Sammanfattning av Underlag till statens finansiella sparande kvartal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning av Underlag till statens finansiella sparande kvartal 4 2015"

Transkript

1 Sammanfattning av Underlag till statens finansiella sparande kvartal Negativt finansiellt sparande fjärde kvartalet Resultatet av den preliminära beräkningen för fjärde kvartalet 2015 visar ett negativt finansiellt sparande på 20,8 miljarder kronor. Jämfört med fjärde kvartalet föregående år förbättrades det finansiella sparandet med nästan 5 miljarder kronor. För helåret 2015 blev det finansiella sparandet -11,7 miljarder kronor, vilket var en förbättring med drygt 37 miljarder kronor jämfört med Inkomsterna ökade 27 miljarder Inkomsterna i staten uppgick till 306 miljarder kronor fjärde kvartalet vilket är en ökning med 10 procent, jämfört med samma period i fjol. För helåret uppgick inkomsterna till miljarder kronor vilket är en ökning med 72 miljarder kronor jämfört med Skatter på produktion och import ökade med 10 procent eller 21 miljarder kronor. Totalt uppgick de till 239 miljarder kronor under fjärde kvartalet Det är främst moms och löneskatter som står för ökningen varav löneskatterna ökar till följd av en högre lönesumma. För helåret uppgick inkomsterna till 894 miljarder kronor vilket är en ökning med 50 miljarder kronor jämfört med De löpande inkomst- och förmögenhetsskattena ökade med 11 procent eller 5,2 miljarder kronor under kvartalet. För helåret uppgick inkomsterna till 215 miljarder kronor vilket är en ökning med 21 miljarder kronor jämfört med Utgifterna ökade 21 miljarder De totala utgifterna ökade med 7 procent eller 21 miljarder kronor under fjärde kvartalet Totalt uppgick statens utgifter till 306 miljarder kronor. För helåret uppgick utgifterna till miljarder kronor vilket är en ökning med 25 miljarder kronor jämfört med Den statliga konsumtionen ökade med 6 procent vilket var en utgiftsökning med 3,8 miljarder jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Sociala naturaförmåner var den utgiftspunkt som hade den största procentuella ökningen samtidigt som Löner och sociala avgifter hade den största beloppsmässiga ökningen. För helåret uppgick konsumtionsutgifterna till 225 miljarder kronor vilket är en ökning med 9 miljarder kronor jämfört med Räntekostnaden för statsskulden uppgick till 4,0 miljarder kronor fjärde kvartalet Det är en minskning med 16 procent jämfört med fjärde kvartalet De minskade kostnaderna beror delvis på att Riksgälden lånat till en lägre ränta. För helåret uppgick utgifterna till 18 miljarder kronor vilket är en minskning med 5 miljarder kronor jämfört med 2014.

2 Transfereringar till kommuner ökade mest Transfereringar är den största posten på utgiftssidan och de blev 236 miljarder kronor fjärde kvartalet, 72 procent av utgifterna. Transfereringarna 2015 blev 867 miljarder, 30 miljarder mer än Bidragen till kommunala sektorn ökade med 13,9 miljarder kronor till 92 miljarder fjärde kvartalet. I december betalades 9,8 miljarder i tillfälligt stöd till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen. För 2015 uppgick bidragen till kommunala sektorn till 318 miljarder, en ökning med 19 miljarder jämfört med Bidragen till hushållssektorn ökade med 0,9 miljarder kronor netto fjärde kvartalet. Den största ökningen avser sjukpenning och rehabilitering som ökade med 1 miljard fjärde kvartalet och 4,2 miljarder mellan åren. Även statlig assistansersättning och etableringsersättning till nyanlända har ökat väsentligt medan aktivitets- och sjukersättningar samt garantipension minskat mest. För 2015 uppgick bidragen till hushållssektorn till 309 miljarder kronor vilket är en ökning med 4,8 miljarder kronor jämfört med Analys av inkomster kvartal 4, 2015 Inkomsterna ökar med 10 procent Inkomsterna i staten fjärde kvartalet uppgår till drygt 306 miljarder kronor, vilket är en ökning med 10 procent, 27 miljarder kronor, jämfört med samma period i fjol. För helåret 2015 uppgår intäkterna till miljarder kronor. Produktskatter ökar med drygt 13 miljarder kronor. Mervärdesskatten ökar med 11 miljarder kronor medan övriga punktskatter såsom energiskatter, tobakskatter och alkoholskatter ökar något. Tillsammans ger dessa skatter en ökning på 2 miljard kronor jämfört med samma period förra året. För helåret 2015 uppgår intäkterna till 489 miljarder kronor, vilket är en ökning med 28 miljarder kronor. Övriga produktionsskatter ökar med 8 miljarder kronor. Av dessa står löneskatterna för hela ökningen till följd av en högre lönesumma i ekonomin. Övriga produktionsskatter inklusive Kommunal fastighetsavgift och fastighetsskatt är i stort oförändrade. För helåret 2015 uppgår intäkterna till 404 miljarder kronor, en ökning med 21 miljarder kronor. Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter ökar med 5,2 miljarder av dessa ökar hushållen med 1,0 miljard kronor medan bolagen ökar med 4,0 miljarder kronor. Totala hushållsskatter ökar 8,0 miljarder kronor men av dessa går 6,8 miljarder kronor till kommuner och landsting. Jobbskatteavdraget och RUT- och ROT ökar någon procent. För helåret 2015 uppgår intäkterna till 215 miljarder kronor, en ökning med 20 miljarder kronor av ökningen avser 17 miljarder kronor bolagsskatter. Transfereringsinkomsterna är oförändrat 8,0 miljarder kronor. För helåret 2015 uppgår intäkterna till 27 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,2 miljarder kronor.

3 Analys av utgifter kvartal 4 Total konsumtion ökar 6 procent Den statliga konsumtionen ökade med 6 procent fjärde kvartalet Det är en utgiftsökning med 3,8 miljarder jämfört med fjärde kvartalet På helåret ökade den statliga konsumtionen med 4 procent, drygt 9 miljarder kronor. Sociala naturaförmåner var den utgiftspunkt som hade den största procentuella ökningen samtidigt som Löner och sociala utgifter hade den beloppsmässigt största ökningen. Ökningstakten på sociala naturaförmåner tilltog fjärde kvartalet Under fjärde kvartalet 2015 ökade utgifterna för de sociala naturaförmånerna med hela 18 procent eller 0,7 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal På helåret var motsvarande förändring 13 procent eller 1,8 miljarder kronor. Den i särklass största förändringen återfinns hos Migrationsverkets anslag Ersättningar och bostadskostnader, Boende för asylsökande 1 som detta kvartal ökade med 83 procent, 0,6 miljarder kronor. På helåret var ökningen 64 procent vilket motsvarade 1 miljard kronor. Förändringen beror på den stora ökningen av antalet asylsökande och att efterfrågan på platser i anläggningsboende överstiger antalet avtalade platser. För att anpassa tillgången på platser har det varit nödvändigt att utöka antalet tillfälliga boenden genom direktupphandling. Dessa platser är betydligt dyrare än avtalade platser. Arbetsförmedlingen har två anslag som utmärker sig. Anslaget Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökade med 18 procent, 0,1 miljarder kronor till följd av ökat deltagrantal. På helåret var ökningen 17 procent, knappt 0,5 miljarder. Samtidigt minskade anslaget Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare med 18 procent, knappt 0,1 miljarder kronor på kvartalet. Minskningen beror bland annat på att köp av tjänsten LOTS har avvecklats under året. På helåret visade däremot anslaget en sammantagen ökning på 11 procent till följd av den starka utvecklingen under årets två första kvartal. Anslaget får bland annat användas för utgifter som avser deltagare i arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik och förberedande insatser eller projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning. Omkostnader för konsumtion ökade med 5 procent Omkostnader för konsumtion utgör nästan hälften av de totala konsumtionsutgifterna. Fjärde kvartalet 2015 ökade omkostnaderna med 5 procent, 1,9 miljarder kronor jämfört med motsvarande period föregående år. På helåret ökade omkostnaderna med 4 procent eller 3,6 miljarder kronor. 1 Efter en utredning på NR beslutades det att boendekostnader för asylboende ska redovisas som sociala naturaförmåner. Art 5 Lokalhyror under anslagsposten Boende för asylsökande förs om i sin helhet. Definitionen på sociala naturaförmåner utgår från att Migrationsverket står för kostnaden men att det är en extern/privat utförare som erbjuder och utför tjänsten där hushållen är mottagare.

4 Kraftig ökning av Migrationsverkets omkostnader för inköp av varor och tjänster Inköp av varor och tjänster är den största utgiftsposten under omkostnader för konsumtion. Fjärde kvartalet 2015 ökade myndigheternas inköp av varor och tjänster med 4 procent, 1,3 miljarder kronor, jämfört med motsvarande period föregående år. På helåret var den procentuella förändringen också 4 procent vilket motsvarade 3,9 miljarder kronor. Migrationsverket ökade sina omkostnader för inköp av varor och tjänster med 114 procent, 0,8 miljarder kronor, fjärde kvartalet En stor del av förändringen återfinns under anslaget Ersättningar och bostadskostnader. Under fjärde kvartalet ökade anslaget med 166 procent, drygt 0,5 miljarder kronor. Det var främst utgifter för köpta konsumtionsvaror och livsmedel som ökade. På grund av det stora antalet asylsökande tvingas Migrationsverket ordna tillfälliga boendeplatser där möjlighet till självhushåll ofta saknas. På helåret ökade Migrationsverket sina omkostnader för inköp av varor och tjänster med 1,1 miljard kronor, en ökning med 71 procent. Anslaget Ersättningar och bostadskostnader stod för 0,8 miljarder av dessa. Under kvartalet ökade Statens fastighetsverk sina omkostnader med 20 procent, 108 miljoner kronor. De ökade omkostnaderna avsåg i huvudsak ökade utgifter för köpta tjänster från utomstatlig leverantör. På helåret var motsvarande ökning 32 procent eller knappt 0,5 miljarder kronor. Försvarsmyndigheternas utgifter för inköp av varor och tjänster har minskat med 0,2 miljarder kronor (2 procent). Förändringen under kvartalet avser främst minskade kostnader för varor i anslutning till anskaffning och underhåll av materiel. Ackumulerade utfallet har ökat med 0,8 miljarder kronor (5 %) vilket väsentligen förklaras av ökade utgifter för tjänster till förbandsverksamheten. Måttlig ökning av lokalhyror Statens omkostnader för lokalhyror ökade med 2 procent mellan fjärde kvartalet 2014 och Beloppsmässigt uppgick ökningen till 0,1 miljarder kronor. På helåret ökade hyrorna med 3 procent eller knappt 0,5 miljarder kronor. Migrationsverket ökade sina lokalkostnader med 37 procent, 17 miljoner kronor fjärde kvartalet. På helåret 2015 var ökningen 9 procent vilket motsvarar 20 miljoner kronor. Kriminalvården ökade sina kostnader för lokaler med 10 procent mellan fjärde kvartalet 2014 och Ökningen avser kontinuerliga förnyelser och uppdatering av hyreskontrakt. Egenutveckling minskade på kvartalet men ökade på helåret Aktivering av material inom egenutvecklade investeringar hade ett utfall på 6,8 miljarder kronor fjärde kvartalet Det var en minskning med 6 procent eller 0,4 miljarder jämfört med fjärde kvartalet På helåret däremot ökade material inom egenutvecklade investeringar med 4 procent vilket motsvarade en ökning på knappt en miljard kronor. Trafikverket stod för merparten, 91 procent, av omkostnaderna. Under kvartalet minskade aktivering av material med 9 procent vilket motsvarade 580 miljoner kronor. På helåret rapporterade Trafikverket däremot en ökning på 2 procent, 400 miljoner kronor. Huvuddelen av omkostnaderna återfinns under anslaget

5 Utveckling av statens transportinfrastruktur. Statens fastighetsverk har från och med 2015 börjat aktivera egenutvecklade investeringar i en högre grad än förut. Under fjärde kvartalet 2015 rapporterade myndigheten 196 miljoner kronor på dessa utgifter. På helåret var motsvarande belopp 689 miljoner kronor. Löner och sociala avgifter ökade med 4 procent Kostnaden för löner och sociala avgifter uppgick till 37 miljarder kronor under fjärde kvartalet 2015, en ökning med 4 procent jämfört med fjärde kvartalet För helåret 2015 var ökningen 3 procent för löner och sociala avgifter. Myndigheternas lönekostnader ökade med 3 procent Migrationsverket var den myndighet vars lönekostnader ökade mest både procentuellt och beloppsmässigt. Under fjärde kvartalet 2015 ökade myndigheten sina lönekostnader med 47 procent jämfört med samma kvartal Migrationsverket har under lång tid haft en hög arbetsbelastning till följd av det stora antalet asylsökande. Ökat behov av personalresurser, främst inom den operativa verksamheten samt högre kostnader för övertid förklarar utgiftsökningen avseende löner för perioden. På helåret 2015 ökade myndigheten sina lönekostnader med 29 procent jämfört med föregående år och medeltalet anställda har ökat med personer till 6 265, 2015 jämfört med föregående år. Arbetsförmedlingens lönekostnader har ökat med 130 miljoner eller 12 procent fjärde kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal Ökningen kan bland annat förklaras av att myndigheten under andra kvartalet 2015 avslutade tjänsten LOTS för att istället anställa egna etableringsresurser. En omallokering har då skett inom anslaget Etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare från sociala naturaförmåner till löner. Antalet anställda har även ökat på myndigheten på grund av utökade anslag till etableringsuppdraget. På helåret 2015 ökade arbetsförmedlingen sina lönekostnader med 8 procent. Antalet årsarbetskrafter har ökat med 885 personer. Göteborgs universitet, Uppsala universitet samt Karolinska institutet har alla ökat sina lönekostnader med 8 procent fjärde kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal föregående år. Samtliga universitet har ökat antalet anställda under 2015 till följd av växande verksamhet. En myndighet som har minskat sina lönekostnader är Skogsstyrelsen, fjärde kvartalet 2015 var myndighetens lönekostnader 40 procent lägre jämfört med föregående år. Minskingen beror främst på att arbetsmarknadsprojektet Skogsstyrelsen och arbetsförmedlingen tillsammans håller på att avslutas. Sociala avgifter ökade med 7 procent De sociala avgifterna uppgick till knappt 12 miljarder kronor fjärde kvartalet 2015 vilket är en ökning med 7 procent jämfört med samma kvartal För helåret ökade sociala avgifter med 3 procent vilket följer utvecklingen för lönekostnader. Den stora skillnaden i utvecklingen av lönekostnader jämfört med sociala avgifter för fjärde kvartalet 2015 kan förklaras av att Stockholms universitet hade en tillfälligt låg social avgift för fjärde kvartalet Stockholms universitet hade under flera år betalat för mycket i avgift till SPV, detta korrigerades under fjärde kvartalet 2014 vilket gjorde att ökningen av sociala avgifter blev 218 procent fjärde kvartalet 2015 för Stockholms universitet.

6 Regeringen aviserade i vårändringsbudgeten 2015 att tidigare nedsättning av sociala avgifter för unga slopas stegvis under Förändringen påverkar framförallt försvarsmyndigheterna som i större utsträckning än andra myndigheter har anställda i åldersgruppen Försvarsmyndigheternas sociala avgifter ökade med 13 procent fjärde kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal 2014, lönekostnaderna för försvarsmyndigheterna var 3 procent för samma period. På helåret ökade försvarsmyndigheternas kostnader för sociala avgifter med 6 procent jämfört med 2014 medan lönekostnaderna ökade med 3 procent för samma period. Myndigheternas försäljning ökade med 2 procent Under fjärde kvartalet ökade myndigheterna sin externa försäljning med 3 procent, den interna försäljningen förblev oförändrad jämfört med motsvarande kvartal Totalt uppgick försäljningen till drygt 11 miljarder kronor varav 8 miljarder var extern försäljning och 3 miljarder intern försäljning. För helåret 2015 ökade den totala försäljningen med 1 procent jämfört med föregående år. Stockholms universitet har ökat sin externa försäljning med 239 procent fjärde kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal föregående år, vilket delvis kan förklaras med ökade uppdragsintäkter. Statens historiska museer har ökat sin försäljning med 43 miljoner jämfört med fjärde kvartalet Ökningen kan bland annat förklaras av att myndigheten har tagit över den arkeologiska uppdragsverksamheten från Riksantikvarieämbetet som istället har minskat sin totala försäljning. CSN har ökat sin försäljning med 108 procent under fjärde kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal föregående år. Ökningen beror bland annat på det av riksdagen fattade beslutet om att höja påminnelseavgiften för låntagare från 200 till 450 kronor och expeditionsavgiften från 120 till 150 kronor från och med Investeringar Investeringar i järnväg ökar Investeringarna i byggnader och anläggningar minskade netto med 0,7 miljarder kronor fjärde kvartalet. Trafikverket som står för merparten av investeringarna minskade sina investeringar fjärde kvartalet med 6,0 procent. Järnväginvesteringarna var oförändrade medan vägsinvesteringarna minskade med 0,7 miljarder kronor. Polismyndigheten ökar sina maskininvesteringar med 0,4 miljarder bl.a. bestående av sju helikoptrar under det sista kvartalet. För helåret 2015 minskar investeringarna med 0,1 miljard kronor. Trafikverkets investeringar ökar med 0,5 miljard kronor. Järnvägsinvesteringar ökar med 1,8 miljarder kronor medan väginvesteringar minskar med 1,4 miljarder kronor. Militära investeringar minskar Försvarsmyndigheternas militära investeringar uppgick till 0,8 miljarder kronor under kvartalet, vilket är en minskning med 0,4 miljarder kronor (35 procent). Ackumulerat uppgår investeringarna till 5,9 miljarder kronor, en minskning med 0,7 miljarder kronor. Leveranserna under kvartalet avsåg bl.a. bandvagnar, helikopter 14 och telekommunikationsmateriel. Under året har 2,9 miljarder kronor avseende utgifter för utveckling och produktionsförberedelser för JAS 39 E förts som förskott, en ökning med 0,9 miljarder från föregående år.

7 Försvarsmyndigheternas investeringar i byggnader och anläggningar uppgår till 0,3 miljarder kronor, en minskning med knappt 0,2 miljarder kronor under kvartalet (- 37 %) och med 0,4 miljarder kronor ackumulerat (-30 %). Minskningen avser Fortifikationsverkets investeringar som under hela året legat på en lägre nivå än föregående år, under vilket investeringsverksamheten låg på en högre nivå än normalt, med bl.a. stora investeringar i Ronneby. Räntor Statsskuldsräntor Räntekostnaden för statsskulden uppgick till 4,0 miljarder kronor fjärde kvartalet Det är en minskning med nästan 1 miljard jämfört med fjärde kvartalet Totalt för helåret 2015 så har statsskuldsräntorna minskat med 5 miljarder jämfört med Övriga räntekostnader Övriga räntekostnader uppgick till 0,2 miljarder fjärde kvartalet 2015 vilket är en liten minskning jämfört med motsvarande kvartal I posten ligger inomstatliga intäkts- och kostnadsräntor samt utomstatliga kostnadsräntor. De utomstatliga räntekostnaderna innehåller också räntor för premiepensionen som senare ska betalas ut till hushållen. Pengarna placeras i Riksgälden ett år innan de betalas ut till respektive hushåll. Hur stor ränta som ska tillgodoräknas hushållen bestäms inte förrän i december året efter. För 2014 och 2015 redovisas prognosvärden. Räntor för egenutvecklade investeringar Räntor för egenutvecklade investeringar redovisas som en minuspost då de minskar räntekostnaderna. Myndigheterna finansierar egenutvecklade investeringar, till exempel IT-system, vägar, järnvägar med lån i Riksgälden. När investeringen är klar flyttas räntekostnaderna till investeringar istället för investeringar i byggnader och anläggningar eller Forskning och utveckling, immateriella investeringar. Räntorna för egenutvecklade investeringar uppgick till 4 miljoner kronor kvartal 4 år 2015 vilket är något lägre jämfört med samma period föregående år. Beredskapslagring Beredskapsvarulagret har under kvartalet ökat med 4,4 miljarder kronor mer än vad som framgår i underlaget. Ökningen avser komponentsatser från demonterat materiel som avförts från beredskapsinventarier. Totalt under 2014 och 2015 har materiel för 4,3 miljarder kronor avförts, varav en del, efter särskild värdering, alltså istället tagits upp som lagertillgång.

8 Transfereringar Löpande transfereringar till utlandet ökade 4,9 miljarder kronor fjärde kvartalet och uppgick till 18,6 miljarder kronor. Mellan åren blev ökningen 1,5 miljarder kronor. EU-avgiften ökade fjärde kvartalet men minskade 2015 Transfereringar till EU-institutioner avser EU-avgiften som enligt det uppdaterade Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS) omfattar BNI-baserad avgift, mervärdesskattebaserad avgift och Storbritanniens budgetreduktion. Avgiften totalt blev 7,1 miljarder kronor vilket är 1 miljard högre än fjärde kvartalet Mellan åren blev det däremot en minskning med 0,5 miljarder kronor. BNI-avgiften blev 0,9 miljarder kronor högre fjärde kvartalet men 0,3 miljarder kronor lägre för Den lägre avgiften för 2015 beror på EU:s lägre budget från 2014 som i sin tur är ett resultat av rådets och parlamentets uppgörelse om den fleråriga budgetramen för Den mervärdesskattebaserade avgiften blev något högre fjärde kvartalet men drygt 0,2 miljarder kronor lägre för Minskningen mellan åren beror på Sveriges rabatt för perioden (Det egnamedelbeslut som reglerar Sveriges rabatt för perioden väntas träda i kraft först 2016 eftersom det först måste godkännas av medlemsstaternas nationella parlament. Beslutet har dock verkan från och med 2014 och kommer att tillämpas retroaktivt.) Tullavgift ingår inte här utan den del som Sverige får behålla redovisas istället som försäljningsinkomst. Högre transfereringar till övriga länder Transfereringar till övriga länder, totalt 10,5 miljarder kronor fjärde kvartalet, har ökat med 3,5 miljarder. Sidas biståndverksamhet ökade 3,4 miljarder. En stor del av ökningen förklaras av att Sida efter regeringsbeslut om tidigareläggning betalat ut 2,5 miljarder i stöd till organisationer för Dessa stöd har gått till verksamheter inom FN. Enligt nationalräkenskapernas beslut ska transaktionen redovisas kassamässigt. Migrationsverkets utbetalning av dagersättning till asylsökande redovisas från och med denna publicering som bidrag till övriga länder. Dagersättningen redovisades tidigare som bidrag till hushåll. Det som tidigare redovisats som bidrag till hushåll på anslaget Ersättningar och bostadskostnader, anslagsposten Ersättningar till asylsökande samt anslaget Utresor för avvisade och utvisade klassas om till bidrag till övriga länder. Nationalräkenskaperna har efter utredning beslutat att person utan uppehållstillstånd representerar ett utländskt hushåll. Kontanta ersättningar som ges direkt till individer betraktas då som transferering till det land individen tillhör. Mellan åren ökade transfereringar till övriga länder med 1,6 miljarder kronor. Sidas biståndverksamhet till övriga länder ökade 0,8 miljarder. Migrationsverkets dagersättning till asylsökande ökade 0,6 miljarder och Kammarkollegiets avgifter till FN ökade 0,3 miljarder mellan åren.

9 Löpande transfereringar inom Sverige ökade 15 miljarder kronor fjärde kvartalet och uppgick till 213 miljarder. För 2015 var ökningen 29 miljarder och de uppgick till 795 miljarder. Löpande transfereringar till företagssektorn har minskat 0,9 miljarder kronor netto fjärde kvartalet och 0,6 miljarder mellan åren Transfereringar till privata företag minskade 1 miljard kronor till 7,3 miljarder fjärde kvartalet. Jordbruksverkets utbetalningar av EU:s landsbygdsstöd till företag blev 1,1 miljarder lägre fjärde kvartalet och mellan åren. Arbetsförmedlingens kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade något fjärde kvartalet men ökade 0,2 miljarder mellan åren. Stöd för nystartsjobb och yrkesintroduktion redovisas enligt uppdaterade ENS brutto. Dessa stöd till privata företag har minskat 0,1 miljarder fjärde kvartalet men ökat 0,1 miljarder för året. Transfereringar till statliga bolag ökade 0,3 miljarder kronor fjärde kvartalet och ackumulerat. Statliga bolag fick 8,4 miljarder Kärnavfallsfonden transferering till statliga bolag ökade 0,2 miljarder kvartal 4 och 0,4 miljarder mellan åren. Löpande transfereringar till kommunala sektorn ökade 14 miljarder kronor till 92 miljarder fjärde kvartalet. Mellan åren blev ökningen 19 miljarder. När ENS uppdaterades höjdes nivån för transfereringar till den kommunala sektorn med drygt 20 miljarder kronor per kvartal. Skatterna redovisas per sektor, det vill säga, fördelat på staten, kommunerna och ålderpensionssystemet. Detta innebär att de stora skattereduktionerna, framför allt jobbskatteavdraget och skattereduktionen för hemtjänster, gör att statens skatteintäkter från hushållen blir negativa. Enligt de redovisningsprinciper som nationalräkenskaperna tillämpar måste därför en del av dessa skattereduktioner räknas av mot den kommunalskatt som hushållen betalar trots att skattereduktionerna belastar statens budget. Genom att nationalräkenskaperna på inkomstsidan flyttar en del av skattereduktionerna från staten till kommunerna så måste man kompensera kommunerna med ett fiktivt statsbidrag som är lika stort som den skattereduktion man räknar av från den kommunala skatten. Det innebär att den kommunala inkomstskatten som nationalräkenskaperna redovisar är betydligt lägre än den kommunalskatt som Skatteverket redovisar vid den årliga inkomsttaxeringen. Drygt 60 miljarder i kommunalekonomisk utjämning liksom i skattereduktion 2015 Den kommunalekonomiska utjämningen, nästan16 miljarder kronor per kvartal, minskade med 0,4 miljarder fjärde kvartalet och 1,5 miljarder mellan åren. Minskningen beror på att avdragsrätten för pensionssparande togs bort 2015 vilket medförde ökade skattemedel till kommunerna. Därför minskades den kommunalekonomiska utjämningen i motsvarande grad. Under 2013 och 2014 ökade den kommunalekonomiska utjämningen eftersom kommunerna kompenserades för beslut som påverkar deras skatteunderlag negativt, framför allt sänkt skatt för pensionärer. En förändring av det kommunalekonomiska utjämningssystemet bidrog också till ökade bidrag Skattereduktioner ökade med 0,3 miljarder till knappt16 miljarder kronor mellan kvartalen. Mellan åren blev ökningen 1,5 miljarder till 62 miljarder. Kommunmomsen avseende primärkommuner uppgick till 11 miljarder fjärde kvartalet, en ökning med 0,1 miljarder. För 2015 blev ökningen 1,5 miljarder till 39 miljarder kronor.

10 Tillfälligt stöd till kommuner med anledning av flyktingsituationen Löpande transfereringar till primärkommuner var totalt 60 miljarder kronor fjärde kvartalet, vilket var en ökning med 12 miljarder. Kommunernas del av det tillfälliga stödet till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen förklarar en ökning med 8,3 miljarder kronor. Det tillfälliga stödet betalades ut i december 2015 men avses även täcka kostnader som förväntas uppstå Nationalräkenskaperna har beslutat att stödet ska redovisas kassamässigt och därmed i sin helhet på Kommunersättning för flyktingmottagande ökade också Det totala antalet asylsökande blev under Migrationsverket tog under det fjärde kvartalet 2015 emot ansökningar om asyl, vilket är fler än fjärde kvartalet Under 2014 ansökte totalt om asyl. Flest sökanden kommer från Syrien och därefter Afghanistan. Kommunersättningar vid flyktingmottagande till primärkommuner ökade 0,5 miljarder kronor fjärde kvartalet och uppgick till 2,5 miljarder. För 2015 var ökningen 2 miljarder och årsersättningen blev 9,2 miljarder. Schablonersättningen ökade 0,2 miljarder fjärde kvartalet och 0,9 miljarder under året. Ersättning för ensamkommande barn ökade med 0,3 miljarder fjärde kvartalet och 1 miljard mellan åren. Antalet ensamkommande barn ökade och var fjärde kvartalet, fler än fjärde kvartalet Det kom ensamkommande barn till Sverige för att söka asyl Antalet kommunmottagna under 2015 var Antalet ensamkommande barn 2014 var varav blev kommunmottagna. Det är främst asylsökande barn från Afghanistan som ökat. De utgjorde 66 procent av totalt antal ensamkommande asylsökande barn under 2015 mot 22 procent föregående år. En ny prestationsbaserad ersättning infördes 2014 och den minskade något jämfört med föregående kvartal men ökade 0,9 miljarder under året. Den finns också under anslaget Kommunersättningar vid flyktingmottagande som särskild anslagspost. Ersättningen betalas ut till kommuner som tar emot fler flyktingar i relation till folkmängd än medianvärdet för samtliga kommuner. Från anslaget Ersättningar och bostadskostnader betalades ersättningar till primärkommuner för mottagandet av asylsökande. De ökade 1 miljard kronor fjärde kvartalet och 2,1 miljarder mellan åren. Totalt antal kommunmottagna enligt ersättningsförordningen uppgick under 2015 till varav ensamkommande barn. Under 2014 var antalet kommunmottagna Under 2015 har totalt uppehållstillstånd beviljats. Under 2014 beviljades uppehållstillstånd. Lågstadielyftet och andra ökningar inom skolområdet Under december betalades statsbidrag till kommunerna ut för fler lärare i de lägre årskurserna i grundskolan. Utbetalningen avser läsåret 2015/2016 och fördelas lika mellan åren enligt nationalräkenskapernas beslut. För 2015 redovisas 0,7 miljarder kronor i statsbidrag till primärkommuner för lågstadielyftet. Skolverkets bidrag till primärkommuner för utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet har ökat 0,2 och 0,5 miljarder kronor mellan kvartalen respektive åren. Kommunerna fick 1,6 miljarder 2015 för utveckling av skolväsendet.

11 Kommunerna fick också 3,9 miljarder kronor 2015 för maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Det är 0,3 miljarder mer för kvartalet och året jämfört med Statsbidrag för yrkesutbildning inom komvux och särvux minskade däremot med 0,1 miljarder kronor mellan kvartalen och 0,3 miljarder mellan åren. Bidraget uppgick till 1,2 miljarder Ökad bemanning i äldreomsorgen Under fjärde kvartalet har 0,3 miljarder kronor betalats från den för förra kvartalet nya anslagsposten Ökad bemanning under anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken. För 2015 har 1 miljard betalts för ökad bemanning. Satsningen på ökad bemanning inom äldreomsorgen syftar till ökad trygghet och kvalitet. Kommuner och landsting kompenseras för ökade kostnader för unga. Nedsättning för socialavgifter för unga slopades under Kommunerna kompenseras för ökade kostnader för anställda i åldern år med statsbidrag från det nya anslaget Stöd till kommuner och landsting. Anslaget inrättades därför att det inte går att ändra anslaget för kommunalekonomisk utjämning under pågående budgetår men från 2016 kommer stödet att fördelas via det anslaget. Fjärde kvartalet kompenserades primärkommunerna med 0,4 miljarder kronor och landstingen med knappt 0,1 miljarder. För året är kompensationen 0,7 respektive drygt 0,1 miljarder. Löpande transfereringar till landsting ökade 3,4 miljarder fjärde kvartalet och 4,8 miljarder mellan åren Löpande transfereringar till landsting uppgick till 31 miljarder kronor vilket är en ökning med 3,4 miljarder jämfört med fjärde kvartalet Mellan åren var ökningen 4,8 miljarder till 114 miljarder. Ökad skattereduktion men minskad kommunalekonomisk utjämning till landsting Skattereduktioner ökade med 0,2 miljarder kronor och var 8,5 miljarder fjärde kvartalet. Ökningen mellan åren var 1 miljard till 34 miljarder. Den kommunalekonomiska utjämningen till landstingen däremot minskade 0,2 miljarder fjärde kvartalet och 0,9 miljarder mellan åren till 22 miljarder. Minskningen beror på att avdragsrätten för pensionssparande togs bort 2015 vilket medförde ökade skattemedel till kommunerna. Därför minskades den kommunalekonomiska utjämningen i motsvarande grad. Landstingsmomsen ökade 0,8 miljarder kronor fjärde kvartalet. För 2015 uppgick landstingsmomsen till 18 miljarder, en ökning med 1 miljard. Mer till subventionerade läkemedel Bidrag till läkemedelsförmånerna uppgick till 23 miljarder kronor Läkemedelsförmånerna ökade med 0,1 miljarder jämfört med fjärde kvartalet 2014 och 1,1 miljarder mellan åren. Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har 2015 ingått en överenskommelse som reglerar formerna för statens bidrag till läkemedelsförmånerna. Senast en sådan överenskommelse fanns var De ökade läkemedelsförmånerna 2015 beror främst på att landstingen kompenserats för kostnader för nya behandlingsmetoder för Hepatit C som ett resultat av den nya överenskommelsen.

12 Tillfälligt stöd till landsting med anledning av flyktingsituationen Landstingens del av det tillfälliga stödet till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen förklarar en ökning med 1,5 miljarder kronor. Det tillfälliga stödet betalades ut i december 2015 men avses även täcka kostnader som förväntas uppstå Nationalräkenskaperna har beslutat att stödet ska redovisas kassamässigt och därmed i sin helhet på Ökade bidrag för ersättningar till asylsökande Ersättningar till asylsökande som gick till landsting ökade 0,1 miljarder kronor mellan kvartalen. För 2015 var ersättningarna 1,7 miljarder, en ökning med 0,5 miljarder. För antalet asylsökande se Ökad kommunersättning för flyktingmottagande ovan. Bidrag för sjukskrivningsprocessen minskade Bidrag för sjukskrivningsprocessen var i stort oförändrat fjärde kvartalet men minskade 0,4 miljarder mellan åren. Även landstingen kompenserades för ökade kostnader för anställda i åldern år med statsbidrag från det nya anslaget Stöd till kommuner och landsting, se ovan. Bidrag till kommunala ideella organisationer minskade något Löpande transfereringar till kommunala ideella organisationer minskade 1 miljard kronor och uppgick till 1,1 miljarder fjärde kvartalet. Minskningen mellan åren 1,2 miljarder till 3,1 miljarder. Satsningen på sammahållen vård och omsorg om äldre 2014 förklarar en minskning med 0,5 miljarder mellan kvartalen och 0,7 miljarder mellan åren. Även äldresatsning under anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård har minskat. Den minskningen blev 0,3 miljarder både för kvartalet och året. Löpande transfereringar till hushållssektorn ökade 0,9 miljarder kronor fjärde kvartalet och 4,8 miljarder mellan åren Arbetslöshetsersättningen minskade Transfereringarna till hushållens ideella organisationer minskade med 0,1 miljarder kronor fjärde kvartalet och uppgick till 7,6 miljarder. För 2015 blev minskningen 0,6 miljarder till 32 miljarder. Bidragen till arbetslöshetsersättning, som betalas till a-kassorna, redovisas som en transferering till hushållens ideella organisationer. Bidraget till a-kassorna minskade något fjärde kvartalet och var 3,1 miljarder. För 2015 minskade bidraget 0,9 miljarder och uppgick till 12,5 miljarder. I slutet på december 2015 var personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, en minskning med 1,0 procent jämfört med december Av de inskrivna var personer öppet arbetslösa, en minskning med 1,3 procent. Antalet arbetslösa minskar bland dem med kortare arbetslöshetstider och bland inrikes födda, framför allt ungdomar. Räknat som andel av den registerbaserade arbetskraften uppgick arbetslösheten (16-64 år) till 8,0 procent i slutet på månaden. Den var 8,1 procent i december Antalet inskrivna arbetslösa som är födda utanför Europa fortsätter att öka till följd av många nyanlända invandrare. I slutet av december var de jämfört med ett år tidigare. Antalet inskrivna arbetslösa ungdomar, år, uppgick till i slutet av december vilket innebär en minskning med 12,7 procent (eller ) jämfört med december Andelen av de arbetslösa som har rätt till arbetslöshetsersättning har fallit från 80 procent 2006 till cirka 34 procent 2015.

13 Lågstadielyft även till andra ideella organisationer Lågstadielyftet förklarar 0,3 miljarder av ökningen till hushållens ideella organisationer fjärde kvartalet och för Hushållen får mer Transfereringarna till egentliga hushåll blev 70 miljarder kronor och har ökat med 1 miljard netto jämfört med fjärde kvartalet Mellan åren ökade de med 5,4 miljarder till 277 miljarder. Transfereringarna till egentliga hushåll är den största posten på utgiftssidan. Den transferering som ökat mest fjärde kvartalet är sjukpenning och rehabilitering. Även statlig assistansersättning och etableringsersättning till nyanlända har ökat medan aktivitets- och sjukersättningar samt garantipension minskat mest. Sjukskrivningarna ökar och psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken Försäkringskassans utgifter för sjukpenning och rehabilitering m.m. ökade med 0,9 miljarder kronor och uppgick till 8,8 miljarder fjärde kvartalet Under 2015 var ökningen 4,2 miljarder till 33,8 miljarder. Mellan 2002 och 2010 minskade antalet sjukpenningdagar. Minskningen förstärktes under 2008 då striktare regler infördes. Från 2011 började antalet personer med sjukpenning att öka igen. Under 2014 fortsatte antalet nya sjukfall att öka. Enligt en rapport från Försäkringskassan har den årliga ökningstakten i sjukpenningtalen tilltagit sedan mitten av Andelen psykiska diagnoser är fortsatt hög och ökar men rapporten visar nu på en generell ökning av sjukfrånvaron oavsett diagnos, kön eller sysselsättning. De arbetslösas sjukskrivningslängd har tidigare ökat kraftigt men nu ökar även sjukskrivningslängden för de anställda. Under oktober månad 2015 pågick sjukfall, vilket är en ökning med jämfört med oktober Av sjukfallen hade pågått i mer än ett år. Sjukpenningtalet i december var 10,5 dagar. Det har stigit med 1,1 dagar sedan december Men färre får aktivitets- och sjukersättning Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar till enskilda personer har minskat med 0,2 miljarder kronor och uppgår till 11,1 miljarder fjärde kvartalet. Utgifterna 2015 minskade med 0,7 miljarder till 44,4 miljarder. Sjukersättning kan beviljas till personer i åldrarna 30 till 64 år om arbetsförmågan bedöms vara stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Sjukersättning betalades ut till personer i december Det är en minskning med 4,0 procent jämfört med december Minskningen fortsätter eftersom antalet nytillkomna är lågt samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är en följd av att regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Från 2014 förekommer endast beslut om sjukersättning som gäller tills vidare eftersom ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har fasats ut. Aktivitetsersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 till 29 år om de har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Aktivitetsersättning betalades ut till personer i december Det är en ökning med 8,9 procent jämfört med december Den psykiska ohälsan bland unga ökar. Totalt har kostnaderna för ohälsa, dvs. aktivitets- och sjukersättning samt sjukpenning och rehabilitering, ökat med 0,8 miljarder kronor fjärde kvartalet och 3,5 miljarder mellan åren.

14 Aktivitetsstöd ökade fjärde kvartalet men minskade mellan åren Bidrag till aktivitetsstöd ökade med 0,1 miljarder kronor till 3,7 miljarder fjärde kvartalet. Aktivitetsstödet blev 14,4 miljarder 2015, en minskning med 0,3 miljarder jämfört med I december deltog personer i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Bidraget till arbetslöshetsersättningen redovisas ovan till hushållens ideella organisationer. Statlig assistensersättning fortsätter öka Statlig assistansersättning fortsätter att öka och uppgick fjärde kvartalet till 7,6 miljarder kronor, en ökning med 0,3 miljarder kronor. För 2015 blev den statliga assistansersättningen 30 miljarder. Det är framför allt medelersättningen som ökar. Fler barn ger ökad föräldrapenning Föräldraförsäkringen ökade med knappt 0,1 miljarder kronor till 8,3 miljarder fjärde kvartalet. Ökningen 2015 var 1 miljard till 36 miljarder. Barnbidragen ökade 0,1 miljarder mellan kvartalen och uppgick till 6,5 miljarder fjärde kvartalet och 26 miljarder för helåret Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror bland annat på att antalet barn i åldrarna 0 8 år respektive 0-16 år har ökat. Vårdbidrag för funktionshindrade barn ökade något fjärde kvartalet. Under 2015 uppgick vårdbidraget till 3,3 miljarder, en ökning med 0,2 miljarder mellan åren. Vårdbidragen ökar eftersom antalet barn med psykiska sjukdomar och syndrom har ökat. Underhållsstöd ökade 0,2 miljarder fjärde kvartalet och under året. Underhållsstödet höjdes med 300 kronor per barn och månad från och med 1 september Underhållstödet uppgick till 2,3 miljarder Ökad etableringsersättning till invandrare Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare ökade 0,2 miljarder fjärde kvartalet. Ersättningen ökade 1 miljard till 3,7 miljarder Ökningen av antalet asylsökande och kommunmottagna flyktingar beskrivs ovan under kommunersättning för flyktingmottagande. Garantipensioner och efterlevandepensioner fortsätter minska Garantipensioner minskade 0,2 miljarder kronor fjärde kvartalet och 0,8 miljarder till 15,8 miljarder för Minskningen beror bland annat på att prisbasbeloppet har sänkts. Antalet personer med garantipension fortsätter också minska eftersom allt fler personer får inkomstgrundad ålderspension från ålderspensionssystemet utanför statens budget. Balanseringen inom ålderspensionssystemet medför att utgifterna för garantipension inte minskar i den omfattning de skulle ha gjort utan balansering, eftersom fler pensionärer kommer under brytpunkten för garantipension. Efterlevandepensioner till vuxna minskade med drygt 0,1 miljarder kronor fjärde kvartalet och 0,6 miljarder mellan åren, till 12,4 miljarder. Minskningen förklaras bland annat av att antalet kvinnor med änkepension minskar då änkepensionssystemet är under avveckling. Statliga tjänstepensioner ökade 0,2 miljarder mellan åren till 10,1 miljarder. Studiebidrag minskar Studiebidragen minskade något fjärde kvartalet och 0,3 miljarder kronor mellan åren. Studiebidragen uppgick till 10,4 miljarder 2015.

15 Lönegarantin minskar Bidrag till lönegarantiersättning minskade 0,1miljarder kronor fjärde kvartalet och 0,4 miljarder under Det är en följd av att antalet konkurser blivit färre då konjunkturen förbättrats. Supermiljöbilspremie Under 2015 betalade nästan 0,4 miljarder kronor i supermiljöbilspremie, en ökning med cirka 0,2 miljarder både mellan kvartalen och åren. Anvisade medel 2014 förbrukades innan årets slut. Även för 2015 har försäljningen av supermiljöbilar varit oväntat hög men ytterligare medel anvisades i höständringsbudgeten. Arbetsskadeersättningar minskade med 0,2 miljarder mellan åren. Löpande transfereringar till ålderspensionssystemet ökade 1,5 miljarder kronor Under punkten Ålderspensionssystemet redovisas statliga ålderspensionsavgifter avseende inkomstpensionssystemet, den allmänna pensionsavgiften och Pensionsmyndighetens förvaltningsanslag. Pensionsmyndighetens förvaltningsanslag är en transferering till socialförsäkringssektorn och ingår här från och med myndighetens bildande Fjärde kvartalet 2015 ökade den allmänna pensionsavgiften med 1,2 miljarder kronor till 27 miljarder. Under året blev ökningen 4,4 miljarder till 108 miljarder. Statliga ålderspensionsavgifter till ålderspensionssystemet ökade 0,3 miljarder fjärde kvartalet och 4,1 miljarder mellan åren. De uppgick till 22 miljarder Ålderspensionsavgifter för aktivitets och sjukersättningar samt för studiemedel ökade mest. Kapitaltransfereringar till utlandssektorn minskade fjärde kvartalet men ökade mellan åren Kapitaltransfereringar till övriga länder minskade 681 miljoner kronor fjärde kvartalet. Minskningen mellan kvartalen rör mest Sidas biståndsverksamhet för globala insatser för socialt hållbar utveckling. Mellan åren har Sidas biståndsverksamhet till multilaterala och internationella organisationer och fonder ökat. Kapitaltransfereringar inom Sverige minskade totalt Exportkreditnämndens infriande av garantier ökade 114 miljoner kronor mellan kvartalen men minskade 122 miljoner mellan åren. Tillskott till företag minskade 101 miljoner fjärde kvartalet men ökade 146 miljoner mellan åren. Lunds universitet har 2015 lämnat 512 miljoner i ovillkorat kapitaltillskott till ESS AB (European Spallation Source) vilket är 430 miljoner mer än Vetenskapsrådet har 2015 lämnat 468 miljoner i ovillkorat kapitaltillskott till ESS AB vilket är 274 miljoner mindre än Kapitaltransfereringar till kommunala sektorn minskade 451miljoner kronor fjärde kvartalet och 468 miljoner mellan åren. Trafikverkets bidrag till primärkommuner och landsting minskade för utveckling av statens transportinfrastruktur avseende större investeringar i nationell plan.

Rapport Statens resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys m. m. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2015 ESV 2016:21

Rapport Statens resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys m. m. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2015 ESV 2016:21 Rapport Statens resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys m. m. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2015 ESV 2016:21 Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas

Läs mer

Rapport Underlag till statens finansiella sparande Kvartal :56

Rapport Underlag till statens finansiella sparande Kvartal :56 Rapport Underlag till statens finansiella sparande 2016 Kvartal 3 2016:56 Publikationen kan laddas ner eller beställas från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2016-11-15 Dnr: 5.1 1192/2016 ESV-nr: 2016:56

Läs mer

5 Den offentliga sektorns inkomster

5 Den offentliga sektorns inkomster Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna

Läs mer

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning PROP. 2014/15:1 Innehållsförteckning 8 9 10 Utgifter... 409 8.1 Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter... 409 8.1.1 Utgiftsramar för 2015... 410 8.1.2 Utgifter 2014 2018... 412 8.1.3 Utvecklingen

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Avgiften till. Europeiska unionen

Avgiften till. Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2013 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

Rapport Underlag till Statens finansiella sparande 2015 (kvartal 1)

Rapport Underlag till Statens finansiella sparande 2015 (kvartal 1) Rapport Underlag till Statens finansiella sparande 2015 (kvartal 1) Underlag till Statens Finansiella sparande Kvartal 1, 2015 Innehållsförteckning Kontaktinformation 2 Sammanfattning 3 Förändringar sedan

Läs mer

I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN

I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN 22 I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN 2. SKATTER OCH SOCIALAVGIFTER I ETT TOTALPERSPEKTIV 23 2 Skatter och socialavgifter i ett totalperspektiv I detta

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2012 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Bilaga. Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering

Bilaga. Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

Utbildning och. universitetsforskning

Utbildning och. universitetsforskning Utbildning och 6 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2005 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut... 9 2 Lagförslag... 23 2. Förslag till lag

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

FLERPARTIMOTION MOTION TILL RIKSDAGEN: 2014/15:M AV ANNA KINBERG BATRA M.FL. (M,C,FP,KD) MED ANLEDNING AV PROP. 2014/15:99

FLERPARTIMOTION MOTION TILL RIKSDAGEN: 2014/15:M AV ANNA KINBERG BATRA M.FL. (M,C,FP,KD) MED ANLEDNING AV PROP. 2014/15:99 FLERPARTIMOTION MOTION TILL RIKSDAGEN: 2014/15:M AV ANNA KINBERG BATRA M.FL. (M,C,FP,KD) MED ANLEDNING AV PROP. 2014/15:99 Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:M av Anna Kinberg Batra m.fl. (M,

Läs mer

DNR 2010/BUN 0219-10. Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011

DNR 2010/BUN 0219-10. Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011 DNR 2010/BUN 0219-10 Barn- och utbildningsnämndens verksamhets- och budgetplan 2011 2 (11) Budgetramar 2011 Kommunfullmäktige fastställer genom politiska prioriteringar de ekonomiska ramarna för kommunens

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:99. Vårändringsbudget för 2015

Regeringens proposition 2014/15:99. Vårändringsbudget för 2015 Regeringens proposition 2014/15:99 Vårändringsbudget för 2015 Regeringens proposition 2014/15:99 Vårändringsbudget för 2015 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 9 april

Läs mer

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011 1 (24) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bilaga 1 - Registeranalys av unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Innehåll Inledning... 2 Data och definitioner... 5 Inflödet till

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Arbetsförmedlingen

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Arbetsförmedlingen Regeringsbeslut 4 2016-02-25 A2016/00425/A Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsförmedlingen Hälsingegatan 38 11399 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Arbetsförmedlingen Riksdagen har beslutat

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION

BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION sid 1 av8 BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION I denna bilaga redogörs för hur Sverigedemokraterna skapar ett budgetutrymme genom att föra en mer restriktiv invandringspolitik. Den grupp som

Läs mer

Riktlinjer för introduktionsersättning 2012. 1. Allmänna förutsättningar. 2. Ansöka och uppbära introduktionsersättning 2011-12-20

Riktlinjer för introduktionsersättning 2012. 1. Allmänna förutsättningar. 2. Ansöka och uppbära introduktionsersättning 2011-12-20 Riktlinjer för introduktionsersättning 2012 1. Allmänna förutsättningar Enligt lag ( 1992:1068 ) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar (Lo I ) får kommunen bevilja introduktionsersättning

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2002 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...17 2 Utgiftsområde 16 Utbildning och

Läs mer

Resursfördelningsmodell grundskola F-9

Resursfördelningsmodell grundskola F-9 Resursfördelningsmodell grundskola F-9 Sektor utbildning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 Reviderad 2015-xx-xx 1 Innehållsförteckning 1 Principer för resursfördelningsmodell...

Läs mer

Andra familjeekonomiska stöd

Andra familjeekonomiska stöd Andra familjeekonomiska stöd De familjeekonomiska stöden är viktiga för de flesta barnfamiljers ekonomi. Det finns tre typer av förmåner: generella bidrag som till exempel allmänna barnbidrag, försäkringar

Läs mer

RÖDGRÖNT JOBBSTOPP - 15.000 FÄRRE JOBB, PRAKTIK OCH UTBILDNINGSPLATSER

RÖDGRÖNT JOBBSTOPP - 15.000 FÄRRE JOBB, PRAKTIK OCH UTBILDNINGSPLATSER RÖDGRÖNT JOBBSTOPP - 15.000 FÄRRE JOBB, PRAKTIK OCH UTBILDNINGSPLATSER Vi vill snabbt sätta igång och skapa 100 000 fler jobb, praktikmöjligheter och utbildningsplatser De rödgrönas regeringsplattform,

Läs mer

Pensionsriktlinjer för anställda

Pensionsriktlinjer för anställda Pensionsriktlinjer för anställda Antagna av kommunstyrelsen 2008-12-04, reviderade 2015-02-04 Lunds kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 ALLMÄNT... 4 REVIDERING... 4 BESLUTSORDNING... 4 PENSION

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av januari 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län januari 2012 12 114 (7,2%) 6 365 män (7,2%) 5 749 kvinnor (7,2%) 3

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; utfärdad den 26 september 2013. SFS 2013:747 Utkom från trycket den 8 oktober 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Innehåll ernas beskattning... 3 Skatteskillnaden mellan pension och lön.... 5 Skattebetalarna anser...13 ernas beskattning Före 2007

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Tabell 1: Beräknade brutto/nettointäkter från effektskatten vid olika skattenivåer under perioden 2016-2017 12 648 kr/mw/månad, mkr

Tabell 1: Beräknade brutto/nettointäkter från effektskatten vid olika skattenivåer under perioden 2016-2017 12 648 kr/mw/månad, mkr 2015-09-16 Dnr 2015:1436 Uppdraget är följande: - Skatten på termisk effekt i kärnkraftverk avskaffas i tre lika stora steg åren 2016, 2017 samt 2018. - Energiskatten på el höjs i tre steg åren 2016, 2017

Läs mer

Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering

Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering 1 . 2 Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt

Läs mer

Vart tar våra skattepengar vägen?

Vart tar våra skattepengar vägen? Vart tar våra skattepengar vägen? Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi, Oktober 2012 Sammanfattning I takt med att en allt större andel av oss blir äldre blir det alltmer angeläget att vi tar ställning

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2011. Stockholm 24 november 2010

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2011. Stockholm 24 november 2010 Pressmeddelande Stockholm 24 november 2010 Så blir din ekonomi i januari 2011 Få vinnare i årets prognos. Har du bostadslån med rörlig ränta får du det till och med sämre. Även många pensionärer får mindre

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning...

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Finansutskottets betänkande 2015/16:FiU5 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Sammanfattning I betänkandet behandlar finansutskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 (prop.

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 6 universitetsforskning PROP. 2002/03: UTGIFTSOMRÅDE 6 Förslag till statsbudget för 2003 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut...9 2 Utgiftsområde

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMR ÅDE 27 Förslag till statens budget för 2016 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-06-07 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning PROP. 2011/12:1 Innehållsförteckning 7 Inkomster... 555 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 555 7.1.1 Skatt på arbete... 556 7.1.2 Skatt på kapital... 560 7.1.3 Skatt på konsumtion och insatsvaror...

Läs mer

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar

SlösO. Utförsbacken. Oskarshamns ekonomi under 2000-talet. Nima Sanandaji. April 2010. Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Utförsbacken Oskarshamns ekonomi under 2000-talet Nima Sanandaji April 2010 www.timbro.se/innehall/?isbn=9175667560&flik=4 SlösO Ombudsmannen mot slöseri med skattepengar Författaren och Timbro 2010 ISBN

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Månadsrapport. Socialnämnden 2013-12-11

Månadsrapport. Socialnämnden 2013-12-11 Månadsrapport Socialnämnden 2013-12-11 Innehållsförteckning 1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd... 3 1.1 Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt ekonomisk effekt... 5

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt de framåtblickande konjunkturindikatorerna

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2018 Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Läs mer

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13) Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (13) Finansplan 2016-2018 Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015 Sida 2 (13) Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2015 en strategisk plan

Läs mer

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Hushållen får ytterligare ett år med bättre ekonomi

Hushållen får ytterligare ett år med bättre ekonomi Aktuell analys 19 februari 2016 Hushållen får ytterligare ett år med bättre ekonomi Arbetslösa, pensionärer och löntagarhushåll får alla det bättre 2016 jämfört med förra året. Efter höjningen av arbetslöshetsersättningen

Läs mer

Studiestöd. Förslag till statens budget för 2015. Innehållsförteckning. 1 Förslag till riksdagsbeslut... 9

Studiestöd. Förslag till statens budget för 2015. Innehållsförteckning. 1 Förslag till riksdagsbeslut... 9 Studiestöd 15 Förslag till statens budget för 2015 Studiestöd Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 9 2 Lagförslag... 11 2.1 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)...

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd ESV Cirkulär 2008:12 Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder)

Läs mer

Hur söker jag barnomsorgsplats?

Hur söker jag barnomsorgsplats? Hur söker jag barnomsorgsplats? Dukanansökaomplatsibarnomsorgentidigastsexmånaderinnandu önskarplatstilldittbarn.senasttremånaderinnandittbarnbehöver omsorgmåsteduansökaförattkommunenskakunnagaranteraplats.

Läs mer

8 Konsekvenser av utredningens förslag

8 Konsekvenser av utredningens förslag 8 Konsekvenser av utredningens förslag 8.1 Konsekvenser för individen En av utredningens principiella utgångspunkter är att det är individens behov som ska styra insatsernas och lönestödens utformning.

Läs mer

Revidering av Huddinge kommuns författningssamling HKF 6210, taxebestämmelser för förskolan, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet.

Revidering av Huddinge kommuns författningssamling HKF 6210, taxebestämmelser för förskolan, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-05 GSN-2015/436.184 1 (3) HANDLÄGGARE Vellner, Jennie Jennie.Vellner@huddinge.se Grundskolenämnden Revidering av Huddinge

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Migrationsverket

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Migrationsverket Regeringsbeslut I:1 Justitiedepartementet 2015-12-11 Ju2015/01326/SIM (delvis) Ju2015/09711/SIM Migrationsverket 60170 Norrköping Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Migrationsverket Riksdagen

Läs mer

Allmänna bidrag till. 25 kommuner

Allmänna bidrag till. 25 kommuner Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2014 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Regler för placering, peng och avgift 2015

Regler för placering, peng och avgift 2015 1(20) Regler för placering, peng och avgift 2015 1. Gemensamma regler för vårdnadshavare och huvudman... 2 1.1 Förskola och pedagogisk omsorg... 2 Föräldraledig för vård av annat barn... 3 Omsorg vid föräldraledighet

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2004-11-09 Prognos för 2005 Pensionärerna är förlorare Höjt grundavdrag och ytterligare kompensation för egenavgiften ökar hushållens

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statens budget för 01 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 1 Lagförslag... 5.1 Förslag till lag

Läs mer

Arbetsmarknadsläget hösten 2007

Arbetsmarknadsläget hösten 2007 Arbetsmarknadsläget hösten 27 Arbetslösheten sjunker i Sverige. Bland kommunalarna har arbetslösheten minskat med 3 på ett år. Under hösten 27 var det vanligare att arbetslösa kommunalare som fått jobb

Läs mer

Utbildning och. universitetsforskning

Utbildning och. universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2006 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 19 2 Lagförslag... 23 2.1 Förslag till

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:202

Regeringens proposition 2008/09:202 Regeringens proposition 2008/09:202 Pensionsmyndigheten och dess verksamhet Prop. 2008/09:202 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 maj 2009 Fredrik Reinfeldt Cristina

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:47. Extra ändringsbudget för 2015

Regeringens proposition 2015/16:47. Extra ändringsbudget för 2015 Regeringens proposition 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Regeringens proposition 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Sverige tillsammans. Asylsökande per vecka 2014 2016 (t.o.m. v 3 2016) Arbetsmarknadsdepartementet

Sverige tillsammans. Asylsökande per vecka 2014 2016 (t.o.m. v 3 2016) Arbetsmarknadsdepartementet Sverige tillsammans Asylsökande per vecka 2014 2016 (t.o.m. v 3 2016) Arbetsmarknadsdepartementet Sverige tillsammans Rekryteringsbehov 2013-2022 inom kommun och landsting Arbetsmarknadsdepartementet Sverige

Läs mer

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden 1(7) TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christina Möller/Mats Swanberg 2012-02-10 Dnr RS 690-2011 Till Hälso- och sjukvårdsutskottet Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess

Läs mer

Kartläggning av befintliga verksamheter

Kartläggning av befintliga verksamheter Bilaga 2 Kartläggning av befintliga verksamheter Särskilda medel Utifrån att Mönsterås kommun hade en oproportionerligt hög ungdomsarbetslöshet år 2013, så beslutade kommunstyrelsen 1 att år 2014 avsätta

Läs mer

BESTÄMMELSER OM PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA

BESTÄMMELSER OM PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA 1 (11) Antagen av kommunfullmäktige den 25 november 2009, 189 Dnr: 1033/09-903 Nr: BESTÄMMELSER OM PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA Sammanfattning Beslutsordning Kommunfullmäktige är pensionsmyndighet för förtroendevalda.

Läs mer

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande

Läs mer

Regeringens skrivelse 2015/16:101. Årsredovisning för staten 2015

Regeringens skrivelse 2015/16:101. Årsredovisning för staten 2015 Regeringens skrivelse /16:101 Årsredovisning för staten Regeringens skrivelse /16:101 Årsredovisning för staten Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 april 2016 Stefan

Läs mer

God jul och gott nytt år!

God jul och gott nytt år! Integration Nummer 4 December 2013 Länsstyrelsernas nyhetsbrev om integrationsfrågor God jul och gott nytt år! Sfi med ökad individualisering och flexibilitet Alvesta kommun - Mottagning för framtiden

Läs mer

Kommittédirektiv. Redovisning m.m. av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur. Dir. 2008:114

Kommittédirektiv. Redovisning m.m. av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur. Dir. 2008:114 Kommittédirektiv Redovisning m.m. av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur Dir. 2008:114 Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare

Läs mer

Granskning av oppositionens politik

Granskning av oppositionens politik Granskning av oppositionens politik Finansminister Anders Borg 29 april 213 Sverige har högst arbetskraftsdeltagande och näst högst sysselsättningsgrad i EU Befolkningen 15 74 år efter arbetskraftstillhörighet

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2016-2018

Kompletterande budgetunderlag 2016-2018 1 (7) Rapport Datum 2015-04-30 Västra Götalandsregionen Koncernstab Verksamhetsuppföljning, Ekonomi & Inköp Handläggare: Emil Gisslow Telefon: 070-082 57 26 E-post: emil.gisslow@vgregion.se Kompletterande

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3214 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Motion till riksdagen 2015/16:3214 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3214 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen

Läs mer

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Rapport till Finanspolitiska rådet 216/1 Flyktinginvandring Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Lina Aldén och Mats Hammarstedt Institutionen för nationalekonomi och statistik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Rapport 2015-10-26 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Pensionsmyndighetens ansvarsområde budgetåren 2015 2020 Innehåll Sammanfattning och inledning... 3 Prognoser för inkomstindex och balanstal...

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Ekonomiskt utfall inom Arbetsförmedlingen under budgetåret 2014 Augusti 2014

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Ekonomiskt utfall inom Arbetsförmedlingen under budgetåret 2014 Augusti 2014 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 under budgetåret 2014 Försäkringskassan som ansvarar för utbetalningarna till enskilda deltagare. Detta preliminära belopp avräknas anslaget och ingår i sammanställningen

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling 2016

Sjukfrånvarons utveckling 2016 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling 2016 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 010-116 27 02 Sofia.bill@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering 1(3) Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering RA-MS 2008:82 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om arkivering av akter, återlämnande och gallring av handlingar

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-mm-dd xx åååå-mm-dd Kommunstyrelsen. 81 Personalavdelningen

Kommunstyrelsen 2015-mm-dd xx åååå-mm-dd Kommunstyrelsen. 81 Personalavdelningen 1/13 Beslutad: Gäller fr o m: Myndighet: Kommunstyrelsen 2015-mm-dd xx åååå-mm-dd Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2014:456-003 Ersätter: Pensionspolicy beslutad av kommunfullmäktige 2011-01-31 81 Personalavdelningen

Läs mer

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna) Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Specialpedagogiska skolmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Specialpedagogiska skolmyndigheten Regeringsbeslut 1:2 2016-02-11 U2016/00585/S Utbildningsdepartementet Specialpedagogiska skolmyndigheten Box 1100 871 29 Härnösand Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

Meddelanden 2014-09-23

Meddelanden 2014-09-23 Meddelanden 2014-09-23 Sveriges Kommuner och Landsting 1 Cirkulär 14:34 Konsekvenser av skärpta behörighetsregler och legitimation för lärare och förskollärare samt övergångsbestämmelser. sida 1 Ifau 2

Läs mer

Budgetunderlag 2014 2016

Budgetunderlag 2014 2016 Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Ekonomiskt utfall inom Arbetsförmedlingen under budgetåret 2014 April 2014

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Ekonomiskt utfall inom Arbetsförmedlingen under budgetåret 2014 April 2014 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 under budgetåret 2014 Försäkringskassan som ansvarar för utbetalningarna till enskilda deltagare. Detta preliminära belopp avräknas anslaget och ingår i sammanställningen

Läs mer

5 De budgetpolitiska målen

5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt

Läs mer

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Det bästa året någonsin Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Inledning 1 Inledning Att 2007 var ett bra år på svensk arbetsmarknad är de flesta överens om. Antalet sysselsatta ökade med drygt 110

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 FAKTAUNDERLAG Kronobergs län Valdete Hashani Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017 600 påbörjade något arbete I Kronobergs län påbörjade omkring 600 personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer