Rapport Underlag till statens finansiella sparande kvartal :10
|
|
- Anita Gunilla Sandström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport Underlag till statens finansiella sparande 2016 kvartal :10
2 Publikationen kan laddas ner eller beställas från ESV:s webbplats esv.se. Datum: Dnr: /2017 ESV-nr: 2017:10 Copyright: ESV Rapportansvarig: Mikael Marelius
3 FÖRORD Förord ESV producerar nationalräkenskapsinformation för staten, underlag till statens finansiella sparande. Utgångspunkt för beräkningarna är de regler, definitioner och klassificeringar som gäller för de 28 medlemsländerna i EU. Resultatet av beräkningarna ligger till grund för nationalräkenskapsberäkningar vid Statistiska centralbyrån, SCB, och används till ekonomisk analys. Resultatet används också vid beräkning av EU-avgifter och uppföljning av EU-ländernas ekonomiska situation. Till viss del används det finansiella sparandet också vid granskning enligt konvergenskriterierna. Beräkningar görs kvartalsvis och resultatet publiceras knappt två månader efter utgånget kvartal. 3
4 INNEHÅLL Innehåll Förord Kontaktinformation Sammanfattning Inkomsterna ökade med 24 miljarder Utgifterna ökade med 3 miljarder Transfereringar minskade fjärde kvartalet Övriga statliga enheter Analys av inkomster Inkomsterna ökade med nästan 24 miljarder fjärde kvartalet och 70 miljarder kronor Analys av utgifter Fortsatt ökning av sociala naturaförmåner Omkostnader för konsumtion minskar Migrationsverkets utgifter minskade under kvartalet CSN revideras 2014 och Hyresökningar på 3 procent Trafikverket ökade aktivering av material Löner och sociala avgifter ökade med 4 procent Myndigheternas löneutgifter ökade med 3 procent Sociala avgifter ökade med 7 procent Myndigheternas försäljning minskade med 6 procent Investeringar i vägar ökade Militära investeringar väsentligt högre Räntor 20 Statsskuldsräntor Övriga räntekostnader Löpande transfereringar till utlandet minskade Återbetald EU-avgift fjärde kvartalet Högre transfereringar till övriga länder Löpande transfereringar inom Sverige ökade Stöd till företagssektorn ökade Löpande transfereringar till kommunala sektorn ökade Löpande transfereringar till hushållssektorn minskade Kapitaltransfereringar till utlandssektorn minskade Kapitaltransfereringar inom Sverige ökade Ökade investeringar inom kommunikationsområdet Bilagor
5 KONTAKTINFORMATION 1 Kontaktinformation Ansvarig Telefon Emelie Brunhage Kammarkollegiet Riksgäldskontoret Mikael Marelius Trafikverket Domstolsverket Kriminalvården Socialstyrelsen Polismyndigheten Statens tjänstepensionsverk Statens fastighetsverk Skatteverket Skogsstyrelsen Tullverket Lars Nordkvist Fortifikationsverket Försvarets materielverk Försvarsmakten Kärnavfallsfonden Margareta Söderhult Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Arbetsförmedlingen Sida Kayan Yau ESF-rådet Länsstyrelserna Migrationsverket Hans Åhlander Regeringskansliet Riksgäldskontoret Exportkreditnämnden Annika Näsvall Åhman Centrala studiestödsnämnden Universitet och Högskolor 5
6 SAMMANFATTNING 2 Sammanfattning Resultatet av den preliminära beräkningen fjärde kvartalet 2016 visar ett positivt finansiellt sparande på 6 miljarder kronor. Jämfört med fjärde kvartalet föregående år förbättrades det finansiella sparandet med drygt 21 miljarder kronor. Inkomsterna ökade med nästan 24 miljarder kronor medan utgifterna ökade med knappt 3 miljarder kronor. För 2016 uppgick sparandet till 51 miljarder kronor vilket är 38 miljarder högre än Inkomsterna ökade med 70 miljarder kronor medan utgifterna ökade med 32 miljarder kronor. 2.1 Inkomsterna ökade med 24 miljarder Inkomsterna i staten uppgick till 335 miljarder kronor det fjärde kvartalet vilket är en ökning med drygt 8 procent eller nästan 24 miljarder kronor jämfört med samma period i fjol. Skatter på produktion och import ökade med 9 procent eller drygt 21 miljarder kronor. Posten som består av produktskatter och övriga produktionsskatter uppgick totalt till 260 miljarder kronor under det fjärde kvartalet Fjärde kvartalet ökade produktskatter med 12 miljarder kronor varav mervärdesskatten ökade med drygt 11 miljarder kronor och energiskatter med 0,6 miljarder kronor. Övriga punktskatter såsom alkohol-, tobaks- och stämpelskatt var oförändrade eller till och med minskade något. För helåret 2016 ökade produktskatter med 34 miljarder kronor. Av produktskatter ökade mervärdesskatt med 29 miljarder kronor, energiskatter med 4 miljarder kronor och stämpelskatt hos Lantmäteriet med 1 miljard kronor. Övriga produktionsskatter ökade med 9 miljarder kronor. Av dessa står löneskatterna för drygt 7 miljarder kronor av ökningen till följd av en högre lönesumma i ekonomin. För helåret 2016 ökade övriga produktionsskatter med 40 miljarder kronor, av dessa står löneskatter för 35 miljarder kronor och resolutionsavgiften för drygt 3 miljarder kronor. Fastighets- och fordonsskatter ökar tillsammans med knappt 2 miljarder kronor. Statens intäkter av löpande inkomst- och förmögenhetsskatter minskade med 1 miljard. Hushållsskatterna ökade med 0,5 miljarder kronor. Avkastningsskatterna 6
7 SAMMANFATTNING minskade med 1,5 miljarder kronor. Bolagens skatter var på samma nivå jämfört med det fjärde kvartalet För helåret 2016 minskade statens intäkter av löpande inkomst- och förmögenhetsskatter med 9 miljarder kronor. Övriga inkomstökningar avser aktieutdelningar och ränteintäkter som båda ökar med 1 miljard kronor. 2.2 Utgifterna ökade med 3 miljarder De totala utgifterna ökade med 1 procent eller 3 miljarder kronor under det fjärde kvartalet Totalt uppgick statens utgifter till 329 miljarder kronor. För helåret 2016 ökade utgifterna med 32 miljarder kronor eller knappt 3 procent. Den statliga konsumtionen ökade med 1 procent vilket motsvarar en utgiftsökning på 0,4 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. År 2016 ökade konsumtionen med 9 miljarder kronor eller knappt 4 procent. Omkostnader för konsumtion minskade med 5 procent eller 1,8 miljarder. Minskningen består till största delen av aktiveringar för utvecklande av tillgångar i egen regi. Löner och sociala avgifter ökade 1,4 miljarder kronor eller 4 procent. Sociala naturaförmåner ökade med 3 procent under kvartal 4. För 2016 ökade omkostnader med 0,5 miljard kronor, löner med 6 miljarder kronor och sociala naturaförmåner med knappt 3 miljarder kronor. Investeringarna uppgick till 16 miljarder kronor det fjärde kvartalet vilket är en ökning med 5 miljarder kronor. Ökningen består främst av väginvesteringar och militära investeringar. För 2016 ökade investeringarna med 5 miljarder kronor. Räntekostnaden för statsskulden uppgick till 4,9 miljarder kronor fjärde kvartalet Det är en ökning med nästan 1 miljard kronor eller 24 procent jämfört med fjärde kvartalet Vid jämförelse på helår minskade kostnaden för statsskuldsräntor 2016 jämfört med 2015 med nästan 1 miljard kronor. Att räntekostnaden har minskat förklaras av att statskulden har minskat med 56 miljarder kronor under året. 2.3 Transfereringar minskade fjärde kvartalet Transfereringar som är den största posten på utgiftssidan blev 231 miljarder kronor fjärde kvartalet. Det är 70 procent av utgifterna. Netto minskade transfereringarna med 4,3 miljarder kronor. Löpande transfereringar till utlandet minskade med 8,9 miljarder kronor. Det förklaras främst av att Sverige fick 10,5 miljarder kronor i återbetalningar på EU-avgiften. Löpande transfereringar till hushåll minskade med 7
8 SAMMANFATTNING 3,8 miljarder kronor. Den stora minskningen beror på att statlig assistansersättning betalas i efterskott från och med den1 oktober Transfereringar till primärkommuner ökade med 3,3 miljarder kronor fjärde kvartalet. Från anslaget Ersättningar och bostadskostnader betalar Migrationsverket ersättningar till primärkommuner för mottagandet av asylsökande. De ökade med 9,1 miljarder kronor till 10,7 miljarder kronor fjärde kvartalet. Kommunerna får också kommunersättning under två år när de tar emot nyanlända med uppehållstillstånd och den har också ökat. Under 2015 fick kommuner och landsting ett tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen och primärkommunernas del förklarar en minskning med 8,3 miljarder kronor fjärde kvartalet. Bland transfereringarna till hushållssektorn har föräldraförsäkring samt sjukpenning och rehabilitering ökat mest fjärde kvartalet. Föräldraförsäkringen ökade med 0,4 miljarder kronor till 8,7 miljarder kronor. Antalet föräldrapenningdagar och medelersättningen ökar. Försäkringskassans utgifter för sjukpenning och rehabilitering m.m. ökade med drygt 0,2 miljarder kronor och uppgick till 9,0 miljarder kronor fjärde kvartalet Sjukpenningtalet i december var 10,8 dagar. Sjukpenningtalet ökar inte längre utan har nu legat på samma nivå sedan juli Garantipension och aktivitets- och sjukersättningar fortsätter minska. 2.4 Övriga statliga enheter Från och med tredje kvartalet 2016 får ESV löpande rapportering från övriga statliga enheter avseende underlag till nationalräkenskaperna. Tidigare år har underlaget till nationalräkenskaperna tagits fram med hjälp av publicerade årsredovisningar och delårsrapporter. Tredje kvartalet 2016 rapporterade följande organisationer in informationen till ESV: Allmänna arvsfonden, Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Jönköping, Operan, Riksbankens jubileumsfond samt Swedfund. 8
9 Underlag till Statens finansiella sparande (UFSkv42016). Inkomster (Miljoner kronor) Kv Kv Kv Kv Kv Kv1-4 Kv Kv Kv Kv Kv Diff. bel. Kv 4 Diff. % Kv 4 01 Skatter på produktion och import Produktskatter Övriga produktionsskatter Ränteintäkter Inkomst från bolag Arrenden Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter Sociala avgifter Skadeförsäkringspremier, netto Löpande transfereringar från utlandssektorn EU-länder Övriga länder Återvinningar Transfereringar inom Sverige Företagssektorn Böter och straffavgifter från företag D Övriga transfereringar från företag D Återvinningar Kommunala sektorn Primärkommuner Landsting Kommunala ideella organisationer Hushållssektorn Hushållens ideella organisationer Egentliga hushåll Böter och straffavgifter från hushåll D Övriga transfereringar från hushåll D AP-fonden Kapitalskatter Bidrag för investering Summa utgifter Summa inkomster Finansiellt sparande
10 ANALYS AV INKOMSTER 3 Analys av inkomster 3.1 Inkomsterna ökade med nästan 24 miljarder fjärde kvartalet och 70 miljarder kronor De totala inkomsterna uppgick till 335 miljarder kronor det fjärde kvartalet vilket är en ökning med drygt 8 procent eller nästan 24 miljarder kronor. För helåret 2016 ökade inkomsterna med 70 miljarder kronor. Fjärde kvartalet ökade produktskatter med 12 miljarder kronor varav mervärdesskatten ökade med drygt 11 miljarder kronor och energiskatter med 0,6 miljarder kronor. Övriga punktskatter såsom alkohol-, tobaks- och stämpelskatt var oförändrade eller till och med minskade något. För helåret 2016 ökade produktskatter med 34 miljarder kronor av dessa ökade mervärdesskatt med 29 miljarder kronor, energiskatter med 4 miljarder kronor och stämpelskatt hos lantmäteriet med 1 miljard kronor. Övriga produktionsskatter ökade med 9 miljarder kronor. Av dessa står löneskatterna för drygt 7 miljarder kronor av ökningen till följd av en högre lönesumma i ekonomin. Den nya resolutionsavgiften 1 som tas ut från banksystemet uppgick till 0,8 miljarder kronor. Övriga produktionsskatter inklusive fordonsskatt och fastighetsskatt ökade marginellt. För helåret 2016 ökade övriga produktionsskatter med 40 miljarder kronor, av dessa står löneskatter för 35 miljarder kronor och resolutionsavgiften för drygt 3 miljarder kronor. Fastighets- och fordonsskatter ökar tillsammans med knappt 2 miljarder kronor. Statens intäkter av löpande inkomst- och förmögenhetsskatter minskade med 1 miljard. Hushållsskatterna ökade med 0,5 miljarder kronor. Högre inkomstskatter och minskat jobbskatteavdrag bidrog till ökningen. Dessutom minskade RUT- och ROT med 1,1 miljarder kronor. Kapitalskatter minskade dock med hela 3 miljarder kronor. Avkastningsskatterna minskade med 1,5 miljarder kronor. Bolagens skatter var på samma nivå jämfört med det fjärde kvartalet För helåret 2016 minskade statens intäkter av löpande inkomst- och förmögenhetsskatter med 9 miljarder kronor. Hushållens inkomstskatter ökade 6 1 Resolutionsavgift är EU-reglerad och redovisas av Riksgäldskontoret. Avgiften kommer att ersätta stabilitetsavgiften. Under 2016 har halv Resolutionsavgift tagits ut och samtidigt har också stabilitetsavgift tagits in då avgiften baseras på föregående års inlåning. År 2017 försvinner stabilitetsavgiften och då kommer hel Resolutionsavgift redovisas som beräknas uppgå till 7 miljarder kronor. Avgiften ses som en skatt i ENS (Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet). 10
11 ANALYS av inkomster miljarder kronor medan kapitalskatterna minskade med 12 miljarder kronor. Skattereduktioner minskade med 6 miljarder kronor och avkastningsskatt minskade med 5 miljarder kronor. Bolagsskatter minskade med 5 miljarder kronor. Övriga inkomstökningar avser Aktieutdelningar och ränteintäkter som båda ökade med 1 miljard kronor. 11
12 Underlag till Statens finansiella sparande (UFSkv42016). Utgifter (Miljoner kronor) Kv Kv 1-4 Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Diff. bel. Kv 4 Diff. % Kv 4 Total konsumtion Totala investeringar Totala räntor Totala transfereringar Total beredskapslagring Total statlig moms Summa utgifter Sociala naturaförmåner Omkostnader för konsumtion Inköp av varor och tjänster Personalomkostnader Hyror Reparationer av lokaler Material, egenutvecklade investeringar Hyror, egenutvecklade investeringar Offentligrättsliga avgifter Övriga omkostnader Fordonsskatter Övriga produktionsskatter Löner och sociala avgifter Löner Sociala avgifter Värnpliktslöner Löner, egenutvecklade investeringar Övriga löner Övriga sociala avgifter Försäljning Extern försäljning Intern försäljning Total konsumtion Investeringsverksamhet Byggnader och anläggningar Om- och tillbygnad av bef. byggnader och anläggningar, mark Maskiner, transportmedel och inventarier Forskning och utveckling, immateriella investeringar Försäljning av materiella tillgångar Militära investeringar Totala investeringar
13 Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Diff. bel. Kv 4 Diff. % Kv 4 06 Räntekostnader Räntor på statsskulden m.m Övriga räntekostnader Räntor, egenutvecklade investeringar Totala räntor Löpande transfereringar till utlandet EU-institutioner BNI-avgift (kassamässig) UK-avgift (kassamässig) EU-moms (kassamässig) Övriga utlandssektorn EU-länder Övriga länder Löpande transfereringar inom Sverige Företagssektorn Statliga affärsverk Statliga bolag Privata företag m.fl Kommunala bolag Kommunala sektorn Primärkommuner Landsting Kommunala ideella organisationer Hushållssektorn Hushållens ideella organisationer Egentliga hushåll Ålderspensionssystemet Kapitaltransfereringar till utlandssektorn EU-länder Övriga länder Infrianden av garantier Kapitaltransfereringar inom Sverige Företagssektorn Privata företag m.fl Kommunala bolag Infrianden av garantier Tillskott till företag Statliga ideella organisationer Kommunala sektorn Primärkommuner Landsting Kommunala ideella organisationer Hushållssektorn Hushållens ideella organisationer Egentliga hushåll Totala transfereringar
14 Kv Kv Kv 1-4 Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Kv Diff. bel. Kv 4 Diff. % Kv 4 11 Beredskapslagring Statlig moms Summa utgifter Summa inkomster Finansiellt sparande
15 ANALYS AV UTGIFTER 4 Analys av utgifter De totala utgifterna uppgick till 329 miljarder kronor fjärde kvartalet Det var en utgiftsökning med 1 procent eller knappt 3 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet På helåret 2016 uppgick de totala utgifterna till miljarder kronor vilket var en ökning med 3 procent eller 32 miljarder kronor. Den statliga konsumtionen ökade med 1 procent vilket motsvarar en utgiftsökning på 0,4 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. År 2016 ökade konsumtionen med 9 miljarder kronor eller knappt 4 procent. 4.1 Fortsatt ökning av sociala naturaförmåner Under fjärde kvartalet 2016 fortsatte utgifterna för de sociala naturaförmånerna att öka. Jämfört med motsvarande kvartal året innan var ökningen 3 procent. På helåret var ökningen 17 procent. I kronor räknat uppgick ökningen till 0,1 miljarder på kvartalet och till 2,6 miljarder på helåret. Migrationsverkets utgifter för sociala naturaförmåner minskade under fjärde kvartalet med 6 procent eller 88 miljoner kronor. Totalt för helåret 2016 ökade dock utgifterna med 64 procent eller 2 miljarder kronor. Anslaget Ersättningar och bostadskostnader, Boende för asylsökande2 minskade med 20 procent, drygt 0,2 miljarder under fjärde kvartalet. Sett över helåret ökade utgifterna med 59 procent eller 1,5 miljarder kronor jämfört med helåret Orsaken till förändringen är främst att i slutet på år 2015 och i början av år 2016 upphandlades det fler ABT-boenden (tillfälligt anläggningsboende) för att klara av det stora antalet asylsökande. Dessa boenden avvecklas successivt i takt med att behovet minskar. Migrationsverkets anslag Offentligt biträde i utlänningsärenden hade en ökning på 163 procent detta kvartal. Beloppsmässigt var ökningen 0,1 miljarder kronor. Sett över helåret ökade utgifterna på anslaget med 128 procent, 0,3 miljarder kronor. Under fjärde kvartalet ökade Arbetsförmedlingens utgifter för sociala naturaförmånerna med 27 miljoner kronor eller 2 procent. Även på helåret var 2 Boendekostnader för asylboende redovisas som sociala naturaförmåner. Art 5 Lokalhyror under anslagsposten Boende för asylsökande har förts om i sin helhet. Definitionen på sociala naturaförmåner utgår från att Migrationsverket står för kostnaden men att det är en extern/privat utförare som erbjuder och utför tjänsten där hushållen är mottagare. 15
16 ANALYS AV UTGIFTER ökningen 2 procent vilket motsvarade 114 miljoner kronor. Anslaget Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökade med 28 procent eller 0,3 miljarder kronor under kvartalet. På helåret var ökningen 15 procent eller 0,5 miljarder kronor. Anslaget Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare ökade med 50 procent detta kvartal vilket motsvarade 0,2 miljarder kronor. På helåret var ökningen lägre med 3 procent eller knappt 0,1 miljarder kronor. Anslaget får bland annat användas för utgifter som avser deltagare i arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik och förberedande insatser eller projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning. Hos Försäkringskassan ökade utgifterna för de sociala naturaförmånerna med 11 procent eller 0,1 miljarder på kvartalet. På helåret var ökningen 7 procent eller 0,3 miljarder kronor. Anslaget Tandvårdsförmåner Statligt tandvårdsstöd stod för den största delen av ökningen. Kvartal fyra ökade utgifterna på anslaget med 9 procent och på helåret med 7 procent. 4.2 Omkostnader för konsumtion minskar Omkostnader för konsumtion utgör drygt hälften av de totala konsumtionsutgifterna. Fjärde kvartalet 2016 uppgick de till knappt 35 miljarder kronor och minskade därmed med 5 procent, 2 miljarder kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Vid en jämförelse mellan helåren 2015 och 2016 var det dock ingen förändring. Inköp av varor och tjänster är den största utgiftsposten under omkostnader för konsumtion. Fjärde kvartalet 2016 uppgick myndigheternas inköp av varor och tjänster till 36 miljarder kronor, en minskning med 1 procent eller 0,5 miljarder kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Migrationsverkets utgifter minskade under kvartalet Migrationsverkets omkostnader för inköp av varor och tjänster uppgick fjärde kvartalet till 1,1 miljarder kronor. Under kvartalet minskade Migrationsverkets omkostnader för inköp av varor och tjänster med 22 procent, eller 0,3 miljarder kronor. Summerat på helåret var förändringen dock positiv med en ökning på 44 procent eller 1,2 miljarder kronor jämfört med helåret Merparten av förändringen återfinns under anslaget Ersättningar och bostadskostnader som minskade med 25 procent kvartal 4 samtidigt som anslaget ökade med 75 procent på helåret. Ökningen på helåret 2016 är en följd av antalet asylsökande hösten år Det är framförallt kostnader för livsmedel som har ökat. På grund av det ökade behovet av boendeplatser tvingades Migrationsverket upphandla ABT-boenden där möjlighet till självhushåll ofta saknades. Även 16
17 ANALYS AV UTGIFTER kostnader för bevakning har ökat vid såväl ABT-boenden som vid Migrationsverkets administrativa lokaler. Försvarsmyndigheternas utgifter för inköp av varor och tjänster har minskat med 6 procent vilket motsvarar 0,4 miljarder kronor. Förändringen avser främst inköp av omkostnadsvaror i samband med anskaffning och underhåll av materiel. Inköp av varor och tjänster kan variera mellan kvartalen och åren, men även för året som helhet har kostnaderna minskat. Naturvårdsverket har ökat sina inköp av varor och tjänster med 0,2 miljarder kronor, vilket främst avser mer utbetald ersättning till markägare för skydd av värdefull natur. Folkhälsomyndigheten ökade sina utgifter med 92 procent eller 53 miljoner kronor fjärde kvartalet Merparten av ökningen återfinns under anslaget Insatser för vaccinberedskap. Både Karolinska institutet och Linköpings universitet har rapporterat en minskning av sina utgifter avseende inköp av varor och tjänster. Förändringen beror till stor del på att de rapporterat minskade utgifter för forskningsuppdrag som myndigheten låtit någon annan som inte är en statlig myndighet utföra. CSN revideras 2014 och 2015 Till följd av att en avsättning felaktigt redovisats som en kostnad hos Centrala studiestödsnämnden (CSN) har omkostnaderna för inköp av varor och tjänster reviderats avseende 2014 och Beloppen som flyttats från inköp av varor och tjänster till intäkter av avgifter som inte disponeras uppgick till 61 miljoner helåret 2014 och 154 miljoner helåret Från och med första kvartalet 2016 har redovisningen varit korrekt. Hyresökningar på 3 procent Statens omkostnader för lokalhyror ökade med 3 procent eller 157 miljoner kronor fjärde kvartalet 2016 jämfört med fjärde kvartalet På helåret ökade utgifterna med 2 procent eller 455 miljoner kronor jämfört med helåret Migrationsverkets lokalkostnader fortsatte att öka, både på kvartal och på helår. Under fjärde kvartalet ökade utgifterna med 18 procent eller 11 miljoner kronor. På helåret var ökningen 25 procent vilket motsvarade 57 miljoner kronor. Statens fastighetsverk hade en dramatisk ökning av sina lokalkostnader fjärde kvartalet Ökningen uppgick till 17 miljoner vilket motsvarade nästan
18 ANALYS AV UTGIFTER procent. På helåret var ökningen 19 miljoner kronor, drygt 200 procent. De ökade lokalkostnaderna var en följd av engångskostnaden för ett ombyggt projektkontor. Trafikverket ökade aktivering av material Aktivering av material inom egenutvecklade investeringar hade ett utfall på 8,4 miljarder kronor fjärde kvartalet Det var en ökning med 23 procent eller 1,6 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet På helåret var motsvarande ökning 3 procent eller 0,7 miljarder kronor. Trafikverket ökade sin aktivering av material både på kvartalet och på helåret. Störst var ökningen på kvartalet med 22 procent eller 1,4 miljarder kronor. På helåret var motsvarande ökning 2 procent, knappt 0,4 miljarder kronor. Huvuddelen av ökningen återfinns under anslaget Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och då främst under anslagsposten Vidmakthållande väg. Totalt uppgick Trafikverkets omkostnader till 22 miljarder kronor för helåret 2016 vilket stod för 90 procent av de totala omkostnaderna. Statens fastighetsverk har från och med 2015 börjat aktivera egenutvecklade investeringar i högre grad än förut. Under fjärde kvartalet 2016 rapporterade myndigheten en ökning på 92 procent eller 0,2 miljarder kronor. På helåret var ökningen 67 procent eller knappt 0,5 miljarder kronor jämfört med helåret Löner och sociala avgifter ökade med 4 procent Utgiften för löner och sociala avgifter uppgick till 38 miljarder kronor fjärde kvartalet 2016, vilket är en ökning med 4 procent jämfört med fjärde kvartalet Även för helåret 2016 var ökningen 4 procent för löner och sociala avgifter. Myndigheternas löneutgifter ökade med 3 procent Migrationsverkets löneutgifter ökade med 10 procent vilket motsvarar 65 miljoner kronor fjärde kvartalet jämfört med samma kvartal föregående år. För helåret 2016 ökade myndighetens löneutgifter med 29 procent. Migrationsverket har utökat sin personalstyrka under året till följd av den stora ökningen av asylsökande till Sverige, medeltalet anställda har ökat med personer under Det är främst inom asylprövningsverksamheten, boendemottagningen och tillståndsverksamheten som personalstyrkan ökat. Polisen hade under perioden ökade löneutgifter med 6 procent eller 157 miljoner kronor jämfört med samma period föregående år medan ökningen på helåret 2016 var 5 procent. De ökade utgifterna kan främst förklaras med fler civilanställda som var fler i slutet av 2016 jämfört med året innan. 18
19 ANALYS AV UTGIFTER Arbetsförmedlingens löneutgifter ökade med 2 procent vilket motsvarar 23 miljoner fjärde kvartalet 2016 jämfört samma period föregående år. För helåret 2016 var ökningen 8 procent. Arbetsförmedlingen har under året fått ökade anslag till etableringsuppdraget och större ESF-projekt vilket förklarar en del av löneutgiftsökningen. Myndigheten har ökat antalet årsarbetskrafter med 696 under året. Försäkringskassans löneutgifter ökade med 6 procent eller 68 miljoner fjärde kvartalet. Även på helåret 2016 ökade myndighetens löneutgifter med 6 procent. Försäkringskassan har under året fått ökade anslag för att stärka sjukförsäkringsområdet där personalstyrkan också utökats med ett flertal personer. Genomsnittligt antal årsarbetskrafter har ökat med 291 på myndigheten under Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO minskade löneutgifterna med 11 procent vilket motsvarar 9 miljoner kronor fjärde kvartalet 2016 jämfört med föregående år. Myndigheten har minskat sin personalstyrka jämfört med föregående år. Sociala avgifter ökade med 7 procent De sociala avgifterna uppgick till 12,5 miljarder kronor fjärde kvartalet 2016 vilket är en ökning med 7 procent jämfört med samma kvartal För helåret 2016 ökade de sociala avgifterna med 6 procent vilket är något högre än utvecklingen av löneutgifter under samma period. Försvarsmaktens sociala avgifter ökade med 8 procent eller 330 miljoner helåret 2016 jämfört med löneutgifterna som bara ökade med 1 procent under samma period. Skillnaden kan främst förklaras av höjda arbetsgivaravgifter för anställda under 26 år samt ökade kostnader för det nya statliga tjänstepensionsavtalet (PA16). Det nya tjänstepensionsavtalet PA16 reglerar premiebestämda pensioner för arbetstagare födda 1988 eller senare. Avtalet gäller från 1 januari 2016 och påverkar myndigheternas sociala avgifter med anställda i denna åldersgrupp. 4.4 Myndigheternas försäljning minskade med 6 procent Under fjärde kvartalet minskade myndigheternas externa försäljning med 9 procent medan den interna försäljningen ökade med 3 procent jämfört med fjärde kvartalet Totalt uppgick försäljningen till 11 miljarder kronor varav drygt 7 miljarder kronor var extern försäljning och drygt 3 miljarder kronor intern försäljning. Tullverkets externa försäljning har minskat 690 miljoner fjärde kvartalet 2016 jämfört med samma kvartal föregående år. Minskningen förklaras främst av en tilläggsavgift på cirka 760 miljoner på tullavgiften till EU. Tilläggsavgiften är 19
20 ANALYS AV UTGIFTER retroaktiv från 2014 och avser en minskning på 5 procent av den administrativa kostnaden av tullavgiften som Sverige får behålla. 4.5 Investeringar i vägar ökade Investeringar totalt ökade med 5 miljarder kronor och uppgick till 16 miljarder kronor under fjärde kvartalet. Investeringarna i byggnader och anläggningar ökade med 2 miljarder kronor. Trafikverket står för merparten av investeringarna och där ökade vägsinvesteringarna med 1,7 miljarder kronor medan järnväginvesteringarna minskade med 0,3 miljarder kronor. Maskininvesteringar minskade med 0,5 miljarder kronor, minskningen syns bl.a. hos Polisen som minskade sina investeringar med 0,2 miljarder kronor. För 2016 så ökar investeringar med 5 miljarder kronor vägar ökar 1,7 miljarder kronor medan järnvägar minskar med 1,4 miljarder kronor. Militära investeringar ökar 3 miljarder kronor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ökat sina investeringar i maskiner och inventarier med 0,1 miljarder kronor, vilket främst avser radiokommunikationssystemet Rakel. Militära investeringar väsentligt högre Försvarsmyndigheternas militära investeringar uppgick till 3 miljarder kronor under kvartalet, vilket är en ökning med 3 miljarder kronor från en ovanligt låg nivå föregående år. Leveranserna under kvartalet avsåg bland annat helikoptrar och artillerisystem. Av kvartalets utgifter för beredskapsmateriel utgör 1,8 miljarder kronor förskott för utveckling av JAS 39E samt för en ny ubåtstyp, vilket föregående år motsvaras av 2,5 miljarder kronor. Föregående års utfall innehåller en reducering på 0,7 miljarder kronor avseende överföringar av materielsatser från nedmonterat materiel till beredskapsvarulager. 4.6 Räntor Statsskuldsräntor Räntekostnaden för statsskulden uppgick till 4,9 miljarder kronor fjärde kvartalet Det är en ökning med nästan 1 miljard kronor eller 24 procent jämfört med fjärde kvartalet Vid jämförelse på helår så minskar kostnaden för statsskuldsräntor 2016 jämfört med 2015 med nästan 1 miljard kronor. Att räntekostnaden har minskat kan förklaras av att statskulden har minskat med 56 miljarder kronor under året. Övriga räntekostnader Övriga räntekostnader uppgick till 11 miljoner kronor fjärde kvartalet 2016 vilket är en minskning med 9 miljoner kronor jämfört med motsvarande kvartal På 20
21 ANALYS AV UTGIFTER helåret har räntekostnaden minskat till 81 miljoner kronor eller med 75 miljoner kronor jämfört med föregående år. 4.7 Löpande transfereringar till utlandet minskade Löpande transfereringar till utlandet minskade med 8,9 miljarder kronor fjärde kvartalet och uppgick till 9,7 miljarder kronor. Återbetald EU-avgift fjärde kvartalet Transfereringar till EU-institutioner avser EU-avgiften som enligt det Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS) omfattar: BNI-baserad avgift Mervärdesskattebaserad avgift Storbritanniens budgetreduktion. Avgiften totalt blev -1,7 miljarder kronor vilket är 8,8 miljarder kronor lägre än fjärde kvartalet Den negativa avgiften förklaras av återbetalningar av de olika avgifterna som redovisas på utgiftssidan. Återbetalningarna för respektive avgift uppgår till: Återbetald BNI-baserad avgift: miljoner kronor Återbetald Mervärdesskattebaserad avgift: miljoner kronor Justerad Storbritanniens budgetreduktion: +177 miljoner kronor Den lägre avgiften beror på EU:s lägre budget från 2014 som i sin tur är ett resultat av rådets och parlamentets uppgörelse om budgetramen för Tullavgift ingår inte här utan den del som Sverige får behålla redovisas istället som försäljningsinkomst. Den justerade tullavgiften redovisas under försäljningsinkomst (avsnitt 4.4). Högre transfereringar till övriga länder Transfereringar till övriga länder ökade med 0,2 miljarder kronor och uppgick till 10,7 miljarder kronor fjärde kvartalet. Sidas bidrag ökade med 0,1 miljarder kronor netto fjärde kvartalet. Sidas biståndverksamhet har ökat med 0,8 miljarder kronor mellan åren och då ökade Sidas bidrag till humanitära insatser mest. Det internationella biståndet har räknats av för flyktingkostnader sedan Migrationsverkets dagersättning till asylsökande minskade med 0,1 miljarder kronor mellan kvartalen men ökade med 0,7 miljarder kronor mellan åren. 21
22 ANALYS AV UTGIFTER Migrationsverkets utbetalning av dagersättning till asylsökande redovisas som bidrag till övriga länder. 3 Nationalräkenskaperna har efter utredning beslutat att person utan uppehållstillstånd representerar ett utländskt hushåll. Kontanta ersättningar som ges direkt till individer betraktas då som transferering till det land individen tillhör. Rymdstyrelsen betalade 0,2 miljarder kronor mer fjärde kvartalet i avgifter till internationella organisationer men årsutfallet ligger på oförändrad nivå. Kammarkollegiet betalade 0,1 miljarder kronor mer i avgift till Förenta nationerna 2016 jämfört med Löpande transfereringar inom Sverige ökade Löpande transfereringar inom Sverige ökade med 0,5 miljarder kronor netto fjärde kvartalet och uppgick till 213 miljarder. Stöd till företagssektorn ökade Transfereringar till privata företag ökade med 0,5 miljarder kronor till 7,7 miljarder kronor fjärde kvartalet. Jordbruksverkets utbetalningar av stöd ökade 0,6 miljarder kronor mellan kvartalen och 1,4 miljarder kronor mellan åren. Mest ökade den statliga medfinansieringen av landsbygdsstöd från EU. Bidragen till nystartsjobb har ökat 0,5 miljarder kronor mellan åren. Arbetsförmedlingen betalar nystartstöd från anslaget Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar till Skatteverket som förmedlar vidare till företagens skattekonto. Arbetsförmedlingens kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser har minskat 0,2 miljarder kronor mellan kvartalen och 0,5 miljarder kronor mellan åren. Energimyndighetens stöd till företag för energiforskning minskade med 0,1 miljarder jämfört med fjärde kvartalet året innan men ökade med 0,1 miljarder kronor mellan åren. Löpande transfereringar till kommunala sektorn ökade När ENS uppdaterades höjdes nivån för transfereringar till den kommunala sektorn med drygt 20 miljarder kronor per kvartal. Skatterna redovisas per sektor, det vill säga, fördelat på staten, kommunerna och ålderspensionssystemet. Detta innebär att de stora skattereduktionerna, framför allt jobbskatteavdraget och skattereduktionen för hemtjänster, gör att statens skatteintäkter från hushållen blir negativa. Enligt de redovisningsprinciper som nationalräkenskaperna tillämpar måste därför en del av dessa skattereduktioner räknas av mot den kommunalskatt som hushållen betalar 3 Det som tidigare redovisats som bidrag till hushåll på anslaget Ersättningar och bostadskostnader, anslagsposten Ersättningar till asylsökande samt anslaget Utresor för avvisade och utvisade har klassats om till bidrag till övriga länder. 22
23 ANALYS AV UTGIFTER trots att skattereduktionerna belastar statens budget. Genom att nationalräkenskaperna på inkomstsidan flyttar en del av skattereduktionerna från staten till kommunerna så måste man kompensera kommunerna med ett fiktivt statsbidrag som är lika stort som den skattereduktion man räknar av från den kommunala skatten. Det innebär att den kommunala inkomstskatten som nationalräkenskaperna redovisar är betydligt lägre än den kommunalskatt som Skatteverket redovisar vid den årliga inkomsttaxeringen. Löpande transfereringar till primärkommuner ökade Löpande transfereringar till primärkommuner uppgick till 64 miljarder kronor vilket är en ökning med 3,3 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet miljarder kronor i kommunalekonomisk utjämning fjärde kvartalet Den kommunalekonomiska utjämningen var 16 miljarder kronor per kvartal Den ökade med 0,4 miljarder kronor fjärde kvartalet. Under 2015 minskade den kommunala utjämningen med 1,5 miljarder kronor eftersom avdragsrätten för pensionssparande togs bort 2015 vilket medförde ökade skattemedel till kommunerna. Därför minskades den kommunalekonomiska utjämningen i motsvarande grad. Lägre skattereduktion men högre kommunmoms Skattereduktioner minskade med 0,5 miljarder till 15,2 miljarder kronor fjärde kvartalet. Under 2016 minskade skattereduktionerna med 2,2 miljarder kronor. Kommunmomsen till primärkommuner uppgick till 12,1 miljarder kronor fjärde kvartalet, en ökning med 0,3 miljarder kronor. För 2016 var ökningen 1,9 miljarder kronor. Under 2015 ökade skattereduktionen och kommunmomsen med drygt 2 miljarder. Under 2015 fick kommuner och landsting ett tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen och kommunernas del förklarar en minskning med 8,3 miljarder kronor mellan åren. Kommunersättning för flyktingmottagande ökade Från anslaget Ersättningar och bostadskostnader betalar Migrationsverket ersättningar till primärkommuner för mottagandet av asylsökande. De ökade 9,1 miljarder kronor till 10,7 miljarder kronor fjärde kvartalet. För helåret 2016 var ökningen 15,7 miljarder kronor och årsersättningen blev 20,4 miljarder kronor. Flest sökanden kommer från Syrien och därefter Afghanistan och Irak. Kommunerna får också kommunersättning under två år när de tar emot nyanlända med uppehållstillstånd. Kommunersättningar vid flyktingmottagande till primärkommuner ökade med 1 miljard kronor fjärde kvartalet och uppgick till 3,6 miljarder kronor. För 2016 var ökningen 3 miljarder kronor och årsersättningen blev 23
24 ANALYS AV UTGIFTER 12,2 miljarder kronor. Schablonersättningen höjdes den 1 januari 2016 och fler asylsökande är kommunplacerade. När beslut om uppehållstillstånd har beviljats skrivs de asylsökande ut ur mottagningssystemet och blir istället placerade i kommuner. Ersättning för ensamkommande barn, som är en anslagspost under anslaget Kommunersättning vid flyktingmottagande, ökade med 0,5 miljarder kronor fjärde kvartalet och blev 1,7 miljarder kronor. För 2016 blev ersättningen 6,1 miljarder kronor, en ökning med 1,7 miljarder kronor mellan åren. Kostnaden för ensamkommande barn är högre än för andra flyktingar och kommunerna kan få ersättningen under fler än två år beroende på barnens ålder och behov. Av de asylsökande ensamkommande barnen kom 30 procent från Afghanistan, 19 procent från Somalia och 8 procent från Syrien Under 2015 kom 66 procent från Afghanistan. Migrationsverkets utbetalningar till kommunerna sker med viss fördröjning. Enligt Migrationsverkets prognos från oktober uppgår planeringsantagandet för antalet asylsökande i Sverige under 2016 till personer varav ensamkommande barn. Tabellen nedan visar antalet asylsökande och kommunmottagna. Ökningar totalt inom skolområdet Kommunerna fick 1,7 miljarder kronor för bidrag till lärarlöner fjärde kvartalet vilket är ett nytt bidrag 2016 och en ökning mellan kvartalen. Under 2016 betaldes 2,2 miljarder kronor i bidrag till lärarlöner. Kommunerna fick 1,2 miljarder kronor fjärde kvartalet från ytterligare ett nytt anslag, Fler anställda i lågstadiet. Lågstadielyftet som betalades till kommunerna fjärde kvartalet 2015 förklarar en minskning med 0,7 miljarder kronor mellan åren. 24
25 ANALYS AV UTGIFTER Anslaget Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet minskade med 0,3 miljarder kronor fjärde kvartalet och 0,5 miljarder kronor mellan åren. Statligt stöd för vuxenutbildning ökade med 0,1 miljarder kronor fjärde kvartalet medan statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning minskade med 0,3 miljarder kronor. Maxtaxan ökade Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet ökade med 0,6 miljarder kronor mellan åren medan förändringen fjärde kvartalet var liten. Satsningen på mindre barngrupper i förskolan förklarar ökningen. Musik- och kulturskolan Statens kulturråd betalade 0,1 miljarder kronor i bidrag till musik- och kulturskolan vilket är en ökning fjärde kvartalet och mellan åren. Satsning på den sociala barn- och ungdomsvården Bidrag till utveckling av socialt arbete förklarar en ökning med 0,3 miljarder kronor mellan åren. Ökningen är en särskild satsning i den sociala barn- och ungdomsvården. Bemanning inom äldreomsorgen Bemanning inom äldreomsorgen förklarar en minskning med 0,4 miljarder kronor fjärde kvartalet men en ökning med 1,1 miljard kronor mellan åren. Anslagsposten Ökad bemanning infördes under anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken kvartal och 1 miljard kronor betalades ut Under 2016 har 2,0 miljarder betalats ut. Satsningen på ökad bemanning inom äldreomsorgen syftar till ökad trygghet och kvalitet. Löpande transfereringar till landsting minskade Löpande transfereringar till landsting uppgick till 29 miljarder kronor vilket är en minskning med 1,7 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet ,4 miljarder kronor i kommunalekonomisk utjämning till landsting Den kommunalekonomiska utjämningen till landsting, 6,4 miljarder kronor per kvartal, ökade 0,1 miljarder kronor fjärde kvartalet. Under 2015 däremot minskade utjämningen med 0,9 miljarder till 25 miljarder. Minskningen förklaras av att avdragsrätten för pensionssparande togs bort 2015 vilket medförde ökade skattemedel till kommunerna. Därför minskades den kommunalekonomiska utjämningen i motsvarande grad. Lägre skattereduktion men högre kommunmoms till landsting Skattereduktioner minskade med 0,2 miljarder kronor och var 8,2 miljarder kronor fjärde kvartalet. Under 2016 minskade skattereduktionerna med 1,1 miljarder kronor. 25
Rapport Underlag till statens finansiella sparande kvartal 4 ESV 2018:19
Rapport Underlag till statens finansiella sparande 2017 kvartal 4 ESV 2018:19 Publikationen kan laddas ner från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2018-02-15 Dnr: 2018-00139 ESV-nr: 2018:19 Copyright: ESV
Läs merRapport Underlag till statens finansiella sparande kvartal :52
Rapport Underlag till statens finansiella sparande 2017 kvartal 1 2017:52 Publikationen kan laddas ner eller beställas från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2017-05-16 Dnr: 5.1 457/2017 ESV-nr: 2017:52 Copyright:
Läs merRapport Underlag till statens finansiella sparande kvartal :47
Rapport Underlag till statens finansiella sparande 2016 kvartal 2 2016:47 Publikationen kan laddas ner eller beställas från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2016-08-25 Dnr: 5.1 788/2016 ESV-nr: 2016:47 Copyright:
Läs merRapport Underlag till statens finansiella sparande Kvartal :56
Rapport Underlag till statens finansiella sparande 2016 Kvartal 3 2016:56 Publikationen kan laddas ner eller beställas från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2016-11-15 Dnr: 5.1 1192/2016 ESV-nr: 2016:56
Läs merRapport Underlag till statens finansiella sparande kvartal :62
Rapport Underlag till statens finansiella sparande 2017 kvartal 2 2017:62 Publikationen kan laddas ner eller beställas från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2017-08-24 Dnr: 2017-00788 ESV-nr: 2017:62 Copyright:
Läs merRapport Underlag till statens finansiella sparande kvartal :67
Rapport Underlag till statens finansiella sparande 2017 kvartal 3 2017:67 Publikationen kan laddas ner eller beställas från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2017-11-16 Dnr: 2017-01243 ESV-nr: 2017:67 Copyright:
Läs merSammanfattning av Underlag till statens finansiella sparande kvartal 4 2015
Sammanfattning av Underlag till statens finansiella sparande kvartal 4 2015 Negativt finansiellt sparande fjärde kvartalet Resultatet av den preliminära beräkningen för fjärde kvartalet 2015 visar ett
Läs merRapport Underlag till statens finansiella sparande kvartal 1 ESV 2016:39
Rapport Underlag till statens finansiella sparande 2016 kvartal 1 ESV 2016:39 Publikationen kan laddas ner eller beställas från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2016-05-17 Dnr: 5.1-418/2016 ESV-nr: 2016:39
Läs merRapport Underlag till statens finansiella sparande kvartal 4 ESV 2019:2
Rapport Underlag till statens finansiella sparande 2018 kvartal 4 ESV 2019:2 Publikationen kan laddas ner från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2019-02-18 Dnr: 2019-00098 ESV-nr: 2019:2 Copyright: ESV Rapportansvarig:
Läs merRapport Underlag till statens finansiella sparande kvartal 3 ESV 2018:54
Rapport Underlag till statens finansiella sparande 2018 kvartal 3 ESV 2018:54 Publikationen kan laddas ner från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2018-11-16 Dnr: 2018-989 ESV-nr: 2018:54 Copyright: ESV Rapportansvarig:
Läs merRapport Underlag till statens finansiella sparande kvartal 1 ESV 2018:39
Rapport Underlag till statens finansiella sparande 2018 kvartal 1 ESV 2018:39 Publikationen kan laddas ner från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2018-05-17 Dnr: 2018-404 ESV-nr: 2018:39 Copyright: ESV Rapportansvarig:
Läs merRapport Underlag till statens finansiella sparande kvartal 2 ESV 2018:49
Rapport Underlag till statens finansiella sparande 2018 kvartal 2 ESV 2018:49 Publikationen kan laddas ner från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2018-08-23 Dnr: 2018-752 ESV-nr: 2018:49 Copyright: ESV Rapportansvarig:
Läs merRapport Underlag till statens finansiella sparande kvartal 1 ESV 2019:27
Rapport Underlag till statens finansiella sparande 2019 kvartal 1 ESV 2019:27 Publikationen kan laddas ner från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2019-05-16 Dnr: 2019-00353 ESV-nr: 2019:27 Copyright: ESV
Läs merRapport Underlag till statens finansiella sparande kvartal 2 ESV
Rapport Underlag till statens finansiella sparande 2019 kvartal 2 ESV 2019-38 Publikationen kan laddas ner från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2019-08-23 Dnr: 2019-00981 ESV-nr: Ange ESV-nr Copyright:
Läs merBilaga 5. Tabellsamling
Bilaga 5 Tabellsamling Utfall för statens budget 2008 2012 Miljarder kronor 2008 2009 2010 2011 2012 Inkomster 901,3 709,5 779,5 872,4 787,6 Statens skatteinkomster 808,7 705,8 779,5 840 792,4 Övriga
Läs merRapport Underlag till Statens finansiella sparande 2015 (kvartal 1)
Rapport Underlag till Statens finansiella sparande 2015 (kvartal 1) Underlag till Statens Finansiella sparande Kvartal 1, 2015 Innehållsförteckning Kontaktinformation 2 Sammanfattning 3 Förändringar sedan
Läs merBNP Kvartal. 13 september 2017
BNP Kvartal 13 september 2017 BNP kvartal 2, 2017 Kvartal 2 Säsongrensad 1,3 Kalenderkorrigerad 3,1 Faktisk 1,6 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med
Läs merUppföljning och redovisning inom staten. Eva Engberg och Mikael Marelius
Uppföljning och redovisning inom staten Eva Engberg och Mikael Marelius Agenda Rapportering och uppföljning i staten Statens budget Resultat- och balansräkning för staten Nationalräkenskaper Rapportering
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga
Läs merRapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :29
Rapport Tidsserier för sredovisning för staten 2014 2015:29 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan
Läs merBNP Kvartal. 28 februari 2018
BNP Kvartal 28 februari 2018 BNP kvartal 4, 2017 Kvartal 4 Säsongrensad 0,9 Kalenderkorrigerad 3,3 Faktisk 2,8 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser
Läs merBNP Kvartal. 30 maj 2018
BNP Kvartal 30 maj 2018 BNP kvartal 1, 2018 Kvartal 1 Säsongrensad 0,7 Kalenderkorrigerad 3,3 Faktisk 2,8 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med föregående
Läs merRapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :37
Rapport Tidsserier för sredovisning för staten 2013 2014:37 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan
Läs merRapport Statens resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys m. m. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2015 ESV 2016:21
Rapport Statens resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys m. m. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2015 ESV 2016:21 Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas
Läs merBILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION
sid 1 av8 BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION I denna bilaga redogörs för hur Sverigedemokraterna skapar ett budgetutrymme genom att föra en mer restriktiv invandringspolitik. Den grupp som
Läs merBNP Kvartal. 13 september 2018
BNP Kvartal 13 september 2018 BNP-kvartal 2, 2018 Kvartal 2 Säsongrensad 0,8 Kalenderkorrigerad 2,5 Faktisk 3,0 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNP-förändring redovisas jämfört med
Läs merRapport Tidsserier för Årsredovisning för staten
Rapport Tidsserier för sredovisning för staten ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som
Läs merBudgetpropositionen för 2018
Konjunkturläget oktober 2017 73 FÖRDJUPNING Budgetpropositionen för 2018 Åtgärderna i budgetpropositionen för 2018 innebär, enligt Konjunkturinstitutets beräkningar, att de offentliga utgifterna ökar med
Läs merBNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 28 februari 2017
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 28 februari 2017 Stegrad BNP-tillväxt kv 4 1,5 114 1,0 112 Procent 0,5 0,0-0,5-1,0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Läs merRapport Tidsserier för Årsredovisning för staten 2012
Rapport Tidsserier för sredovisning för staten 2012 2013:43 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Datum: 2013-06-19
Läs merBNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 30 maj 2017
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 30 maj 2017 BNP kvartal 1, 2017 Kvartal 1 Säsongrensad 0,4 Kalenderkorrigerad 2,2 Faktisk 3,6 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring
Läs merI september 2018 revideras tidsserien för offentliga finanser
BESKRIVNING 1 (5) 2018-08-28 Johan Norberg Marcus Otterström I september 2018 revideras tidsserien för offentliga finanser Bakgrund Mer omfattande revideringar av års- och kvartalsdata tillbaka i tiden
Läs merRapport Tidsserier för Årsredovisning för staten 2018
Rapport Tidsserier för sredovisning för staten 2018 Publikationen kan laddas ner från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2019-07-01 Dnr: 2019-00914 ESV-nr: 2019:37 Copyright: ESV Rapportansvarig: Joulia Cerón
Läs merEkonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd. Rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder). Beslutade den
Läs merSammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)
Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga
Läs merUppdrag att följa de statliga myndighetemas användning av it och hur myndigheterna tar tillvara digitaliseringens möjligheter 1 bilaga
Regeringsbeslut III 5 REGERINGEN 2016-02-25 N2016/01642/EF Näringsdepartementet Ekonomistyrningsverket Box 45316 104 30 Stockholm EKONOMiSTYRNINGSVERKEr Inkom Uppdrag att följa de statliga myndighetemas
Läs merVälfärd att lita på. Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014
Välfärd att lita på Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014 Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014 Välfärd att lita på Inga vinstintressen i välfärden Ökad kvalitet i vård, skola och omsorg med fler anställda
Läs merBNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 14 september 2016
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 14 september 2016 Dämpad BNP-uppgång efter starka kvartal 2,0 112 1,5 110 1,0 108 Procent 0,5 0,0-0,5 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2011 2012 2013
Läs merRapport Tidsserier för Årsredovisning för staten :35
Rapport Tidsserier för sredovisning för staten 2015 2016:35 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan
Läs merRapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :55
Rapport Tidsserier för sredovisning för staten 2016 2017:55 Publikationen kan laddas ner från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2017-06-21 Dnr: 5.5-522/2017 ESV-nr: 2017:55 Copyright: ESV Rapportansvarig:
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2019 ESV 2019:24 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns
Läs merIt-kostnadsuppdraget
It-kostnadsuppdraget Ett gemensamt språk Frukostseminarie 2015-06-04 Förstärkt styrning, samordning och uppföljning av den övergripande itanvändningen i staten En god bild av myndigheternas it-användning
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns
Läs merBNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 29 november 2016 BNP-tillväxt i linje med historiskt genomsnitt 2,0 112 1,5 110 1,0 108 Procent 0,5 0,0-0,5 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2011 2012
Läs merBNP Kvartal. 29 november 2018
BNP Kvartal 29 november 2018 BNP-kvartal 3, 2018 Kvartal 3 Säsongrensad -0,2 Kalenderkorrigerad 1,6 Faktisk 1,6 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNP-förändring redovisas jämfört med
Läs merFINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012
FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010
Läs merRapport Säkerställd intern styrning och kontroll Myndigheternas redovisning i årsredovisningarna för 2013 ESV 2014:36
Rapport Säkerställd intern styrning och kontroll 2014 Myndigheternas redovisning i årsredovisningarna för 2013 ESV 2014:36 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra
Läs merEkonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder) beslutade den 25
Läs mer5 Den offentliga sektorns inkomster
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna
Läs merSocialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.
2010-10-27 1(5) Analys och prognos Dnr 017108-2010 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,
Läs merEkonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade
Läs merRapport Statens resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys m.m. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2016 ESV 2017:17
Rapport Statens resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys m.m. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2016 ESV 2017:17 Publikationen kan laddas ner eller beställas från ESV:s
Läs merRapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten 2017 ESV 2018:45
Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten 2017 ESV 2018:45 Publikationen kan laddas ner från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2018-06-14 Dnr: 2018-00513 ESV-nr: 2018-45 Copyright: ESV Rapportansvarig:
Läs merSTATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) NR/OEM Monica Leonardsson
STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) SCBFS 2015:29 Bilaga 3 Nedan följer en beskrivning av de variabler som efterfrågas i undersökningen om Räkenskapssammandrag för kommunalförbund och samordningsförbund.
Läs merRapp. port Tidss. erier för Årsredovisning för staten 2011:31
Rapp port Tidss erier för sredovisning för staten 2011:31 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas
Läs merSocialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.
2008-02-25 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 7859/2008 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,
Läs merSkattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets
Läs merSocialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.
2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för
Läs merEn plan för jämlikhet och grön omställning
En plan för jämlikhet och grön omställning En ökande ojämlikhet i Sverige Den ekonomiska ojämlikheten har ökat i de flesta västländer under de senaste 25 åren. Men Sverige är det OECD-land där den ekonomiska
Läs merEkonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade
Läs merSocialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.
2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för
Läs merTabell 1: Offentligfinansiella effekter av reducerad allmän löneavgift, mdkr
2017-09-08 Dnr 2017:1309 Rapport från utredningstjänsten AVDRAG FÖR DEN ALLMÄNNA LÖNEAVGIFTEN Vad blir den offentligfinansiella effekten 2018-2021 av att varje företag får göra ett avdrag för den allmänna
Läs mer2 Förslag till riksdagsbeslut
2 Förslag till riksdagsbeslut 2 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen såvitt avser den ekonomiska politiken och utgiftstaket 1. godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska
Läs merTabell 1: Ersättningsnivåer för arbetslöshetsförsäkringen, inget försörjningsansvar
2017-06-22 Dnr 2017:852 Rapport från utredningstjänsten NIVÅER OCH VARAKTIGHET FÖR A-KASSAN Vad blir den offentligfinansiella effekten av att höja taket i a-kassan till 1 200 kr per dag under 100 dagar
Läs merI september 2017 revideras tidsserien för offentliga finanser
BESKRIVNING 1 (7) 2017-08-25 Johan Norberg Katarina Johansson I september 2017 revideras tidsserien för offentliga finanser Bakgrund Mer omfattande revideringar av år och kvartal tillbaka i tiden (tidsserien)
Läs merOffentlig ekonomi Statlig sektor 9 Statlig sektor I detta kapitel redovisar vi den statliga verksamheten enligt årsredovisningen för staten. Dessutom
9 I detta kapitel redovisar vi den statliga verksamheten enligt årsredovisningen för staten. Dessutom redovisas översiktligt vilka verksamheter som bedrivs i den statliga sektorn, medan utvecklingen för
Läs merI denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN
22 I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN 2. SKATTER OCH SOCIALAVGIFTER I ETT TOTALPERSPEKTIV 23 2 Skatter och socialavgifter i ett totalperspektiv I detta
Läs merEkonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till 21, 21e och 21f förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring beslutade
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna April 2017
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 217 Sammanfattning Tillväxt och arbetsmarknad på högvarv Offentliga finanser starkare än väntat Låg beskattning av förmånsbilar BNP-tillväxt Procent
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) Utfärdad den 28 februari 2019 Publicerad den 5 mars 2019 Regeringen föreskriver i fråga om säkerhetsskyddsförordningen
Läs mer4 3 5 10 12 14 15 16 17 RESULTATRÄKNING (tkr) Not 2010 2009 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 17 901 16 864 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 3 334 2 599
Läs merAvsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun
1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens
Läs merI september revideras tidsserien för offentliga finanser
BESKRIVNING 1 (10) 2016-09-02 Johan Norberg Katarina Johansson I september revideras tidsserien för offentliga finanser - NY VERSION - Ytterligare 10 punkter jämfört med annonserat i juni Bakgrund Enligt
Läs merBudgetavräkning - Fackförvaltning (med och utan investeringar) Period: Förvaltning: 117 Kr
Budgetavräkning - Fackförvaltning (med och utan investeringar) Period: 201701-201713 Förvaltning: 117 Kr Nämndens budget Nämndens utfall Avvikelse inkl budgetjust. Drift och underhåll 19 626 200 000,00
Läs merSommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande
2006 Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande Arbetsgivaren måste enligt lag dra skatt från din lön. Skatteavdraget kan bli för stort för dig som bara jobbar extra. Jämka så blir
Läs merBilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell
Läs merEkonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd
1 Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd ESV Cirkulär Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag
Läs merAvgiften till. 27 Europeiska unionen
Avgiften till 27 Europeiska unionen PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMR ÅDE 27 Förslag till statens budget för 2016 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde
Läs merREMM resfria möten Ekotransport Per Schillander Trafikverket
REMM resfria möten Ekotransport 160427 Per Schillander Trafikverket Resfria möten Alla reser Förankring Policy Åtgärder Uppföljning hur som RM helst 2 2016-04-27 REMM resfria möten i myndigheter Vision:
Läs merSkattefridagen 2014 16 juli
Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År
Läs merForskning och utveckling i Sverige 2015 preliminära uppgifter
Rapport 1 (10) 2016-08-08 Forskning och utveckling i Sverige 2015 preliminära uppgifter Bakgrund I Statistiska Centralbyråns (SCB) statistik över forskning och utveckling (FoU) undersöks de resurser som
Läs merSvenska ESF-rådet överlämnar härmed delårsrapporten för perioden bestående av
1(8) Diarienummer 2008-08-11 2008-01743 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Delårsrapport 2008 Svenska ESF-rådet överlämnar härmed delårsrapporten för perioden 2008-01-01 2008-06-30 bestående
Läs merEkonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade
Läs merVår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer
Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer för fler jobb i årets budgetmotion Sverige står inför
Läs merUppdaterad septemberprognos ESV 2013:51
Uppdaterad septemberprognos 2013-09-25 ESV 2013:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande
Läs merTid för integration. Kommentarer. Mats Hammarstedt
Tid för integration Kommentarer Mats Hammarstedt Flyktingars bakgrund och arbetsmarknadsetablering Tabell 1. Andel (procent) förvärvsarbetande flyktingar (20-64 år) efter vistelsetid i Sverige. Antal år
Läs merRedovisningsprinciper
1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och
Läs merOmsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR
RESULTATRÄKNING (tkr) Utfall Utfall Budget helår 2018 Verksamhetens intäkter 25129 24524 37508 Verksamhetens kostnader -16459-16010 -25918 Avskrivningar/nedskrivningar -3665-3640 -5985 Verksamhetens nettokostnader
Läs merRAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22
RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn
Läs merBudgetavräkning - Fackförvaltning (med och utan investeringar) Period: Förvaltning: 117 Kr
Budgetavräkning - Fackförvaltning (med och utan investeringar) Period: 201501-201514 Förvaltning: 117 Kr Nämndens budget Nämndens utfall Avvikelse inkl budgetjust. Drift och underhåll 18 095 683 000,00
Läs merBudgetavräkning - Fackförvaltning (med och utan investeringar) Period: Förvaltning: 117 Kr
Budgetavräkning - Fackförvaltning (med och utan investeringar) Period: 201701-201708 Förvaltning: 117 Kr Nämndens budget Nämndens utfall Avvikelse inkl budgetjust. Drift och underhåll 18 989 900 000,00
Läs merSkattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets
Läs merRIKTLINJER. Artikel 1. Ändringar. Bilagorna I och II till riktlinje ECB/2013/23 ska ändras i enlighet med bilagan till den här riktlinjen.
15.6.2018 L 153/161 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2018/861 av den 24 april 2018 om ändring av riktlinje ECB/2013/23 om statistik över den offentliga sektorns finanser (ECB/2018/13)
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 21.2.2001 KOM(2001) 100 slutlig 2001/0056 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING avseende kvartalsvisa konton för icke-finansiella
Läs merTEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)
Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade
Läs merEkonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ändring av Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till Förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring ESV beslutade
Läs mer3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs merSkattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol
Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala
Läs merPraktik i staten 2019
PM 1 (6) Praktik i staten 2019 Regeringen har uppdragit åt myndigheterna gemensamt att under perioden 1 april 2016 till 31 december 2020 ställa praktikplatser till förfogande åt Arbetsförmedlingen. Myndigheterna
Läs mer