SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET"

Transkript

1 SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Jan Lindvall

2 1 Innebörden av samhällsekonomisk effektivitet Vid en given tidpunkt förfogar varje samhälle 1] över en bestämd mängd resurser. Det ekonomiska system man använder sig av skall "se till" att dessa resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Det ligger i sakens natur att resurserna kan utnyttjas på en mängd olika sätt: hur mycket och vilka varor skall produceras, hur skall produktionen organiseras, hur mycket av samhällsinvånarnas tid skall satsas på produktion respektive fritid, hur mycket miljöresurser skall förbrukas i produktionen etc, etc. För att kunna besvara den typen av frågor, som ju kan ses som en fråga om prioriteringar mellan olika verksamheter, är det bl a viktigt att ha klart för sig vilket mål det ekonomiska systemet har och efter vilka kriterier olika sätt att använda resurserna på skall bedömas. Det förefaller rimligt att utgå från att samhällets resurser skall användas för samhällsinvånarnas bästa, vilket kan formuleras som att resurserna skall användas så att välfärden i samhället maximeras. Vad menas då med detta? Uttrycket välfärd är ju tämligen vagt och används med olika innebörder i olika sammanhang. I ekonomisk teori definierar man ofta välfärd som en sammanvägning av de enskilda individernas levnadsstandard, eller med andra ord en sammanvägning av individuella nyttor: W=F(U 1, U 2,...,U n ) där W är välfärd och U i är nyttonivån för individ i. Denna nytta står här för respektive individs subjektivt upplevda välmående (eller livskvalitet om man så vill). Välfärdsfunktionen, F, kan specificeras på olika sätt, t ex som en ovägd eller vägd summa av U i, där vikterna kan variera med nyttonivå, utbildning, ålder, etnisk tillhörighet, kön etc. I demokratiska samhällen kan vi väl utgå från att vikterna inte varierar mellan individer annat än med hänsyn till respektive individs inkomst/nyttonivå. En högre vikt ju lägre nyttonivå individen har, blir då ett sätt att formalisera att samhället föredrar nyttoökningar för de sämst lottade i samhället framför prioriteringar av de "rikas" behov. Observera att denna definition av välfärdsbegreppet underförstått förutsätter att det är den enskilde individen som själv bedömer sin egen välfärds- (nytto-)nivå. Huruvida denna förutsättning är uppfylld kan förstås ofta diskuteras, men den kan vara naturlig som en "normal" utgångspunkt. Observera också att individernas nyttonivå, och därmed samhällets välfärd, påverkas av en mängd faktorer utöver "vanlig" konsumtion. Miljö, trygghet, kärlek och doften efter ett stilla regn en försommarkväll är ur välfärdsteoretisk synvinkel ekonomiska faktorer på samma sätt som falukorv och personbilar. 1 Med "samhälle" menar vi en avgränsad mängd människor och land. Detta samhälle kan utgöras av en nation, en kommun, hela världen etc. För enkelhetens skull kan vi fortsättningsvis tänka oss att samhällsbegreppet motsvarar en nation.

3 Oavsett hur välfärdsfunktionen specificeras ligger det nära till hands att utgå från att välfärden alltid ökar om någon individ får ökad nytta. Det s k paretokriteriet bygger på detta; enligt paretokriteriet ökar välfärden i samhället om nyttan ökar för (åtminstone) någon utan att minska för någon annan. Om nyttan skulle minska för någon annan, är det inte längre säkert att välfärden har ökat. Denna "försiktighet" hos kriteriet beror på svårigheterna att jämföra olika individers nyttoförändringar: dels kan vi inte "vikta" de individuella nyttoförändringarna i en välfärdsfunktion enligt ovan utan att göra subjektiva värderingar när det gäller välfärdsfördelningen, dels är ju "nytta" ett helt subjektivt begrepp vilket gör det i princip omöjligt att jämföra nyttoförändringar för olika individer - vi kan inte mäta avsky, illamående, glädje eller njutning med några objektiva mått. Ett tänkbart sätt att kringgå detta problem skulle vara ta reda på de olika individernas betalningsvilja för t ex en viss förändring i produktionen. Varje individs (maximala) betalningsvilja skulle då utgöra ett monetärt mått på respektive nyttoförändring. Om en individ är beredd att maximalt betala 100 kronor för produktionsförändringen skulle hennes nyttoökning uppgå till motsvarande 100 kronor: hon kan knappast vara beredd att betala mer än motsvarande sin värdering av förändringen och samtidigt kan förändringen inte vara värd mer än den maximala betalningsvillan; skulle hennes värdering motsvara 110 kronor kan hon ju betala upp till just 110:- utan att förlora på att förändringen genomförs. Genom att summera alla individers betalningsvilja för en viss åtgärd - där vissa kan vara negativa, dvs folk kan vara beredda att betala för att slippa åtgärden i fråga - skulle man kunna väga de individuella nyttoförändringarna mot varandra för att komma fram till hur välfärden totalt i samhället skulle påverkas. Detta kan också uttryckas som att om betalningsviljan för förändringen är större än betalningsviljan mot så finns det ett potentiellt utrymme för att vinnarna av förändringen skulle kunna kompensera förlorarna och ändå uppleva förändringen som en nyttoökning. Enligt det s k kompensationskriteriet (potentiella paretokriteriet) räcker det med att det finns ett sådant utrymme för kompensation för att välfärden skall anses ha ökat - utan att kompensationen betalas ut. Utifrån detta kriterium skulle åtgärden alltså vara samhällsekonomiskt lönsam, en s k cost benefit-analys (en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl) skulle ge ett positivt resultat. Problemet med detta kriterium är, att förändringar som gynnar de rikaste i samhället och som drabbar de sämst lottade blir fullt godtagbara. Dessutom är ju i praktiken folks betalningsvilja inte endast avhängig av hur man värderar en förändring, vara eller tjänst, utan även beroende av hur mycket man har att betala med, dvs av hur stor inkomst man har. Om vi utgår från att målet är att maximera välfärden kan vi definiera en effektiv - optimal - användning av resurserna som att man nått dithän att det inte längre är möjligt att öka välfärden ytterligare. Utifrån paretokriteriet skulle detta innebära att man använder de befintliga resurserna på ett sådant sätt att det är omöjligt att öka nyttan för någon utan att minska den för någon annan, dvs det är omöjligt att öka välfärden ytterligare enligt paretokriteriet. En sådan situation brukar kallas paretooptimal och är ett sätt att definiera innebörden av optimal resursanvändning. Det bör påpekas, att ett samhälle som förfogar över en bestämd mängd resurser i princip kan uppnå en stor mängd olika paretooptimala situationer - var och en

4 svarande mot olika fördelning av välfärden. Att man har paretooptimalitet säger alltså bara att man i en viss "teknisk" mening utnyttjar resurserna effektivt - man får så att säga ut så stor volym välfärd som möjligt. För att paretooptimalitet skall råda måste tre grundläggande frågor lösas på ett effektivt sätt: * produktionsresurserna måste fördelas på ett effektivt sätt mellan olika produktionsenheter - effektiv produktion * den färdiga produktionen måste fördelas på ett effektivt sätt mellan olika konsumenter - effektiv fördelning/konsumtion * produktionsresurserna måste fördelas effektivt mellan produktion av olika varor så att en optimal produktionsinriktning åstadkoms. I korthet innebär dessa krav att resurserna måste fördelas så att den marginella avkastningen blir densamma för alla förekommande former av resursanvändningar. Avkastningen är den nettoeffekt på välfärden som resursanvändningen ger upphov till och bestäms ytterst av konsumenternas marginalnytta, dvs deras marginella betalningsvilja (MBV) för olika varor och tjänster. En optimal produktionsinriktning skulle således innebära att MBV i förhållande till marginalkostnaden var densamma för alla varor. En effektiv fördelning av produktionsresurserna innebär att marginalprodukten för olika produktionsfaktorer är proportionellt sett densamma i olika former av produktion och densamma för alla produktionsenheter (vilket innebär att samtliga producenter av en viss vara producerar sådana kvantiteter att marginalkostnaden är densamma). En effektiv fördelning bland konsumenterna, slutligen, skulle innebära att alla konsumenter värderar varorna proportionellt sett lika högt på marginalen. 2 Effektiv resursanvändning i en marknadsekonomi Det är uppenbart att man genom ett administrativt system - en planekonomi - i teorin skulle kunna åstadkomma en effektiv resursanvändning, men det är lika uppenbart att ett sådant system i praktiken blir oerhört informationskrävande och tungrott. Frågan är då hur en marknadsekonomi fungerar ur effektivitetssynvinkel. I en renodlad marknadsekonomi agerar varje enskild aktör - såväl producent som konsument - individuellt och samordnad planering saknas. Samordningen sker i stället via prissytemet, med hjälp av marknadskrafterna. Det tillhör paradnumren inom välfärdsteorin att visa, att en sådan renodlad marknadsekonomi under vissa förutsättningar faktiskt leder till en optimal resursanvändning - det sk osynliga handens teorem. Detta bygger på att alla aktörer anpassar sig till samma priser. Vid perfekt konkurrens maximerar således företagen sina vinster om de producerar sådana kvantiteter att marginalkostnaden blir lika med

5 priset på produkten. Eftersom detta pris, som bestäms på marknaden, är detsamma för alla producenter kommer vi att få en situation där marginalkostnaden (MC) faktiskt blir densamma för alla företag. På liknande sätt anpassar sig alla konsumenter - om de nyttomaximerar - så att "nyttovärdet" av ytterligare konsumtion av varje vara överensstämmer med kostnaden för ytterligare konsumtion, dvs priset. Resonemanget kan annars enklast illustreras om det begränsas till marknaden för en nyttighet. I figur 1 visas en efterfrågekurva (D) och i figur 2 en utbudskurva (S), båda med "normala" utseenden. Efterfrågekurvan tolkas normalt som att den visar vilka kvantiteter som efterfrågas vid olika priser, men det är ju också möjligt att vända på resonemanget och se vilka priser som kan tas ut för olika kvantiteter. Med den tolkningen kommer D-kurvan att visa hur mycket konsumenterna är beredda att betala för ytterligare enheter vid olika kvantiteter. Den marginella betalningsviljan (MBV) för ytterligare en enhet vid kvantiteten Q 1 är således P 1. MBV vid Q 2 är P 2. Om D-kurvan har en negativ lutning, vilket den ju normalt har, kommer MBV att falla med stigande kvantitet. Detta gör den av två skäl: dels därför att varje enskild konsuments marginalnytta avtar med ökande konsumtion av varan, dels därför att värderingen, och därmed MBV, varierar mellan individer. Vid låga kvantiteter är det således de konsumenter som har den högsta betalningsviljan som efterfrågar varan, men i takt med att kvantiteten ökar kan även individer med en lägre värdering av varan efterfråga den. Om MBV återspeglar konsumenternas nyttovärdering av ytterligare konsumtion visar den även effekten på samhällets välfärd. Efterfrågekurvan kan således ses som en återspegling av det samhällsekonomiska värdet av ytterligare konsumtion av varan. MBV visar värdet av en marginell ökning, medan värdet av en viss kvantitet, t ex enheterna mellan Q 1 och Q 2 visas av motsvarande yta under D-kurvan (skuggad yta). Figur 1: Efterfrågekurva och marginell betalningsvilja P P 1 P 2 D (MBV) Q 1 Q 2 Q På liknande sätt kan utbudskurvan (S) i figur 2 nedan tolkas som att den visar vilket (lägsta) pris producenterna kräver för att bjuda ut olika kvantiteter, eller för att vid en given kvantitet vara villiga att öka produktionen marginellt. Detta pris bör motsvara marginalkostnaden, dvs företagens kostnader för produktionsökningen. Således återspeglar utbudskurvan den marginalkostnad som gäller vid olika kvantiteter, så att

6 marginalkostnaden vid Q 1 är P 1. Kostnaden för att öka produktionen från Q 1 till Q 2 kommer då att utgöras av motsvarande yta under utbudskurvan (skuggad). Figur 2: Utbudskurva och marginalkostnad P S (MC) P 2 P 1 Q 1 Q 2 Q Om vi nu betraktar marknaden med både efterfråge- och utbudskurva (figur 3), inser vi att den kvantltet och det pris som ger jämvikt (Q* respektive P*) också är den bästa lösningen ur samhällsekonomisk synpunkt. Fram till Q* värderar konsumenterna en ökad tillgång till varan högre än vad det kostar att åstadkomma den (MBV>MC), men enheter utöver Q* värderas lägre än marginalkostnaden. Således maximeras det samhällsekonomiska överskottet vid just den kvantitet som även ger jämvikt på marknaden, dvs den kvantitet som marknadskrafterna tenderar att styra mot. Figur 3: Marknadsjämvikt och samhällsekonomisk effektivitet P S D Q* Q Q Om en annan kvantitet än Q* skulle produceras, t ex Q", uppstår en s k allokeringsförlust, i detta fall p g a en alltför hög produktion. Allokeringsförlusten är den välfärdsförlust som den "felaktiga" kvantiteten, alltså (Q"-Q*) ger upphov till. Eftersom MC för dessa enheter (enligt S-kurvan) är högre än MBV (enligt D-kurvan) kostar produktionen mer än vad den är värd för konsumenterna. Skillnaden motsvarar den skuggade ytan mellan kurvorna, och det är alltså denna yta som utgör

7 allokeringsförlusten. På motsvarande sätt skulle en produktion som var lägre än Q* ge upphov till en allokeringsförlust genom att produktionsökningen upp till Q* skulle värderas högre av konsumenterna än vad den skulle kosta att framställa. Rent intuitivt kan man också inse att en frivillig transaktion på marknaden - som formellt kan ses som ett utbyte av äganderätten från säljare till köpare - bör uppfylla paretokriteriet. Köparen väljer ju frivilligt att köpa till det pris man enats om och säljaren väljer på samma sätt att sälja till detta pris. Frivilligheten garanterar att båda vinner på affären, däremot kan ju vinsten vara mer eller mindre jämnt fördelad mellan köpare och säljare, vilket följande två exempel illustrerar: En diamantletare har fått motorstopp på sin jeep mitt inne i öknen. Efter att ha virrat omkring en hel dag möter han en kvinna och bönfaller henne om vatten. "Visst kan du få vatten" säger kvinnan, "men du får betala fem diamanter per deciliter". Mannen går med på detta. Ett äldre par har hittills bott kvar i sin villa, men nu är barnen utflugna sedan några år och paret orkar inte längre underhålla villan. Alltså bjuder man ut den till försäljning, men "marknaden är trög just nu" som mäklaren säger. En spekulant erbjuder dock ett pris motsvarande 75% av taxerringsvärdet, betydligt mindre än vad man räknat med att få ut. Paret går ändå med på att sälja till detta pris. Exemplen kan också sägas illustrera att transaktioner mellan två parter ofta återspeglar ett maktförhållande mellan köpare och säljare. Detta maktförhållande är i sin tur beroende av antalet agerande på marknaden, eller annorlunda uttryckt konkurrensen. Om den stackars diamantletaren träffat på hundra "vattenförsäljare" samtidigt hade han säkerligen kunnat pressa ned priset åtskilligt. På samma sätt hade det äldre paret kunnat få bättre betalt för sin villa om flera spekulanter varit intresserade och konkurrerat, dvs bjudit över varandra. Maktrelationen mellan köpare och säljare påverkas också av informationsläget. Om det råder s k asymmetrisk information kan givetvis den ena parten lura den andra, vilket i sin tur innebär att det inte längre är självklart att båda parter vinner på bytet. Exempel som brukar nämnas på marknader med asymmetrisk information är sjukvård (där läkaren/säljaren förmodligen bättre än köparen/patienten kan bedöma vilken vård som är den bästa) och sådana marknader som t ex den för begagnade bilar. Observera att det inte alltid är köparen som riskerar att bli lurad. På försäkringsmarknader t ex ligger snarare problemet hos försäkringssäljaren, som har svårt att bedöma vilken risk olika potentiella försäkringstagare löper att faktiskt råka ut för den olycka försäkringen gäller. Försäkringsbolaget riskerar därför att gå miste om lågriskfallen om det sätter alltför hög premie, drabbas av ett stort antal olycksersättningar och i förlängningen tvingas höja premien ytterligare. Detta skrämmer bort ytterligare kunder, de som tillhörde lågriskgruppen bland de kvarvarande kunderna, premierna måste höjas ytterligare etc. Till slut försvinner hela marknaden, vilket både köpare och säljare förlorar på. Vissa förutsättningar måste vara uppfyllda för att en marknadslösning skall vara möjlig. En sådan är exkluderbarhet. Med detta menas att det måste vara möjligt att utestänga individer från konsumtion av nyttigheten i fråga. Ur marknadssynvinkel är det då förstås de som inte betalar som måste kunna utestängas. Det är tämligen

8 uppenbart att om en sådan exkluderbarhet inte är möjlig så kan inte säljaren ta betalt för sina tjänster och marknadslösningen fungerar då inte. En annan förutsättning är att äganderätten är väl etablerad. Transaktionen innebär ju att äganderätten överförs från säljare till köpare. Om denna rättighet är oklar (eller inte finns) omöjliggörs transaktionen. 3 Etablerade eller definierade äganderätter förutsätter i sin tur vissa institutionella förhållanden i form av lagar, sanktioner, kontrollsystem etc, vilket illustrerar institutionernas betydelse för marknadshushållningen. Ytterligare förutsättningar måste vara uppfyllda för att marknadslösningen skall vara lämplig från ren effektivitetssynpunkt. Två sådana har redan nämnts, nämligen konkurrens och symmetrisk information. Observera att det här inte handlar om någon rättviseaspekt, utan om effektivitet. Bristande konkurrens kan leda till att säljaren tar ut ett alltför högt pris, vilket gör att vissa potentiella köpare avstår från köp, trots att deras betalningsvilja är högre än kostnaden för att producera nyttigheten. Asymmetrisk information kan leda till att t ex en läkare "lurar på" en patient en onödigt kostsam vårdform (särskilt om vården, som ofta är fallet, finansieras av en tredje part). Ett annat problem som kan uppkomma i samband med marknadslösningar har att göra med begreppet rivalitet. Med rivalitet avses i detta sammanhang att en individs konsumtion av en vara påverkar andra individers möjlighet att konsumera samma vara. Observera att här avses samma enhet av varan. Flera individer kan givetvis konsumera morötter samtidigt, men inte gärna samma enhet. Här råder således rivalitet. Däremot kan flera individer samtidig bada i en flod som renats från utsläpp, och i den bemärkelsen samtidigt tillgodogöra sig/konsumera reningsverkets tjänster. Begreppen rivalitet och exkluderbarhet kan användas för att kategorisera olika nyttigheter, vilket illustreras i nedanstående figur. I origo råder ingen rivalitet och ingen möjlighet att exkludera individer från konsumtion. I punkt X kan alla som inte betalar priset exkluderas och rivaliteten är fullständig, dvs endast en individ kan konsumera en enhet av nyttigheten. Exempel på en nyttighet i origo skulle kunna vara åtgärder som förbättrar ozonskiktet, motverkar luftföroreningar etc. Exempel på nyttigheter i X är livsmedel, kläder mm. Om ingen exkluderbarhet råder kan alltså alla individer konsumera nyttigheten i fråga. I sådana fall talar man om kollektiva nyttigheter. En perfekt kollektiv nyttighet har varken exkluderbarhet eller rivalitet, dvs alla kan konsumera den och den enes konsumtion påverkar inte någon annans möjlighet att konsumera samma nyttighet. Det vanligaste är kanske att nyttigheter är mellanting mellan perfekt privata (X) och perfekt kollektiva. Exkluderbarheten kan t ex vara begränsad så att en del av samtliga individer har tillgång till nyttigheten. I sådana fall brukar man tala om klubbvaror. När ingen exkluderbarhet finns, men rivalitet råder kallas nyttigheten ofta för allmänning. En allmänning kommer, om individerna är nyttomaximerande, att överutnyttjas - det gäller att passa på att konsumera den innan 3 Odefinierade äganderätter kan i och för sig innebära bristande exkluderbarhet, så de båda förutsättningarna kan egentligen reduceras till en, gällande just äganderätten.

9 andra gjort slut på den - vilket gett upphov till uttrycket allmänningens tragedi. 4 Observera att exkluderbarheten kan påverkas genom lagstiftning, t ex patent och copyrights är exempel på detta. Figur 4: Illustration av exkluderbarhet och rivalitet Rivalitet X Exkluderbarhet 3 Marknadsimperfektioner Vi skall nu utveckla diskussionen runt de förutsättningar som måste/bör vara uppfyllda för att marknadshushållning skall vara lämpligt. Resonemanget som ledde fram till figur 3 i föregående avsnitt kan delvis ses som argument för en renodlad marknadshushållning och mot administrativa ingrepp i ekonomin (och har också använts som ett sådant argument). Man bör dock hålla i minnet att teorin förutsätter en perfekt fungerande marknadsekonomi, något som tyvärr inte existerar i verkligheten. I själva verket förekommer ett flertal avvikelser från den perfekta modellen, s k marknadsimperfektioner, som innebär att privat vinst- respektive nyttomaximering inte alltid ger upphov till en effektiv resursanvändning, utan ibland tvärtom innebär ett visst slöseri med resurser ur samhällsekonomisk synvinkel. En sådan imperfektion är bristande konkurrens. En förutsättning för att producenterna skall bjuda ut den kvantitet där priset blir lika med marginalkostnaden är, att företagen är "pristagare", dvs att var och en svarar för så liten del av marknaden att deras agerande inte påverkar marknadspriset. Denna marknadsform - perfekt konkurrens - är ju i själva verket tämligen ovanlig. Andra marknadsformer kommer att innebära ett pris som ligger ovanför MC, vilket i sin tur ger en lägre kvantitet än Q* i fig 3 ovan. Detta kommer att innebära att det samhällsekonomiska överskottet inte maximeras; en ökad produktion skulle värderas högre av konsumenterna än vad den skulle kosta att åstadkomma. Vid Q /P' produceras en inoptimal kvantitet och en allokeringsförlust uppkommer motsvarande skillnaden mellan MBV och MC för enheterna mellan Q och Q*. 4 Ett exempel på detta är hjortron; för att hinna före alla andra är det säkrast att jag plockar dem innan de hunnit mogna.

10 Bristande konkurrens kan i viss mån motverkas med hjälp av olika typer av konkurrensbefrämjande politik, men det förekommer även produktion där de fasta kostnaderna för produktionen är så dominerande att det knappast är realistiskt att tänka sig fler än en eller ett fåtal producenter, eller där det av andra skäl faller sig naturligt att tänka sig en ensam producent. Exempel på sådana verksamheter är post, tele, vatten- och reningsverk, elproduktion etc; verksamheter som ofta, men inte nödvändigtvis, drivs i offentlig regi. Här kan en marginalkostnadsprissättning (P=MC) innebära att producenten drabbas av en finansiell förlust: de fasta kostnaderna täcks inte av intäkterna. Detta behöver inte innebära att verksamheten är olönsam samhällsekonomiskt sett, eftersom den samhällsekonomiska "intäkten" utgörs av konsumenternas betalningsvilja snarare än av vad de faktiskt betalar. Man kan givetvis tänka sig att lösa finansieringsproblemen med hjälp av skatter. En stor del av den offentliga produktionen är ju skattefinansierad, helt eller delvis. Detta innebär dock att i princip hela befolkningen får vara med och finansiera produktionen av varor/tjänster som kanske bara en del av befolkningen konsumerar, vilket kan uppfattas som tveksamt ur rättvisesynpunkt. Ett annat problem med skattefinansiering är att "producenten" inte får några signaler från prissystemet om huruvida den aktuella produktionsvolymen är rimlig eller inte, dvs om de som använder varan eller tjänsten också är beredda att betala vad den faktiskt kostar att producera. En avgift motsvarande marginalkostnaden innebär ju att ett efterfrågeöverskott (en "kö") kan tolkas som att det finns konsumenter som är beredda att betala kostnaden för ytterligare produktion, men som nu inte får tag på varan. Med en lägre avgift, eller ingen alls, som t ex för den svenska sjukvården, är snarare ett efterfrågeöverskott/kö ett helt naturligt tillstånd. Det är inte säkert att en sådan kö innebär att det är samhällsekonomiskt motiverat att bygga ut verksamheten (vilket inte hindrar att köer även på detta område kan vara ett relevant skäl att utvidga produktionskapaciteten). En samhällsekonomiskt optimal prissättning kan alltså innebära att det uppstår problem när det gäller finansieringen av verksamheten. Ett annat fall där den privatekonomiska och samhällsekonomiska lönsamheten skiljer sig åt, är när effekter av produktion eller konsumtion ger upphov till "sidoeffekter" som inte påverkar producenten/konsumenten, men som påverkar det övriga samhällets välfärd. Sådana s k externa effekter kan vara positiva eller negativa och förklaras ofta med att prissystemet inte klarar av att omsluta vissa typer av resurser, vanligen därför att det inte finns något tydligt definierat ägande. Det vanligaste exemplet på externa effekter är olika typer av miljöföroreningar. Ett företag som vid sin produktion ger upphov till luftföroreningar åsamkar samhället en extra kostnad utöver de direkta produktionskostnaderna. Denna extrakostnad kan utgöras av hälsoeffekter på befolkningen, försurning etc. Problemet är, att eftersom det inte finns någon naturlig ägare till den friska luft som företaget förbrukar så behöver inte producenten i en oreglerad marknadsekonomi ta hänsyn till den externa effekten vid val av produktionsvolym och produktionsmetod. För samhället i övrigt är dock miljöeffekten en reell kostnad - en negativ effekt på välfärden - som innebär att produktionen borde vara lägre än den som ger maximal vinst till producenten. Alternativt borde en annan, mindre förorenande produktionsmetod väljas. Denna kanske är dyrare för producenten, men tack vare lägre föroreningar billigare för samhället.

11 En lämplig åtgärd kan här vara att tvinga företagen att betala även för den externa effekten - en miljöavgift. Genom att införa en avgift motsvarande den extra samhällsekonomiska kostnaden som utsläppen ger upphov till, kommer företagens och samhällets marginalkostnader att sammanfalla och företagen kommer att välja att producera rätt kvantitet ur samhällets synvinkel. En annan variant, som på senare tid diskuterats i bl a Sverige och EU, är att tillhandahålla s k föroreningsrätter. Poängen med ett sådant system är att myndigheterna/samhället oftast är intresserade av den totala utsläppsvolymen, snarare än utsläppen från varje enskilt företag. Den totala volymen kan regleras genom antalet föroreningsrätter. De enskilda företagen kan sedan byta föroreningsrätter mellan sig på en "licensmarknad". För det enskilda företaget är det lönsamt att köpa en licens om kostnaden för att rena utsläppen är högre än licenspriset. Därigenom kommer de företag som har höga reningskostnader att köpa licenser och fortsätta att förorena, medan företag med låga reningskostnader kommer att sälja sina licenser och rena utsläppen i stället. Detta innebär att "reningsvolymen" kommer att fördelas på ett effektivt sätt mellan företagen, sett även ur samhällsekonomisk synvinkel - man åstadkommer en effektiv produktion av rening (jmfr villkoret för effektiv produktion i avsnitt 2 ovan). På liknande sätt kan man visa att konsumtion som ger upphov till negativa externa effekter tenderar att bli alltför hög ur samhällets synvinkel och att det därför kan vara motiverat att beskatta den på ett eller annat sätt. Näraliggande exempel på detta är tobaksrökning och privatbilism. 5 Det kan även förekomma positiva externa effekter, såväl av produktion som av konsumtion. Jordbruksproduktion kan t ex hävdas ha en landskapsvårdande funktion (samtidigt som jordbruket förvisso också har en miljöförorenande effekt). Ett annat exempel är utbildning; en väl fungerande grundskola innebär rimligen ett bättre fungerande samhälle, inte minst ur demokratisk synvinkel, vilket kommer alla samhällsinvånare tillgodo. I sådana fall blir problemet det omvända jämfört med negativa effekter: produktionen blir för låg samhällsekonomiskt sett, eftersom det förekommer samhällsekonomiska "extraintäkter" som företagen själva inte får del av. En näraliggande lösning är givetvis att subventionera företagen motsvarande värdet av dessa positiva externa effekter. Ett annat problem som en oreglerad marknadsekonomi inte klarar av att lösa är s k kollektiva nyttigheter, vilket är ett fall av bristande rivalitet och exkluderbarhet (jmfr fig 4 ovan). Normalt tänker vi oss att de varor och tjänster som konsumeras är privata, i den bemärkelsen att flera konsumenter (eller hushåll) inte kan konsumera samma enhet av varan samtidigt. Samtidigt förutsätter vi att konsumenten kan välja att avstå från konsumtion, om t ex priset är för högt, och att producenten/försäljaren kan utestänga konsumenter från konsumtion om de vägrar att betala priset. Det finns dock exempel på produktion där inga av dessa förutsättningar är uppfyllda. Ett sådant exempel är försvaret, som försvarar alla invånare samtidigt, vare sig de vill 5 När det gäller rökning kan den mer hårdhudade vända på resonemanget; rökare dör tidigare än andra och kostar alltså inte pensionssystemet lika mycket som renlevnadsmänniskor.

12 detta eller inte och vare sig de betalar för det eller inte. 6 Här råder alltså varken rivalitet eller exkluderbarhet. Uppenbarligen fungerar inte marknadshushållningen här, eftersom det är omöjligt att med lönsamhet sälja en "vara" som man inte kan ta betalt för man tvingas leva på frivilliga bidrag från eventuella tacksamma medborgare. Finansieringsproblemet brukar illustreras med att individer är fripassagerare - ofta används det engelska uttrycket free riders. Ur den enskilde individens synvinkel vore det idealiskt att själv inte betala medan alla andra bidrar till finansieringen. Men detta gäller ju samtliga individer i kollektivet, vilket leder till att ingen betalar. Situationen kan beskrivas som ett s k fångarnas dilemma. Antag för enkelhets skull att vi har ett kollektiv med endast två medlemmar, Hans och Greta. På helgerna har de den egendomliga vanan att träffas och titta på hyrda videofilmer. Filmerna kan betraktas som en kollektiv nyttighet - när en film väl har hyrts kan båda titta på den. Hans och Greta har skilda ekonomier och var sin helgbudget som kan spenderas på filmer och/eller godis, men det senare är en helt privat vara (Greta gillar popcorn, Hans nötter och de bjuder inte varandra). Hans resonerar nu så här: OK, visst gillar jag att se på film, men inte utan nå t att tugga på. Om jag satsar mycket av min budget på film så kan ju Greta sitta där och frossa i sitt äckliga popcorn och njuta av filmer som jag betalat. Då blir jag bara suktad och får inget nöje av filmerna. Men köper jag nötter för pengarna, kan jag ju åtminstone njuta av dem. På analogt sätt resonerar Greta, vilket leder till att båda laddar upp med sitt specialtilltugg och får tillbringa helgen med att stirra på varandras tuggande. Detta kan givetvis inte fortgå, antingen bryter de upp sitt kollektiv eller organiserar formerna för finansiering av filmerna på något intelligent sätt. Poängen är emellertid att detta kan göras i ett mindre kollektiv, där de olika medlemmarna kan identifiera free riders. I större kollektiv som en kommun eller nation, är detta givetvis svårare om ens möjligt. I vissa fall förekommer någon form av stickprovskontroll förenat med sanktioner när free riderbeteende upptäcks (t ex kontroll av TV-licenser), Det finns andra, mindre renodlade, exempel på kollektiva nyttigheter där individen faktisk kan välja att avstå och där det också i princip är möjligt att utestänga dem som inte är beredda att betala det pris producenten begär. Kommunala anläggningar som t ex parker, rekreationsområden och bibliotek är exempel på detta, liksom TVutsändningar, kabel-tv etc. Problemet, om vi tänker oss att sådana tjänster skulle produceras av vinstmaximerande företag, är att konsumenterna måste efterfråga varan kollektivt, eftersom det är deras samlade betalningsvilja som skall vägas mot produktionskostnaden. Detta kan möjligen låta sig göras när det gäller ett hanterligt antal individer, t ex om det gäller att installera kabel-tv i ett bostadsområde. 6 Andra exempel med negativa förtecken är miljöeffekter av olika slag. Begreppen externa effekter och kollektiva nyttigheter sammanfaller i vissa fall.

13 Det innebär dock klara praktiska problem att ta reda på hur stor den samlade betalningsviljan kan vara och dessa problem ökar ju fler konsumenter som berörs. Om nu den kollektiva varan/tjänsten produceras bör den ju i effektivitetens namn konsumeras av så många som möjligt - ytterligare en konsument ger ju inte upphov till någon extra kostnad, givet att det inte uppkommer någon form av trängselkostnad. Eftersom individerna troligen har varierande betalningsvilja skulle man kunna hamna i en situation där det var befogat att ta ut olika priser från olika individer. Alternativet är att sätta priset = 0, vilket leder till att man får finansiera verksamheten med hjälp av skatter eller någon form av fasta avgifter. Även om en oreglerad marknadsekonomi i teorin kan ge upphov till en optimal användning av resurserna, finns det således en rad problem som en sådan ekonomi i praktiken inte klarar av att hantera. Därför krävs ett visst mått av ingrepp, eller regleringar. Problemet med sådana ingrepp är, att de gärna får vidare konsekvenser än de avsedda genom det samband som finns mellan olika marknader. Ofta är det också förknippat med avsevärda administrativa och/eller tekniska problem att beräkna och införa sådana optimala avgifter. Ett alternativ är att på olika sätt försöka skapa marknadsliknande förhållanden där sådana saknas. Ett exempel på detta är den "licensmarknad" som beskrevs i samband med systemet med föroreningsrätter ovan, ett annat exempel kan vara en eller annan form av skolpeng. Detta förutsätter att äganderätter etableras ("property rights") och att köpare och säljare på en sådan marknad kan ingå avtal och göra transaktioner utan alltför stora administrativa/praktiska problem - dvs att de s k transaktionskostnaderna inte är alltför höga. Ytterligare ett skäl till ingrepp i marknadsekonomin är att välfärdsfördelningen i ett sådant system blir godtyckligt bestämd. Om detta inte accepteras krävs det en offentlig sektor som, t ex med hjälp av skatter och bidrag, fördelar om köpkraften mellan individerna. Problemet är att sådana omfördelningar även påverkar effektiviteten. Det är ju svårt att åstadkomma omfördelningar utan att koppla skatteskalan (eller en "bidragsskala") till inkomsten, vilket i sin tur kan påverka individernas val mellan inkomst/konsumtion och fritid. Skatter i producentledet påverkar producenternas val av volymer och produktionsmetoder och/eller konsumenternas beteende. 4 Avslutning Vi har försökt att diskutera huruvida marknadsekonomin ger upphov till en effektiv användning av resurserna. Resultatet av diskussionen har blivit att marknadskrafterna ofta verkar i "rätt" riktning, men detta förutsätter att enskilda producenter och konsumenter inte har någon makt över marknaden, utan anpassar sig till givna priser. En ytterligare förutsättning är, att marknadsmekanismen reglerar användningen av alla slags resurser, t ex även miljöfaktorer. Vi har också sett att det samhällsekonomiska värdet av produktion, dvs av utnyttjandet av resurserna, består i den välfärd som uppstår när produktionsresultatet används/konsumeras. En effektiv resursanvändning innebär således inte nödvändigtvis en så hög materiell produktion som möjligt - t ex en maximal BNP. Om samhällets invånare föredrar att ägna mer tid till att ligga på rygg och studera löven i trädtopparna framför att konsumera oxfile eller

14 CD-skivor, eller om samhällets invånare föredrar ett lågt arbetstempo och långa kafferaster framför ökad materiell konsumtion, så innebär samhällsekonomisk effektivitet ett beteende som från andra perspektiv skulle uppfattas som synnerligen slösaktigt. 1

SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Jan Lindvall 1999 1 1 Innebörden av samhällsekonomisk effektivitet Vid en given tidpunkt förfogar varje samhälle 1 ] över en bestämd mängd resurser. Det ekonomiska system

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare) SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster

Läs mer

effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1

effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 Roland Granqvist 1. Inledning det är en vanlig uppfattning bland ekonomer att skatter leder

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 31 januari 2012 Produktion och marknadsformer Marknadsmisslyckanden Plan eller marknad? Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Produktion och marknader

Läs mer

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende. Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-02-18 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Emelie Värja Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Pris (P)= diskonterat värde av framtida tjänster = disk värde av framtida hyror (Ri), ingen skillnad möjligen osäkerhet eller likviditetsproblem.

Pris (P)= diskonterat värde av framtida tjänster = disk värde av framtida hyror (Ri), ingen skillnad möjligen osäkerhet eller likviditetsproblem. DYNAMISKA MODELLER OK, tidsperspektiv Durables FoU - patent Market clearing Durables Varaktiga varor - anv fler perioder Säljer/köper egentligen tjänster, jmfr Lancaster ägandet inte primärt för användaren,

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71 EKONOMPROGRAMMET 2007 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKRO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI, HNAA71

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen

Läs mer

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Handelspolitik ofta åtgärder riktade mot importen T ex tullar och importkvoteringar Påverkar även produktion, sysselsättning, konsumtion och inkomster Effekterna

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall 1 LINKÖINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL Jan Lindvall 2 Sverige brukar i vissa sammanhang kallas för en liten, öppen ekonomi". Med detta uttryck menar man att Sverige dels är förhållandevis

Läs mer

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna Kommentarer 2016-01-13 Jesper Hansson Efterfrågan på välfärdstjänster Teoretiska utgångspunkter Antag att vi kan mäta kvantitet och kvalitet perfekt så att

Läs mer

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna? Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.

Läs mer

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Kapitel 6 Imperfekt konkurrens Imperfekt konkurrens är ett samlingsbegrepp för alla de marknadsformer där enskilda aktörer har marknadsmakt åtminstone någon part kan påverka priset genom att styra marknadens

Läs mer

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09 Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. 4. Förklara med hjälp av ett marknadsdiagram hur totala försäljningsintäkter,

Läs mer

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Inledning Utbud och efterfrågan är centrala begrepp inom nationalekonomi och grundläggande byggstenar för att förstå hur en marknadsekonomi fungerar.

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator: Namn Personbeteckning - Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Bestäm huruvida följande påståenden stämmer, inte stämmer eller huruvida

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Generic System. Innehåll. 2014-03-07 GS14-4-1046 Sida 1 (6) [Kommentarer till remissutgåva av PTS Spektrumstrategi 2014-02-14]

Generic System. Innehåll. 2014-03-07 GS14-4-1046 Sida 1 (6) [Kommentarer till remissutgåva av PTS Spektrumstrategi 2014-02-14] 2014-03-07 Sida 1 (6) [Kommentarer till remissutgåva av PTS Spektrumstrategi 2014-02-14] Generic System Innehåll 1. Introduktion... 2 2. Allmänt... 2 3. Synpunkter... 2 3.1 Vision... 2 3.2 Principer...

Läs mer

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion 26 juni 2008 Näringsdepartementet Via E-post Ert diarenummer: N2008/1408/E Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion Svensk Vindenergi, lämnar härmed följande

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Angående förslaget daterat den 6 oktober till nytt trafikljussystem

Angående förslaget daterat den 6 oktober till nytt trafikljussystem 27 oktober 2005 Finansinspektionen Box 6750 113 85 STOCKHOLM Skandia Liv 103 50 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 44 Telefon vx 08-788 10 00 Risk Manager hos kapitalförvaltningen Axel Brändström, CFA Telefon

Läs mer

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1 17 FACIT TILL TENTAMEN, 3/4, 211 Delkurs 1 FRÅGA 1 I. c.(x) 38,25 euro. II. b.(x) Om MC < ATC så sjunker ATC. III. c.(x) 1/3 av skattebördan bärs av konsumenterna och resten av producenterna. 1 3Q = 1

Läs mer

Ett rödare och varmare Kristinehamn

Ett rödare och varmare Kristinehamn 1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,

Läs mer

Asymmetrisk produktinformation

Asymmetrisk produktinformation Asymmetrisk produktinformation Att höja välfärden med en standardiserad och flexibel kvalitetsmärkning i form av en garanterad minimilivslängd Anders Levander GNOSIE Om produkters förväntade livslängd

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Remissvar avseende Justitiedepartementets promemoria Utvärdering av lagen om grupprättegång, Ds 2008:74

Remissvar avseende Justitiedepartementets promemoria Utvärdering av lagen om grupprättegång, Ds 2008:74 Justitiedepartementet Ds 2008:74 103 33 Stockholm Besöksadress; Rosenbad 4 Remissvar avseende Justitiedepartementets promemoria Utvärdering av lagen om grupprättegång, Ds 2008:74 Inledning (Aktiespararna)

Läs mer

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet

Läs mer

MARKNADEN FÖR SAMTALSTERMINERING I XX INDIVIDUELLA ALLMÄNNA TELEFONNÄT VIA EN FAST NÄTANSLUTNINGSPUNKT

MARKNADEN FÖR SAMTALSTERMINERING I XX INDIVIDUELLA ALLMÄNNA TELEFONNÄT VIA EN FAST NÄTANSLUTNINGSPUNKT SAMRÅD I POST- OCH TELESTYRELSENS ÄRENDE NR 08-11309 MARKNADEN FÖR SAMTALSTERMINERING I XX INDIVIDUELLA ALLMÄNNA TELEFONNÄT VIA EN FAST NÄTANSLUTNINGSPUNKT Kommentarer från Ventelo Sverige AB Innehåll

Läs mer

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 2 Låt mig börja med att säga att Riksrevisionens rapport är mycket välgjord

Läs mer

(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen.

(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen. (1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen. (2)Marknadsekonomi: Marknaden bestämmer pris och utbud. (3)Planekonomi: Staten bestämmer pris och utbud. (4) a) Marknadshushållning: Det

Läs mer

Övningar i prisbildning

Övningar i prisbildning Övningar i bildning 1. a) Vilken av nedanstående kurvor visar efterfrågan på nödvändighetsvaran mjölk? A B b) Är efterfrågan på mjölk känslig? 2. Diagrammet visar marknaden för begagnade damcyklar utan

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-11-09 Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen

Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen 1 (5) YTTRANDE 2011-05-11 Dnr: Ku2011/260/RS Societas Archaeologica Upsaliensis Kyrkogårdsgatan 8A Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen

Läs mer

F4 Konsumen+eori. 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se

F4 Konsumen+eori. 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se F4 Konsumen+eori 2010 11 12 charlo+e.svensson@liu.se F4 Konsumen+eori Konsumenters preferenser och indifferenskurvor. BudgetrestrikAoner. OpAmal konsumaon. Effekter av en inkomsdörändring. Effekter av

Läs mer

VBEA01 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggproduktion

VBEA01 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggproduktion VBEA01 Byggprocessen och företagsekonomi Kursmål Kunskap och förståelse För godkänd kurs skall studenten kunna: beskriva byggprocessens olika skeden utifrån ett byggherreperspektiv identifiera och definiera

Läs mer

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter Promemoria Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter I juni 2011 fick en utredare i uppdrag att se över vissa frågor om prissättning, tillgänglighet

Läs mer

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET Uppgifter om svaranden 1. Ange för- och efternamn ELLER namnet på den organisation / det företag / den institution du företräder

Läs mer

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet

Läs mer

Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se)

Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se) Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se) Institutet för Näringslivsforskning Effekten på systempriset av att lägga ner Oskarshamn

Läs mer

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S.

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S. Uppgift 1 a) Uppgifter om produktion per timme ger nedanstående: Antal timmar/enhet: Alternativkostnader Stål Textil Stål Textil A 0,5 0,2 2,5T 0,4S B 0,1 0,05 2T 0,5S A har komparativa fördelar för T,

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15 Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Datum Er referens S2014/5303/RU Vår referens 2014-09-30 Stefan Holm Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Almega

Läs mer

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET:

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET: INFORMATION VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? M A P KVALITET? M A P PRISER? HUR LÖSA PROBLEM MED BRISTANDE INFORMATION? LÖNAR DET SIG ATT BEGRÄNSA INFORMATION? I så fall när och för vem?

Läs mer

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D. Övning 6 den 27 september 2011 Producentteori FRANK kap. 12-13 1. Ange fem möjliga orsaker till att ett företag kan ha en monopolställning. Svar: Kontroll över viktiga insatsvaror, Stordriftsfördelar,

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet. Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens

Läs mer

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet Till Finansdepartementet Enheten för försäkring och redovisning E-postadress: registrator@finance.se 2012-07-12 Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och

Läs mer

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET HT 2012

ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET HT 2012 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Pernilla Ivehammar ÖVNINGSUPPGIFTER TILL KURSEN MIKROEKONOMI, 730G60 CIVILEKONOMPROGRAMMET

Läs mer

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag: Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör

Läs mer

Kapitel 5. Lång sikt: Tillväxt

Kapitel 5. Lång sikt: Tillväxt Kapitel 5 Lång sikt: Tillvät 1. Tillvät och vad det är bra för Med tillvät menas ökning i BNP, värdet av allt som produceras inom en ekonomi. Därmed inkluderas investeringsvaror (nya maskiner till eempel).

Läs mer

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad

Framtidens arbetsmarknad Framtidens arbetsmarknad Magnus Henrekson Senioruniversitetet 17 november 2015 Kompetens eller låga löner? Frågan är felställd Det ekonomiska värdet av en viss kompetens förändras över tiden: efterfrågan,

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

R 5426/1999 1999-10-12. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

R 5426/1999 1999-10-12. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 5426/1999 1999-10-12 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 17 juni 1999 beretts tillfälle att avge yttrande över av skattemyndigheten upprättad

Läs mer

Tentamen förslag till lösningar

Tentamen förslag till lösningar Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan.

Läs mer

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner familjer, privatägda företag, stat, kommuner, landsting. socialförsäkringssektorn STATENS

Läs mer

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Thomas Sonesson 1999 Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Inledning Under alldeles speciella förhållanden behövs inga skatter. Om perfekt konkurrens råder på alla marknader erhålls automatiskt i

Läs mer

Stockholm 110927. Till: Tolktjänstutredningen. Från: Föreningen Tolkledarna. Synpunkter på utkast daterat 110912

Stockholm 110927. Till: Tolktjänstutredningen. Från: Föreningen Tolkledarna. Synpunkter på utkast daterat 110912 Till: Tolktjänstutredningen Från: Föreningen Tolkledarna Synpunkter på utkast daterat 110912 Tolkledarna har ombetts att i anknytning till mötet med utredarna 110927 inkomma med skriftliga synpunkter på

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN)

MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN) MARKNADSFORMER VAD ÄR EN MARKNAD? - PRODUKTMÄSSIG AVGRÄNSNING - GEOGRAFISK AVGRÄNSNING ANTAL AKTÖRER (SÄLJARE/KÖPARE) TYP AV VARA (HOMOGEN, HETEROGEN) - FULLSTÄNDIG KONKURRENS - MONOPOL - MONOPOLISTISK

Läs mer

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Vad innebär en uppskjutandeproblematik? Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man

Läs mer

RAPPORT 20 15:1. Elina Bryngemark. Helena Johansson. Fredrik Wilhelmsson. Landsbygdsnytta. - som motiv för stöd till landsbygden

RAPPORT 20 15:1. Elina Bryngemark. Helena Johansson. Fredrik Wilhelmsson. Landsbygdsnytta. - som motiv för stöd till landsbygden RAPPORT 20 15:1 Elina Bryngemark Helena Johansson Fredrik Wilhelmsson Landsbygdsnytta - som motiv för stöd till landsbygden AgriFood Economics Centre Landsbygdsnytta som motiv för stöd till landsbygden

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013 08 29 Tid: 9.00 14.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket Inblick Läkemedelsverket Maj 2015 Foto: Helena Mohlin Läkemedelsverket, EMA och framtiden Artikeln baseras på en intervju med Tomas Salomonson som är ordförande i CHMP, den europeiska läkemedelsmyndigheten

Läs mer

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000.

Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns nedanstående information. Beloppen är angivna i 1000. Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 17.6.2002 Uppgift 1 (8 poäng) Ett företag tillverkar två produkter A och B. För respektive produkt finns

Läs mer

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del

Läs mer

MONOPOLISTISK KONKURRENS

MONOPOLISTISK KONKURRENS MONOPOLISTISK KONKURRENS Likartade men unika produkter (ofta märkesvaror) begränsat monopol Många små företag, inga hinder för nyetablering påminner om fullständig konkurrens Det unika: smak utseende kvalitet

Läs mer

2008:9. ABC i CBA. Välfärdsekonomins grunder och användning av CBA inom transportsektorn. SIKA Rapport

2008:9. ABC i CBA. Välfärdsekonomins grunder och användning av CBA inom transportsektorn. SIKA Rapport SIKA Rapport 2008:9 ABC i CBA Välfärdsekonomins grunder och användning av CBA inom transportsektorn SIKA Rapport 2008:9 ABC i CBA Välfärdsekonomins grunder och användning av CBA inom transportsektorn

Läs mer