Fakta om Tillväxt. Långsiktig. tillväxt

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fakta om Tillväxt. Långsiktig. tillväxt"

Transkript

1 Föreläsning 9 kap Lång sikt tillväxt och kapitalackumulering Hur har tillväxten sett ut över tiden i olika länder? Tenderar skillnaderna i BP per capita att minska eller öka? Vad bestämmer tillväxten? F9: sid. 1 Fakta om Tillväxt Hittills har vi diskuterat fluktuationer runt den naturliga produktionsnivån n och vad som kan ändra nivån n påp denna. PåP kort och medellång sikt är r detta vad som dominerar förändringar f i BP. På lång sikt (flera decennier eller mer) är dessa förändringar f små jämfört med vad som åstadkoms av den långsiktiga l tillväxten (Growth). F9: sid. 2 Långsiktig tillväxt USAs BP sedan 1890 Observation: BP har 42-dubblats sedan Real BP i miljarder 1992 dollar F9: sid. 3 Skalan på y-axeln är logaritmisk. En viss distans längs y-axeln motsvarar alltid samma procentuella förändring. Om tillväxten i procent är konstant blir kurvan en rät linje. 1

2 Tillväxt i Sverige Svensk real BP sedan 1870 i 2007 års priser Observation: BP har 23-dubblats sedan F9: sid. 4 BP och levnadsstandard BP per capita är r BP delat med befolkningsstorleken. Levnadsstandarden beror förstf rstås s påp BP per capita snarare än n påp BP. För r att jämfj mföra BP mellan länder l måste m vi ta hänsyn till att priserna är r olika i olika länder. l Detta kallas att köpkraftskorrigera k BP. (purchasing power parity (PPP) adjusted GDP). F9: sid. 5 BP/capita och upplevd lycka F9: sid. 6 2

3 Tillväxt och lycka Också inkomst jämfört med andra verkar ha betydelse för upplevd tillfredsställese med livet. Table 11.1 Distribution of happiness in the USA over time (per cent) Very happy Pretty happy ot too happy Table 11.2 Distribution of happiness in the USA across income groups (percent) Top quarter Bottom quarter Very happy Pretty happy ot too happy 6 31 F9: sid. 7 7 of 26 Tillväxt i 5 rika länderl Table 10-1 Utvecklingen av PPP justerad BP per capita i 5 rika länder sedan 1950 Frankrike Japan Storbritannien USA Genomsnitt Årlig tillväxt (%) ,0 7,4 2,4 2,4 4, ,8 2,3 1,8 2,1 2,0 Real PPP justerad BP per capita US$ /1950 4,4 11,2 3,3 3,2 3,9 F9: sid. 8 Tillväxt i 5 rika länderl Från n data i tabell kan vi dra slutsatsen att: 1. Ekonomisk levnadsstandard har ökat kraftigt. 2. Tillväxten i BP per capita har varit lägre l sedan mitten av 1970-talet. 3. Vi kan observera konvergens, skillnaderna i BP per capita har minskat över tiden. 4. USAs försprång är r mindre nu än n Konvergens implicerar att från n början b fattigare länder l vuxit snabbare än n från n början b rika. F9: sid. 9 3

4 BP per capita Europa/USA BP per capita Output per timme F9: sid. 10 Be, De, Fi, Fr, It, e, o, SB, Sv, Sch, Ty, Ös, Gordon, BP per capita Europa/USA BP/capita kan delas upp i Andel som deltar i arbetskraften (L/), Hur många timmar de som deltar i arbetskraften jobbar per person (timmar/l). Produktivitet (Y/timme) F9: sid. 11 Be, De, Fi, Fr, It, e, o, SB, Sv, Sch, Ty, Ös, Gordon, Konvergens bland i-länderi Tillväxt i BP per capita sedan 1950 och BP per capita 1950; ågra OECD länderl Observation: Bland dessa länder gäller att de med initialt lägre BP per capita har typiskt vuxit snabbare än de med högre. Årlig tillväxt i procent BP per capita 1950 (1992 dollar) F9: sid. 12 4

5 10-2 Ett vidare perspektiv F9: sid. 13 Från n slutet av det romerska riket till början b av 1500-talet var tillväxten per capita i stort sett 0 i Europa. Denna period kallas av ekonomer ofta den Malthusianska eran. Enligt 1700-talsekonomen Robert Malthus kommer varje ökning i BP bara leda till mindre dödlighet d dlighet och ökad befolkningstillväxt till dess BP/capita var tillbaka påp sina gamla nivå. Men, Malthus hade fel. Från n 1500 to 1700, började tillväxten per capita bli positiv, om än liten. Ett vidare perspektiv Även under den industriella revolutionen var tillväxttakten inte särskilt s hög h g med dagens mått m mätt. Tillväxt påp ett par procent per år r eller mer är ett sent historiskt fenomen. Konvergens är r inte ett generellt fenomen. F9: sid. 14 Även fattiga länder l utanför r OECD Tillväxt i BP per capita och BP per capita in 1960 (1992 dollar); 101 länder. Observation: Här ser vi inte någon konvergens. Även många fattiga länder har haft låg tillväxt. Årlig tillväxt i procent BP per capita 1960 (1992 dollar) F9: sid. 15 5

6 Olika tillväxt i olika regioner Tillväxt i BP per capita och BP per capita in 1960 (1992 dollar); OECD, Afrika och Asien Observation: Flera asiatiska länder konvergerar till OECD nivån. Ingen konvergens för Afrikanska länder. Årlig tillväxt i procent De fyra asiatiska tigrarna, >6% tillväxt senaste 30 åren. OECD Afrika Asien BP per capita 1960 (1992 dollar) OECD F9: sid. 16 Modeller för f r tillväxt För r att fåf en teoretisk modell (guide) för f r att tänka påp de tillväxtfakta vid diskuterat är Solow modellen mycket användbar. ndbar. Den kan hjälpa oss att svara påp frågor som: Vad bestämmer (den långsiktiga) l tillväxten? Vilken roll spelar kapitalackumulering? Vilken roll spelar teknisk utveckling? F9: sid. 17 F9: sid. 18 Den aggregerade produktionsfunktionen Den aggregerade produktionsfunktionen specificerar relationen mellan aggregerad produktion (BP) och produktionsfaktorerna. Y = F( K, ) Y = produktion (BP). K = kapital -- summan av alla maskiner, fabriker, kontor och andra fysiska produkter som används nds för f r produktion. = arbetskraft mängden tillgänglig arbetskraft. Funktionen F talar om hur mycket produktion vi får f r för f r en given mängd kapital och arbetskraft. Den aggregerade produktionsfunktionen beror påp vilken teknologisk nivå landet befinner sig (the state of technology).. Högre/bH gre/bättre teknisk nivå betyder mer produktion, givet K och. 6

7 Skalavkastning Konstant skalavkastning (Constant returns to scale,, CRS) är en egenskap hos produktionsfunktionen some innebär r att om man får f r t.ex. dubbelt sås mycket av både b kapital och arbetskraft, då dubblas också produktionen. 2Y = F( 2K, 2) Mer generellt, xy = F( xk, x) Exempel; F( K, ) = K F(2 K, 2 ) = 2K 2 = 2 K 2 = 2 2 K = 2 K = 2 F( K, ) F9: sid. 19 Skalavkastning Konstant skalavkastning (Constant returns to scale,, CRS) är en egenskap hos produktionsfunktionen some innebär r att om man får f r t.ex. dubbelt sås mycket av både b kapital och arbetskraft, då dubblas också produktionen. Y = F 2Y = ( K, L) F( 2K,2L) Mer generellt, ky = F, ( kk kl) k Exempel; F F( K, L) = K L ( 2K,2L) = 2K 2L = 2 K 2 L = 2 K L F9: sid. 20 Marginalavkastning Avtagande marginalavkastning för f r kapital (Decreasing returns to capital) innebär r att en ökning av mängden m kapital, givet en konstant mängd arbetskraft, leder till mindre och mindre ökningar i produktion ju mer kapitalmängden ökar. Avtagande marginalavkastning för f r arbetskraft (Decreasing returns to labor) innebär r att en ökning av mängden m arbetskraft, givet en konstant mängd m kapital, leder till mindre och mindre ökningar i produktion ju mer mängden m arbetskraft ökar. Exempel antag att F9: sid. 21 F( K, ) = K, Beräkna vad som händer h med produktionen om vi ökar K med en enhet från n 1, 9 och 100. F(2, ) F(1, ) = 2 1 = = F(10, ) F(9, ) = 10 9 = = F(101, ) F(100, ) = = =

8 Produktion per arbetare vid konstant skalavkastning För r att fåf produktion per arbetare multiplicerar vi produktionsfunktionen med 1/ och använder nder antagandet om konstant skalavkastning: 1 1 K K Y = F ( K, ) = F, = F,1 Som vi ser sås för r en given produktionsfunktion (given teknisk nivå) ) sås bestäms produktion per arbetare, Y/ av mängden m kapital per arbetare, K/. är r mängden m kapital per arbetare ökar, sås ökar produktionen per arbetare. F9: sid. 22 Produktion per arbetare och kapital per arbetare Produktion och kapital per arbetare Slutsats: Ökningar i kapitalmängden per arbetare leder till mindre och mindre ökningar i produktion per arbetare. Produktion per arbetare Y/ Y 3 / Y 2 / Y 1 / K F,1 K 1 / K 2 / K 3 / Kapital per arbetare K/ F9: sid. 23 Tillväxtens källork Effekt av en höjning h av den tekniska nivån Y/ Slutsats: En höjning av den tekniska nivån skiftar upp produktionsfunktionen. Produktion per arbetare ökar för varje given nivå på kapitalmängd per arbetare. Produktion per arbetare K/ Kapital per arbetare F9: sid. 24 8

9 Tillväxtens källork Tillväxt i BP per capita (eller BP per arbetare) kommer från n två källor; kapitalackumulering, dvs mer kapital (capital( accumulation) ) och från teknisk utveckling (technological progress). Som vi sett leder ökningar i kapitalmängd till avstannande ökningar i produktion. DärfD rför r kan inte kapitalackumulering i sig själv leda till permanent tillväxt. F9: sid. 25 Tillväxtens källork Sparkvoten (the( saving rate) är r andelen av inkomsten som sparas. Högre H sparkvot betyder att mer kapital ackumuleras (om det inte investeras utomlands eller i improduktiva investeringar). En högre h sparkvot leder därfd rför r till snabbare tillväxt. Men påp grund av avtagande marginalavkastning avstannar denna effekt tillslut. Men länder l med högre h sparkvot kommer permanent att ha en högre h BP per capita. Permanent (evig) tillväxt kräver permanent teknisk utveckling. F9: sid Kapitel 12 Solow-modellen F9: sid. 27 9

10 Produktion och kapital Storlek på Kapitalstock 4 Förändring i Kapitalstock 1 3 Produktion (inkomst) 2 Sparande (Investeringar) F9: sid Kapital produktion Kom ihåg g att under konstant skalavkastning sås kan vi beskriva relationen med produktion och kapital, båda b per capita som : Y Förenkla notationen där Y F = K,1 K = f K f F K,1 F9: sid Kapital produktion I detta kapitel fokuserar vi påp kapitalackumuleringens roll för f r tillväxten. DärfD rför r antar vi tillsvidare att: 1. Befolkningsstorleken är r konstant, arbetskraftsdeltagandet samt sysselsättning (och därmed d arbetslösheten). sheten). 2. Den tekniska utvecklingsnivån är r konstant. Givet detta, beror produktionen per capita bara påp kapitalmängden per arbetare: Yt Kt = f F9: sid

11 2. Produktion sparande/investeringar F9: sid. 31 Från n förelf reläsning 1 vet vi att BP = inkomst. Antag att individerna sparar en given andel s av sin inkomst, dvs S = sy. Vi vet också att om vi bortser från n möjligheten m till handelsbalansunderskott sås är r totalt sparande lika med investeringarna i jämvikt j (IS-kurvan), dvs I = S+ T G. Bortse tillsvidare från n offentligt sparande. Vi får f r dåd I = sy, eller I t /=sf sf( /). Som vi ser är r investeringarna per capita proportionella mot produktion per capita. F9: sid Investeringar förändring i kapitalstock Kapitalstockens storlek ändras av två orsaker: investeringar lägger l till kapital, och depreciering (kapitalförslitning) drar ifrån n kapital. Vi antar att en viss proportion δ försvinner genom kapitalförslitning varje period. Därmed D får f r vi K t 1 K = t I δ + t Kt Dela med och använd nd resultatet från n förra f sidan. K t+ 1 Kt It Kt = δ Yt Kt = s δ Kt Kt = sf δ 12-2 Solow modellen En sammanfattning av föregf regående ende stycke är r att: Yt Kt = f Kapitalstocken bestämmer BP per arbetare. K + K s Y K = δ t 1 t t t Produktion bestämmer investeringar och därmed d förändring i kapitalstock per arbetare Genom att analysera dessa tillsammans kan vi se vad som händer h med kapital och BP per capita över tiden. Från n förra f sidan har vi Kt+ 1 Kt Kt Kt = sf δ Om sf( /) är r större (mindre) än δ / så växer (krymper) kapitalstocken, F9: sid

12 Solow modellen är r växer v produktion och kapital per capita? Låt oss rita de två komponenterna sf( /) och δ / mot /. Den första ökar snabbast i början pga avtagande marginalavkastning, men den andra är linjär med lutning δ. Investeringar deprecieringar K δ t sf K/ Kapital per arbetare F9: sid. 34 Solow modellen är r växer v produktion och kapital per capita? Om K/ vid tidpunkt 0 är tillräckligt låg så är sf(k 0 /) > δ K 0 /. Slutsats: Kapitalstock och produktion per capita växer om K/ är tillräckligt lågt. Investeringar deprecieringar K δ t sf Tillskott pga investeringar vid tidpunkt 0 Förlust pga kapitalförslitning vid tidpunkt 0 F9: sid. 35 K 0 / Kapital per arbetare K/ Solow modellen är r växer v produktion och kapital per capita? Om K/ vid tidpunkt 0 är tillräckligt hög så är sf(k 0 /) < d K 0 /. Slutsats: Kapitalstock och produktion per capita faller K/ är tillräckligt högt. Tillskott pga investeringar vid tidpunkt 0 Investeringar deprecieringar K δ t sf Förlust pga kapitalförslitning vid tidpunkt 0 F9: sid. 36 Kapital per arbetare K/ K 0 / 12

13 Långsiktig steady state är r växer v produktion och kapital per capita? Vid K* är sf(k* /) = δ K* /. Slutsats: Kapitalstock och produktion per capita är konstanta. Tillskott pga investeringar vid tidpunkt 0 Investeringar deprecieringar K δ t sf Förlust pga kapitalförslitning vid tidpunkt 0 F9: sid. 37 K*/ Kapital per arbetare K/ En ökning i sparandet Vad händer h om sparkvoten s ökar från n s till s? s Antag att ekonomin är i steady state vid K/ Högre s skiftar sf(k/) uppåt. Efter att s ökat är investeringarna större än kapitalförslitningen och därför växer K/ och Y/ tills den nya jämviktspunkten K / nåtts. Slutsats: En ökning i sparandet leder till en temporär ökning i tillväxten och till permanent högre BP/capita. Investeringar deprecieringar K/ K / Kapital per arbetare K δ t s f K sf t K/ F9: sid. 38 Sparande och BP Tre viktiga observationer om hur sparandet påverkar tillväxten i BP per capita. 1. På väldigt lång l sikt har sparkvoten ingen betydelse. 2. Men, en högre h sparkvot leder till permanent högre BP per capita. Allt annat lika sås har länder med högre h sparkvot högre h BP/capita. 3. En ökning av sparkvoten leder till en period av högre tillväxt, till dess den nya högre h jämviktsj mvikts- punkten nåtts. n F9: sid

14 Sparande och BP (ingen teknisk tillväxt) Effekten av en ökning i sparkvoten från n s 0 till s 1 Slutsats: En ökning av sparkvoten leder till en period av högre tillväxt, till dess den nya högre h jämviktspunkten nåttsn BP per capita steady state vid s=s 1 steady state vid s=s 0 tid F9: sid. 40 Sparande och konsumtion Effekten av sparkvot påp konsumtion per capita Som vi sett tidigare leder en ökning av sparkvoten alltid till högre BP per capita i steady state. Gäller detsamma för konsumtionen? ej, Om s=0 blir konsumtion i steady state 0 eftersom produktionen blir 0 i steady state. Om s=1, blir förstås också konsumtionen 0. Däremellan är sambandet mellan sparande och konsumtion först ökande och sedan minskande. Maximal konsumtion nås vi s G (gyllene regelns sparkvot) konsumtion per capita s G sparkvot F9: sid. 41 Gyllene regeln grafiskt Låt oss jämföra konsumtionen i steady state vid tre olika sparnivåer, s Y/ 1 <s 2 <s 3. Vi vet att jämvikt uppnås då sf(k/)=δk/. Produktionen kan vi se genom att rita in också f(k/) i figuren. Konsumtionen är lika med produktionen minus investeringarna. Detta är i figuren avståndet mellan kurvorna f(k/) och de respektive sf(k/) kurvorna. Steady state vid sparandet s 1 är givet av punkten A och konsumtionen längden av pilen A -A. Vid sparandet s 2 är konsumtionen längden av pilen B -B och vid s 3 C -C. Som vi ser är konsumtionen högst vid den mittersta sparkvoten s 2. Man inser också att konsumtionen i steady state ökar (minskar) om sparandet ökar när lutningen på f(k/) är större (mindre) än F9: sid. 42 B A B A C f C s 2 s1 f K/ lutningen på investeringsbehovskurvan (dvs δ). Slutsatsen blir att konsumtionen i steady state maximeras om man väljer s så att f (K/) (lutningen på produktionsfunktionen) i steady state är lika med δ. s 3 f f δ 14

15 Pensioner och sparande F9: sid. 43 Det vanligast sättet att finansiera ett pensionssystem är det så kallade fördelningssystem (pay-as-you-go). Det innebär att de arbetandes pensionsavgifter inte investeras utan går direkt till att betala pensioner för de existerande pensionärerna. Pensionssparandet är därmed inget aggregerat sparande utan går till pensionärernas konsumtion. I huvudsak är det svenska obligatoriska pensionssystemet konstruerat på detta sätt (utom PPM-pensionen) och även det amerikanska. Det alternativa sättet är ett fonderat system (fully-funded). Avgifterna fonderas, dvs investeras och medverkar därmed till kapitalackumulering. Införandet av ett fördelningssystem innebär att s minskar. Kapitalackumulering och BP per capita minskar därmed i steady state. Konsumtionen minskar också i steady state, i fall inte s>s G i utgångsläget. Den generation som är pensionärer när ett fördelningssystem införs får pensioner utan att betala för dem. En återgång till ett fonderat system kräver dock att de nuvarande löntagarna betala både sina egna och de nuvarande pensionärernas pensioner. Vad händer h med BP och kapitalstock per capita? Införandet är detsamma som att s minskar till s. I den gamla jämvikten räcker inte längre investeringarna till att ersätta kapitalförslitningen. Slutsats: Kapitalstocken per capita och BP per capita faller. Den nya jämvikten uppstår vid K / där Y / < Y/. Ett fördelningssystem f för f pensioner införs Investeringar deprecieringar, BP Y/ Y / f K δ t sf K s f t F9: sid. 44 K / K/ Kapital per arbetare K/ Hur lång l tid tar anpassningen? ett räkneexempelr Dynamisk effekt av en ökning av sparkvoten från n 10 till 20%. Detta beror på hur snabbt den avtagande marginalavkastningen sätter in. I realiteten handlar det om mycket långsam anpassning. En halvering av avståndet till steady state tar flera decennier. BP per capita tillväxt i BP per capita F9: sid. 45 År 15

16 Utvidgningar I en vidare mening kan vi kalla kapital sådana s produktionsfaktorer som kan ackumuleras. En sådan s är humankapital de kunskaper och färdigheter f producerande individer har i sina huvuden. är r ni läser l detta ägnar vi oss åt t ackumulering av humankapital vi avsätter resurser som skulle kunnat användas ndas till annat för f r att bygga upp mer humankapital. Precis som med fysiskt kapital leder mer humankapital per arbetare re till högre produktion per arbetare. Solow-modellen kan enkelt anpassas till att också ta hänsyn h till humankapital. Våra V slutsatser påverkas p inte i princip. Vi nämnde n tidigare att konvergens beror påp hur snabbt den avtagande marginalavkastningen sätter s in. Med humankapital kanske den egentligen aldrig sätter s in. I sås fall kan under vissa förutsf rutsättningar ttningar tillväxten permanent öka om sparandet i humankapital ökar (dvs( satsningar påp utbildning, forskning, fortbildning m.m.). F9: sid. 46 Teknisk utveckling och forskning och utveckling (FoU) Teknisk utveckling: värdet av produktionen blir högre, h givet mängden insatser umera till stor del ett resultat av medvetna satsningar påp forskning och utveckling (FoU)( Utgifter påp FoU betalas i syfte att öka företagens f framtida vinster och är r därmed d att betrakta som en investering (fast resultatet är r en idé och inte en produkt) Incitamenten att investera i FoU beror på: p hur fruktbart det är, dvs hur många m bra idéer man kan förvf rväntas skapa i förhf rhållande till kostnaden hur väl v l det företag f som investerar i FoU själv kan skörda de ekonomiska vinsterna av de nya idéerna (the( degree of appropriability). Påverkas av: Det immaterialrättsliga ttsliga skyddet, där d r patentp ger företag som utvecklat en ny produkt eller process rätt att utestänga andra från n att producera eller använda nda denna under en (begränsad) tid Hur länge l man med den nya produkten kan utöva marknadsmakt (varar bara sås länge någon annan inte har hittar påp något ännu bättre). Marginalavkastningen påp kunskap behöver inte falla Utgångspunkten i endogen tillväxtteori F9: sid. 47 Balanserad tillväxt Utan teknisk tillväxt nås n s en balanspunkt (steady( state) där Y o K är r konstanta. Med teknisk tilläxt (i boken att arbetskraftens produktivitet växer) v kan tillväxten fortsätta. tta. I Blanchards termer mängden arbetskraft mätt m i effektivitets- enheter växer v pga teknisk tillväxt. u finns istället finns en balanspunkt där d K/Y är r konstant, dvs K o Y växer i samma takt. Denna balanspunkt kallas balanserad tillväxt. Tillväxttakten i BP/capita är r dåd lika med den teknologiska tillväxttakten. Då växer lönerna l med samma takt som BP/capita och inkomstandelarna är r därfd rför r konstanta. Under en anpassningsfas kan ekonomin (som i fallet utan tillväxt) avvika från n balanserad tillväxt. F9: sid

17 Sparande och BP (konstant positiv teknisk tillväxt) Effekten av en ökning i sparkvoten från n s 0 till s 1 Slutsats: En ökning av sparkvoten leder till en period av högre tillväxt i K än n i Y. K/Y växer v vilket leder till en period av högre h tillväxt än n den som ges av den teknologiska tillväxten. BP per capita Tillväxtbana för BP/capita när K/Y nått sitt steady state givet s= s 1 Tillväxtbana för BP/capita när K/Y nått sitt steady state givet s= s 0 tid F9: sid. 49 Kapital kontra teknik Genomsnittlig årlig tillväxt i BP/capita respektive teknisk tillväxt i fyra i-länderi nder,, Tillväxt BP per capita Teknisk tillväxttakt Föränd- ring Förän- ring Frankrike Japan Storbritannien USA Genomsnitt 4,8 7,1 3,4 2,7 4,5 2,1 2,1 1,7 1,2 1,8 2,7 5,0 1,7 1,5 2,7 5,3 7,0 3,7 2,9 4,7 1,6 3,7 1,4 1,9 1,4 1,6 5,6 1,8 1,5 3,1 F9: sid. 50 F9: sid. 51 Kapital kontra teknik, forts. Slutsats: 1. Tillväxten förklaras helt av teknisk utveckling 2. Den lägre l tillväxttakten verkar i första f hand bero påp en långsammare teknisk utveckling 3. Konvergensen i BP per capita tycks i första f hand bero påp att länder med relativt låg l g initial BP per capita haft högre h teknisk tillväxttakt Men, med högre h teknisk utveckling krävs också snabbare kapitaltillväxt storleken påp kapitalstocken måste m i sk balanserad tillväxt växa v lika fort som BP. Kan vara svårt att mäta m pris/kvalitet påp investeringsvaror Om priset faller snabbt och/eller kvaliteten förbf rbättras utan att tillräcklig hänsyn tas till detta underskattas kapitalackumuleringens bidrag till t tillväxten Ökningen i tillväxttakt i BP/capita i USA sedan 1995 verkar till stor del bero påp snabbare ackumulering av kapital relaterat till IT Initierat av snabba prisfall påp IT-kapitalvaror kapitalvaror,, vilka i sin tur orsakats av snabb teknologisk tillväxt i IT-producerande sektorer 17

18 Sammanfattning Tillväxt i BP per capita avgörande för f r levnadsstandard Men inte nödvn dvändigtvis för f r lycka... Tendens till både b konvergens och divergens när n r det gäller g länders l BP per capita Tillväxt drivs av kapitalackumulation och tekniska framsteg Båda påverkas p av samhällsinstitutioner som äganderättsskydd Enligt Solow-modellen är r det påp lång sikt enbart den tekniska utvecklingen som kan generera tillväxt 1. På lång sikt har sparkvoten ingen effekt påp tillväxten 2. En högre h sparkvot leder till högre h BP per capita Allt annat lika sås har länder l med högre h sparkvot högre h BP/capita 3. En ökad sparkvot leder till en period av högre h tillväxt tills dess ny långsiktig l jämvikt j uppnåtts Tekniska framsteg sker genom investeringar i ny kunskap och innovationer Marginalavkastningen påp kunskap inte nödvn dvändigtvis avtagande enligt endogen tillväxtteori F9: sid. 52 Cobb-Douglas produktionsfunktion lite överkurs En mycket vanlig produktionsfunktion är r den sås kallade Cobb-Douglas funktionen 1 F ( K, ) = K α α I tillägg till att denna uppvisar konstant skalavkastning och avtagande marginalavkastning sås har den egenskapen att om lön l w respektive kapitalersättning ttning R är r lika med deras respektive marginalprodukt sås är löneandelen (1-α), dvs w/y /Y=(1-α). Om vi sätter s α = 0.3 blir löneandelen l 70% oberoende av och K, vilket överensstämmer med data. För F r att se detta, notera F ( K, ) α α w = = ( 1 α ) K α w ( 1 ) K 1 α = α = ( 1 α ) F ( K, ) otera också att produktion per arbetare kan skrivas 1 1 α 1 α α α K K F ( K, ) = K = K = = F,1 α F9: sid

Fakta om Tillväxt. Tillväxt i Sverige. Långsiktig. tillväxt. Blanchard Kapitel Lång sikt tillväxt och kapitalackumulering

Fakta om Tillväxt. Tillväxt i Sverige. Långsiktig. tillväxt. Blanchard Kapitel Lång sikt tillväxt och kapitalackumulering Blanchard apitel 10-11 11 Lång sikt tillväxt och kapitalackumulering Fakta om Tillväxt Hur har tillväxten sett ut över tiden i olika länder? Tenderar skillnaderna i BP per capita att minska eller öka?

Läs mer

Teknologiska utveckling och tillväxt. Teknologiska utveckling och. produktionsfunktionen

Teknologiska utveckling och tillväxt. Teknologiska utveckling och. produktionsfunktionen Föreläsning 8 Teknisk tillväxt Vad är och vad driver teknisk utveckling? Kan vi inkludera teknisk utveckling och befolkningstillväxt i Solow modellen? Vilket är viktigast kapitalackumulering eller teknologisk

Läs mer

1 Tillväxt. 1.1 Exogen tillväxt (Solow och Ramsey)

1 Tillväxt. 1.1 Exogen tillväxt (Solow och Ramsey) 1 Tillväxt 1.1 Exogen tillväxt (Solow och Ramsey) Antag att vi för enkelhets skull att arbetsutbudet är helt oelastiskt så hushållens nyttofunktion är E t P Ts=0 s u (c t+s ) där T kan vara oändligt. Vi

Läs mer

Modeller för tillväxt

Modeller för tillväxt Modeller för tillväxt John Hassler 17 o 24 November 2008 John Hassler () Modeller för tillväxt 07/11 1 / 14 Vad är tillväxt? Ihållande ökningstrend i BNP. Inte variationer på höga frekvenser (säsong eller

Läs mer

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR

PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.

Läs mer

Vi har tidigare studerat produktionsfuntionen Y = F (K, L) och noterat att Cobb-Douglas specifikation. F (K, L) =K α L 1 α (24)

Vi har tidigare studerat produktionsfuntionen Y = F (K, L) och noterat att Cobb-Douglas specifikation. F (K, L) =K α L 1 α (24) Vi har tidigare studerat produktionsfuntionen Y = F (, L) och noterat att Cobb-Douglas specifikation F (, L) = α L (24) stämmer bra med data om vi sätter kapitalandelsparametern α till 0.3. Låt oss nu

Läs mer

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen Blanchard kapitel 7 Ekonomin påp medellång sikt Idag: Flödena påp arbetsmarknaden. Hur bestäms löner l och priser? Hur påverkar p lönel ne- och prisbildningen arbetslösheten sheten i jämvikt? j Hur påverkas

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Funktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen

Funktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen Makroekonomi 1 1 INNEHÅLL Funktioner Varumarknaden Penningmarknaden IS-LM-modellen Arbetsmarknaden Kort och mellanlång sikt AS-AD-modellen Lång sikt: Solowmodellen IS-LM-modellen: öppen ekonomi 2 FUNKTIONER

Läs mer

Kapitel 5. Lång sikt: Tillväxt

Kapitel 5. Lång sikt: Tillväxt Kapitel 5 Lång sikt: Tillvät 1. Tillvät och vad det är bra för Med tillvät menas ökning i BNP, värdet av allt som produceras inom en ekonomi. Därmed inkluderas investeringsvaror (nya maskiner till eempel).

Läs mer

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: Makroteori med tillämpningar 10 p.

Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: Makroteori med tillämpningar 10 p. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: Makroteori med tillämpningar 10 p. Lördagen den 24 mars 2007 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Del 4. Lång sikt: Tillväxt. Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva

Del 4. Lång sikt: Tillväxt. Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva Del 4 Lång sikt: Tillväxt. Lite matte Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva y(t)=y 0 e gt. Ta nu (den naturliga) logaritmen av y. Hur ser den nya ekvationen ut?

Läs mer

Utbudsidan Produktionsteori

Utbudsidan Produktionsteori Utbudsidan Produktionsteori Produktion och kostnader Frank kap 9-1 Företaget Produktion och kostnader på kort sikt Produktion och kostnader på lång sikt Isokost och isokvant 1 2 Företaget Vi antar att

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Del 4. Lång sikt: Tillväxt. Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva

Del 4. Lång sikt: Tillväxt. Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva Del 4 Lång sikt: Tillväxt 1. Lite matte Ta en variabel y som ökar exponentiellt med tiden vid takten g. Då kan vi skriva y(t)=y 0 e gt. Ta nu (den naturliga) logaritmen av y. Hur ser den nya ekvationen

Läs mer

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader Vilka faktorer avgör producenternas produktionsbeslut och vad konstituerar förutsättningarna på den perfekta konkurrensmarknaden? 1 Produktion på lång

Läs mer

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel 2012-02-07 Detta dokument är ett räkneexempel som har tagits fram som stöd i argumentationen för en motion till Naturskyddsföreningens riksstämma år 2012. Motionen

Läs mer

2014-05-09 Dnr 2014:806

2014-05-09 Dnr 2014:806 2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 4 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut

Läs mer

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009

Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 6 maj 2009 Inga hjälpmedel är tillåtna Svara på samtliga frågor Rätt svar ger 1 poäng och fel svar ger 0 poäng Poängen kan tas med till tentor denna

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Arbetstidsförlängning en ny trend? Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor

Läs mer

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende. Övning 5 september 2009 Produktionsteori FRANK kap. 9-11 1. Definiera rörliga och fasta produktionsfaktorer. Svar: Rörliga är de som varierar med den producerade mängden. Fasta är de som är oberoende av

Läs mer

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y F12: sd. 1 Föreläsnng 12 Sammanfattnng V har studerat ekonomn påp olka skt, eller mer exakt, under olka antaganden om vad som kan ändra sg. 1. IS-LM, Mundell Flemmng. Prser är r konstanta, växelkurs v

Läs mer

Aggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan

Aggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan Blanchard kapitel 7 edellång sikt S- modellen 7-1 ggregerat Utbud F5: sid. 1 IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, shet, ränta r och löner)

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Tillväxt och konjunkturer

Tillväxt och konjunkturer Tillväxt och konjunkturer Produktion För att producera krävs: Råvaror Arbetskraft Realkapital och humankapital (mänskliga tekniska kunskaper) Dessa tillsammans kallas för produktionsfaktorerna Bruttonationalprodukten

Läs mer

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön

Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön Föreläsning 3-4 Produktionsteori - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön - Långsiktiga utbudet Produktionsfunktionen TP=Totalproduktion

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117)

Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2016-05-13, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,

Läs mer

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.

5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden. Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster

Läs mer

Ojämlikheten ökar och minskar

Ojämlikheten ökar och minskar Ojämlikheten ökar och minskar Läget (2015) Trenden Världens tillgångar och inkomster är extremt ojämlikt fördelade över världen. Enligt organisationen Oxfam äger en procent av befolkningen hälften av jordens

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Is there some action a government of India could take that would lead the Indian economy to grow like Indonesia s or Egypt s? If so, what, exactly? If not, what is it about the nature of India that makes

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. Tentamen består

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter

Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Gör-det-själv-uppgifter 1: marknader och elasticiteter Uppgift 1-4 behandlar efterfråge- och utbudskurvor samt

Läs mer

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA

Läs mer

Marknadsföring i lågkonjunktur.

Marknadsföring i lågkonjunktur. Marknadsföring i lågkonjunktur. av c a r i n fr e d l u n d FÖR EFFEKTIVARE KOMMUNIKATION d u ve t nat u r l i g t v i s att reklam lönar sig. Även i bistra tider. Men riktigt säker kan man ju inte vara.

Läs mer

TATA42: Föreläsning 10 Serier ( generaliserade summor )

TATA42: Föreläsning 10 Serier ( generaliserade summor ) TATA42: Föreläsning 0 Serier ( generaliserade summor ) Johan Thim 5 maj 205 En funktion s: N R brukar kallas talföljd, och vi skriver ofta s n i stället för s(n). Detta innebär alltså att för varje heltal

Läs mer

HIV och AIDS tillväxt?

HIV och AIDS tillväxt? Lunds universitet Nationalekonomiska institutionen NEKK21 HT09 Handledare: Pontus Hansson HIV och AIDS tillväxt? - En teoretisk och empirisk undersökning av sambandet HIV/AIDS och ekonomisk tillväxt. Sofie

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27.

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. ostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat 2012-11-27. 1. INLEDNING I NE ekonomiska kostnader = alternativkostnader Bokföringskostnad kontra ekonomisk kostnad: Skillnaden mellan dessa begrepp är att

Läs mer

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen MEDELKLASSEN I ASIEN NOVEMBER 2015 INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen De senaste decennierna har en rad asiatiska länder tagit ett ekonomiskt tigersprång, vilket kan komma att vända upp och ner

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT10 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4 MIKROEKONOMI, 730G39 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Uppgift 1 Är nedanstående påståenden

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

Tillväxt och jobb. Lars Calmfors Utbildning av unga socialdemokrater Riksdagen 25/4 2013

Tillväxt och jobb. Lars Calmfors Utbildning av unga socialdemokrater Riksdagen 25/4 2013 Tillväxt och jobb Lars Calmfors Utbildning av unga socialdemokrater Riksdagen 25/4 2013 Tillväxt och sysselsättning är inte samma sak Vanligt missförstånd att tillväxt och sysselsättning alltid går hand

Läs mer

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.

Kapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Kapitel 7 Utbildningsnivå Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Det är väl känt att en god utbildning ger den

Läs mer

Ny teknik slår igenom när den är gammal

Ny teknik slår igenom när den är gammal Januari 2007 Ny teknik slår igenom när den är gammal Tekniska genombrott tar mycket längre tid än man tror. Och för att de ska få någon effekt krävs en rad följduppfinningar. Ångkraften, elektriciteten

Läs mer

Makroekonomi med mikrofundament

Makroekonomi med mikrofundament Makroekonomi med mikrofundament Per Krusell Institutet för Internationell Ekonomi (och Princeton U) 14 Oktober 2008 14 Oktober 2008 1 / 12 Bakgrund: Keynesiansk makroteori Ett antal ekvationer i våra makrovariabler.

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.

Läs mer

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering

Läs mer

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Den nordiska modellen och Thomas Piketty. Lars Calmfors NFS, Oslo 2/

Den nordiska modellen och Thomas Piketty. Lars Calmfors NFS, Oslo 2/ Den nordiska modellen och Thomas Piketty Lars Calmfors NFS, Oslo 2/10-2014 Två delar 1. Vad är den nordiska modellen idag och vilka utmaningar står den inför? 2. Diskussion av Thomas Pikettys teser i Capital

Läs mer

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 7 Utbildning, jobb och dina pengar 10 Val och partier 12

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 7 Utbildning, jobb och dina pengar 10 Val och partier 12 Statistik är ett fantastiskt verktyg för att förstå samhället, granska uttalanden och bygga argument. Vi vill att alla ska ha möjlighet att hitta fakta och slå hål på myter med hjälp av vår statistik.

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Mikroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013 08 29 Tid: 9.00 14.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag

Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

G VG MVG Programspecifika mål och kriterier

G VG MVG Programspecifika mål och kriterier Betygskriterier Matematik C MA10 100p Respektive programmål gäller över kurskriterierna MA10 är en nationell kurs oc skolverkets kurs- oc betygskriterier finns på ttp://www.skolverket.se/ Detta är vår

Läs mer

Demografi och ekonomisk tillväxt

Demografi och ekonomisk tillväxt Demografi och ekonomisk tillväxt Regleringsbrev uppdrag nr 2 Dnr 1-010-2006/0004 Bo Magnusson Bernd-Joachim Schuller ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

REKORDGENERATIONEN HUR BLIR LIVET SOM 65+?

REKORDGENERATIONEN HUR BLIR LIVET SOM 65+? REKORDGENERATIONEN HUR BLIR LIVET SOM 65+? 1999 2004 2008? REKORDGENERATIONEN OCH SAMHÄLLET I FRAMTIDEN Kairos Future har i samarbete med AMF och SEB Trygg Liv genomfört den tredje studien om Rekordgenerationen

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15 Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering The Global Economy kap. 15 1 procent Export i procent av BNP 60 50 Sweden 40 Russian Federation United States Germany 30 Iceland 20 10

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare Föreläsning 2: Marknadsformer och Arbetsmarknaden Kontaktuppgifter Nationalekonomiska institutionen Rum: A974 E-mail: maria.jakobsson@ne.su.se Syfte: Kursens

Läs mer

Tentamen förslag till lösningar

Tentamen förslag till lösningar Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen förslag till lösningar Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan.

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 1 oktober 2009 Dnr: 6-29-09 Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108) Syfte med förslaget och sammanfattning Promemorian föreslår

Läs mer

Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012

Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012 Fördjupning i Konjunkturläget juni 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Det svenska bytesförhållandets utveckling åren Diagram 97 Andelar av total export och import Procent 7 7 Mellan och försämrades det

Läs mer

EN ÅLDRANDE BEFOLKNING KONSEKVENSER FÖR SVENSK EKONOMI

EN ÅLDRANDE BEFOLKNING KONSEKVENSER FÖR SVENSK EKONOMI EN ÅLDRANDE BEFOLKNING KONSEKVENSER FÖR SVENSK EKONOMI Bilaga 9 till LU 1999/2000 Bilaga 9 till LU 1999/2000 Förord Förord Långtidsutredningen 1999/2000 har utarbetats inom Finansdepartementets strukturenhet.

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1. PASS 9. OLIKHETER 9. Grundbegrepp om olikheter Vi får olikheter av ekvationer om vi byter ut likhetstecknet mot något av tecknen > (större än), (större än eller lika med), < (mindre än) eller (mindre än

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.

Läs mer

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Arbetsgivaravgiftsväxling PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Henrik Sjöholm och Lars Jagrén november 2013 november 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi 2014:19 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/61 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Valutacertifikat KINAE Bull B S

Valutacertifikat KINAE Bull B S För dig som tror på en stärkt kinesisk yuan! Med detta certifikat väljer du själv placeringshorisont, och får en hävstång på kursutvecklingen i kinesiska yuan mot amerikanska dollar. Certifikat stiger

Läs mer

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.

Första jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011

Finanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011 Finanspolitiska rådets rapport 2011 Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011 Rapportens innehåll De offentliga finanserna och reformutrymmet Finansiell stabilitet Arbetsmarknaden Skatterna Regeringens utbildningsreformer

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer