Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet"

Transkript

1 /8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet i den offentliga sektorn på 4 5 års sikt. Gemensamt för prognoserna är att de utgår från gällande (och aviserat) regelverk och utgör en konsekvenskalkyl. Beräkningen beskriver hur utvecklingen blir om inget annat görs och den makroekonomiska utvecklingen, som kalkylen vilar på, inte utsätts för några tillkommande chocker. Det är också ett framträdande drag i prognoserna från ESV och Finansdepartementet att det finansiella sparandet i kalkylen ökar mot slutet av kalkylperioden. Detta fenomen kvarstår även då sparandet justerats för konjunkturella effekter. Det ökade sparandet uppstår inte till följd av antaganden om tillkommande aktiv finanspolitik utan på det faktum att inkomsterna stiger i takt med nominell BNP medan utgifterna växer långsammare. Denna promemoria beskriver främst hur mycket olika slags statsutgifter bidrar till att det prognostiserade sparandet ökar. Kalkylerna och arbetet har utförts av ESV efter förfrågan från Finanspolitiska rådet. Det konjunkturjusterade sparandet Det finns en mängd förklaringar till att den offentliga sektorns finansiella sparande förändras från ett år till ett annat. En sådan är konjunkturella variationer. En starkare konjunktur ger starkare offentliga finanser och vice versa. För att isolera den underliggande utvecklingen av det finansiella sparandet kan effekter av konjunkturen exkluderas och ett så kallat konjunkturjusterat sparande beräknas. Den årsvisa förändringen av det konjunkturjusterade sparandet kan därefter analyseras vidare.

2 2/8 Tabell 1. Offentliga sektorns finansiella sparande Källa: ESV prognos, 30 mars Det konjunkturjusterade sparandet kan beräknas med hjälp av olika metoder. Det innebär också att det finns skillnader mellan olika prognosmyndigheters bedömning/beräkning av det konjunkturjusterade sparandet, oaktat eventuella prognosskiljaktigheter för det faktiska finansiella sparandet. Det finns åtskilliga orsaker till att det konjunkturjusterade sparandet förändras. En sådan är effekten av direkt finanspolitik. Förändrade skattesatser eller jobbskatteavdrag påverkar det konjunkturjusterade sparandet, liksom beslut om utgiftsökningar eller minskningar. ESV:s kalkyler är emellertid baserade på gällande regelverk så det finns inga antaganden om aktiv finanspolitik som förklarar varför det konjunkturjusterade sparandet ökar som det gör I stället är det andra faktorer som ligger bakom. Tabell 2. Förändringen av det konjunkturjusterade sparandet det sista prognosåret i respektive prognos från ESV. Prognosår Prognostillfälle dec-09 0,6 mar-10 0,4 jun-10 0,5 aug-10 0,6 dec-10 0,5 mar-11 0,4 I ESV:s marsprognos 2011 ökar det konjunkturjusterade sparandet med 0,4 procent av BNP En ökning av det konjunkturjusterade sparandet i den storleksordningen är ganska representativt för hur det brukar se ut det sista prognosåret. I tabellen ovan redovisas förändringen av det konjunkturjusterade sparandet det sista prognosåret i ESV:s prognoser från december 2009 till mars Faktorer som ger upphov till förändringar av det konjunkturjusterade sparandet sammanfattande resultat I tabell 3 nedan dekomponeras förändringen av det konjunkturjusterade sparandet närmare. I genomsnitt växer det med 0,78 procent av trend-bnp 1 1 Trend-BNP avser här ett tvåsidigt centrerat medelvärde av BNP som beräknats med hjälp av ett Hodrick-Prescott filter. Trend-BNP används som en approximation för en konjunkturrensad serie av BNP.

3 3/8 per år Av tabellen framgår också hur mycket olika faktorer bidrar till ökningen. Det ökande sparandet uppkommer som en kombination av att skatterna växer i takt med trend-bnp och utgifterna växer långsammare. En starkare tillväxt baseras i regel på fler arbetade timmar vilket även ökar underlaget för skatt på arbete och hushållens disponibla inkomster. En ökning av hushållens inkomster medför i sin tur en högre konsumtion som genererar högre intäkter från mervärdesskatt och punktskatter. Skatteintäkterna får på så sätt en naturlig koppling till ekonomins tillväxt nominellt. Något motsvarande otvetydigt samband mellan ekonomisk tillväxt och utgiftsutveckling finns inte. Fler arbetade timmar innebär inte att utgifterna för exempelvis försvar och domstolsväsende behöver öka. Det är andra faktorer som styr utvecklingen av dessa utgifter. Fler arbetade timmar för också med sig ett högre skatteunderlag för kommuner och landsting vilket innebär att bidragen till kommunsektorn inte med automatik behöver öka. Medan sambandet mellan tillväxt och den offentliga sektorns skatteintäkter är ganska starkt är sambandet således betydligt svagare mellan tillväxten och de offentliga utgifterna. Det är av intresse att se genom vilka mekanismer på utgiftssidan, det starkare finansiella sparandet uppstår. I redovisningen ingår även effekten på det finansiella sparandet av att vissa skatter är nominellt fastställda. Tabell 3. Effektsammanställning Konjunkturjusterat sparande, % av trend-bnp 0,62 1,67 2,54 3,33 3,72 Förändring av det konjunkturjusterade sparandet 1,06 0,86 0,80 0,39 varav effekt av Vissa skatter är nominellt fixerade -0,02-0,02-0,02-0,02 Vissa utgifter är nominellt bestämda 0,28 0,22 0,18 0,18 Förvaltningsanslagens utveckling avviker från trend-bnp 0,25 0,15 0,15 0,07 De regelstyrda anslagen inte förändras i takt med trend-bnp 0,41 0,40 0,31 0,21 varav volymförändring (bland 12 större bidragsystem) 0,29 0,25 0,17 0,07 varav förändrad real ersättningsnivå (bland urval av ersättningssystem) 0,04 0,04 0,02 0,03 varav BNP-tillväxt /övrigt 0,09 0,12 0,12 0,11 Förändrade statsskuldsräntor 0,00 0,11 0,11 0,19 Summa "tillväxteffekter" (inkl. avsaknad av indexering) 0,64 0,51 0,45 0,37 Av tabellen framgår hur mycket olika faktorer bidrar till den årsvisa ökningen av det konjunkturjusterade sparandet. Särskilt har studerats: Effekten av att vissa skattesatser är nominellt fixerade (alkohol, fordonskatt m fl.) Effekten av att vissa utgifter är nominellt bestämda Effekten av att förvaltningsanslagen inte växer i takt med trend-bnp Effekten av volymförändringar, t.ex. färre sjuka och förtidspensionerade

4 4/8 Effekten av att vissa bidragsersättningar (till hushållen) saknar årlig uppräkning, exempelvis barnbidrag Effekten av att bidragen, främst till hushållen, trots årlig uppräkning, ökar långsammare än trend-bnp Effekt som utvecklingen av statsskuldsräntorna har på det offentliga sparandet Om man exkluderar den volymeffekt som uppkommer av att färre personer bedöms uppbära olika slags bidrag och effekten av ändrade räntekostnader så bidrar återstoden - tillväxteffekten - till att stärka den offentliga sektorns finansiella sparande med 0,37 0,64 procent av trend-bnp per år under perioden Siffran 0,64, förändringen 2012 är något uppblåst på grund av tillfälligt högre statsbidrag till kommunerna 2011 varför denna inte bör användas för vidare analys. En rimligare uppskattning av den årliga tillväxteffekten ligger i spannet 0,4 0,5 procent (0,37 0,51) av BNP då värdet för 2012 är exkluderat. Det är, som tidigare visats, också i den storleksordningen som det konjunkturjusterade sparandet brukar öka i ESV:s prognoser det sista kalkylåret. Nedan beskrivs de beräknade effekterna mer i detalj. Analysen av statens utgifter har utförts utifrån den kategoristruktur som anslagens pristyp medför. En särskild beskrivning av innebörden av pristyperna återfinns i en faktaruta längre bak i promemorian. Effekt av att vissa skatter är nominellt fixerade Några enskilda punktskatter är fastställda som ett nominellt skattebelopp per konsumerad enhet. Så är fallet för alkoholskatten där exempelvis skatten på etylalkohol utgår med 501,41 kronor per liter. Det nominella beloppet ökar emellertid inte automatiskt bara för att konsumentpriserna ökar. För andra punktskatter, såsom energiskatt och från och med 2012 även tobaksskatt, finns en automatisk indexering mot prisnivån. Förutom alkoholskatt saknar även fordonsskatt och skatt på trafikförsäkringspremier prisindexering. I kalkylen har effekten beräknats för hur dessa skatter skulle utvecklas om de hade räknats upp med konsumentprisindex. Det är en förhållandevis liten effekt, cirka 0,02 procent av trend-bnp årligen. Att det saknas indexering innebär en försvagning av det prognostiserade offentliga sparandet. Effekt av att vissa utgifter är nominellt bestämda och saknar automatisk indexering Under perioden bidrar de nominellt bestämda anslagen till en ökning av det konjunkturjusterade sparandet varje år. De sista åren i beräkningen är ökningen 0,18 procent av trend-bnp per år.

5 5/8 Effekt av att förvaltningsanslagen inte ökar i takt med BNP ESV:s prognoser på förvaltningsanslagen görs individuellt där hänsyn tas till flera olika faktorer. Utöver en prognos på kommande pris- och löneuppräkning, med produktivitetsavdrag, tas även hänsyn till beslut/förslag om ändrad anslagsnivå i de fall sådana aviserats i budgetpropositionen. Historisk utveckling, myndighetsprognoser och andra faktorer kan också påverka. Prognosen uttrycker således mer än vad en ren uppskrivning med pris- och löneuppräkning skulle motsvara även om denna naturligtvis är en viktig faktor. Utvecklingen för förvaltningsanslagen bidrar till att det finansiella sparandet ökar med i genomsnitt 0,15 procent av trend- BNP varje år under prognosperioden. Effekt av förändrat antal ersättningstagare I kalkylen har 12 anslag valts ut och specialstuderats. Dessa anslag har en tydlig volymkomponent samt är beloppsmässigt betydelsefulla. De anslag som har studerats representerar 65 procent av de totala utgifterna för de 44 regelstyrda anslag som finns på statens budget. De regelstyrda, tillika pris- och lönekänsliga anslagen, svarar sammantaget för 52 procent av de samlade utgifterna på budgeten. De anslag som analyserats närmare avseende volymkomponenten framgår av tabellen nedan: Tabell 4. Volymförändringar i 12 olika ersättningssystem - bidraget till förändringen av det finansiella sparandet Anslagsnomenklatur Anlagsnamn Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 0,13 0,10 0,08 0, Föräldraförsäkring -0,01-0,01-0,01-0, (del av) Aktivitetsstöd 0,09 0,08 0,06 0, Allmänna barnbidrag -0,01-0,01-0,01-0, Sjukpenning och rehabilitering m.m. -0,01 0,02 0,01 0, Kostnader för statlig assistansersättning -0,01-0,01-0,01-0, Garantipension till ålderspension -0,01 0,01 0,00-0, Lönebidrag och Samhall m.m. 0,01 0,00 0,00 0, Efterlevandepensioner till vuxna 0,01 0,01 0,01 0, Studiemedel m.m. 0,01 0,00 0,00 0, Bostadstillägg till pensionärer 0,01 0,01 0,01 0, Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 0,04 0,04 0,03 0,01 Anm: Effekten av en förändrad volym uttryckt som andel av trend-bnp. Tecken som det påverkar det finansiella sparandet. Ett positivt tecken innebär färre mottagare av bidraget vilket stärker sparandet. Som framgår av tabellen ovan är det främst färre mottagare av aktivitetsoch sjukersättning samt aktivitetsstöd som bidrar positivt till det finansiella sparandets utveckling.

6 6/8 Effekt av förändrad real ersättningsnivå Några statliga bidrag till hushållen är nominellt låsta. Det gäller exempelvis barn- och studiebidragen. Om dessa båda bidrag, samt ytterligare några få, hade räknats upp med konsumentprisindex skulle sparandet försvagas med 0,02 0,04 procent av trend-bnp per år. Avsaknaden av sådan uppräkning medför således en förstärkning av det finansiella sparandet i prognosen med motsvarande belopp. Effekten av att tillväxten och andra faktorer bidrar till att minska de regelstyrda anslagens andel av BNP De flesta bidrag bland de regelstyrda anslagen räknas upp med antingen konsumentprisindex eller löneutveckling. I normalfallet innebär detta emellertid att anslagen inte ökar i samma takt som nominell trend-bnp. Detta är naturligtvis helt i linje med hur bidragssystemen är utformade och dessutom konsistent med regeringens ambition att de statliga utgifterna bör minska något som andel av BNP. Denna tillväxteffekt minskar de regelstyrda anslagen med ungefär 0,1 procent av BNP årligen under prognosperioden varför den offentliga sektorns sparande stärks lika mycket. Effekten av statens räntekostnader Internationellt brukar kapitalnettot exkluderas från det finansiella sparandet vid beräkningen av det konjunkturjusterade sparande. Det primära finansiella sparandet är också det som används vid hållbarhetsberäkningar, som exempelvis kalkyler av den så kallade S2-indikatorn. Varken ESV eller någon annan svensk myndighet har hittills exkluderat räntenettot i konjunkturjusteringen. Likväl, eller kanske just därför, bör man särredovisa posten. I tabell 3 ovan anges den effekt som utvecklingen för statens räntekostnader (definierade enligt nationalräkenskaperna) har. Räntekostnaderna stiger i början av prognosperioden främst som en följd av de stigande räntenivåerna, men effekten av den snabbt sjunkande skulden dominerar därefter och sänker räntekostnaderna allt mer. Under de sista tre åren i kalkylen, , bidrar minskande räntekostnader till att årligen öka det finansiella sparandet med 0,1 0,2 procent av trend-bnp.

7 7/8 *** STATENS UTGIFTER SORTERADE EFTER PRISTYP *** I ESV:s prognosarbete delas anslagen in i tre olika så kallade pristyper. Indelningen görs med utgångspunkt från hur utgifterna årligen räknas upp. Tabell 5. Anslag sorterade efter pristyp, belopp enligt ESV:s marsprognos 2011 Miljone r kronor Nominellt bestämda anslag Förvaltningsanslag Regelstyrda anslag (exkl statsskuldsräntor) Tota lt Tota lt (e xkl sta tsskuldsrä ntor) Nominellt bestämda anslag. Anslag av denna pristyp är inte kopplade till ett regelverk som medför någon automatisk indexering av anslagsnivåerna. Anslagsjusteringar görs endast genom aktiva beslut av regeringen. Anslag i denna kategori utgörs framför allt av stöd av olika karaktär. Många är relativt små. Det finns dock två stora undantag: anslagen Bidrag för läkemedelsförmånerna och Kommunalekonomisk utjämning (generella statsbidrag). Förvaltningsanslag Dessa anslag utgörs i huvudsak av myndigheternas förvaltningsanslag. Det finns många små anslag av denna typ. Det rör sig om 342 anslag, utgörande 29 procent av de totala utgifterna beloppsmässigt. Uppräkningen av denna kategori av anslag styrs av utvecklingen för löner och priser samt med avdrag för produktivitetsutvecklingen. Utgifterna delas in i tre kategorier: löner, hyror och övrigt. Lönerna räknas upp med förändringen av timlönen i näringslivet minus ett produktivitetsavdrag 2. Hyrorna räknas upp med 70 procent av KPI-förändringen för hyresavtal som inte kan omförhandlas under aktuellt budgetår. För övriga hyresavtal görs en individuell omräkning. Kategorin övrigt omräknas med ett sammanvägt index avseende utgifter för myndighetsutövning. Förutom de rena förvaltningsanslagen ingår även försvaret samt anslaget för väg- och banhållning i denna pristyp. Dessa omräknas med utgångspunkt från särskilda index. För dessa sistnämnda anslag avgörs emellertid anslagsnivåerna i huvudsak av den förda politiken. Samtliga uppräkningsfaktorer som används för förvaltningsanslagen är laggade två år. Regelstyrda anslag. Dessa anslag omfattar främst de stora transfereringsanslagen (till hushållen). Dessa påverkas till stor del av 2 Produktivitetsförändring för tjänstemän i privat sektor.

8 8/8 volymförändringar såsom antalet arbetslösa och antalet sjukdagar, samt normalt också av prisutvecklingen. Under denna pristyp redovisas även utgifterna för statsskuldräntorna. Ränteutgifterna har dock hanterats separat i denna analys. ***************************************************************************

Analys Automatisk diskretionär finanspolitik ADF. Förklaringar till förändringen av det konjukturjusterade sparandet. ESV 2013:58 Analys nr 1

Analys Automatisk diskretionär finanspolitik ADF. Förklaringar till förändringen av det konjukturjusterade sparandet. ESV 2013:58 Analys nr 1 Analys Automatisk diskretionär finanspolitik ADF Förklaringar till förändringen av det konjukturjusterade sparandet ESV 2013:58 Analys nr 1 ESV:s analysserie innehåller fördjupade, egeninitierade analyser

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare

Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare Karolina Holmberg Johanna Modigsson Finanspolitiska rådets kansli 2015-08-27 Regeringens bedömning av strukturellt sparande jämförelse över tiden och med andra prognosmakare 1. Inledning Det strukturella

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten

Läs mer

Ny beräkning av konjunkturjusterade

Ny beräkning av konjunkturjusterade Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

5 De budgetpolitiska målen

5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2011. Stockholm 24 november 2010

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2011. Stockholm 24 november 2010 Pressmeddelande Stockholm 24 november 2010 Så blir din ekonomi i januari 2011 Få vinnare i årets prognos. Har du bostadslån med rörlig ränta får du det till och med sämre. Även många pensionärer får mindre

Läs mer

Statsskuldsräntor. 26 m.m.

Statsskuldsräntor. 26 m.m. Statsskuldsräntor 26 m.m. Förslag till statens budget för 2015 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.... 9 3 Räntor på

Läs mer

Den statliga. budgetprocessen. mars. april. juni. maj. augusti. juli. september. oktober

Den statliga. budgetprocessen. mars. april. juni. maj. augusti. juli. september. oktober Den statliga budgetprocessen januari februari mars april maj juli juni augusti september november december oktober Produktion: Finansdepartementet Tryckt hos Davidsons Tryckeri AB, mars 2008 Artikelnr:

Läs mer

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning PROP. 2014/15:1 Innehållsförteckning 8 9 10 Utgifter... 409 8.1 Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter... 409 8.1.1 Utgiftsramar för 2015... 410 8.1.2 Utgifter 2014 2018... 412 8.1.3 Utvecklingen

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

Höjning av alkoholskatten

Höjning av alkoholskatten Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjning av alkoholskatten April 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att punktskatterna på öl, vin, andra jästa drycker än vin

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Promemoria. Ny modell för att beräkna strukturellt sparande i offentlig sektor

Promemoria. Ny modell för att beräkna strukturellt sparande i offentlig sektor Promemoria Ny modell för att beräkna strukturellt sparande i offentlig sektor 1.1 Ny modell för att beräkna strukturellt sparande Den offentliga sektorns finansiella sparande varierar normalt med BNP.

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning PROP. 2011/12:1 Innehållsförteckning 7 Inkomster... 555 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 555 7.1.1 Skatt på arbete... 556 7.1.2 Skatt på kapital... 560 7.1.3 Skatt på konsumtion och insatsvaror...

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning...

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 2 Låt mig börja med att säga att Riksrevisionens rapport är mycket välgjord

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Prisindex för vård och omsorg

Prisindex för vård och omsorg PM 2009-03-19 1 (14) Avd för ekonomi och styrning Håkan Hellstrand Prisindex för vård och omsorg Slutsatser och förslag 1 Kommuner och landsting/regioner upphandlar en växande andel av sin verksamhet.

Läs mer

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Rapport till Finanspolitiska rådet 216/1 Flyktinginvandring Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Lina Aldén och Mats Hammarstedt Institutionen för nationalekonomi och statistik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Hushållen får ytterligare ett år med bättre ekonomi

Hushållen får ytterligare ett år med bättre ekonomi Aktuell analys 19 februari 2016 Hushållen får ytterligare ett år med bättre ekonomi Arbetslösa, pensionärer och löntagarhushåll får alla det bättre 2016 jämfört med förra året. Efter höjningen av arbetslöshetsersättningen

Läs mer

Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket

Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket RiR 2009:17 Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket Regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2010 ISBN 978 91 7086 190 1 RiR 2009:17 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Till regeringen

Läs mer

5 Den offentliga sektorns inkomster

5 Den offentliga sektorns inkomster Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11

Läs mer

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Sänkt mervärdesskatt på mindre reparationer

Sänkt mervärdesskatt på mindre reparationer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt mervärdesskatt på mindre reparationer Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll Inför budgetpropositionen för 2017 är det angeläget att skatteförslag

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011

Finanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011 Finanspolitiska rådets rapport 2011 Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011 Rapportens innehåll De offentliga finanserna och reformutrymmet Finansiell stabilitet Arbetsmarknaden Skatterna Regeringens utbildningsreformer

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN BESKRIVNING AV STATISTIKEN NR0108 Avdelningen för Nationalräkenskaper/

STATISTISKA CENTRALBYRÅN BESKRIVNING AV STATISTIKEN NR0108 Avdelningen för Nationalräkenskaper/ 2008-10-23, rev 2013-04-02 1(8) Offentliga sektorns sparande och bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier: Förfarandet vid alltför stora underskott (Excessive Deficit Procedure, EDP) 2007 NR0108 I denna

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2012:1

Statsupplåning. Prognos och analys 2012:1 Statsupplåning Prognos och analys 212:1 SAMMANFATTNING 1 BUDGETBALANS TROTS SVAG KONJUNKTUR 2 Svensk ekonomi bromsar in 2 Svagare konjunktur gör avtryck i statsfinanserna 3 Budgetsaldot och statens finansiella

Läs mer

Månadsrapport maj 2014

Månadsrapport maj 2014 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 51,3 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 51,3 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

MÅNADSRAPPORT. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari 2015 2015-03-24 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG

MÅNADSRAPPORT. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari 2015 2015-03-24 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG MÅNADSRAPPORT Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari 2015 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG Sammanfattning och analys Efter februari redovisar förvaltningen ett plus på 1,7

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Rapport 2015-10-26 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal...

Läs mer

Slutrapport Team Linus. Samordningsförbundet i Motala Vadstena

Slutrapport Team Linus. Samordningsförbundet i Motala Vadstena Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Team Linus Samordningsförbundet i Motala Vadstena 18/4-2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Uppdraget... 4 Vad är NyttoSam?... 4 Avgränsningar

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018

Budgetunderlag 2016 2018 Budgetunderlag 2016 2018 Del 2 Försäkringsförmåner Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 17 1:4 Tandvårdsförmåner Anslagspost

Läs mer

Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket

Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket RiR 2009:14 Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket Regeringens redovisning i 2009 års ekonomiska vårproposition ISBN 978 91 7086 187 1 RiR 2009:14 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Regeringen

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015

Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 Lönebildningsrapporten 2014 87 FÖRDJUPNING Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015 I denna fördjupning redovisas Konjunkturinstitutets preliminära bedömning av hur

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden

Läs mer

Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014

Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014 Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014 Olika bedömningar SKLs Ekonomirapport 2014 Finansdepartementet: Ekonomiska vårpropositionen 2014 Konjunkturinstitutet:

Läs mer

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad

Läs mer

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13) Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (13) Finansplan 2016-2018 Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015 Sida 2 (13) Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2015 en strategisk plan

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-06-22 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Skattekontot och intäktsräntan

Skattekontot och intäktsräntan PM 1(23) Mats Andersson 010-574 80 84 Patrik Andreasson 010-573 51 14 Skattekontot och intäktsräntan 1 Bakgrund Skatteverket har under senare tid sett flera tecken på att skattekontot har börjat användas

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Allmänna bidrag till. 25 kommuner

Allmänna bidrag till. 25 kommuner Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2014 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Kommittédirektiv. Redovisning m.m. av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur. Dir. 2008:114

Kommittédirektiv. Redovisning m.m. av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur. Dir. 2008:114 Kommittédirektiv Redovisning m.m. av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur Dir. 2008:114 Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Lagrådsremiss. Förhandsbesked i punktskattefrågor. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Förhandsbesked i punktskattefrågor. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Förhandsbesked i punktskattefrågor Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 15 mars 2001 Bosse Ringholm Anita Saldén Enérus (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 Boverket Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Boverket april 2006 Titel:

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002

En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002 En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002 Rapport med räkneexempel och kommentar från Svenskt Näringsliv Förord Det finns goda möjligheter att

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:100

Regeringens proposition 2005/06:100 Regeringens proposition 2005/06:100 2006 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt tilläggsbudget m.m. Regeringens proposition 2005/06:100

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2012 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Äldres deltagande på arbetsmarknaden Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden

Läs mer

Månadsrapport. Socialnämnden 2013-12-11

Månadsrapport. Socialnämnden 2013-12-11 Månadsrapport Socialnämnden 2013-12-11 Innehållsförteckning 1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd... 3 1.1 Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt ekonomisk effekt... 5

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016

Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se. Månadsrapport. Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 2016 Foto: Caiaimage, Tymon H. Pigon / whiteboxstudios.se Månadsrapport Februari 2016 Beslutas i landstingsstyrelsen 24 maj 2016 Stockholms läns landsting Månadsrapport per februari 2016 2 (9) Perioden

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2004-11-09 Prognos för 2005 Pensionärerna är förlorare Höjt grundavdrag och ytterligare kompensation för egenavgiften ökar hushållens

Läs mer

Månadsrapport maj 2015

Månadsrapport maj 2015 Månadsrapport maj Ekonomiskt resultat -05-31 136,2 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med maj uppgår till 136,2 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var

Läs mer

Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad PO för år 2014

Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad PO för år 2014 2013-04-19 1 (12) CIRKULÄR 13:16 Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Siv Stjernborg m.fl. EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad PO för år

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning Samordningsförbunden Skövde och HjoTiBorg 2010-02-17 payoff Kunskapens

Läs mer

Sammanfattning av Underlag till statens finansiella sparande kvartal 4 2015

Sammanfattning av Underlag till statens finansiella sparande kvartal 4 2015 Sammanfattning av Underlag till statens finansiella sparande kvartal 4 2015 Negativt finansiellt sparande fjärde kvartalet Resultatet av den preliminära beräkningen för fjärde kvartalet 2015 visar ett

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 Föreningssparbankens andra Tysklandpanel Tysklands reformer och konjunktur i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tyskland godkänd reformpolitik

Läs mer

Bilaga. Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering

Bilaga. Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område

Läs mer

Finanspolitik och det Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Köpenhamn, 22/9-09

Finanspolitik och det Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Köpenhamn, 22/9-09 Finanspolitik och det Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Köpenhamn, 22/9-09 Disposition 1. Rådet och dess uppdrag 2. Finanspolitiken i krisen 3. Hur har rådet fungerat? Finanspolitiska rådet

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering

Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering 1 . 2 Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2017-03-29 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn % 4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster

Läs mer

Månadsrapport juli 2012

Månadsrapport juli 2012 Månadsrapport juli 2012 Tillgänglighet till specialiserad vård Vårdgaranti och kömiljard Under semestermånaderna har färre verksamheter nått målen för vårdgaranti och kömiljard. Flera förbättringsarbeten

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2

Läs mer

1 (10) Dok.bet. PID136806 Version 2.1 Dnr/ref. 2016-02-17. användarmanual PM59003 1.0

1 (10) Dok.bet. PID136806 Version 2.1 Dnr/ref. 2016-02-17. användarmanual PM59003 1.0 1 (10) användarmanual 2 (10) Innehåll Pensionsmyndighetens typfallsmodell för pensionsberäkningar... 3 Installation... 3 Start av modellen... 3 Verktygsfält... 4 Välja språk... 4 Ingångsvärden till modellen...

Läs mer

Tabell 1: Beräknade brutto/nettointäkter från effektskatten vid olika skattenivåer under perioden 2016-2017 12 648 kr/mw/månad, mkr

Tabell 1: Beräknade brutto/nettointäkter från effektskatten vid olika skattenivåer under perioden 2016-2017 12 648 kr/mw/månad, mkr 2015-09-16 Dnr 2015:1436 Uppdraget är följande: - Skatten på termisk effekt i kärnkraftverk avskaffas i tre lika stora steg åren 2016, 2017 samt 2018. - Energiskatten på el höjs i tre steg åren 2016, 2017

Läs mer

129 människor drunknade 2013

129 människor drunknade 2013 ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER FIN SOMMAR - MÅNGA BADOLYCKOR 129 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 129 personer omkommit i drunkningsolyckor

Läs mer