Rapport Underlag till Statens finansiella sparande 2015 (kvartal 1)

Transkript

1 Rapport Underlag till Statens finansiella sparande 2015 (kvartal 1)

2 Underlag till Statens Finansiella sparande Kvartal 1, 2015 Innehållsförteckning Kontaktinformation 2 Sammanfattning 3 Förändringar sedan föregående beräkning 5 Underlag till Statens finansiella sparande, inkomster 6 Analys av inkomster 7 Underlag till Statens finansiella sparande, utgifter 8 Analys av utgifter 11 Bilagor: Specifikation av räntor på statsskulden 21 Transfereringar till hushåll 22 Sociala naturaförmåner 25 Transfereringar till kommuner & landsting 26 Transfereringar till pensionssystemet 36 Art Produktskatter D21 39 Övriga produktskatter D29 40 Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter D5 41 Sociala avgifter D61 42 Försvaret 43 Trafikverket 46

3 Kontaktinformation Ansvarig Telefon Mikael Marelius Trafikverket Domstolsverket Kriminalvården Socialstyrelsen Rikspolisstyrelsen Statens tjänstepensionsverk Statens fastighetsverk Skatteverket Skogsstyrelsen Statens jordbruksverk Tullverket Hans Åhlander Regeringskansliet Länsstyrelserna Lars Nordkvist Fortifikationsverket Försvarets materielverk Försvarsmakten Kärnavfallsfonden Margareta Söderhult Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Arbetsförmedlingen Migrationsverket Sida Annika Näsvall Centrala studiestödsnämnden ESF-rådet Universitet och Högskolor Emelie Brunhage Kammarkollegiet Riksgäldskontoret Universitet och Högskolor 2

4 Sammanfattning av Underlag till statens finansiella sparande kvartal miljarder i finansiellt sparande Resultatet av den preliminära beräkningen för första kvartalet 2015 visar att det finansiella sparandet blev -20 miljarder kronor. Jämfört med första kvartalet föregående år försämrades det finansiella sparandet med knappt 1 miljard eller 5 procent. Inkomster Inkomsterna första kvartalet uppgick till knappt 266 miljarder kronor. Det är en ökning med drygt 8 miljarder kronor jämfört med samma period i fjol. Skatter på produktion och import Skatter på produktion och import ökade med knappt 9 miljarder, 4 procent, till 209 miljarder kronor under första kvartalet Det är främst moms samt löneskatter som står för ökningen. Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter Statens andel av löpande inkomst- och förmögensskatter minskade med 1 procent, 0,6 miljarder kronor. Hushållsskatterna ökade med 0,2 miljarder samtidigt som bolagsskatterna minskade med 0,8 miljarder kronor. Utgifter De totala utgifterna uppgick till 286 miljarder första kvartalet i år vilket är en ökning med 9 miljarder kronor eller 3 procent jämfört med första kvartalet Konsumtionen ökade med 6 procent Första kvartalet uppgick konsumtionsutgifterna till 51 miljarder kronor vilket var en ökning med 6 procent jämfört med första kvartalet Sociala naturaförmåner ökade med hela 18 procent, 0,5 miljarder första kvartalet i år jämfört med första kvartalet Den främsta bidragande orsaken till ökningen var de ökade utgifterna i anslagen Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare (Migrationsverket) och Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser (Arbetsförmedlingen). Omkostnader för konsumtion ökade med 8 procent första kvartalet jämfört med motsvarande period föregående år. Migrationsverket, Försvarsmyndigheterna och Naturvårdsverket redovisar ökade kostnader. Kostnaden för löner och sociala avgifter uppgick 36 miljarder kronor under första kvartalet Både lönekostnaderna och de sociala avgifterna ökade med 3 procent jämfört med motsvarande kvartal Totala investeringarna ökade med 3 procent Investeringarna i byggnader och anläggningar ökade med 0,7 miljarder kronor första kvartalet. Försvarsmyndigheternas militära investeringar uppgick till 1,1 miljarder kronor under kvartalet, vilket är en minskning med 0,4 miljarder kronor eller -29 procent. 3

5 Räntekostnader Statsskuldsräntor Räntekostnaden för statsskulden uppgick till 3,9 miljarder kronor första kvartalet Det är 1 miljard högre än första kvartalet Transfereringar Den största posten på utgiftssidan är transfereringar. Transfereringarna uppgick till 218 miljarder kronor första kvartalet vilket motsvarar 76 procent av utgifterna. Löpande transfereringar till utlandet ökade med 1 miljarder kronor första kvartalet i år jämfört med föregående år. EU-avgiften blev 15 miljarder, en ökning med knappt 1 miljard jämfört med kvartal Löpande transfereringar inom Sverige ökade med 4 miljarder kronor, till 196 miljarder första kvartalet i år. De löpande transfereringar till kommunsektorn ökade med 0,8 miljarder, bland annat ökade kommunersättningar vid flyktingmottagande med 0,6 miljarder kronor. Transfereringarna till hushållssektorn ökade med 1,5 miljarder. Försäkringskassans utgifter för sjukpenning och rehabilitering m.m. ökade med 1,1 miljarder. Transfereringar till ålderspensionssystemet ökade med 1,2 miljarder kronor första kvartalet i år. 4

6 Förändringar sedan föregående beräkning I denna beräkning har ytterligare steg tagits för att minimera skillnaderna mellan ESVs och SCBs beräkningar. På inkomstsidan har transfereringar från övriga staten konsoliderats vilket sänker statens inkomster 2014 med 1,2 miljarder. En ny metod att beräkna statliga tjänstepensioner har införts som medför att, förutom in- och utbetalningar i pensionssystemet, så tillkommer kapitalavkastning och Hushållens kompletterande pensionspremier på kostnads- respektive intäktssidan. Dessa båda poster uppgår till samma belopp och är alltså saldoneutrala. På kostnadssidan tillkommer också Förändring av pensionsskuld vilket gör att saldot för statens finansiella sparande försämras med ca 2 miljarder kronor både 2013 och Statlig moms redovisas exklusive skattepliktig verksamhet vilket sänker kostnadsposten med ca 3 miljarder kronor Totalt för 2014 ökar både intäkter och kostnader med ca 1 miljard kronor vilket gör att årets förändringar blir saldoneutrala. 5

7 01 Skatter på produktion och import Inkomst från bolag Arrenden Sociala avgifter Löpande transfereringar från utlandssektorn Summa utgifter Summa inkomster Finansiellt sparande Underlag till Statens finansiella sparande (UFS kvartal 1). Inkomster (Miljoner kronor) Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Diff. bel. Kv 1 Diff. % Kv Produktskatter Övriga produktionsskatter Ränteintäkter Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter Skadeförsäkringspremier, netto EU-länder Övriga länder Återvinningar Transfereringar inom Sverige Företagssektorn Böter och straffavgifter från företag D Övriga transfereringar från företag D Återvinningar Kommunala sektorn Primärkommuner Landsting Kommunala ideella organisationer Hushållssektorn Hushållens ideella organisationer Egentliga hushåll Böter och straffavgifter från hushåll D Övriga transfereringar från hushåll D AP-fonden Kapitalskatter Bidrag för investering

8 Analys av inkomster kvartal 1, 2015 Inkomsterna i staten fjärde kvartalet uppgår till knappt 266 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 8 miljarder jämfört med samma period i fjol. Produktskatter ökar med knappt 5 miljarder kronor. Mervärdesskatten ökar med 3 miljarder kronor medan övriga punktskatter såsom energiskatter, tobakskatter och alkoholskatter ökar något och tillsammans ökar 2 miljarder kronor jämfört med samma period förra året Övriga produktionsskatter ökar med 4 miljarder kronor. Av dessa står löneskatterna för hela ökningen till följd av en högre lönesumma i ekonomin. Kommunal fastighetsavgift och fastighetsskatt är i stort oförändrade. Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter minskar med 0,6 miljarder av dessa ökar hushållen med 0,2 miljarder kronor medan bolagen minskar med 0,8 miljarder kronor. Totala hushållsskatter ökar 6,8 miljarder kronor men av dessa går 6,6 miljarder kronor till kommuner och landsting. Bolagens minskning beror delvis på anstånd på 1,3 miljarder kronor som beviljades under detta kvartal. Utan denna post hade även bolagsskatterna uppvisat en fortsatt ökning. Jobbskatteavdraget ökar med 0,6 miljarder kronor medan RUT- och ROT avdrag förväntas bli oförändrade. Transfereringsinkomsterna ökar med 0,6 miljarder kronor. Transfereringar från hushåll och från kommuner ökar båda med 0,3 miljarder kronor. 7

9 Total konsumtion Totala investeringar Totala räntor Totala transfereringar Total beredskapslagring Total statlig moms Summa utgifter Sociala naturaförmåner Omkostnader för konsumtion Löner och sociala avgifter Löner Sociala avgifter Värnpliktslöner Löner, egenutvecklade investeringar Övriga löner Övriga sociala avgifter Försäljning Extern försäljning Intern försäljning Total konsumtion Investeringsverksamhet Byggnader och anläggningar Om- och tillbygnad av bef. byggnader och anläggningar, mark Maskiner, transportmedel och inventarier Forskning och utveckling, immateriella investeringar Försäljning av materiella tillgångar Militära investeringar Totala investeringar Underlag till Statens finansiella sparande (UFS kvartal 1). Utgifter (Miljoner kronor) Kv Kv 1-4 Kv Kv Kv Kv Kv Diff. bel. Kv 1 Diff. % Kv Inköp av varor och tjänster Personalomkostnader Hyror Reparationer av lokaler Material, egenutvecklade investeringar Hyror, egenutvecklade investeringar Offentligrättsliga avgifter Övriga omkostnader Fordonsskatter Övriga produktionsskatter

10 01 Räntor på statsskulden m.m Övriga räntekostnader Räntor, egenutvecklade investeringar Totala räntor Löpande transfereringar till utlandet EU-institutioner BNI-avgift (kassamässig) UK-avgift (kassamässig) EU-moms (kassamässig) Övriga utlandssektorn EU-länder Övriga länder Löpande transfereringar inom Sverige Kapitaltransfereringar till utlandssektorn EU-länder Övriga länder Kapitaltransfereringar inom Sverige Företagssektorn Privata företag m.fl Kommunala bolag Infrianden av garantier Tillskott till företag Statliga ideella organisationer Kommunala sektorn Primärkommuner Landsting Kommunala ideella organisationer Hushållssektorn Hushållens ideella organisationer Egentliga hushåll Totala transfereringar Beredskapslagring Diff. Kv 1-4 Kv 1-4 bel. Diff. % 2013 Kv Kv Kv Kv Kv Kv 1 Kv 1 06 Räntekostnader Företagssektorn Statliga affärsverk Statliga bolag Privata företag m.fl Kommunala bolag Kommunala sektorn Primärkommuner Landsting Kommunala ideella organisationer Hushållssektorn Hushållens ideella organisationer Egentliga hushåll Ålderspensionssystemet

11 Total beredskapslagring Statlig moms Total statlig moms Summa utgifter Summa inkomster Finansiellt sparande Diff. bel. Kv Diff. % Kv 1 5 Kv Kv 1-4 Kv Kv Kv Kv Kv

12 Analys av utgifter kvartal 1 Statlig konsumtion fortsätter öka starkt Den statliga konsumtionen ökade med 6 procent första kvartalet Det är en utgiftsökning med 3 miljarder jämfört med första kvartalet Sociala naturaförmåner samt omkostnader för konsumtion var de utgiftspunkter som främst bidrog till ökningen. Sociala naturaförmåner fortsätter öka kraftigt Under första kvartalet 2015 ökade utgifterna för de sociala naturaförmånerna med hela 18 procent, 0,5 miljarder kronor, jämfört med motsvarande kvartal Merparten av ökningen återfinns på två anslag hos Arbetsförmedlingen. Anslaget Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare stod beloppsmässigt för hälften av ökningen. Jämfört med första kvartalet 2014 ökade anslaget med 78 procent vilket motsvarade 0,2 miljarder. Anledningen till den kraftiga ökningen är att allt fler omfattas av etableringsreformen. Reformen utgår från lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Lagen gäller en nyanländ som fyllt 20 men inte 65 år och som har beviljats uppehållstillstånd. Syftet är att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. För anslaget Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökade utgifterna med 14 procent, 0,1 miljarder kronor. Det är första gången på två år utgifterna ökar ett kvartal jämfört med motsvarande kvartal året innan. Domstolsverket ökade sina kostnader avseende anslaget Rättsliga biträden m.m. med 10 procent, 46 miljoner kronor. Det är rättsliga biträden som yrkar ersättning från staten för lämnad rådgivning. Sådan ersättning kan utgå när den enskilde av ekonomiska skäl inte själv behöver betala hela kostnaden för lämnad rådgivning. Den senaste tiden har antalet inkomna ärenden ökat. Ökningen beror till största delen av att antalet återkrav i brottmål ökar. Hos Försäkringskassan har Utgifterna för anslaget Statligt tandvårdsstöd ökat med 7 procent, 57 miljoner. Ökningen beror både på att antalet tandvårdsbesök samt unika patienter har ökat. Enligt socialtjänstbalken anses alla som är bosatta i Sverige ha rätt till statligt tandvårdsstöd. Inköp av varor och tjänster bidrog till ökade omkostnader för konsumtion Omkostnader för konsumtion ökade med 8 procent, 1,6 miljarder, första kvartalet jämfört med motsvarande period föregående år. Omkostnaderna utgör nästan hälften av de totala konsumtionsutgifterna. Totalt uppgick omkostnader för konsumtion till 22 miljarder kronor första kvartalet. Inköp av varor och tjänster är den största utgiftsposten med drygt 90 procent av utgifterna. Första kvartalet 2015 ökade myndigheternas inköp av varor och tjänster med 9 procent, 1,7 miljarder kronor, jämfört med motsvarande period föregående år. Migrationsverket ökade sina omkostnader för inköp av varor och tjänster med 52 procent första kvartalet Anslaget Ersättningar och bostadskostnader stod för den största delen av ökningen. Anslaget ökade med125 procent jämfört med 11

13 motsvarande kvartal Det var främst utgifterna för köpta konsumtionsvaror som ökade och då framförallt kostnader för livsmedel. Naturvårdsverket har ökat sina omkostnader avseende anslaget Skydd av värdefull natur. Ökningen uppgår till 105 procent eller 0,2 miljarder kronor och avser bland annat förvärv, skötsel och skydd av skyddade naturområden. Försvarsmyndigheternas utgifter för inköp av varor och tjänster har ökat med 0,6 miljarder kronor, 16 procent. Förändringen avser dels ökade kostnader för varor med anknytning till anskaffning av ny materiel, dels ökade kostnader för tjänster åt förbandsverksamheten. Polismyndigheten minskade sina omkostnader med 13 procent, knappt 0,1 miljard kronor. De minskade kostnaderna avser bland annat övriga utgifter för köpta konsumtionsvaror samt utgifter för datatjänster. Migrationsverkets utgifter för hyror fortsätter öka kraftigt Myndigheternas omkostnader för hyror ökade med 7 procent eller 0,3 miljarder kronor under första kvartalet 2015 jämfört med motsvarande kvartal Migrationsverket är den myndighet som fortsätter stå för den största beloppsmässiga ökningen av hyresutgifter. Deras omkostnader för hyra steg med 56 procent, 0,2 miljarder under första kvartalet Ökningen beror främst på den stora ökningen av antalet asylsökande och att efterfrågan på platser i anläggningsboende överstiger antalet avtalade platser. Utökningen av tillfälliga boenden är betydligt dyrare än avtalade platser Ökade investeringar hos Trafikverket Aktivering av material inom egenutvecklade investeringar hade ett utfall på drygt 4 miljarder kronor första kvartalet Det var en ökning med 12 procent eller 0,4 miljarder jämfört med första kvartalet Trafikverket stod för merparten, 93 procent, av omkostnaderna. Huvuddelen av omkostnaderna återfinns under anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur med anslagsposten Investeringar i nationell plan. Omkostnaderna omfattar investeringar i både väg, järnväg samt sjöfart. Löner och sociala avgifter ökade med 3 procent Kostnaden för löner och sociala avgifter uppgick 36 miljarder kronor under första kvartalet Både lönekostnader och sociala avgifter ökade med 3 procent jämfört med första kvartalet Myndigheternas lönekostnader ökade med 3 procent Migrationsverkets lönekostnader har ökat stadigt de senaste åren. Första kvartalet 2015 ökade lönekostnaderna med 19 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Ökningen beror främst på ett större personalbehov till följd av att antalet asylsökande fortsätter öka. Arbetsförmedlingens lönekostnader har ökat med 46 miljoner eller 6 procent första kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal Regeringskansliets lönekostnader ökade med 6 procent första kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal föregående år. Föregående års lönerevision och förändring i personalstyrkan är den största anledningen till ökningen mellan åren. 12

14 Lönekostnaderna har även ökat för Statens institutionsstyrelse första kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal föregående år. Ökningen på 14 procent kan till viss del förklaras av löneökningar men främst av ökat personalbehov på grund av hög beläggning inom ungdoms- och missbruksvården. Statens historiska museer har ökat sina lönekostnader med 11 miljoner, vilket motsvarar 128 procent första kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal föregående år. Anledningen till ökningen är att myndigheten har tagit över den Arkeologisk Uppdragsverksamheten från Riksantikvarieämbetet som istället har minskat sina lönekostnader med 8 miljoner kvartal Sociala avgifter ökade med 3 procent De sociala avgifterna uppgick till 11 miljarder kronor första kvartalet 2015 vilket är en ökning med 3 procent jämfört med samma kvartal Mälardalens högskola har en kraftig ökning i sociala avgifter på 43 miljoner jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Ökningen på procent beror på att i stort sett hela kostnaden för sociala avgifter första kvartalet 2014 redovisades först under andra kvartalet Myndigheternas försäljning minskade med 2 procent Myndigheterna minskade både sin externa och interna försäljning med 2 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Totalt uppgick försäljningen till drygt 9 miljarder kronor varav 7 miljarder var extern försäljning och 2 miljarder intern. Vetenskapsrådets externa försäljning har minskat med 91 procent första kvartalet i år jämfört med samma kvartal föregående år. Minskningen kan främst förklaras med att myndigheten kvartal fick ett bidrag från EU på 42 miljoner, det finns inget motsvarande belopp redovisat för första kvartal Riksgälden minskade sin externa försäljning med 95 procent första kvartalet i år jämfört med samma kvartal föregående år. Minskningen beror främst på att flertalet av de utestående garantierna inom bankgarantiprogrammet nu förfallit. 13

15 Investeringar Totala investeringar ökar med 3 procent Investeringarna i byggnader och anläggningar ökade med 0,7 miljarder kronor första kvartalet. Trafikverket står för merparten av investeringarna och ökar med 16 procent. Järnväginvesteringarna ökade det första kvartalet med 0,6 miljarder kronor medan vägsinvesteringarna ökade marginellt. Militära investeringar Försvarsmyndigheternas militära investeringar uppgick till 1,1 miljarder kronor under kvartalet, vilket är en minskning med 0,4 miljarder kronor eller -29 procent. Leveranserna under kvartalet avsåg bland annat JAS-systemet. Räntor Statsskuldsräntor Räntekostnaden för statsskulden uppgick till 3,9 miljarder kronor första kvartalet Det är 1 miljard högre än första kvartalet Ökningen kan förklaras av en ökad statsskuld. Övriga räntekostnader Övriga räntekostnader uppgick till 0,3 miljarder första kvartalet 2015 vilket är 0,2 miljarder kronor lägre jämfört med motsvarande kvartal I posten ligger inomstatliga intäkts- och kostnadsräntor samt utomstatliga kostnadsräntor. De utomstatliga räntekostnaderna innehåller också räntor för premiepensionen som senare ska betalas ut till hushållen. Pengarna placeras i Riksgälden ett år innan pengarna betalas ut till respektive hushåll. Hur stor ränta som ska tillgodoräknas hushållen bestäms inte förrän i december året efter. För 2014 och 2015 redovisas prognosvärden. Räntor för egenutvecklade investeringar Räntor för egenutvecklade investeringar redovisas som en minuspost då de minskar räntekostnaderna. Myndigheterna finansierar egenutvecklade investeringar, till exempel IT-system, vägar, järnvägar med lån i Riksgälden. När investeringen är klar flyttas räntekostnaderna till investeringar istället som investeringar i byggnader och anläggningar eller Forskning och utveckling, immateriella investeringar. Räntorna för egenutvecklade investeringar uppgick till 6 miljoner kronor kvartal 1 år 2015 vilket är i stort sett oförändrat jämfört med samma period föregående år. Transfereringar Löpande transfereringar till utlandet ökade 1,3 miljarder kronor första kvartalet och uppgick till 20 miljarder kronor. EU-avgiften ökade Transfereringar till EU-institutioner avser EU-avgiften som enligt det uppdaterade Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS) omfattar BNI-baserad avgift, mervärdesskattebaserad avgift och Storbritanniens budgetreduktion. Avgiften totalt blev 15,5 miljarder kronor vilket är 0,7 miljarder högre än första kvartalet BNI-avgiften blev 0,8 miljarder kronor högre första kvartalet Till följd av ENS-omläggningen räknade kommissionen om medlemsstaternas BNI för perioden 14

16 under hösten I december 2014 fick Sverige därför betala 1,8 miljarder utöver den ordinarie avgiften. Under hösten kom även en ändringsbudget för 2014 från EU där Sverige ska kompenseras för omräkningen med 2,6 miljarder under Enligt Eurostats direktiv ska medlemsstaternas reduktion av BNIavgiften redovisas fjärde kvartalet Vanligtvis redovisas dock EU-avgiften kassamässigt i UFS i enlighet med NR. Sveriges avgift 2014 blev lägre än 2013 eftersom EU:s budget för 2014 var lägre än för Den lägre budgeten är ett resultat av rådets och parlamentets uppgörelse om den fleråriga budgetramen för Den mervärdesskattebaserade avgiften blev 0,2 miljarder kronor lägre första kvartalet. Minskningen beror på Sveriges rabatt för perioden (Det egnamedelbeslut som regelerar Sveriges rabatt för perioden väntas träda i kraft först 2016 eftersom det först måste godkännas av medlemsstaternas nationella parlament. Beslutet har dock verkan från och med 2014 och kommer att tillämpas retroaktivt.) Tullavgift ingår inte här utan den del som Sverige får behålla redovisas istället som försäljningsinkomst. Transfereringar till övriga länder Transfereringar till övriga länder, totalt 3,8 miljarder kronor första kvartalet, har ökat med 0,8 miljarder kronor. Kammarkollegiets transfereringar till Förenta nationerna ökade 0,3 miljarder mellan kvartalen. Sidas biståndverksamhet avseende humanitära insatser ökade med 0,5 miljarder jämfört med första kvartalet Även Rymdstyrelsens transfereringar till övriga länder ökade. Löpande transfereringar inom Sverige ökade 3,9 miljarder kronor första kvartalet och uppgick till 196 miljarder. Löpande transfereringar till företagssektorn har ökat 0,4 miljarder kronor netto mellan kvartalen Transfereringar till privata företag ökade 0,4 miljarder kronor första kvartalet. Arbetsförmedlingens kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt Arbetsförmedlingens kostnader för lönebidrag m.m. har ökat 0,1 miljarder kronor vardera mellan kvartalen. De subventionerade anställningsformerna är fortsatt viktiga bland annat som en följd av utförsäkringarna inom sjukförsäkringsområdet. Stöd för nystartsjobb och yrkesintroduktion redovisas enligt uppdaterade ENS brutto. Dessa stöd har ökat 0,1 miljarder första kvartalet. Även bidrag för forskning och utveckling från Verket för innovationssystem har ökat 0,1 miljarder mellan kvartalen. Löpande transfereringar till kommunala sektorn ökade 0,8 miljarder kronor till 75 miljarder första kvartalet. När ENS uppdaterades höjdes nivån för transfereringar till den kommunala sektorn med drygt 20 miljarder kronor per kvartal. Skatterna redovisas per sektor, det vill säga, fördelat på staten, kommunerna och ålderpensionssystemet. Detta innebär att de stora skattereduktionerna, framför allt jobbskatteavdraget och skattereduktionen för hemtjänster, gör att statens skatteintäkter från hushållen blir negativa. Enligt de redovisningsprinciper som nationalräkenskaperna tillämpar måste därför en del av dessa skattereduktioner räknas av mot den kommunalskatt som hushållen betalar 15

17 trots att skattereduktionerna belastar statens budget. Genom att NR på inkomstsidan flyttar en del av skattereduktionerna från staten till kommunerna så måste man kompensera kommunerna med ett fiktivt statsbidrag som är lika stort som den skattereduktion man räknar av från den kommunala skatten. Det innebär att den kommunala inkomstskatten som NR redovisar är betydligt lägre än den kommunalskatt som Skatteverket redovisar vid den årliga inkomsttaxeringen. Ökad kommunalekonomisk utjämning Löpande transfereringar till primärkommuner var 46 miljarder kronor första kvartalet, vilket var en ökning med 1,1 miljarder. Skattereduktioner ökade med 0,4 miljarder till 15 miljarder mellan kvartalen. Den kommunalekonomiska utjämningen minskade med 0,4 miljarder kronor första kvartalet. Minskningen beror på att avdragsrätten för pensionssparande togs bort 2015 vilket medförde ökade skattemedel till kommunerna. Därför minskades den kommunalekonomiska utjämningen i motsvarande grad. Under 2013 och 2014 ökade den kommunalekonomiska utjämningen eftersom kommunerna kompenserades för beslut som påverkar deras skatteunderlag negativt, framför allt sänkt skatt för pensionärer. En förändring av det kommunalekonomiska utjämningssystemet bidrog också till ökade bidrag Kommunmomsen avseende primärkommuner ökade 0,4 miljarder kronor första kvartalet. Ökad kommunersättning för flyktingmottagande Kommunersättningar vid flyktingmottagande ökade 0,6 miljarder kronor första kvartalet och uppgick till 2,1 miljarder kronor. För 2014 var ökningen 1,4 miljarder och årsersättningen 7,2 miljarder. Schablonersättning ökade 0,3 miljarder medan ersättning för ensamkommande barn ökade 0,2 miljarder första kvartalet. Antalet ensamkommande barn ökade och var första kvartalet, 573 fler än första kvartalet Antalet kommunmottagna ensamkommande barn var vilket är 472 fler än kvartal 1 föregående år. Antalet ensamkommande barn 2014 var varav blev kommunmottagna. En ny prestationsbaserad ersättning infördes 2014 och den förklarar en ökning med 0,1 miljarder kronor första kvartalet. Den finns också under anslaget Kommunersättningar vid flyktingmottagande som särskild anslagspost. Ersättningen betalas ut till kommuner som tar emot fler flyktingar i relation till folkmängd än medianvärdet för samtliga kommuner. Ersättningar till primärkommuner för mottagandet av asylsökande ökade 0,3 miljarder kronor första kvartalet. Migrationsverket tog under det första kvartalet 2015 emot ansökningar om asyl, vilket är 85 fler än första kvartalet Under 2014 ansökte totalt om asyl. Sökanden från Syrien fortsätter att vara den största gruppen, men var 26 procent första kvartalet att jämföra med nästan 40 procent Migrationsverkets senaste prognos är att antalet asylsökande 2015 blir enligt huvudscenariot. Antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen var första kvartalet, fler än under första kvartalet Under 2014 var antalet kommunmottagna enligt ersättningsförordningen , fler än Under det första kvartalet beviljades totalt uppehållstillstånd vilket är färre än första kvartalet Under 2014 beviljades uppehållstillstånd. Mer till skola och socialt arbete Statligt stöd till vuxenutbildning avseende yrkesutbildning inom Komvux och särvux ökade knappt 0,2 miljarder första kvartalet. 16

18 Kommunerna har fått bidrag till utveckling av socialt arbete vilket förklarar en ökning med 0,1 miljarder kvartal 1. Val, infrastruktur En minskning med knappt 0,2 miljarder 2015 förklaras av de två valen Ytterligare en minskning med 0,2 miljarder avser utveckling av statens transportinfrastruktur. Löpande transfereringar till landsting minskade något första kvartalet Löpande transfereringar till landsting uppgick till 27,3 miljarder kronor vilket är en liten minskning jämfört med första kvartalet Skattereduktioner ökade med 0,2 miljarder och var 8,2 miljarder första kvartalet. Den kommunalekonomiska utjämningen till landstingen minskade 0,2 miljarder kronor första kvartalet. Minskningen beror på att avdragsrätten för pensionssparande togs bort 2015 vilket medförde ökade skattemedel till kommunerna. Därför minskades den kommunalekonomiska utjämningen i motsvarande grad. Landstingsmomsen minskade marginellt mellan kvartalen. Ny överenskommelse för subventionerade läk emedel Läkemedelsförmånerna ökade med knappt 0,1 miljarder kronor jämfört med första kvartalet Staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har ingått en överenskommelse som reglerar formerna för statens bidrag till läkemedelsförmånerna Senast en sådan överenskommelse fanns var Minskade bidrag till sjukskrivningsprocessen Bidrag till sjukskrivningsprocessen minskade 0,2 miljarder första kvartalet. Ökade bidrag för ersättningar till asylsökande Ersättningar till asylsökande som gick till landsting ökade 0,1miljarder mellan kvartalen. För antalet asylsökande se Ökad kommunersättning för flyktingmottagande ovan. Minskade bidrag till kommunala ideella organisationer Löpande transfereringar till kommunala ideella organisationer uppgick till 0,9 miljarder kronor första kvartalet, en minskning med 0,2 miljarder. Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken minskade mellan kvartalen. Löpande transfereringar till hushållssektorn ökade 1,5 miljarder kronor Arbetslöshetsersättningen minskade Transfereringarna till hushållens ideella organisationer minskade med 0,5 miljarder kronor första kvartalet. Bidragen till arbetslöshetsersättning, som betalas till a- kassorna, redovisas som en transferering till hushållens ideella organisationer. Bidraget till a-kassorna var 3,4 miljarder första kvartalet, en minskning med 0,5 miljarder. Under 2014 minskade bidraget 1,2 miljarder och uppgick till 13,4 miljarder I mars 2015 var personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen, en minskning med 2,5 procent jämfört med mars Av de inskrivna var personer öppet arbetslösa, en minskning med 7,3 procent. Mest minskade arbetslösheten för arbetslösa som varit utan arbete en kort tid. Arbetslösheten minskar också mer bland kvinnor än bland män. Andelen av de arbetslösa som har rätt till arbetslöshetsersättning har fallit från 80 procent 2006 till cirka 38 procent

19 Bidrag för biståndsverksamhet till hushållens ideella organisationer ökade 0,1 miljarder första kvartalet. Hushållen får mer Transfereringarna till egentliga hushåll blev 71 miljarder kronor och har ökat med 2 miljarder kronor jämfört med första kvartalet Transfereringarna till egentliga hushåll är den största posten på utgiftssidan. De transfereringar som ökat mest första kvartalet är sjukpenning och rehabilitering samt föräldraförsäkring medan aktivitetsstöd minskat mest. Färre har fått aktivitets- och sjukersättning men fler har fått sjukpenning Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar till enskilda personer har minskat med 0,2 miljarder kronor och uppgår till 11,2 miljarder första kvartalet. Utgifterna 2014 minskade med 1,2 miljarder till 45 miljarder. Sjuk- eller aktivitetsersättning betalades ut till personer i mars Det är en minskning med 2,3 procent jämfört med mars föregående år. Minskningen fortsätter eftersom antalet nytillkomna är lågt samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är en följd av det nya regelverket som ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Från 2014 förekommer endast beslut om sjukersättning som gäller tills vidare eftersom ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har fasats ut. Försäkringskassans utgifter för sjukpenning och rehabilitering m.m. ökade med 1,1 miljarder kronor och uppgick till 8,2 miljarder första kvartalet Under 2014 var ökningen 3,7 miljarder till 29,6 miljarder. Mellan 2002 och 2010 minskade antalet sjukpenningdagar. Minskningen förstärktes under 2008 då striktare regler infördes. Från 2011 började antalet personer med sjukpenning att öka igen. Under 2014 fortsatte antalet nya sjukfall att öka. Enligt en rapport från Försäkringskassan har de senaste årens ökning framför allt skett bland kvinnor och i sjukfall med psykiska diagnoser. Det finns indikationer på att den psykiska hälsan försämrats i samhället, vilket bland annat yttrar sig i att fler uppger att de lider av sömnproblem. Även tidigare har sjukfrånvaron i psykiska diagnoser varierat mer än den totala sjukfrånvaron. När sjukskrivningarna totalt sett går upp, ökar frånvaron på grund av psykiska diagnoser ännu mer. Under januari månad 2015 pågick sjukfall, vilket är en ökning med jämfört med januari Sjukpenningtalet i mars var 9,7 dagar. Det har stigit med 1,11 dagar sedan mars Totalt har kostnaderna för ohälsa ökat med 1,0 miljarder kronor första kvartalet. Minskat aktivitetsstöd Bidrag till aktivitetsstöd minskade med 0,3 miljarder kronor till 3,7 miljarder första kvartalet. Aktivitetsstödet blev 14,8 miljarder Bidraget till arbetslöshetsersättningen redovisas ovan till hushållens ideella organisationer. Antalet personer som deltog i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd var i mars personer, en minskning med 0,6 procent. Minskningen är bland annat en effekt av satsningen på att förlänga de särskilda anställningsstöden och att permanenta och förlänga de förstärkta särskilda anställningsstöden. Därmed går fler arbetslösa från aktivitetsstöd till att bli sysselsatta med hjälp av dessa stöd. Statlig assistensersättning fortsätter öka Statlig assistansersättning fortsätter att öka och uppgick första kvartalet till 18

20 7,4 miljarder kronor brutto, en ökning med 0,3 miljarder kronor. För 2014 blev den statliga assistansersättningen 29 miljarder. Det är framför allt medelersättningen som ökar. Föräldrapenning ökar Föräldraförsäkringen ökade med 0,6 miljarder kronor till 8,8 miljarder första kvartalet. Ökningen 2014 var 0,8 miljarder till 35 miljarder. Barnbidragen ökade 0,1 miljarder mellan kvartalen och uppgick till 6,4 miljarder första kvartalet och 25 miljarder för helåret Ökningen av föräldrapenning och barnbidrag beror på att antalet barn i åldrarna 0 8 år har ökat. Ökad etableringsersättning och bostadskostnader till invandrare Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare ökade 0,3 miljarder och ersättningar och bostadskostnader ökade 0,1 miljarder första kvartalet. De ökade 1 miljard vardera Ökningen av antalet asylsökande och kommunmottagna flyktingar beskrivs ovan under kommunersättning för flyktingmottagande. Efterlevandepensioner och garantipensioner fortsätter minska Efterlevandepensioner till vuxna minskade med knappt 0,2 miljarder kronor jämfört med första kvartalet Minskningen förklaras bland annat av att antalet kvinnor med änkepension minskar då änkepensionssystemet är under avveckling. Garantipensioner minskade 0,2 miljarder kronor första kvartalet då prisbasbeloppet har sänkts. Antalet personer med garantipension minskar eftersom allt fler personer får inkomstgrundad ålderspension från ålderspensionssystemet utanför statens budget. Balanseringen inom ålderspensionssystemet medför att utgifterna för garantipension inte minskar i den omfattning de skulle ha gjort utan balansering, eftersom fler pensionärer kommer under brytpunkten för garantipension. Anslaget Statliga tjänstepensioner ökade drygt 0,1 miljarder mellan kvartalen. Lönegarantin har minskat Bidrag till lönegarantiersättning minskade 0,1 miljarder kronor första kvartalet och 0,9 miljarder mellan åren. Det är en följd av att antalet konkurser blivit färre då konjunkturen förbättrats. Löpande transfereringar till ålderspensionssystemet ökade 1,2 miljarder kronor Under punkten Ålderspensionssystemet redovisas statliga ålderspensionsavgifter avseende inkomstpensionssystemet, den allmänna pensionsavgiften och Pensionsmyndighetens förvaltningsanslag. Pensionsmyndighetens förvaltningsanslag är en transferering till socialförsäkringssektorn och ingår här från och med myndighetens bildande Första kvartalet 2015 ökade den allmänna pensionsavgiften med en miljard till 26 miljarder kronor. Statliga ålderspensionsavgifter till ålderspensionssystemet ökade 0,3 miljarder kronor och uppgick till 6,5 miljarder kronor första kvartalet. Ålderspensionsavgifter för aktivitets och sjukersättningar ökade mest. Kapitaltransfereringar till utlandssektorn ökade Kapitaltransfereringar till övriga länder ökade 654 miljoner kronor första kvartalet. Förändringarna rör mest Sidas biståndsverksamhet till Afrika. Kapitaltransfereringar inom Sverige minskade Kapitaltransfereringar till företagssektorn minskade 159 miljoner första kvartalet. Exportkreditnämndens infriande av garantier minskade. 19