Rapport Underlag till Statens finansiella sparande 2015 (kvartal 1)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport Underlag till Statens finansiella sparande 2015 (kvartal 1)"

Transkript

1 Rapport Underlag till Statens finansiella sparande 2015 (kvartal 1)

2 Underlag till Statens Finansiella sparande Kvartal 1, 2015 Innehållsförteckning Kontaktinformation 2 Sammanfattning 3 Förändringar sedan föregående beräkning 5 Underlag till Statens finansiella sparande, inkomster 6 Analys av inkomster 7 Underlag till Statens finansiella sparande, utgifter 8 Analys av utgifter 11 Bilagor: Specifikation av räntor på statsskulden 21 Transfereringar till hushåll 22 Sociala naturaförmåner 25 Transfereringar till kommuner & landsting 26 Transfereringar till pensionssystemet 36 Art Produktskatter D21 39 Övriga produktskatter D29 40 Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter D5 41 Sociala avgifter D61 42 Försvaret 43 Trafikverket 46

3 Kontaktinformation Ansvarig Telefon Mikael Marelius Trafikverket Domstolsverket Kriminalvården Socialstyrelsen Rikspolisstyrelsen Statens tjänstepensionsverk Statens fastighetsverk Skatteverket Skogsstyrelsen Statens jordbruksverk Tullverket Hans Åhlander Regeringskansliet Länsstyrelserna Lars Nordkvist Fortifikationsverket Försvarets materielverk Försvarsmakten Kärnavfallsfonden Margareta Söderhult Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Arbetsförmedlingen Migrationsverket Sida Annika Näsvall Centrala studiestödsnämnden ESF-rådet Universitet och Högskolor Emelie Brunhage Kammarkollegiet Riksgäldskontoret Universitet och Högskolor 2

4 Sammanfattning av Underlag till statens finansiella sparande kvartal miljarder i finansiellt sparande Resultatet av den preliminära beräkningen för första kvartalet 2015 visar att det finansiella sparandet blev -20 miljarder kronor. Jämfört med första kvartalet föregående år försämrades det finansiella sparandet med knappt 1 miljard eller 5 procent. Inkomster Inkomsterna första kvartalet uppgick till knappt 266 miljarder kronor. Det är en ökning med drygt 8 miljarder kronor jämfört med samma period i fjol. Skatter på produktion och import Skatter på produktion och import ökade med knappt 9 miljarder, 4 procent, till 209 miljarder kronor under första kvartalet Det är främst moms samt löneskatter som står för ökningen. Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter Statens andel av löpande inkomst- och förmögensskatter minskade med 1 procent, 0,6 miljarder kronor. Hushållsskatterna ökade med 0,2 miljarder samtidigt som bolagsskatterna minskade med 0,8 miljarder kronor. Utgifter De totala utgifterna uppgick till 286 miljarder första kvartalet i år vilket är en ökning med 9 miljarder kronor eller 3 procent jämfört med första kvartalet Konsumtionen ökade med 6 procent Första kvartalet uppgick konsumtionsutgifterna till 51 miljarder kronor vilket var en ökning med 6 procent jämfört med första kvartalet Sociala naturaförmåner ökade med hela 18 procent, 0,5 miljarder första kvartalet i år jämfört med första kvartalet Den främsta bidragande orsaken till ökningen var de ökade utgifterna i anslagen Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare (Migrationsverket) och Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser (Arbetsförmedlingen). Omkostnader för konsumtion ökade med 8 procent första kvartalet jämfört med motsvarande period föregående år. Migrationsverket, Försvarsmyndigheterna och Naturvårdsverket redovisar ökade kostnader. Kostnaden för löner och sociala avgifter uppgick 36 miljarder kronor under första kvartalet Både lönekostnaderna och de sociala avgifterna ökade med 3 procent jämfört med motsvarande kvartal Totala investeringarna ökade med 3 procent Investeringarna i byggnader och anläggningar ökade med 0,7 miljarder kronor första kvartalet. Försvarsmyndigheternas militära investeringar uppgick till 1,1 miljarder kronor under kvartalet, vilket är en minskning med 0,4 miljarder kronor eller -29 procent. 3

5 Räntekostnader Statsskuldsräntor Räntekostnaden för statsskulden uppgick till 3,9 miljarder kronor första kvartalet Det är 1 miljard högre än första kvartalet Transfereringar Den största posten på utgiftssidan är transfereringar. Transfereringarna uppgick till 218 miljarder kronor första kvartalet vilket motsvarar 76 procent av utgifterna. Löpande transfereringar till utlandet ökade med 1 miljarder kronor första kvartalet i år jämfört med föregående år. EU-avgiften blev 15 miljarder, en ökning med knappt 1 miljard jämfört med kvartal Löpande transfereringar inom Sverige ökade med 4 miljarder kronor, till 196 miljarder första kvartalet i år. De löpande transfereringar till kommunsektorn ökade med 0,8 miljarder, bland annat ökade kommunersättningar vid flyktingmottagande med 0,6 miljarder kronor. Transfereringarna till hushållssektorn ökade med 1,5 miljarder. Försäkringskassans utgifter för sjukpenning och rehabilitering m.m. ökade med 1,1 miljarder. Transfereringar till ålderspensionssystemet ökade med 1,2 miljarder kronor första kvartalet i år. 4

6 Förändringar sedan föregående beräkning I denna beräkning har ytterligare steg tagits för att minimera skillnaderna mellan ESVs och SCBs beräkningar. På inkomstsidan har transfereringar från övriga staten konsoliderats vilket sänker statens inkomster 2014 med 1,2 miljarder. En ny metod att beräkna statliga tjänstepensioner har införts som medför att, förutom in- och utbetalningar i pensionssystemet, så tillkommer kapitalavkastning och Hushållens kompletterande pensionspremier på kostnads- respektive intäktssidan. Dessa båda poster uppgår till samma belopp och är alltså saldoneutrala. På kostnadssidan tillkommer också Förändring av pensionsskuld vilket gör att saldot för statens finansiella sparande försämras med ca 2 miljarder kronor både 2013 och Statlig moms redovisas exklusive skattepliktig verksamhet vilket sänker kostnadsposten med ca 3 miljarder kronor Totalt för 2014 ökar både intäkter och kostnader med ca 1 miljard kronor vilket gör att årets förändringar blir saldoneutrala. 5

7 01 Skatter på produktion och import Inkomst från bolag Arrenden Sociala avgifter Löpande transfereringar från utlandssektorn Summa utgifter Summa inkomster Finansiellt sparande Underlag till Statens finansiella sparande (UFS kvartal 1). Inkomster (Miljoner kronor) Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Diff. bel. Kv 1 Diff. % Kv Produktskatter Övriga produktionsskatter Ränteintäkter Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter Skadeförsäkringspremier, netto EU-länder Övriga länder Återvinningar Transfereringar inom Sverige Företagssektorn Böter och straffavgifter från företag D Övriga transfereringar från företag D Återvinningar Kommunala sektorn Primärkommuner Landsting Kommunala ideella organisationer Hushållssektorn Hushållens ideella organisationer Egentliga hushåll Böter och straffavgifter från hushåll D Övriga transfereringar från hushåll D AP-fonden Kapitalskatter Bidrag för investering

8 Analys av inkomster kvartal 1, 2015 Inkomsterna i staten fjärde kvartalet uppgår till knappt 266 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 8 miljarder jämfört med samma period i fjol. Produktskatter ökar med knappt 5 miljarder kronor. Mervärdesskatten ökar med 3 miljarder kronor medan övriga punktskatter såsom energiskatter, tobakskatter och alkoholskatter ökar något och tillsammans ökar 2 miljarder kronor jämfört med samma period förra året Övriga produktionsskatter ökar med 4 miljarder kronor. Av dessa står löneskatterna för hela ökningen till följd av en högre lönesumma i ekonomin. Kommunal fastighetsavgift och fastighetsskatt är i stort oförändrade. Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter minskar med 0,6 miljarder av dessa ökar hushållen med 0,2 miljarder kronor medan bolagen minskar med 0,8 miljarder kronor. Totala hushållsskatter ökar 6,8 miljarder kronor men av dessa går 6,6 miljarder kronor till kommuner och landsting. Bolagens minskning beror delvis på anstånd på 1,3 miljarder kronor som beviljades under detta kvartal. Utan denna post hade även bolagsskatterna uppvisat en fortsatt ökning. Jobbskatteavdraget ökar med 0,6 miljarder kronor medan RUT- och ROT avdrag förväntas bli oförändrade. Transfereringsinkomsterna ökar med 0,6 miljarder kronor. Transfereringar från hushåll och från kommuner ökar båda med 0,3 miljarder kronor. 7

9 Total konsumtion Totala investeringar Totala räntor Totala transfereringar Total beredskapslagring Total statlig moms Summa utgifter Sociala naturaförmåner Omkostnader för konsumtion Löner och sociala avgifter Löner Sociala avgifter Värnpliktslöner Löner, egenutvecklade investeringar Övriga löner Övriga sociala avgifter Försäljning Extern försäljning Intern försäljning Total konsumtion Investeringsverksamhet Byggnader och anläggningar Om- och tillbygnad av bef. byggnader och anläggningar, mark Maskiner, transportmedel och inventarier Forskning och utveckling, immateriella investeringar Försäljning av materiella tillgångar Militära investeringar Totala investeringar Underlag till Statens finansiella sparande (UFS kvartal 1). Utgifter (Miljoner kronor) Kv Kv 1-4 Kv Kv Kv Kv Kv Diff. bel. Kv 1 Diff. % Kv Inköp av varor och tjänster Personalomkostnader Hyror Reparationer av lokaler Material, egenutvecklade investeringar Hyror, egenutvecklade investeringar Offentligrättsliga avgifter Övriga omkostnader Fordonsskatter Övriga produktionsskatter

10 01 Räntor på statsskulden m.m Övriga räntekostnader Räntor, egenutvecklade investeringar Totala räntor Löpande transfereringar till utlandet EU-institutioner BNI-avgift (kassamässig) UK-avgift (kassamässig) EU-moms (kassamässig) Övriga utlandssektorn EU-länder Övriga länder Löpande transfereringar inom Sverige Kapitaltransfereringar till utlandssektorn EU-länder Övriga länder Kapitaltransfereringar inom Sverige Företagssektorn Privata företag m.fl Kommunala bolag Infrianden av garantier Tillskott till företag Statliga ideella organisationer Kommunala sektorn Primärkommuner Landsting Kommunala ideella organisationer Hushållssektorn Hushållens ideella organisationer Egentliga hushåll Totala transfereringar Beredskapslagring Diff. Kv 1-4 Kv 1-4 bel. Diff. % 2013 Kv Kv Kv Kv Kv Kv 1 Kv 1 06 Räntekostnader Företagssektorn Statliga affärsverk Statliga bolag Privata företag m.fl Kommunala bolag Kommunala sektorn Primärkommuner Landsting Kommunala ideella organisationer Hushållssektorn Hushållens ideella organisationer Egentliga hushåll Ålderspensionssystemet

11 Total beredskapslagring Statlig moms Total statlig moms Summa utgifter Summa inkomster Finansiellt sparande Diff. bel. Kv Diff. % Kv 1 5 Kv Kv 1-4 Kv Kv Kv Kv Kv

12 Analys av utgifter kvartal 1 Statlig konsumtion fortsätter öka starkt Den statliga konsumtionen ökade med 6 procent första kvartalet Det är en utgiftsökning med 3 miljarder jämfört med första kvartalet Sociala naturaförmåner samt omkostnader för konsumtion var de utgiftspunkter som främst bidrog till ökningen. Sociala naturaförmåner fortsätter öka kraftigt Under första kvartalet 2015 ökade utgifterna för de sociala naturaförmånerna med hela 18 procent, 0,5 miljarder kronor, jämfört med motsvarande kvartal Merparten av ökningen återfinns på två anslag hos Arbetsförmedlingen. Anslaget Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare stod beloppsmässigt för hälften av ökningen. Jämfört med första kvartalet 2014 ökade anslaget med 78 procent vilket motsvarade 0,2 miljarder. Anledningen till den kraftiga ökningen är att allt fler omfattas av etableringsreformen. Reformen utgår från lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Lagen gäller en nyanländ som fyllt 20 men inte 65 år och som har beviljats uppehållstillstånd. Syftet är att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. För anslaget Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökade utgifterna med 14 procent, 0,1 miljarder kronor. Det är första gången på två år utgifterna ökar ett kvartal jämfört med motsvarande kvartal året innan. Domstolsverket ökade sina kostnader avseende anslaget Rättsliga biträden m.m. med 10 procent, 46 miljoner kronor. Det är rättsliga biträden som yrkar ersättning från staten för lämnad rådgivning. Sådan ersättning kan utgå när den enskilde av ekonomiska skäl inte själv behöver betala hela kostnaden för lämnad rådgivning. Den senaste tiden har antalet inkomna ärenden ökat. Ökningen beror till största delen av att antalet återkrav i brottmål ökar. Hos Försäkringskassan har Utgifterna för anslaget Statligt tandvårdsstöd ökat med 7 procent, 57 miljoner. Ökningen beror både på att antalet tandvårdsbesök samt unika patienter har ökat. Enligt socialtjänstbalken anses alla som är bosatta i Sverige ha rätt till statligt tandvårdsstöd. Inköp av varor och tjänster bidrog till ökade omkostnader för konsumtion Omkostnader för konsumtion ökade med 8 procent, 1,6 miljarder, första kvartalet jämfört med motsvarande period föregående år. Omkostnaderna utgör nästan hälften av de totala konsumtionsutgifterna. Totalt uppgick omkostnader för konsumtion till 22 miljarder kronor första kvartalet. Inköp av varor och tjänster är den största utgiftsposten med drygt 90 procent av utgifterna. Första kvartalet 2015 ökade myndigheternas inköp av varor och tjänster med 9 procent, 1,7 miljarder kronor, jämfört med motsvarande period föregående år. Migrationsverket ökade sina omkostnader för inköp av varor och tjänster med 52 procent första kvartalet Anslaget Ersättningar och bostadskostnader stod för den största delen av ökningen. Anslaget ökade med125 procent jämfört med 11

13 motsvarande kvartal Det var främst utgifterna för köpta konsumtionsvaror som ökade och då framförallt kostnader för livsmedel. Naturvårdsverket har ökat sina omkostnader avseende anslaget Skydd av värdefull natur. Ökningen uppgår till 105 procent eller 0,2 miljarder kronor och avser bland annat förvärv, skötsel och skydd av skyddade naturområden. Försvarsmyndigheternas utgifter för inköp av varor och tjänster har ökat med 0,6 miljarder kronor, 16 procent. Förändringen avser dels ökade kostnader för varor med anknytning till anskaffning av ny materiel, dels ökade kostnader för tjänster åt förbandsverksamheten. Polismyndigheten minskade sina omkostnader med 13 procent, knappt 0,1 miljard kronor. De minskade kostnaderna avser bland annat övriga utgifter för köpta konsumtionsvaror samt utgifter för datatjänster. Migrationsverkets utgifter för hyror fortsätter öka kraftigt Myndigheternas omkostnader för hyror ökade med 7 procent eller 0,3 miljarder kronor under första kvartalet 2015 jämfört med motsvarande kvartal Migrationsverket är den myndighet som fortsätter stå för den största beloppsmässiga ökningen av hyresutgifter. Deras omkostnader för hyra steg med 56 procent, 0,2 miljarder under första kvartalet Ökningen beror främst på den stora ökningen av antalet asylsökande och att efterfrågan på platser i anläggningsboende överstiger antalet avtalade platser. Utökningen av tillfälliga boenden är betydligt dyrare än avtalade platser Ökade investeringar hos Trafikverket Aktivering av material inom egenutvecklade investeringar hade ett utfall på drygt 4 miljarder kronor första kvartalet Det var en ökning med 12 procent eller 0,4 miljarder jämfört med första kvartalet Trafikverket stod för merparten, 93 procent, av omkostnaderna. Huvuddelen av omkostnaderna återfinns under anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur med anslagsposten Investeringar i nationell plan. Omkostnaderna omfattar investeringar i både väg, järnväg samt sjöfart. Löner och sociala avgifter ökade med 3 procent Kostnaden för löner och sociala avgifter uppgick 36 miljarder kronor under första kvartalet Både lönekostnader och sociala avgifter ökade med 3 procent jämfört med första kvartalet Myndigheternas lönekostnader ökade med 3 procent Migrationsverkets lönekostnader har ökat stadigt de senaste åren. Första kvartalet 2015 ökade lönekostnaderna med 19 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Ökningen beror främst på ett större personalbehov till följd av att antalet asylsökande fortsätter öka. Arbetsförmedlingens lönekostnader har ökat med 46 miljoner eller 6 procent första kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal Regeringskansliets lönekostnader ökade med 6 procent första kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal föregående år. Föregående års lönerevision och förändring i personalstyrkan är den största anledningen till ökningen mellan åren. 12

14 Lönekostnaderna har även ökat för Statens institutionsstyrelse första kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal föregående år. Ökningen på 14 procent kan till viss del förklaras av löneökningar men främst av ökat personalbehov på grund av hög beläggning inom ungdoms- och missbruksvården. Statens historiska museer har ökat sina lönekostnader med 11 miljoner, vilket motsvarar 128 procent första kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal föregående år. Anledningen till ökningen är att myndigheten har tagit över den Arkeologisk Uppdragsverksamheten från Riksantikvarieämbetet som istället har minskat sina lönekostnader med 8 miljoner kvartal Sociala avgifter ökade med 3 procent De sociala avgifterna uppgick till 11 miljarder kronor första kvartalet 2015 vilket är en ökning med 3 procent jämfört med samma kvartal Mälardalens högskola har en kraftig ökning i sociala avgifter på 43 miljoner jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Ökningen på procent beror på att i stort sett hela kostnaden för sociala avgifter första kvartalet 2014 redovisades först under andra kvartalet Myndigheternas försäljning minskade med 2 procent Myndigheterna minskade både sin externa och interna försäljning med 2 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Totalt uppgick försäljningen till drygt 9 miljarder kronor varav 7 miljarder var extern försäljning och 2 miljarder intern. Vetenskapsrådets externa försäljning har minskat med 91 procent första kvartalet i år jämfört med samma kvartal föregående år. Minskningen kan främst förklaras med att myndigheten kvartal fick ett bidrag från EU på 42 miljoner, det finns inget motsvarande belopp redovisat för första kvartal Riksgälden minskade sin externa försäljning med 95 procent första kvartalet i år jämfört med samma kvartal föregående år. Minskningen beror främst på att flertalet av de utestående garantierna inom bankgarantiprogrammet nu förfallit. 13

15 Investeringar Totala investeringar ökar med 3 procent Investeringarna i byggnader och anläggningar ökade med 0,7 miljarder kronor första kvartalet. Trafikverket står för merparten av investeringarna och ökar med 16 procent. Järnväginvesteringarna ökade det första kvartalet med 0,6 miljarder kronor medan vägsinvesteringarna ökade marginellt. Militära investeringar Försvarsmyndigheternas militära investeringar uppgick till 1,1 miljarder kronor under kvartalet, vilket är en minskning med 0,4 miljarder kronor eller -29 procent. Leveranserna under kvartalet avsåg bland annat JAS-systemet. Räntor Statsskuldsräntor Räntekostnaden för statsskulden uppgick till 3,9 miljarder kronor första kvartalet Det är 1 miljard högre än första kvartalet Ökningen kan förklaras av en ökad statsskuld. Övriga räntekostnader Övriga räntekostnader uppgick till 0,3 miljarder första kvartalet 2015 vilket är 0,2 miljarder kronor lägre jämfört med motsvarande kvartal I posten ligger inomstatliga intäkts- och kostnadsräntor samt utomstatliga kostnadsräntor. De utomstatliga räntekostnaderna innehåller också räntor för premiepensionen som senare ska betalas ut till hushållen. Pengarna placeras i Riksgälden ett år innan pengarna betalas ut till respektive hushåll. Hur stor ränta som ska tillgodoräknas hushållen bestäms inte förrän i december året efter. För 2014 och 2015 redovisas prognosvärden. Räntor för egenutvecklade investeringar Räntor för egenutvecklade investeringar redovisas som en minuspost då de minskar räntekostnaderna. Myndigheterna finansierar egenutvecklade investeringar, till exempel IT-system, vägar, järnvägar med lån i Riksgälden. När investeringen är klar flyttas räntekostnaderna till investeringar istället som investeringar i byggnader och anläggningar eller Forskning och utveckling, immateriella investeringar. Räntorna för egenutvecklade investeringar uppgick till 6 miljoner kronor kvartal 1 år 2015 vilket är i stort sett oförändrat jämfört med samma period föregående år. Transfereringar Löpande transfereringar till utlandet ökade 1,3 miljarder kronor första kvartalet och uppgick till 20 miljarder kronor. EU-avgiften ökade Transfereringar till EU-institutioner avser EU-avgiften som enligt det uppdaterade Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS) omfattar BNI-baserad avgift, mervärdesskattebaserad avgift och Storbritanniens budgetreduktion. Avgiften totalt blev 15,5 miljarder kronor vilket är 0,7 miljarder högre än första kvartalet BNI-avgiften blev 0,8 miljarder kronor högre första kvartalet Till följd av ENS-omläggningen räknade kommissionen om medlemsstaternas BNI för perioden 14

16 under hösten I december 2014 fick Sverige därför betala 1,8 miljarder utöver den ordinarie avgiften. Under hösten kom även en ändringsbudget för 2014 från EU där Sverige ska kompenseras för omräkningen med 2,6 miljarder under Enligt Eurostats direktiv ska medlemsstaternas reduktion av BNIavgiften redovisas fjärde kvartalet Vanligtvis redovisas dock EU-avgiften kassamässigt i UFS i enlighet med NR. Sveriges avgift 2014 blev lägre än 2013 eftersom EU:s budget för 2014 var lägre än för Den lägre budgeten är ett resultat av rådets och parlamentets uppgörelse om den fleråriga budgetramen för Den mervärdesskattebaserade avgiften blev 0,2 miljarder kronor lägre första kvartalet. Minskningen beror på Sveriges rabatt för perioden (Det egnamedelbeslut som regelerar Sveriges rabatt för perioden väntas träda i kraft först 2016 eftersom det först måste godkännas av medlemsstaternas nationella parlament. Beslutet har dock verkan från och med 2014 och kommer att tillämpas retroaktivt.) Tullavgift ingår inte här utan den del som Sverige får behålla redovisas istället som försäljningsinkomst. Transfereringar till övriga länder Transfereringar till övriga länder, totalt 3,8 miljarder kronor första kvartalet, har ökat med 0,8 miljarder kronor. Kammarkollegiets transfereringar till Förenta nationerna ökade 0,3 miljarder mellan kvartalen. Sidas biståndverksamhet avseende humanitära insatser ökade med 0,5 miljarder jämfört med första kvartalet Även Rymdstyrelsens transfereringar till övriga länder ökade. Löpande transfereringar inom Sverige ökade 3,9 miljarder kronor första kvartalet och uppgick till 196 miljarder. Löpande transfereringar till företagssektorn har ökat 0,4 miljarder kronor netto mellan kvartalen Transfereringar till privata företag ökade 0,4 miljarder kronor första kvartalet. Arbetsförmedlingens kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt Arbetsförmedlingens kostnader för lönebidrag m.m. har ökat 0,1 miljarder kronor vardera mellan kvartalen. De subventionerade anställningsformerna är fortsatt viktiga bland annat som en följd av utförsäkringarna inom sjukförsäkringsområdet. Stöd för nystartsjobb och yrkesintroduktion redovisas enligt uppdaterade ENS brutto. Dessa stöd har ökat 0,1 miljarder första kvartalet. Även bidrag för forskning och utveckling från Verket för innovationssystem har ökat 0,1 miljarder mellan kvartalen. Löpande transfereringar till kommunala sektorn ökade 0,8 miljarder kronor till 75 miljarder första kvartalet. När ENS uppdaterades höjdes nivån för transfereringar till den kommunala sektorn med drygt 20 miljarder kronor per kvartal. Skatterna redovisas per sektor, det vill säga, fördelat på staten, kommunerna och ålderpensionssystemet. Detta innebär att de stora skattereduktionerna, framför allt jobbskatteavdraget och skattereduktionen för hemtjänster, gör att statens skatteintäkter från hushållen blir negativa. Enligt de redovisningsprinciper som nationalräkenskaperna tillämpar måste därför en del av dessa skattereduktioner räknas av mot den kommunalskatt som hushållen betalar 15

17 trots att skattereduktionerna belastar statens budget. Genom att NR på inkomstsidan flyttar en del av skattereduktionerna från staten till kommunerna så måste man kompensera kommunerna med ett fiktivt statsbidrag som är lika stort som den skattereduktion man räknar av från den kommunala skatten. Det innebär att den kommunala inkomstskatten som NR redovisar är betydligt lägre än den kommunalskatt som Skatteverket redovisar vid den årliga inkomsttaxeringen. Ökad kommunalekonomisk utjämning Löpande transfereringar till primärkommuner var 46 miljarder kronor första kvartalet, vilket var en ökning med 1,1 miljarder. Skattereduktioner ökade med 0,4 miljarder till 15 miljarder mellan kvartalen. Den kommunalekonomiska utjämningen minskade med 0,4 miljarder kronor första kvartalet. Minskningen beror på att avdragsrätten för pensionssparande togs bort 2015 vilket medförde ökade skattemedel till kommunerna. Därför minskades den kommunalekonomiska utjämningen i motsvarande grad. Under 2013 och 2014 ökade den kommunalekonomiska utjämningen eftersom kommunerna kompenserades för beslut som påverkar deras skatteunderlag negativt, framför allt sänkt skatt för pensionärer. En förändring av det kommunalekonomiska utjämningssystemet bidrog också till ökade bidrag Kommunmomsen avseende primärkommuner ökade 0,4 miljarder kronor första kvartalet. Ökad kommunersättning för flyktingmottagande Kommunersättningar vid flyktingmottagande ökade 0,6 miljarder kronor första kvartalet och uppgick till 2,1 miljarder kronor. För 2014 var ökningen 1,4 miljarder och årsersättningen 7,2 miljarder. Schablonersättning ökade 0,3 miljarder medan ersättning för ensamkommande barn ökade 0,2 miljarder första kvartalet. Antalet ensamkommande barn ökade och var första kvartalet, 573 fler än första kvartalet Antalet kommunmottagna ensamkommande barn var vilket är 472 fler än kvartal 1 föregående år. Antalet ensamkommande barn 2014 var varav blev kommunmottagna. En ny prestationsbaserad ersättning infördes 2014 och den förklarar en ökning med 0,1 miljarder kronor första kvartalet. Den finns också under anslaget Kommunersättningar vid flyktingmottagande som särskild anslagspost. Ersättningen betalas ut till kommuner som tar emot fler flyktingar i relation till folkmängd än medianvärdet för samtliga kommuner. Ersättningar till primärkommuner för mottagandet av asylsökande ökade 0,3 miljarder kronor första kvartalet. Migrationsverket tog under det första kvartalet 2015 emot ansökningar om asyl, vilket är 85 fler än första kvartalet Under 2014 ansökte totalt om asyl. Sökanden från Syrien fortsätter att vara den största gruppen, men var 26 procent första kvartalet att jämföra med nästan 40 procent Migrationsverkets senaste prognos är att antalet asylsökande 2015 blir enligt huvudscenariot. Antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen var första kvartalet, fler än under första kvartalet Under 2014 var antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen , fler än Under det första kvartalet beviljades totalt uppehållstillstånd vilket är färre än första kvartalet Under 2014 beviljades uppehållstillstånd. Mer till skola och socialt arbete Statligt stöd till vuxenutbildning avseende yrkesutbildning inom Komvux och särvux ökade knappt 0,2 miljarder första kvartalet. 16

18 Kommunerna har fått bidrag till utveckling av socialt arbete vilket förklarar en ökning med 0,1 miljarder kvartal 1. Val, infrastruktur En minskning med knappt 0,2 miljarder 2015 förklaras av de två valen Ytterligare en minskning med 0,2 miljarder avser utveckling av statens transportinfrastruktur. Löpande transfereringar till landsting minskade något första kvartalet Löpande transfereringar till landsting uppgick till 27,3 miljarder kronor vilket är en liten minskning jämfört med första kvartalet Skattereduktioner ökade med 0,2 miljarder och var 8,2 miljarder första kvartalet. Den kommunalekonomiska utjämningen till landstingen minskade 0,2 miljarder kronor första kvartalet. Minskningen beror på att avdragsrätten för pensionssparande togs bort 2015 vilket medförde ökade skattemedel till kommunerna. Därför minskades den kommunalekonomiska utjämningen i motsvarande grad. Landstingsmomsen minskade marginellt mellan kvartalen. Ny överenskommelse för subventionerade läk emedel Läkemedelsförmånerna ökade med knappt 0,1 miljarder kronor jämfört med första kvartalet Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har ingått en överenskommelse som reglerar formerna för statens bidrag till läkemedelsförmånerna Senast en sådan överenskommelse fanns var Minskade bidrag till sjukskrivningsprocessen Bidrag till sjukskrivningsprocessen minskade 0,2 miljarder första kvartalet. Ökade bidrag för ersättningar till asylsökande Ersättningar till asylsökande som gick till landsting ökade 0,1miljarder mellan kvartalen. För antalet asylsökande se Ökad kommunersättning för flyktingmottagande ovan. Minskade bidrag till kommunala ideella organisationer Löpande transfereringar till kommunala ideella organisationer uppgick till 0,9 miljarder kronor första kvartalet, en minskning med 0,2 miljarder. Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken minskade mellan kvartalen. Löpande transfereringar till hushållssektorn ökade 1,5 miljarder kronor Arbetslöshetsersättningen minskade Transfereringarna till hushållens ideella organisationer minskade med 0,5 miljarder kronor första kvartalet. Bidragen till arbetslöshetsersättning, som betalas till a- kassorna, redovisas som en transferering till hushållens ideella organisationer. Bidraget till a-kassorna var 3,4 miljarder första kvartalet, en minskning med 0,5 miljarder. Under 2014 minskade bidraget 1,2 miljarder och uppgick till 13,4 miljarder I mars 2015 var personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen, en minskning med 2,5 procent jämfört med mars Av de inskrivna var personer öppet arbetslösa, en minskning med 7,3 procent. Mest minskade arbetslösheten för arbetslösa som varit utan arbete en kort tid. Arbetslösheten minskar också mer bland kvinnor än bland män. Andelen av de arbetslösa som har rätt till arbetslöshetsersättning har fallit från 80 procent 2006 till cirka 38 procent

19 Bidrag för biståndsverksamhet till hushållens ideella organisationer ökade 0,1 miljarder första kvartalet. Hushållen får mer Transfereringarna till egentliga hushåll blev 71 miljarder kronor och har ökat med 2 miljarder kronor jämfört med första kvartalet Transfereringarna till egentliga hushåll är den största posten på utgiftssidan. De transfereringar som ökat mest första kvartalet är sjukpenning och rehabilitering samt föräldraförsäkring medan aktivitetsstöd minskat mest. Färre har fått aktivitets- och sjukersättning men fler har fått sjukpenning Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar till enskilda personer har minskat med 0,2 miljarder kronor och uppgår till 11,2 miljarder första kvartalet. Utgifterna 2014 minskade med 1,2 miljarder till 45 miljarder. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till personer i mars Det är en minskning med 2,3 procent jämfört med mars föregående år. Minskningen fortsätter eftersom antalet nytillkomna är lågt samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är en följd av det nya regelverket som ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Från 2014 förekommer endast beslut om sjukersättning som gäller tills vidare eftersom ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har fasats ut. Försäkringskassans utgifter för sjukpenning och rehabilitering m.m. ökade med 1,1 miljarder kronor och uppgick till 8,2 miljarder första kvartalet Under 2014 var ökningen 3,7 miljarder till 29,6 miljarder. Mellan 2002 och 2010 minskade antalet sjukpenningdagar. Minskningen förstärktes under 2008 då striktare regler infördes. Från 2011 började antalet personer med sjukpenning att öka igen. Under 2014 fortsatte antalet nya sjukfall att öka. Enligt en rapport från Försäkringskassan har de senaste årens ökning framför allt skett bland kvinnor och i sjukfall med psykiska diagnoser. Det finns indikationer på att den psykiska hälsan försämrats i samhället, vilket bland annat yttrar sig i att fler uppger att de lider av sömnproblem. Även tidigare har sjukfrånvaron i psykiska diagnoser varierat mer än den totala sjukfrånvaron. När sjukskrivningarna totalt sett går upp, ökar frånvaron på grund av psykiska diagnoser ännu mer. Under januari månad 2015 pågick sjukfall, vilket är en ökning med jämfört med januari Sjukpenningtalet i mars var 9,7 dagar. Det har stigit med 1,11 dagar sedan mars Totalt har kostnaderna för ohälsa ökat med 1,0 miljarder kronor första kvartalet. Minskat aktivitetsstöd Bidrag till aktivitetsstöd minskade med 0,3 miljarder kronor till 3,7 miljarder första kvartalet. Aktivitetsstödet blev 14,8 miljarder Bidraget till arbetslöshetsersättningen redovisas ovan till hushållens ideella organisationer. Antalet personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd var i mars personer, en minskning med 0,6 procent. Minskningen är bland annat en effekt av satsningen på att förlänga de särskilda anställningsstöden och att permanenta och förlänga de förstärkta särskilda anställningsstöden. Därmed går fler arbetslösa från aktivitetsstöd till att bli sysselsatta med hjälp av dessa stöd. Statlig assistensersättning fortsätter öka Statlig assistansersättning fortsätter att öka och uppgick första kvartalet till 18

20 7,4 miljarder kronor brutto, en ökning med 0,3 miljarder kronor. För 2014 blev den statliga assistansersättningen 29 miljarder. Det är framför allt medelersättningen som ökar. Föräldrapenning ökar Föräldraförsäkringen ökade med 0,6 miljarder kronor till 8,8 miljarder första kvartalet. Ökningen 2014 var 0,8 miljarder till 35 miljarder. Barnbidragen ökade 0,1 miljarder mellan kvartalen och uppgick till 6,4 miljarder första kvartalet och 25 miljarder för helåret Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror på att antalet barn i åldrarna 0 8 år har ökat. Ökad etableringsersättning och bostadskostnader till invandrare Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare ökade 0,3 miljarder och ersättningar och bostadskostnader ökade 0,1 miljarder första kvartalet. De ökade 1 miljard vardera Ökningen av antalet asylsökande och kommunmottagna flyktingar beskrivs ovan under kommunersättning för flyktingmottagande. Efterlevandepensioner och garantipensioner fortsätter minska Efterlevandepensioner till vuxna minskade med knappt 0,2 miljarder kronor jämfört med första kvartalet Minskningen förklaras bland annat av att antalet kvinnor med änkepension minskar då änkepensionssystemet är under avveckling. Garantipensioner minskade 0,2 miljarder kronor första kvartalet då prisbasbeloppet har sänkts. Antalet personer med garantipension minskar eftersom allt fler personer får inkomstgrundad ålderspension från ålderspensionssystemet utanför statens budget. Balanseringen inom ålderspensionssystemet medför att utgifterna för garantipension inte minskar i den omfattning de skulle ha gjort utan balansering, eftersom fler pensionärer kommer under brytpunkten för garantipension. Anslaget Statliga tjänstepensioner ökade drygt 0,1 miljarder mellan kvartalen. Lönegarantin har minskat Bidrag till lönegarantiersättning minskade 0,1 miljarder kronor första kvartalet och 0,9 miljarder mellan åren. Det är en följd av att antalet konkurser blivit färre då konjunkturen förbättrats. Löpande transfereringar till ålderspensionssystemet ökade 1,2 miljarder kronor Under punkten Ålderspensionssystemet redovisas statliga ålderspensionsavgifter avseende inkomstpensionssystemet, den allmänna pensionsavgiften och Pensionsmyndighetens förvaltningsanslag. Pensionsmyndighetens förvaltningsanslag är en transferering till socialförsäkringssektorn och ingår här från och med myndighetens bildande Första kvartalet 2015 ökade den allmänna pensionsavgiften med en miljard till 26 miljarder kronor. Statliga ålderspensionsavgifter till ålderspensionssystemet ökade 0,3 miljarder kronor och uppgick till 6,5 miljarder kronor första kvartalet. Ålderspensionsavgifter för aktivitets och sjukersättningar ökade mest. Kapitaltransfereringar till utlandssektorn ökade Kapitaltransfereringar till övriga länder ökade 654 miljoner kronor första kvartalet. Förändringarna rör mest Sidas biståndsverksamhet till Afrika. Kapitaltransfereringar inom Sverige minskade Kapitaltransfereringar till företagssektorn minskade 159 miljoner första kvartalet. Exportkreditnämndens infriande av garantier minskade. 19

It-kostnadsuppdraget

It-kostnadsuppdraget It-kostnadsuppdraget Ett gemensamt språk Frukostseminarie 2015-06-04 Förstärkt styrning, samordning och uppföljning av den övergripande itanvändningen i staten En god bild av myndigheternas it-användning

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd 1 Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd ESV Cirkulär Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016.

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016. Socialdepartementet Regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Intro och sammanfattning Det här är regeringens plan

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

Sakordsregister, begreppsförklaring

Sakordsregister, begreppsförklaring Sakordsregister, begreppsförklaring Assistansersättning 77, 104 Bruttoinvestering 44, 74, 130 Bruttokostnad, (landsting) 110 Bruttonationalinkomst (BNI) 48 Bruttonationalprodukt (BNP) COFOG 13, 15, 66,

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

Myndigheter som omfattas av och undantas från ekonomiadministrativ värdering som avser 2015

Myndigheter som omfattas av och undantas från ekonomiadministrativ värdering som avser 2015 1/7 Datum Handläggare 2015-10-26 Eva Engdahl Gäfvert och Anne-Marie Ögren ESV-dnr 4.1-450/2015 Myndigheter som omfattas av och undantas från ekonomiadministrativ värdering som avser 2015 Myndigheter under

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Lättläst. Socialförsäkringen

Lättläst. Socialförsäkringen Lättläst Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten Rapport Tidsserier för sredovisning för staten ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare.

I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar för att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända invandrare. Promemoria 2013-08-26 Arbetsmarknadsdepartementet Åtgärder för jämnare mottagande av flyktingar och rättvisare ersättning till kommunerna I budgetpropositionen för 2014 föreslås ett flertal satsningar

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Beskrivning av informationsinnehåll i SSBTEK

Beskrivning av informationsinnehåll i SSBTEK 1 Beskrivning av informationsinnehåll i SSBTEK Den nya tjänsten Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd, SSBTEK som erbjuds av Försäkringskassan, kan förmedla mer information än vad som normalt behövs

Läs mer

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Övergångar mellan skola och arbetsliv År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Bostadstillägg till pensionärer Pensionärer med låga inkomster kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på både dina bostadskostnader och dina inkomster. En ansökan om bostadstillägg

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Återfinns i tabell Affärsverket svenska. Andel kv. Antal Op. 12 25,0 6 50,0 481 34,7 8 kraftnät Allmänna reklamationsnämnden

Återfinns i tabell Affärsverket svenska. Andel kv. Antal Op. 12 25,0 6 50,0 481 34,7 8 kraftnät Allmänna reklamationsnämnden PM 45 Samtlga myndgheter Blaga Tabellblaga 1: alt (män och kvnnor) och andel kvnnor lednngsgrupper samt antal och andel kvnnor med operatva befattnngar nom lednngsgrupper (lnjeansvarga exklusve myndghetschefen),

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder) beslutade den 25

Läs mer

Etableringsersättning

Etableringsersättning Etableringsersättning FÖR DIG SOM ÄR NY I SVERIGE Den här information vänder sig till dig som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 1 2 När gäller etableringsersättning?

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Den statliga sektorns ekonomi och verksamhet

Den statliga sektorns ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2009 Den statliga sektorns ekonomi och verksamhet 7 Den statliga sektorns ekonomi och verksamhet I detta kapitel redovisar vi den statliga verksamheten enligt årsredovisningen för staten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:100) om den officiella statistiken; SFS 2013:946 Utkom från trycket den 3 december 2013 utfärdad den 21 november 2013. Regeringen föreskriver

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se Vänsterpartiets nota Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006 centerpartiet.se 1 Sammanfattning Vänsterpartiets kongress den 5-8 januari 2006 fastslog bland annat partiets

Läs mer

Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande

Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande 2006 Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande Arbetsgivaren måste enligt lag dra skatt från din lön. Skatteavdraget kan bli för stort för dig som bara jobbar extra. Jämka så blir

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Socialförsäkringslag (1999:799)

Socialförsäkringslag (1999:799) SFS 1999:799 Källa: Rixlex Utfärdad: 1999-11-04 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:1013 Socialförsäkringslag (1999:799) [Fakta & Historik] 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om vem

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Jämställdhet och. 13 nyanlända invandrares etablering

Jämställdhet och. 13 nyanlända invandrares etablering Jämställdhet och 13 nyanlända invandrares etablering Förslag till statens budget för 2016 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 9 2 Jämställdhet

Läs mer

Lag (1998:702) om garantipension

Lag (1998:702) om garantipension 1 of 7 21/09/2010 14:00 SFS 1998:702 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1998-06-11 Upphävandedatum: 2011-01-01 Uppdaterad: t.o.m.

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2001:492 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Etableringsersättning

Etableringsersättning Svenska Etableringsersättning Etableringsersättning FÖR DIG SOM ÄR NY I SVERIGE Den här information vänder sig till dig som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Läs mer

Avgifter för Hemtjänst 2011

Avgifter för Hemtjänst 2011 Avgifter för Hemtjänst 2011 Vad baseras avgiften på? Hemtjänstinsatserna i Härnösand: hemtjänst insatser i form av: - matdistribution - trygghetslarm Dessa insatser har en avgift enligt en särskild taxa,

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51 Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2015 ESV 2015:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer för fler jobb i årets budgetmotion Sverige står inför

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken

Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken NR/FSR, NR/OEM 2012-11-29 Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken Hushållens disponibla inkomster är ett begrepp som används med olika definitioner och betydelser

Läs mer

Avgifter för. Särskiltboende

Avgifter för. Särskiltboende Avgifter för Särskiltboende 2015 Vad baseras avgiften på? När vi räknar ut din avgift använder vi begreppen förbehållsbelopp, minimibelopp och avgiftsutrymme. Det kan verka krångligt och vi ska i den här

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Rapport Statens resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys m.m. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2013 ESV 2014:26

Rapport Statens resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys m.m. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2013 ESV 2014:26 Rapport Statens resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys m.m. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2013 ESV 2014:26 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från

Läs mer

2013-09-19 2013-09-19. Eventuell privat pension. Tjänstepension. Allmän pension

2013-09-19 2013-09-19. Eventuell privat pension. Tjänstepension. Allmän pension 1 2 Eventuell privat pension Tjänstepension Allmän pension 3 1 Den allmänna pensionen Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension 4 Vad ger rätt till allmän pension Maximal månadslön 2013:

Läs mer

Rapport Den statliga sektorn 2014 2015:28

Rapport Den statliga sektorn 2014 2015:28 Rapport Den statliga sektorn 2014 2015:28 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Försäkringskassans personregister

Försäkringskassans personregister Försäkringskassans personregister Din rätt till information Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter; SFS 2015:229 Utkom från trycket den 6 maj 2015 utfärdad den 23 april 2015. Regeringen

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension Yngre än 28 år utan prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension

Läs mer

2006:2. Efterlevandepension 1993 2005 ISSN 1652-9863

2006:2. Efterlevandepension 1993 2005 ISSN 1652-9863 26:2 Efterlevandepension 1993 25 ISSN 1652-9863 Statistik 26:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Efterlevandepension 1993 25 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv 1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell

Läs mer

FASIT:s grundmodell är statisk. Modellen tar alltså ingen hänsyn till beteendeförändringar till följd av ändrade regelsystem.

FASIT:s grundmodell är statisk. Modellen tar alltså ingen hänsyn till beteendeförändringar till följd av ändrade regelsystem. Promemoria 2013-04-23 Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Effekter av att förlänga arbetslivet resultat från simuleringar gjorda i mikrosimuleringsmodellen FASIT 1. Inledning Pensionsåldersutredningen

Läs mer

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Statliga ersättningar efter PUT Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Ekonomiskt anslag för 2014 Ny schablonersättning 2 455 819 000 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd 157 620 000 Prestationsbaserad

Läs mer

Politikerhelg i Skåne

Politikerhelg i Skåne 1 Politikerhelg i Skåne 29 augusti 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och till

Läs mer

Att försörja sig och utvecklas

Att försörja sig och utvecklas Att försörja sig och utvecklas i Sverige Utbildningsmöjligheter en utbildning obligatorisk gratis en grundskola en gymnasieskola frivillig komvux en vuxen en folkhögskola att studera en yrkeshögskola en

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

Nya principer för utformning av statsbudgeten

Nya principer för utformning av statsbudgeten Nya principer för utformning av statsbudgeten Konsekvenser för budgetlagen en no REGERINGSKANSLIET Finansdepartementet Sammanfattning 11 1 Lagtext 21 1.1 Förslag till budgetlag 21 1.2 Förslag till lag

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2014 Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning För dig som är under 65 år och bosatt i Stockholms stad och har hemtjänst, bostad med särskild service, dagverksamhet, trygghetslarm

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Fk_4064_Fa Bostadstillägg till pensionärer Uppdaterad 070101 Försäkringskassan ansvarar för förmåner inom pensionsområdet, bland annat inkomst-, tilläggs- och garantipension, omställnings- och efterlevandepension

Läs mer

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget 15 April, 2015 Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget. Den nu presenterade ekonomiska vårpropositionen är dels

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Sverige tar ansvar i en orolig värld

Sverige tar ansvar i en orolig värld Sverige tar ansvar i en orolig värld Finansminister Anders Borg 20 augusti 2014 Svag internationell återhämtning och ökad oro i omvärlden Dämpade tillväxtutsikter i USA, Indien och Kina Upptrappade sanktioner

Läs mer

Migrationsverket Bosättning och statsbidragsenheten

Migrationsverket Bosättning och statsbidragsenheten Migrationsverket Bosättning och statsbidragsenheten Anvisning av ensamkommande asylsökande barn Vidarebosättning av kvotflyktingar och bosättning av personer med särskilda behov Statliga ersättningar till

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Antagna av barn- och utbildningsnämnden 2007-04-23, 34/07 Reviderade 2010-05-24, BUN 24/10 Uppdaterade av barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning Avgifter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning För dig som är under 65 år och bosatt i Stockholms stad och har hemtjänst, bostad med särskild service, dagverksamhet, trygghetslarm

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Premiepension Avdrag för preliminär skatt

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Premiepension Avdrag för preliminär skatt Partiellt uttag av IP (PP-sparare) Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad

Läs mer

Kommunledningskonferens Skåne

Kommunledningskonferens Skåne 1 Kommunledningskonferens Skåne 5 juni 2015 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson 2 Barn har dödats i sina klassrum och i sina sovrum. De har blivit föräldralösa, kidnappade, torterade och

Läs mer

Vårdnadshavare som ansöker om bidrag, för- och efternamn. Maka/make/sambo till ovanstående vårdnadshavare, för- och efternamn

Vårdnadshavare som ansöker om bidrag, för- och efternamn. Maka/make/sambo till ovanstående vårdnadshavare, för- och efternamn Ansökan om vårdnadsbidrag Upplands-Bro tillhanda senast den 20:e i månaden före önskad start. Var vänlig texta tydligt. Ansökan skickas till Kundcenter, Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen. De personuppgifter

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ '"'e-l F k:

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ ''e-l F k: ~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W '"'e-l F k: 2012-03-08 Funktionsnedsättning fil Försäkringskassan Ersättninqsformer,,-., Sjukpenning, SjukersättningIaktivitetsersättning o Handikappersättning

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Bostadstillägg till pensionärer Pensionärer med låga inkomster kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på både dina bostadskostnader och dina inkomster. En ansökan om bostadstillägg

Läs mer

Pensionärer Utomlands

Pensionärer Utomlands Pensionärer Utomlands Pensionärerna som väljer att flytta utomlands blir allt fler. 2014 fanns det drygt 120 000 personer bosatta utomlands som tog emot svensk pension. Hela 603 000 personer runt om i

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER 2014-06-26 Dnr 2014:984 Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER Hur har den disponibla inkomsten förändrats sedan 2005 för genomsnittliga representanter tillhörande dessa grupper:

Läs mer

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2014 Nr 106 Motion av Magnus Olsson (SD) angående att säga upp avtalen med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Skåne län (Dnr STK-2014-200)

Läs mer

För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag

För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag Enköpings kommun Ett bidrag som är ett alternativ för dig som förälder som vill vara hemma längre med ditt barn än vad föräldrapenningen medger. Ett kommunalt

Läs mer