktad mot världsmarknaden. I flera fall har en period av handelsbegränsningar följts av en liberalisering och stark tillväxt, en utveckling som är förenligt med strategin för importsubstitution ett initialt skede med skyddad industri och sedan handelsliberalisering. Vad gäller utvecklingen i Sydostasien är slutsatsen att handelspolitik är viktig men bara en aspekt av utvecklingsstrategin. De snabbt växande ekonomierna har haft höga spar- och investeringskvoter, hög andel FoU av BNP, kraftiga satsningar på utbildning, en stabil makroekonomisk utveckling, faktorer som bidragit till ett stort inflöde av direktinvesteringar. 28. Handelsbegränsningar på kapitalintensiva varor och subventionerad import av investeringsvaror stödjer framväxten av en industri som är kapitalintensiv, som kan betala relativt höga löner. Denna utveckling är i sin tur orsaken till en dual ekonomi med ihållande arbetslöshet i tätorterna. Kontroverser och handelspolitiska utmaningar 29. Ekonomiska argument för stöd motiveras främst av inhemska marknadsmisslyckande där de samhällsekonomiska vinsterna av en viss typ av produktion eller aktivitet (som FoU) är större än de privatekonomiska intäkterna för producenterna; eller förekomsten av ofullkomlig konkurrens som skapar etableringshinder för nya producenter på marknaden. Det rör sig ofta om olika typer av stordriftsfördelar eller teknologiska externaliteter, som innebär att företagets marginalintäkt av att utveckla nya teknologier är lägre än den samhälleliga marginalnyttan. (i) Dynamiska stordriftsfördelar där företag har förutsättningar att utveckla komparativa fördelar genom specialisering som på sikt leder till att kunskap ackumuleras (learning by doing) och därmed sänkta produktionskostnader. Temporärt stöd motiveras genom att det är svårt för ett nytt potentiellt konkurrenskraftigt företag att etablera sig genom att gamla etablerade företag dominerar marknaden. 18

19 (ii) Externa stordriftsfördelar (external economies) där genomsnittskostnaden i individuella företag faller när branschens produktion eller branschspecifika aktiviteter ökar. Det kan röra sig om kunskapsspridning som skapats genom FoU och som övriga företag kan utnyttja utan att betala för det eller upplärning av arbetskraft som andra företag får nytta av genom arbetskraftsrörlighet mellan företag. Subventionering kan motiveras genom att marknaden ger för små incitament för enskilda företag att satsa samhällsekonomiskt optimalt på FoU och på upplärning av sin arbetskraft. Eftersom marknadsmisslyckande skall åtgärdas vid källan till bristande effektivitet i resursallokeringen bör eventuell subvention ges till FoU-aktiviteter med spridningseffekter snarare än till företag. Om det rör sig om ett land med stor hemmamarknad kan uppfostringstullargumentet användas på såväl dynamiska som externa stordriftsfördelar, dvs initialt skydda hemmamarknaden med handelshinder som tullar. Det krävs dock att den extra vinst som samhället erhåller av ökad produktion är större än den snedvridning i produktion och konsumtion som tullen ger upphov till. (iii) Ett tredje argument rör produktion med stora fasta kostnader där stöd medför att eventuella konkurrenter drar sig ur och därigenom skapar monopolvinster för ett lands exportföretag. Argumenten mot är att (i) stöd kan ges till branscher eller företag utan förutsättningar, (ii) kostnad (subvention) medför skatter (alternativt högre inhemskt pris för konsumenterna vid tullskydd) som skapar försämrad resursallokering på något annat område, och (iii) kan medföra lobbying för att gynna särintresse snarare än samhällsintresset. 30. Man kan hävda att Microsofts monopolsituation ger övervinster, och att dess marknadsstyrka hindrar inträde för andra företag. Ett EU-subventionerat företag skulle kunna komma över dessa inträdeskostnader. Industrin skulle vidare kunna förväntas ge stor kunskapsspridning till andra industrier och tillämpningar på ett stort antal områden som skulle göra satsningen samhällsekonomiskt lönsam trots förluster i den lokala programvaruindustrin. Å andra sidan kan Microsoft vara ett naturligt monopol genom att det är bättre att ha en global standard. Vidare är statlig styrning i en industri baserad på innovationer sannolikt inte en framgångsrik strategi. Slutligen, i denna bransch är den fysiska lokaliseringen av liten betydelse för teknologispridning. Följaktligen kan tillämpningar utvecklas globalt genom utnyttjandet av modern kommunikationsteknologi i samverkan med den USA-baserade programvaruindustrin. 31. De uppräknade aktiviteterna har klara kopplingar till viktiga franska varu- och tjänsteföretag. Exempelvis är tjänsteföretagen inom design och mode viktiga för landets stora textil och klädesindustri där Frankrike andel av världsexporten 1996 var cirka 4.9% för textilier och 3.4% för kläder. Det finns dessutom en direkt tjänsteexport av design och branschen är starkt kopplad till företag inom både inhemsk och internationell handel och marknadsföring. Man kan vidare hävda att stöd till design, konst, musik och matlagningskonst gynnar turism. Det kan emellertid ifrågasättas om marknadsmisslyckande föreligger och om begränsningar i utbudet av t.ex. utlandsproducerade inslag i TV eller radio är rätt medel. Flera av dessa branscher får tillräckligt med resurser från privata investerare. 19