Sammanfattning av Underlag till statens finansiella sparande kvartal

Transkript

1 Sammanfattning av Underlag till statens finansiella sparande kvartal Negativt finansiellt sparande fjärde kvartalet Resultatet av den preliminära beräkningen för fjärde kvartalet 2015 visar ett negativt finansiellt sparande på 20,8 miljarder kronor. Jämfört med fjärde kvartalet föregående år förbättrades det finansiella sparandet med nästan 5 miljarder kronor. För helåret 2015 blev det finansiella sparandet -11,7 miljarder kronor, vilket var en förbättring med drygt 37 miljarder kronor jämfört med Inkomsterna ökade 27 miljarder Inkomsterna i staten uppgick till 306 miljarder kronor fjärde kvartalet vilket är en ökning med 10 procent, jämfört med samma period i fjol. För helåret uppgick inkomsterna till miljarder kronor vilket är en ökning med 72 miljarder kronor jämfört med Skatter på produktion och import ökade med 10 procent eller 21 miljarder kronor. Totalt uppgick de till 239 miljarder kronor under fjärde kvartalet Det är främst moms och löneskatter som står för ökningen varav löneskatterna ökar till följd av en högre lönesumma. För helåret uppgick inkomsterna till 894 miljarder kronor vilket är en ökning med 50 miljarder kronor jämfört med De löpande inkomst- och förmögenhetsskattena ökade med 11 procent eller 5,2 miljarder kronor under kvartalet. För helåret uppgick inkomsterna till 215 miljarder kronor vilket är en ökning med 21 miljarder kronor jämfört med Utgifterna ökade 21 miljarder De totala utgifterna ökade med 7 procent eller 21 miljarder kronor under fjärde kvartalet Totalt uppgick statens utgifter till 306 miljarder kronor. För helåret uppgick utgifterna till miljarder kronor vilket är en ökning med 25 miljarder kronor jämfört med Den statliga konsumtionen ökade med 6 procent vilket var en utgiftsökning med 3,8 miljarder jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Sociala naturaförmåner var den utgiftspunkt som hade den största procentuella ökningen samtidigt som Löner och sociala avgifter hade den största beloppsmässiga ökningen. För helåret uppgick konsumtionsutgifterna till 225 miljarder kronor vilket är en ökning med 9 miljarder kronor jämfört med Räntekostnaden för statsskulden uppgick till 4,0 miljarder kronor fjärde kvartalet Det är en minskning med 16 procent jämfört med fjärde kvartalet De minskade kostnaderna beror delvis på att Riksgälden lånat till en lägre ränta. För helåret uppgick utgifterna till 18 miljarder kronor vilket är en minskning med 5 miljarder kronor jämfört med 2014.

2 Transfereringar till kommuner ökade mest Transfereringar är den största posten på utgiftssidan och de blev 236 miljarder kronor fjärde kvartalet, 72 procent av utgifterna. Transfereringarna 2015 blev 867 miljarder, 30 miljarder mer än Bidragen till kommunala sektorn ökade med 13,9 miljarder kronor till 92 miljarder fjärde kvartalet. I december betalades 9,8 miljarder i tillfälligt stöd till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen. För 2015 uppgick bidragen till kommunala sektorn till 318 miljarder, en ökning med 19 miljarder jämfört med Bidragen till hushållssektorn ökade med 0,9 miljarder kronor netto fjärde kvartalet. Den största ökningen avser sjukpenning och rehabilitering som ökade med 1 miljard fjärde kvartalet och 4,2 miljarder mellan åren. Även statlig assistansersättning och etableringsersättning till nyanlända har ökat väsentligt medan aktivitets- och sjukersättningar samt garantipension minskat mest. För 2015 uppgick bidragen till hushållssektorn till 309 miljarder kronor vilket är en ökning med 4,8 miljarder kronor jämfört med Analys av inkomster kvartal 4, 2015 Inkomsterna ökar med 10 procent Inkomsterna i staten fjärde kvartalet uppgår till drygt 306 miljarder kronor, vilket är en ökning med 10 procent, 27 miljarder kronor, jämfört med samma period i fjol. För helåret 2015 uppgår intäkterna till miljarder kronor. Produktskatter ökar med drygt 13 miljarder kronor. Mervärdesskatten ökar med 11 miljarder kronor medan övriga punktskatter såsom energiskatter, tobakskatter och alkoholskatter ökar något. Tillsammans ger dessa skatter en ökning på 2 miljard kronor jämfört med samma period förra året. För helåret 2015 uppgår intäkterna till 489 miljarder kronor, vilket är en ökning med 28 miljarder kronor. Övriga produktionsskatter ökar med 8 miljarder kronor. Av dessa står löneskatterna för hela ökningen till följd av en högre lönesumma i ekonomin. Övriga produktionsskatter inklusive Kommunal fastighetsavgift och fastighetsskatt är i stort oförändrade. För helåret 2015 uppgår intäkterna till 404 miljarder kronor, en ökning med 21 miljarder kronor. Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter ökar med 5,2 miljarder av dessa ökar hushållen med 1,0 miljard kronor medan bolagen ökar med 4,0 miljarder kronor. Totala hushållsskatter ökar 8,0 miljarder kronor men av dessa går 6,8 miljarder kronor till kommuner och landsting. Jobbskatteavdraget och RUT- och ROT ökar någon procent. För helåret 2015 uppgår intäkterna till 215 miljarder kronor, en ökning med 20 miljarder kronor av ökningen avser 17 miljarder kronor bolagsskatter. Transfereringsinkomsterna är oförändrat 8,0 miljarder kronor. För helåret 2015 uppgår intäkterna till 27 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,2 miljarder kronor.

3 Analys av utgifter kvartal 4 Total konsumtion ökar 6 procent Den statliga konsumtionen ökade med 6 procent fjärde kvartalet Det är en utgiftsökning med 3,8 miljarder jämfört med fjärde kvartalet På helåret ökade den statliga konsumtionen med 4 procent, drygt 9 miljarder kronor. Sociala naturaförmåner var den utgiftspunkt som hade den största procentuella ökningen samtidigt som Löner och sociala utgifter hade den beloppsmässigt största ökningen. Ökningstakten på sociala naturaförmåner tilltog fjärde kvartalet Under fjärde kvartalet 2015 ökade utgifterna för de sociala naturaförmånerna med hela 18 procent eller 0,7 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal På helåret var motsvarande förändring 13 procent eller 1,8 miljarder kronor. Den i särklass största förändringen återfinns hos Migrationsverkets anslag Ersättningar och bostadskostnader, Boende för asylsökande 1 som detta kvartal ökade med 83 procent, 0,6 miljarder kronor. På helåret var ökningen 64 procent vilket motsvarade 1 miljard kronor. Förändringen beror på den stora ökningen av antalet asylsökande och att efterfrågan på platser i anläggningsboende överstiger antalet avtalade platser. För att anpassa tillgången på platser har det varit nödvändigt att utöka antalet tillfälliga boenden genom direktupphandling. Dessa platser är betydligt dyrare än avtalade platser. Arbetsförmedlingen har två anslag som utmärker sig. Anslaget Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökade med 18 procent, 0,1 miljarder kronor till följd av ökat deltagrantal. På helåret var ökningen 17 procent, knappt 0,5 miljarder. Samtidigt minskade anslaget Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare med 18 procent, knappt 0,1 miljarder kronor på kvartalet. Minskningen beror bland annat på att köp av tjänsten LOTS har avvecklats under året. På helåret visade däremot anslaget en sammantagen ökning på 11 procent till följd av den starka utvecklingen under årets två första kvartal. Anslaget får bland annat användas för utgifter som avser deltagare i arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik och förberedande insatser eller projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning. Omkostnader för konsumtion ökade med 5 procent Omkostnader för konsumtion utgör nästan hälften av de totala konsumtionsutgifterna. Fjärde kvartalet 2015 ökade omkostnaderna med 5 procent, 1,9 miljarder kronor jämfört med motsvarande period föregående år. På helåret ökade omkostnaderna med 4 procent eller 3,6 miljarder kronor. 1 Efter en utredning på NR beslutades det att boendekostnader för asylboende ska redovisas som sociala naturaförmåner. Art 5 Lokalhyror under anslagsposten Boende för asylsökande förs om i sin helhet. Definitionen på sociala naturaförmåner utgår från att Migrationsverket står för kostnaden men att det är en extern/privat utförare som erbjuder och utför tjänsten där hushållen är mottagare.

4 Kraftig ökning av Migrationsverkets omkostnader för inköp av varor och tjänster Inköp av varor och tjänster är den största utgiftsposten under omkostnader för konsumtion. Fjärde kvartalet 2015 ökade myndigheternas inköp av varor och tjänster med 4 procent, 1,3 miljarder kronor, jämfört med motsvarande period föregående år. På helåret var den procentuella förändringen också 4 procent vilket motsvarade 3,9 miljarder kronor. Migrationsverket ökade sina omkostnader för inköp av varor och tjänster med 114 procent, 0,8 miljarder kronor, fjärde kvartalet En stor del av förändringen återfinns under anslaget Ersättningar och bostadskostnader. Under fjärde kvartalet ökade anslaget med 166 procent, drygt 0,5 miljarder kronor. Det var främst utgifter för köpta konsumtionsvaror och livsmedel som ökade. På grund av det stora antalet asylsökande tvingas Migrationsverket ordna tillfälliga boendeplatser där möjlighet till självhushåll ofta saknas. På helåret ökade Migrationsverket sina omkostnader för inköp av varor och tjänster med 1,1 miljard kronor, en ökning med 71 procent. Anslaget Ersättningar och bostadskostnader stod för 0,8 miljarder av dessa. Under kvartalet ökade Statens fastighetsverk sina omkostnader med 20 procent, 108 miljoner kronor. De ökade omkostnaderna avsåg i huvudsak ökade utgifter för köpta tjänster från utomstatlig leverantör. På helåret var motsvarande ökning 32 procent eller knappt 0,5 miljarder kronor. Försvarsmyndigheternas utgifter för inköp av varor och tjänster har minskat med 0,2 miljarder kronor (2 procent). Förändringen under kvartalet avser främst minskade kostnader för varor i anslutning till anskaffning och underhåll av materiel. Ackumulerade utfallet har ökat med 0,8 miljarder kronor (5 %) vilket väsentligen förklaras av ökade utgifter för tjänster till förbandsverksamheten. Måttlig ökning av lokalhyror Statens omkostnader för lokalhyror ökade med 2 procent mellan fjärde kvartalet 2014 och Beloppsmässigt uppgick ökningen till 0,1 miljarder kronor. På helåret ökade hyrorna med 3 procent eller knappt 0,5 miljarder kronor. Migrationsverket ökade sina lokalkostnader med 37 procent, 17 miljoner kronor fjärde kvartalet. På helåret 2015 var ökningen 9 procent vilket motsvarar 20 miljoner kronor. Kriminalvården ökade sina kostnader för lokaler med 10 procent mellan fjärde kvartalet 2014 och Ökningen avser kontinuerliga förnyelser och uppdatering av hyreskontrakt. Egenutveckling minskade på kvartalet men ökade på helåret Aktivering av material inom egenutvecklade investeringar hade ett utfall på 6,8 miljarder kronor fjärde kvartalet Det var en minskning med 6 procent eller 0,4 miljarder jämfört med fjärde kvartalet På helåret däremot ökade material inom egenutvecklade investeringar med 4 procent vilket motsvarade en ökning på knappt en miljard kronor. Trafikverket stod för merparten, 91 procent, av omkostnaderna. Under kvartalet minskade aktivering av material med 9 procent vilket motsvarade 580 miljoner kronor. På helåret rapporterade Trafikverket däremot en ökning på 2 procent, 400 miljoner kronor. Huvuddelen av omkostnaderna återfinns under anslaget

5 Utveckling av statens transportinfrastruktur. Statens fastighetsverk har från och med 2015 börjat aktivera egenutvecklade investeringar i en högre grad än förut. Under fjärde kvartalet 2015 rapporterade myndigheten 196 miljoner kronor på dessa utgifter. På helåret var motsvarande belopp 689 miljoner kronor. Löner och sociala avgifter ökade med 4 procent Kostnaden för löner och sociala avgifter uppgick till 37 miljarder kronor under fjärde kvartalet 2015, en ökning med 4 procent jämfört med fjärde kvartalet För helåret 2015 var ökningen 3 procent för löner och sociala avgifter. Myndigheternas lönekostnader ökade med 3 procent Migrationsverket var den myndighet vars lönekostnader ökade mest både procentuellt och beloppsmässigt. Under fjärde kvartalet 2015 ökade myndigheten sina lönekostnader med 47 procent jämfört med samma kvartal Migrationsverket har under lång tid haft en hög arbetsbelastning till följd av det stora antalet asylsökande. Ökat behov av personalresurser, främst inom den operativa verksamheten samt högre kostnader för övertid förklarar utgiftsökningen avseende löner för perioden. På helåret 2015 ökade myndigheten sina lönekostnader med 29 procent jämfört med föregående år och medeltalet anställda har ökat med personer till 6 265, 2015 jämfört med föregående år. Arbetsförmedlingens lönekostnader har ökat med 130 miljoner eller 12 procent fjärde kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal Ökningen kan bland annat förklaras av att myndigheten under andra kvartalet 2015 avslutade tjänsten LOTS för att istället anställa egna etableringsresurser. En omallokering har då skett inom anslaget Etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare från sociala naturaförmåner till löner. Antalet anställda har även ökat på myndigheten på grund av utökade anslag till etableringsuppdraget. På helåret 2015 ökade arbetsförmedlingen sina lönekostnader med 8 procent. Antalet årsarbetskrafter har ökat med 885 personer. Göteborgs universitet, Uppsala universitet samt Karolinska institutet har alla ökat sina lönekostnader med 8 procent fjärde kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal föregående år. Samtliga universitet har ökat antalet anställda under 2015 till följd av växande verksamhet. En myndighet som har minskat sina lönekostnader är Skogsstyrelsen, fjärde kvartalet 2015 var myndighetens lönekostnader 40 procent lägre jämfört med föregående år. Minskingen beror främst på att arbetsmarknadsprojektet Skogsstyrelsen och arbetsförmedlingen tillsammans håller på att avslutas. Sociala avgifter ökade med 7 procent De sociala avgifterna uppgick till knappt 12 miljarder kronor fjärde kvartalet 2015 vilket är en ökning med 7 procent jämfört med samma kvartal För helåret ökade sociala avgifter med 3 procent vilket följer utvecklingen för lönekostnader. Den stora skillnaden i utvecklingen av lönekostnader jämfört med sociala avgifter för fjärde kvartalet 2015 kan förklaras av att Stockholms universitet hade en tillfälligt låg social avgift för fjärde kvartalet Stockholms universitet hade under flera år betalat för mycket i avgift till SPV, detta korrigerades under fjärde kvartalet 2014 vilket gjorde att ökningen av sociala avgifter blev 218 procent fjärde kvartalet 2015 för Stockholms universitet.

6 Regeringen aviserade i vårändringsbudgeten 2015 att tidigare nedsättning av sociala avgifter för unga slopas stegvis under Förändringen påverkar framförallt försvarsmyndigheterna som i större utsträckning än andra myndigheter har anställda i åldersgruppen Försvarsmyndigheternas sociala avgifter ökade med 13 procent fjärde kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal 2014, lönekostnaderna för försvarsmyndigheterna var 3 procent för samma period. På helåret ökade försvarsmyndigheternas kostnader för sociala avgifter med 6 procent jämfört med 2014 medan lönekostnaderna ökade med 3 procent för samma period. Myndigheternas försäljning ökade med 2 procent Under fjärde kvartalet ökade myndigheterna sin externa försäljning med 3 procent, den interna försäljningen förblev oförändrad jämfört med motsvarande kvartal Totalt uppgick försäljningen till drygt 11 miljarder kronor varav 8 miljarder var extern försäljning och 3 miljarder intern försäljning. För helåret 2015 ökade den totala försäljningen med 1 procent jämfört med föregående år. Stockholms universitet har ökat sin externa försäljning med 239 procent fjärde kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal föregående år, vilket delvis kan förklaras med ökade uppdragsintäkter. Statens historiska museer har ökat sin försäljning med 43 miljoner jämfört med fjärde kvartalet Ökningen kan bland annat förklaras av att myndigheten har tagit över den arkeologiska uppdragsverksamheten från Riksantikvarieämbetet som istället har minskat sin totala försäljning. CSN har ökat sin försäljning med 108 procent under fjärde kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal föregående år. Ökningen beror bland annat på det av riksdagen fattade beslutet om att höja påminnelseavgiften för låntagare från 200 till 450 kronor och expeditionsavgiften från 120 till 150 kronor från och med Investeringar Investeringar i järnväg ökar Investeringarna i byggnader och anläggningar minskade netto med 0,7 miljarder kronor fjärde kvartalet. Trafikverket som står för merparten av investeringarna minskade sina investeringar fjärde kvartalet med 6,0 procent. Järnväginvesteringarna var oförändrade medan vägsinvesteringarna minskade med 0,7 miljarder kronor. Polismyndigheten ökar sina maskininvesteringar med 0,4 miljarder bl.a. bestående av sju helikoptrar under det sista kvartalet. För helåret 2015 minskar investeringarna med 0,1 miljard kronor. Trafikverkets investeringar ökar med 0,5 miljard kronor. Järnvägsinvesteringar ökar med 1,8 miljarder kronor medan väginvesteringar minskar med 1,4 miljarder kronor. Militära investeringar minskar Försvarsmyndigheternas militära investeringar uppgick till 0,8 miljarder kronor under kvartalet, vilket är en minskning med 0,4 miljarder kronor (35 procent). Ackumulerat uppgår investeringarna till 5,9 miljarder kronor, en minskning med 0,7 miljarder kronor. Leveranserna under kvartalet avsåg bl.a. bandvagnar, helikopter 14 och telekommunikationsmateriel. Under året har 2,9 miljarder kronor avseende utgifter för utveckling och produktionsförberedelser för JAS 39 E förts som förskott, en ökning med 0,9 miljarder från föregående år.

7 Försvarsmyndigheternas investeringar i byggnader och anläggningar uppgår till 0,3 miljarder kronor, en minskning med knappt 0,2 miljarder kronor under kvartalet (- 37 %) och med 0,4 miljarder kronor ackumulerat (-30 %). Minskningen avser Fortifikationsverkets investeringar som under hela året legat på en lägre nivå än föregående år, under vilket investeringsverksamheten låg på en högre nivå än normalt, med bl.a. stora investeringar i Ronneby. Räntor Statsskuldsräntor Räntekostnaden för statsskulden uppgick till 4,0 miljarder kronor fjärde kvartalet Det är en minskning med nästan 1 miljard jämfört med fjärde kvartalet Totalt för helåret 2015 så har statsskuldsräntorna minskat med 5 miljarder jämfört med Övriga räntekostnader Övriga räntekostnader uppgick till 0,2 miljarder fjärde kvartalet 2015 vilket är en liten minskning jämfört med motsvarande kvartal I posten ligger inomstatliga intäkts- och kostnadsräntor samt utomstatliga kostnadsräntor. De utomstatliga räntekostnaderna innehåller också räntor för premiepensionen som senare ska betalas ut till hushållen. Pengarna placeras i Riksgälden ett år innan de betalas ut till respektive hushåll. Hur stor ränta som ska tillgodoräknas hushållen bestäms inte förrän i december året efter. För 2014 och 2015 redovisas prognosvärden. Räntor för egenutvecklade investeringar Räntor för egenutvecklade investeringar redovisas som en minuspost då de minskar räntekostnaderna. Myndigheterna finansierar egenutvecklade investeringar, till exempel IT-system, vägar, järnvägar med lån i Riksgälden. När investeringen är klar flyttas räntekostnaderna till investeringar istället för investeringar i byggnader och anläggningar eller Forskning och utveckling, immateriella investeringar. Räntorna för egenutvecklade investeringar uppgick till 4 miljoner kronor kvartal 4 år 2015 vilket är något lägre jämfört med samma period föregående år. Beredskapslagring Beredskapsvarulagret har under kvartalet ökat med 4,4 miljarder kronor mer än vad som framgår i underlaget. Ökningen avser komponentsatser från demonterat materiel som avförts från beredskapsinventarier. Totalt under 2014 och 2015 har materiel för 4,3 miljarder kronor avförts, varav en del, efter särskild värdering, alltså istället tagits upp som lagertillgång.

8 Transfereringar Löpande transfereringar till utlandet ökade 4,9 miljarder kronor fjärde kvartalet och uppgick till 18,6 miljarder kronor. Mellan åren blev ökningen 1,5 miljarder kronor. EU-avgiften ökade fjärde kvartalet men minskade 2015 Transfereringar till EU-institutioner avser EU-avgiften som enligt det uppdaterade Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS) omfattar BNI-baserad avgift, mervärdesskattebaserad avgift och Storbritanniens budgetreduktion. Avgiften totalt blev 7,1 miljarder kronor vilket är 1 miljard högre än fjärde kvartalet Mellan åren blev det däremot en minskning med 0,5 miljarder kronor. BNI-avgiften blev 0,9 miljarder kronor högre fjärde kvartalet men 0,3 miljarder kronor lägre för Den lägre avgiften för 2015 beror på EU:s lägre budget från 2014 som i sin tur är ett resultat av rådets och parlamentets uppgörelse om den fleråriga budgetramen för Den mervärdesskattebaserade avgiften blev något högre fjärde kvartalet men drygt 0,2 miljarder kronor lägre för Minskningen mellan åren beror på Sveriges rabatt för perioden (Det egnamedelbeslut som reglerar Sveriges rabatt för perioden väntas träda i kraft först 2016 eftersom det först måste godkännas av medlemsstaternas nationella parlament. Beslutet har dock verkan från och med 2014 och kommer att tillämpas retroaktivt.) Tullavgift ingår inte här utan den del som Sverige får behålla redovisas istället som försäljningsinkomst. Högre transfereringar till övriga länder Transfereringar till övriga länder, totalt 10,5 miljarder kronor fjärde kvartalet, har ökat med 3,5 miljarder. Sidas biståndverksamhet ökade 3,4 miljarder. En stor del av ökningen förklaras av att Sida efter regeringsbeslut om tidigareläggning betalat ut 2,5 miljarder i stöd till organisationer för Dessa stöd har gått till verksamheter inom FN. Enligt nationalräkenskapernas beslut ska transaktionen redovisas kassamässigt. Migrationsverkets utbetalning av dagersättning till asylsökande redovisas från och med denna publicering som bidrag till övriga länder. Dagersättningen redovisades tidigare som bidrag till hushåll. Det som tidigare redovisats som bidrag till hushåll på anslaget Ersättningar och bostadskostnader, anslagsposten Ersättningar till asylsökande samt anslaget Utresor för avvisade och utvisade klassas om till bidrag till övriga länder. Nationalräkenskaperna har efter utredning beslutat att person utan uppehållstillstånd representerar ett utländskt hushåll. Kontanta ersättningar som ges direkt till individer betraktas då som transferering till det land individen tillhör. Mellan åren ökade transfereringar till övriga länder med 1,6 miljarder kronor. Sidas biståndverksamhet till övriga länder ökade 0,8 miljarder. Migrationsverkets dagersättning till asylsökande ökade 0,6 miljarder och Kammarkollegiets avgifter till FN ökade 0,3 miljarder mellan åren.

9 Löpande transfereringar inom Sverige ökade 15 miljarder kronor fjärde kvartalet och uppgick till 213 miljarder. För 2015 var ökningen 29 miljarder och de uppgick till 795 miljarder. Löpande transfereringar till företagssektorn har minskat 0,9 miljarder kronor netto fjärde kvartalet och 0,6 miljarder mellan åren Transfereringar till privata företag minskade 1 miljard kronor till 7,3 miljarder fjärde kvartalet. Jordbruksverkets utbetalningar av EU:s landsbygdsstöd till företag blev 1,1 miljarder lägre fjärde kvartalet och mellan åren. Arbetsförmedlingens kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade något fjärde kvartalet men ökade 0,2 miljarder mellan åren. Stöd för nystartsjobb och yrkesintroduktion redovisas enligt uppdaterade ENS brutto. Dessa stöd till privata företag har minskat 0,1 miljarder fjärde kvartalet men ökat 0,1 miljarder för året. Transfereringar till statliga bolag ökade 0,3 miljarder kronor fjärde kvartalet och ackumulerat. Statliga bolag fick 8,4 miljarder Kärnavfallsfonden transferering till statliga bolag ökade 0,2 miljarder kvartal 4 och 0,4 miljarder mellan åren. Löpande transfereringar till kommunala sektorn ökade 14 miljarder kronor till 92 miljarder fjärde kvartalet. Mellan åren blev ökningen 19 miljarder. När ENS uppdaterades höjdes nivån för transfereringar till den kommunala sektorn med drygt 20 miljarder kronor per kvartal. Skatterna redovisas per sektor, det vill säga, fördelat på staten, kommunerna och ålderpensionssystemet. Detta innebär att de stora skattereduktionerna, framför allt jobbskatteavdraget och skattereduktionen för hemtjänster, gör att statens skatteintäkter från hushållen blir negativa. Enligt de redovisningsprinciper som nationalräkenskaperna tillämpar måste därför en del av dessa skattereduktioner räknas av mot den kommunalskatt som hushållen betalar trots att skattereduktionerna belastar statens budget. Genom att nationalräkenskaperna på inkomstsidan flyttar en del av skattereduktionerna från staten till kommunerna så måste man kompensera kommunerna med ett fiktivt statsbidrag som är lika stort som den skattereduktion man räknar av från den kommunala skatten. Det innebär att den kommunala inkomstskatten som nationalräkenskaperna redovisar är betydligt lägre än den kommunalskatt som Skatteverket redovisar vid den årliga inkomsttaxeringen. Drygt 60 miljarder i kommunalekonomisk utjämning liksom i skattereduktion 2015 Den kommunalekonomiska utjämningen, nästan16 miljarder kronor per kvartal, minskade med 0,4 miljarder fjärde kvartalet och 1,5 miljarder mellan åren. Minskningen beror på att avdragsrätten för pensionssparande togs bort 2015 vilket medförde ökade skattemedel till kommunerna. Därför minskades den kommunalekonomiska utjämningen i motsvarande grad. Under 2013 och 2014 ökade den kommunalekonomiska utjämningen eftersom kommunerna kompenserades för beslut som påverkar deras skatteunderlag negativt, framför allt sänkt skatt för pensionärer. En förändring av det kommunalekonomiska utjämningssystemet bidrog också till ökade bidrag Skattereduktioner ökade med 0,3 miljarder till knappt16 miljarder kronor mellan kvartalen. Mellan åren blev ökningen 1,5 miljarder till 62 miljarder. Kommunmomsen avseende primärkommuner uppgick till 11 miljarder fjärde kvartalet, en ökning med 0,1 miljarder. För 2015 blev ökningen 1,5 miljarder till 39 miljarder kronor.

10 Tillfälligt stöd till kommuner med anledning av flyktingsituationen Löpande transfereringar till primärkommuner var totalt 60 miljarder kronor fjärde kvartalet, vilket var en ökning med 12 miljarder. Kommunernas del av det tillfälliga stödet till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen förklarar en ökning med 8,3 miljarder kronor. Det tillfälliga stödet betalades ut i december 2015 men avses även täcka kostnader som förväntas uppstå Nationalräkenskaperna har beslutat att stödet ska redovisas kassamässigt och därmed i sin helhet på Kommunersättning för flyktingmottagande ökade också Det totala antalet asylsökande blev under Migrationsverket tog under det fjärde kvartalet 2015 emot ansökningar om asyl, vilket är fler än fjärde kvartalet Under 2014 ansökte totalt om asyl. Flest sökanden kommer från Syrien och därefter Afghanistan. Kommunersättningar vid flyktingmottagande till primärkommuner ökade 0,5 miljarder kronor fjärde kvartalet och uppgick till 2,5 miljarder. För 2015 var ökningen 2 miljarder och årsersättningen blev 9,2 miljarder. Schablonersättningen ökade 0,2 miljarder fjärde kvartalet och 0,9 miljarder under året. Ersättning för ensamkommande barn ökade med 0,3 miljarder fjärde kvartalet och 1 miljard mellan åren. Antalet ensamkommande barn ökade och var fjärde kvartalet, fler än fjärde kvartalet Det kom ensamkommande barn till Sverige för att söka asyl Antalet kommunmottagna under 2015 var Antalet ensamkommande barn 2014 var varav blev kommunmottagna. Det är främst asylsökande barn från Afghanistan som ökat. De utgjorde 66 procent av totalt antal ensamkommande asylsökande barn under 2015 mot 22 procent föregående år. En ny prestationsbaserad ersättning infördes 2014 och den minskade något jämfört med föregående kvartal men ökade 0,9 miljarder under året. Den finns också under anslaget Kommunersättningar vid flyktingmottagande som särskild anslagspost. Ersättningen betalas ut till kommuner som tar emot fler flyktingar i relation till folkmängd än medianvärdet för samtliga kommuner. Från anslaget Ersättningar och bostadskostnader betalades ersättningar till primärkommuner för mottagandet av asylsökande. De ökade 1 miljard kronor fjärde kvartalet och 2,1 miljarder mellan åren. Totalt antal kommunmottagna enligt ersättningsförordningen uppgick under 2015 till varav ensamkommande barn. Under 2014 var antalet kommunmottagna Under 2015 har totalt uppehållstillstånd beviljats. Under 2014 beviljades uppehållstillstånd. Lågstadielyftet och andra ökningar inom skolområdet Under december betalades statsbidrag till kommunerna ut för fler lärare i de lägre årskurserna i grundskolan. Utbetalningen avser läsåret 2015/2016 och fördelas lika mellan åren enligt nationalräkenskapernas beslut. För 2015 redovisas 0,7 miljarder kronor i statsbidrag till primärkommuner för lågstadielyftet. Skolverkets bidrag till primärkommuner för utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet har ökat 0,2 och 0,5 miljarder kronor mellan kvartalen respektive åren. Kommunerna fick 1,6 miljarder 2015 för utveckling av skolväsendet.

11 Kommunerna fick också 3,9 miljarder kronor 2015 för maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Det är 0,3 miljarder mer för kvartalet och året jämfört med Statsbidrag för yrkesutbildning inom komvux och särvux minskade däremot med 0,1 miljarder kronor mellan kvartalen och 0,3 miljarder mellan åren. Bidraget uppgick till 1,2 miljarder Ökad bemanning i äldreomsorgen Under fjärde kvartalet har 0,3 miljarder kronor betalats från den för förra kvartalet nya anslagsposten Ökad bemanning under anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken. För 2015 har 1 miljard betalts för ökad bemanning. Satsningen på ökad bemanning inom äldreomsorgen syftar till ökad trygghet och kvalitet. Kommuner och landsting kompenseras för ökade kostnader för unga. Nedsättning för socialavgifter för unga slopades under Kommunerna kompenseras för ökade kostnader för anställda i åldern år med statsbidrag från det nya anslaget Stöd till kommuner och landsting. Anslaget inrättades därför att det inte går att ändra anslaget för kommunalekonomisk utjämning under pågående budgetår men från 2016 kommer stödet att fördelas via det anslaget. Fjärde kvartalet kompenserades primärkommunerna med 0,4 miljarder kronor och landstingen med knappt 0,1 miljarder. För året är kompensationen 0,7 respektive drygt 0,1 miljarder. Löpande transfereringar till landsting ökade 3,4 miljarder fjärde kvartalet och 4,8 miljarder mellan åren Löpande transfereringar till landsting uppgick till 31 miljarder kronor vilket är en ökning med 3,4 miljarder jämfört med fjärde kvartalet Mellan åren var ökningen 4,8 miljarder till 114 miljarder. Ökad skattereduktion men minskad kommunalekonomisk utjämning till landsting Skattereduktioner ökade med 0,2 miljarder kronor och var 8,5 miljarder fjärde kvartalet. Ökningen mellan åren var 1 miljard till 34 miljarder. Den kommunalekonomiska utjämningen till landstingen däremot minskade 0,2 miljarder fjärde kvartalet och 0,9 miljarder mellan åren till 22 miljarder. Minskningen beror på att avdragsrätten för pensionssparande togs bort 2015 vilket medförde ökade skattemedel till kommunerna. Därför minskades den kommunalekonomiska utjämningen i motsvarande grad. Landstingsmomsen ökade 0,8 miljarder kronor fjärde kvartalet. För 2015 uppgick landstingsmomsen till 18 miljarder, en ökning med 1 miljard. Mer till subventionerade läkemedel Bidrag till läkemedelsförmånerna uppgick till 23 miljarder kronor Läkemedelsförmånerna ökade med 0,1 miljarder jämfört med fjärde kvartalet 2014 och 1,1 miljarder mellan åren. Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har 2015 ingått en överenskommelse som reglerar formerna för statens bidrag till läkemedelsförmånerna. Senast en sådan överenskommelse fanns var De ökade läkemedelsförmånerna 2015 beror främst på att landstingen kompenserats för kostnader för nya behandlingsmetoder för Hepatit C som ett resultat av den nya överenskommelsen.

12 Tillfälligt stöd till landsting med anledning av flyktingsituationen Landstingens del av det tillfälliga stödet till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen förklarar en ökning med 1,5 miljarder kronor. Det tillfälliga stödet betalades ut i december 2015 men avses även täcka kostnader som förväntas uppstå Nationalräkenskaperna har beslutat att stödet ska redovisas kassamässigt och därmed i sin helhet på Ökade bidrag för ersättningar till asylsökande Ersättningar till asylsökande som gick till landsting ökade 0,1 miljarder kronor mellan kvartalen. För 2015 var ersättningarna 1,7 miljarder, en ökning med 0,5 miljarder. För antalet asylsökande se Ökad kommunersättning för flyktingmottagande ovan. Bidrag för sjukskrivningsprocessen minskade Bidrag för sjukskrivningsprocessen var i stort oförändrat fjärde kvartalet men minskade 0,4 miljarder mellan åren. Även landstingen kompenserades för ökade kostnader för anställda i åldern år med statsbidrag från det nya anslaget Stöd till kommuner och landsting, se ovan. Bidrag till kommunala ideella organisationer minskade något Löpande transfereringar till kommunala ideella organisationer minskade 1 miljard kronor och uppgick till 1,1 miljarder fjärde kvartalet. Minskningen mellan åren 1,2 miljarder till 3,1 miljarder. Satsningen på sammahållen vård och omsorg om äldre 2014 förklarar en minskning med 0,5 miljarder mellan kvartalen och 0,7 miljarder mellan åren. Även äldresatsning under anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård har minskat. Den minskningen blev 0,3 miljarder både för kvartalet och året. Löpande transfereringar till hushållssektorn ökade 0,9 miljarder kronor fjärde kvartalet och 4,8 miljarder mellan åren Arbetslöshetsersättningen minskade Transfereringarna till hushållens ideella organisationer minskade med 0,1 miljarder kronor fjärde kvartalet och uppgick till 7,6 miljarder. För 2015 blev minskningen 0,6 miljarder till 32 miljarder. Bidragen till arbetslöshetsersättning, som betalas till a-kassorna, redovisas som en transferering till hushållens ideella organisationer. Bidraget till a-kassorna minskade något fjärde kvartalet och var 3,1 miljarder. För 2015 minskade bidraget 0,9 miljarder och uppgick till 12,5 miljarder. I slutet på december 2015 var personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, en minskning med 1,0 procent jämfört med december Av de inskrivna var personer öppet arbetslösa, en minskning med 1,3 procent. Antalet arbetslösa minskar bland dem med kortare arbetslöshetstider och bland inrikes födda, framför allt ungdomar. Räknat som andel av den registerbaserade arbetskraften uppgick arbetslösheten (16-64 år) till 8,0 procent i slutet på månaden. Den var 8,1 procent i december Antalet inskrivna arbetslösa som är födda utanför Europa fortsätter att öka till följd av många nyanlända invandrare. I slutet av december var de jämfört med ett år tidigare. Antalet inskrivna arbetslösa ungdomar, år, uppgick till i slutet av december vilket innebär en minskning med 12,7 procent (eller ) jämfört med december Andelen av de arbetslösa som har rätt till arbetslöshetsersättning har fallit från 80 procent 2006 till cirka 34 procent 2015.

13 Lågstadielyft även till andra ideella organisationer Lågstadielyftet förklarar 0,3 miljarder av ökningen till hushållens ideella organisationer fjärde kvartalet och för Hushållen får mer Transfereringarna till egentliga hushåll blev 70 miljarder kronor och har ökat med 1 miljard netto jämfört med fjärde kvartalet Mellan åren ökade de med 5,4 miljarder till 277 miljarder. Transfereringarna till egentliga hushåll är den största posten på utgiftssidan. Den transferering som ökat mest fjärde kvartalet är sjukpenning och rehabilitering. Även statlig assistansersättning och etableringsersättning till nyanlända har ökat medan aktivitets- och sjukersättningar samt garantipension minskat mest. Sjukskrivningarna ökar och psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken Försäkringskassans utgifter för sjukpenning och rehabilitering m.m. ökade med 0,9 miljarder kronor och uppgick till 8,8 miljarder fjärde kvartalet Under 2015 var ökningen 4,2 miljarder till 33,8 miljarder. Mellan 2002 och 2010 minskade antalet sjukpenningdagar. Minskningen förstärktes under 2008 då striktare regler infördes. Från 2011 började antalet personer med sjukpenning att öka igen. Under 2014 fortsatte antalet nya sjukfall att öka. Enligt en rapport från Försäkringskassan har den årliga ökningstakten i sjukpenningtalen tilltagit sedan mitten av Andelen psykiska diagnoser är fortsatt hög och ökar men rapporten visar nu på en generell ökning av sjukfrånvaron oavsett diagnos, kön eller sysselsättning. De arbetslösas sjukskrivningslängd har tidigare ökat kraftigt men nu ökar även sjukskrivningslängden för de anställda. Under oktober månad 2015 pågick sjukfall, vilket är en ökning med jämfört med oktober Av sjukfallen hade pågått i mer än ett år. Sjukpenningtalet i december var 10,5 dagar. Det har stigit med 1,1 dagar sedan december Men färre får aktivitets- och sjukersättning Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar till enskilda personer har minskat med 0,2 miljarder kronor och uppgår till 11,1 miljarder fjärde kvartalet. Utgifterna 2015 minskade med 0,7 miljarder till 44,4 miljarder. Sjukersättning kan beviljas till personer i åldrarna 30 till 64 år om arbetsförmågan bedöms vara stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Sjukersättning betalades ut till personer i december Det är en minskning med 4,0 procent jämfört med december Minskningen fortsätter eftersom antalet nytillkomna är lågt samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är en följd av att regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Från 2014 förekommer endast beslut om sjukersättning som gäller tills vidare eftersom ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har fasats ut. Aktivitetsersättning kan beviljas till personer i åldrarna 19 till 29 år om de har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Aktivitetsersättning betalades ut till personer i december Det är en ökning med 8,9 procent jämfört med december Den psykiska ohälsan bland unga ökar. Totalt har kostnaderna för ohälsa, dvs. aktivitets- och sjukersättning samt sjukpenning och rehabilitering, ökat med 0,8 miljarder kronor fjärde kvartalet och 3,5 miljarder mellan åren.

14 Aktivitetsstöd ökade fjärde kvartalet men minskade mellan åren Bidrag till aktivitetsstöd ökade med 0,1 miljarder kronor till 3,7 miljarder fjärde kvartalet. Aktivitetsstödet blev 14,4 miljarder 2015, en minskning med 0,3 miljarder jämfört med I december deltog personer i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Bidraget till arbetslöshetsersättningen redovisas ovan till hushållens ideella organisationer. Statlig assistensersättning fortsätter öka Statlig assistansersättning fortsätter att öka och uppgick fjärde kvartalet till 7,6 miljarder kronor, en ökning med 0,3 miljarder kronor. För 2015 blev den statliga assistansersättningen 30 miljarder. Det är framför allt medelersättningen som ökar. Fler barn ger ökad föräldrapenning Föräldraförsäkringen ökade med knappt 0,1 miljarder kronor till 8,3 miljarder fjärde kvartalet. Ökningen 2015 var 1 miljard till 36 miljarder. Barnbidragen ökade 0,1 miljarder mellan kvartalen och uppgick till 6,5 miljarder fjärde kvartalet och 26 miljarder för helåret Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror bland annat på att antalet barn i åldrarna 0 8 år respektive 0-16 år har ökat. Vårdbidrag för funktionshindrade barn ökade något fjärde kvartalet. Under 2015 uppgick vårdbidraget till 3,3 miljarder, en ökning med 0,2 miljarder mellan åren. Vårdbidragen ökar eftersom antalet barn med psykiska sjukdomar och syndrom har ökat. Underhållsstöd ökade 0,2 miljarder fjärde kvartalet och under året. Underhållsstödet höjdes med 300 kronor per barn och månad från och med 1 september Underhållstödet uppgick till 2,3 miljarder Ökad etableringsersättning till invandrare Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare ökade 0,2 miljarder fjärde kvartalet. Ersättningen ökade 1 miljard till 3,7 miljarder Ökningen av antalet asylsökande och kommunmottagna flyktingar beskrivs ovan under kommunersättning för flyktingmottagande. Garantipensioner och efterlevandepensioner fortsätter minska Garantipensioner minskade 0,2 miljarder kronor fjärde kvartalet och 0,8 miljarder till 15,8 miljarder för Minskningen beror bland annat på att prisbasbeloppet har sänkts. Antalet personer med garantipension fortsätter också minska eftersom allt fler personer får inkomstgrundad ålderspension från ålderspensionssystemet utanför statens budget. Balanseringen inom ålderspensionssystemet medför att utgifterna för garantipension inte minskar i den omfattning de skulle ha gjort utan balansering, eftersom fler pensionärer kommer under brytpunkten för garantipension. Efterlevandepensioner till vuxna minskade med drygt 0,1 miljarder kronor fjärde kvartalet och 0,6 miljarder mellan åren, till 12,4 miljarder. Minskningen förklaras bland annat av att antalet kvinnor med änkepension minskar då änkepensionssystemet är under avveckling. Statliga tjänstepensioner ökade 0,2 miljarder mellan åren till 10,1 miljarder. Studiebidrag minskar Studiebidragen minskade något fjärde kvartalet och 0,3 miljarder kronor mellan åren. Studiebidragen uppgick till 10,4 miljarder 2015.

15 Lönegarantin minskar Bidrag till lönegarantiersättning minskade 0,1miljarder kronor fjärde kvartalet och 0,4 miljarder under Det är en följd av att antalet konkurser blivit färre då konjunkturen förbättrats. Supermiljöbilspremie Under 2015 betalade nästan 0,4 miljarder kronor i supermiljöbilspremie, en ökning med cirka 0,2 miljarder både mellan kvartalen och åren. Anvisade medel 2014 förbrukades innan årets slut. Även för 2015 har försäljningen av supermiljöbilar varit oväntat hög men ytterligare medel anvisades i höständringsbudgeten. Arbetsskadeersättningar minskade med 0,2 miljarder mellan åren. Löpande transfereringar till ålderspensionssystemet ökade 1,5 miljarder kronor Under punkten Ålderspensionssystemet redovisas statliga ålderspensionsavgifter avseende inkomstpensionssystemet, den allmänna pensionsavgiften och Pensionsmyndighetens förvaltningsanslag. Pensionsmyndighetens förvaltningsanslag är en transferering till socialförsäkringssektorn och ingår här från och med myndighetens bildande Fjärde kvartalet 2015 ökade den allmänna pensionsavgiften med 1,2 miljarder kronor till 27 miljarder. Under året blev ökningen 4,4 miljarder till 108 miljarder. Statliga ålderspensionsavgifter till ålderspensionssystemet ökade 0,3 miljarder fjärde kvartalet och 4,1 miljarder mellan åren. De uppgick till 22 miljarder Ålderspensionsavgifter för aktivitets och sjukersättningar samt för studiemedel ökade mest. Kapitaltransfereringar till utlandssektorn minskade fjärde kvartalet men ökade mellan åren Kapitaltransfereringar till övriga länder minskade 681 miljoner kronor fjärde kvartalet. Minskningen mellan kvartalen rör mest Sidas biståndsverksamhet för globala insatser för socialt hållbar utveckling. Mellan åren har Sidas biståndsverksamhet till multilaterala och internationella organisationer och fonder ökat. Kapitaltransfereringar inom Sverige minskade totalt Exportkreditnämndens infriande av garantier ökade 114 miljoner kronor mellan kvartalen men minskade 122 miljoner mellan åren. Tillskott till företag minskade 101 miljoner fjärde kvartalet men ökade 146 miljoner mellan åren. Lunds universitet har 2015 lämnat 512 miljoner i ovillkorat kapitaltillskott till ESS AB (European Spallation Source) vilket är 430 miljoner mer än Vetenskapsrådet har 2015 lämnat 468 miljoner i ovillkorat kapitaltillskott till ESS AB vilket är 274 miljoner mindre än Kapitaltransfereringar till kommunala sektorn minskade 451miljoner kronor fjärde kvartalet och 468 miljoner mellan åren. Trafikverkets bidrag till primärkommuner och landsting minskade för utveckling av statens transportinfrastruktur avseende större investeringar i nationell plan.