I september revideras tidsserien för offentliga finanser

Transkript

1 BESKRIVNING 1 (10) Johan Norberg Katarina Johansson I september revideras tidsserien för offentliga finanser - NY VERSION - Ytterligare 10 punkter jämfört med annonserat i juni Bakgrund Enligt Nationalräkenskapernas revideringspolicy kan olika perioder, år och kvartal, revideras vid olika tidpunkter. Mer omfattande revideringar av år och kvartal tillbaka i tiden (tidsserien) genomförs normalt vid speciella tillfällen med ungefär fem års mellanrum. De benämns allmän översyn, eller som tidigare generalrevidering. Men behov av att ändra i statistiken även för äldre år uppkommer kontinuerligt. Det kan bero på ny och mer detaljerad datainsamling, nya statistiska metoder, ändrade krav från EU:s statistikorgan Eurostat, önskemål från användare av statistiken såsom Finansdepartementet m.fl. och så vidare. Diskussioner om förbättringar pågår ständigt. Under det senaste året har det konstaterats ett behov av att revidera tidsserien för finansiellt sparande och bruttoskuld. Flera av förändringarna härrör från önskemål från användare, både Eurostat och inhemska användare. Vissa innebär tydligare och mer informativ redovisning utan att några ekonomiska mått påverkas medan andra resulterar i reviderat sparande och/eller skuld. Samtidigt har revideringspolicyn uppdaterats och fastställts, där den största skillnaden är att tidsserien i Nationalräkenskaperna (NR) får öppnas upp varje år i september med hänsyn taget till olika gränsvärden. Revideringspolicyn finns publicerad på SCB:s webbplats, under rubrikerna Om statistiken/fördjupad information/läs mer: Avseende BNP och sektorräkenskaper samt Avseende finansräkenskaper Revideringar av tidsserien 1993 och framåt, i september 2016 Det är totalt 28 områden som har setts över och som på något sätt ändras i september. Information om de 18 första punkterna publicerades på SCB:s webbplats redan i juni 2016 medan punkt 19 och efterföljande är nya. Revideringarna kan exempelvis vara ett resultat av förbättrad redovisning

2 2 (10) genom att en mer detaljerad uppdelning av statistiken kan göras, vilket i sig inte påverkar några centrala ekonomiska mått eller bilden av offentliga finanser. Men det kan också vara ändringar till följd av nytt statistiskt underlag vilket ändrar siffror och påverkar finansiellt sparande och/eller bruttoskuld. - Totalt 28 områden har setts över - 9 av dem påverkar finansiellt sparande - 4 av dem påverkar bruttoskulden - 3 påverkar inte bruttoskulden men Finansräkenskapernas finansiella sparande De 28 områdena redovisas nedan i punktform och med sammanfattande text samt om revideringen påverkar finansiellt sparande och/eller bruttoskulden. Vid behov av mer information om revideringarna vänligen kontakta kontaktpersonerna som anges sist i dokumentet. 1. Uppdelning av statens inkomstskatt med motpart utlandet, på hushålls- respektive bolagsskatter. Idag förs allt som bolagsskatter. Enbart en förbättrad redovisning. Ingen påverkan på sparandet. 2. Införande av ny beräkningsmodell för att beräkna avkastningsskatt vilket innebär en annan fördelning mellan hushåll och bolag. Enbart en förbättrad redovisning där mer statistiskt underlag ger möjliggör en bättre redovisning per ekonomisk redovisningsgrupp (transaktionspost). Fler redovisningsgrupper läggs också till. Ingen påverkan på sparandet. 3. Till följd av fortsatt anpassning till NR:s relativt nya regelverk ENS 2010 har ett omfattande arbete bedrivits avseende avgränsningen av offentlig förvaltning. Den senaste tiden har fokus varit de offentligt ägda holdingbolagen. Per definition ska offentliga holdingbolag - bolag utan anställda och som inte bedriver någon verksamhet - ses som tillhörande sin ägare och klassificeras i samma sektor som ägaren, dvs. bokföras inom den offentliga

3 3 (10) förvaltningen. Omklassningarna påverkar många olika delar av de offentliga finanserna men framförallt Finansräkenskaperna, eftersom bolagen kan ha stora tillgångar och skulder. Flera hundra bolag har analyserats och av dessa kommer cirka 70 bolag klassas om till att ingå i offentlig förvaltning. Vilka år som berörs är olika beroende på bolag. Samtidigt kommer tre statliga stiftelser att flyttas ut från statlig förvaltning till hushållens icke vinstdrivande organisationer. Eftersom de offentliga konsumtionsutgifterna endast påverkas marginellt kommer inte BNP att ändras. Påverkar finansiellt sparande. Påverkar bruttoskulden. Beräkning och avstämning av finansräkenskaper och Maastrichtskuld för de kommunala holdingbolagen tar mycket tid i anspråk och avstämningsarbetet behöver pågå in i det sista inför finansräkenskapernas publicering den 22 september. Omklassningen av offentliga holdingbolag från bolagssektorn till offentlig förvaltning kommer att höja Maastrichtskulden. För perioden visar mycket preliminära beräkningar att effekten på Maastricht blir ungefär mellan 21 och 26 miljarder kronor årligen. (Hela tidsserien från 1995 och framåt kommer att uppdateras.) De reala beräkningarna, och därmed finansiellt sparande, påverkas betydligt mindre och som mest med cirka -1,0 miljarder kronor ett enskilt år. Dessa beräkningar publiceras den 14 september. 4. Uppdelning av insättningsgarantiavgiften, stabilitetsavgiften och nya resolutionsavgiften, varav de två förstnämnda tillbaka i tiden. Endast en uppdelning av en befintlig post. Den nya Resolutionsavgiften börjar gälla från och med första kvartalet 2016 och ingår redan i NR. Ingen påverkan på sparandet. 5. Upprättning av ett fel i rapporteringen till EU:s statistikorgan Eurostat (ESA-tabell 9 och i National Tax List) med en ynka miljon för tullavgifter. Upprättningen sker eftersom felet föranleder konsistensproblem i själva rapporteringen. Påverkar finansiellt sparande, men bara med 1 miljon kronor.

4 4 (10) 6. Kvartalsfördelning av ekonomiska flöden (transaktioner i NR) före år 1999 saknas idag men kommer att sammanställas och läggas in. Leder till förbättrad redovisning. 7. Uppdelning av Allmän pensionsavgift på Allmän pensionsavgift samt Pensionsmyndighetens anslag. Dessa två bokförs idag på samma kod i NR. Uppdelningen leder till förbättrad redovisning. 8. Flytt av belopp avseende Ersättning till asylsökanden från detaljerad redovisningsgrupp COFOG (år 2001) och 0950 (åren 2002-) till korrekt COFOG Ersättningen bokförs i NR som social förmån utbetald av staten. 9. Flytt av belopp avseende FISIM 2 från COFOG 0112 för staten, 0133 för primärkommuner och landsting och 1092 för sociala trygghetsfonder till korrekt COFOG Hela tidsserien för sociala trygghetsfonder och för övriga sektorer från Motsvarande räntepost på utgiftssidan har redan rätt COFOG. 10. Hela tandvårdsbidraget från statliga Försäkringskassan till landsting bokförs som transferering till landsting trots att en del avser folktandvård bedriven i bolagiserad verksamhet. De ska istället bokföras som statliga sociala naturaförmåner. Det här påverkar den konsoliderade offentliga förvaltningens finansiella sparande. Det här påverkar dock även BNP vilket inte revideras 1 Classification of the functions of the government, dvs. vilket ändmål som avses. 2 Indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster

5 5 (10) vid den här tidpunkten. Därför bokförs delen som betalas ut till bolagiserad/privat folktandvård temporärt som transferering från staten till hushåll, innan fullständig ändring sker i nästa allmänna översyn. Påverkar finansiellt sparande. 11. Upprättning av statens låneskuld kvartal i finansräkenskaperna. En ökning av skulden med 3,8 miljarder kronor ger en korrekt rapportering av ESA-tabell 28 till Eurostat. 12. Revidering av Pensionsmyndigheten i Finansräkenskaperna avseende åren Förbättringar avseende åren är redan införda och har baserats på en genomgång av årsredovisningar och förbättring av kvartalsmönster för vissa tillgångar och skulder. Motsvarande görs nu för åren Påverkar bruttoskulden samt Finansräkenskapernas finansiella sparande. 13. Extraordinära utdelningar för kommunal förvaltning ses över och revideras vid behov. Uppgifter i Finansräkenskaperna ska harmoniseras med övriga Nationalräkenskaperna samt årets resultat för åren Ingen påverkan på bruttoskulden, men påverkar Finansräkenskapernas finansiella sparande. 14. Inom kommunal förvaltning flyttas poster från periodiseringar till lån i Finansräkenskaperna för åren 2012 och framåt. Även justeringar av mer beräkningsteknisk karaktär. Ingen påverkan på bruttoskulden, men påverkar Finansräkenskapernas finansiella sparande.

6 6 (10) 15. Införande av Finansräkenskapsprojektet avseende avstämning av år och kvartal för perioden Resultatet medför revideringar för statlig förvaltning, kommunal förvaltning samt sociala trygghetsfonder. Påverkar bruttoskulden samt Finansräkenskapernas finansiella sparande. 16. Eurostat anser inte att personskada (PSA) eller tjänstegruppliv (TGL) uppfyller kriterierna för att betraktas som temporär dödsfallsförsäkring (då ersättning betalas ut baserat på att händelse inträffat och inte annars) och därmed bör PSA/TGL ses som skadeförsäkring. I Nationalräkenskaperna bokförs nu PSA/TGL som livförsäkring vilket innebär att PSA/TGL istället ska flyttas till att redovisas som skadeförsäkring. Beroende på om PSA/TGL betraktas som fonderade/ofonderade ska de bokföras på olika finansiella instrument (poster). 17. Kommunernas medfinansiering till statlig infrastruktur ses över. Kommunerna kan sedan 1 mars 2009 välja hur de ska redovisa bidraget till statlig infrastruktur, dvs. om de ska kostnadsföra bidraget direkt eller om de vill dela upp beloppet på x antal år. Till följd av att uppgifter från statliga Trafikverket styr beräkningarna uppstår en skillnad mot vad kommunerna själva redovisar vilket måste hanteras. Förändringen försämrar kommunernas sparande eftersom dagens hantering är felaktig. Gäller fr.o.m. år 2009 och framåt. Revideringarna måste sedan harmoniseras med Finansräkenskaperna. Påverkar finansiellt sparande. 18. De spektrumfrekvenser (2x10MHz/1,8GHz) som såldes under slutet av 2011 kommer att flyttas från kvartal fyra 2011 till kvartal

7 7 (10) ett Det beror på att spektrumfrekvenser ska bokföras vid startdatum för licenserna och inte vid tidpunkten för betalning efter vunnen auktion. I normalfallet är dock tilldelningsdatum och startdatum för att ta frekvenserna i anspråk desamma men i detta fall var det inte så utan den nya licensperioden för mobiloperatörerna försköts ett kvartal. Både start- och slutdatum. Påverkar finansiellt sparande, men ren flytt mellan två år. Ingen påverkan på bruttoskuld, men påverkar Finansräkenskapernas finansiella sparande. 19. Nya rättade uppgifter från Skatteverket beträffande kommunal fastighetsavgift. Skatteintäkten för kommuner visade sig vara högre eller lägre än den faktiska skatteintäkten som kommunerna erhållit. Översyn har skett för hela tidsperioden sedan kommunal fastighetsavgift infördes. Motsatt gäller staten vilket ger att total skatt på fastigheter är oförändrad. 20. Vid uppdatering av utdelning från kommunägda bolag till primärkommuner upptäcktes att belopp som tidigare beräknats för år 2012 och 2013 saknats vilka nu lagts till. Det rör sig emellertid om förhållandevis små belopp. Påverkar finansiellt sparande. 21. Uppdelning av delsektorer inom försäkring och pension har inneburit en översyn av de totala beloppen som bokförs som statlig inkomstskatt med motsektor försäkring och pension. Totala inkomstskatter betalda av företag är givna av Ekonomistyrningsverkets statistik och ändras inte. Det är endast motsektorfördelningen som ändras då revideringarna för försäkring och pension motjusteras för icke finansiella företag.

8 8 (10) 22. Översyn av statistiken inom betalningsbalansen samt uppdelning på fler delsektorer inom finansiella sektorn i Sektorräkenskaperna innebär förändringar på mer detaljerad nivå för offentliga finanser gentemot bland annat utlandet. Totalsiffror påverkas inte men uppdelning på motsektor. Motjustering görs för icke-finansiella bolag. 23. På samma sätt som för punkt 22 ovan påverkas även återinvesterade vinstmedel (D.443) av ändringar i betalningsbalansen. Finansiellt sparande påverkas positivt några år och negativt andra. Mest påverkas sociala trygghetsfonder. Påverkar på finansiellt sparande. 24. Koncernbidrag för omklassade offentliga bolag (in till offentlig förvaltning) har setts över och har resulterat i ett antal ändringar. Punkten är starkt kopplad till punkt 3 ovan angående omklassning av offentliga bolag. I arbetet framkom att koncernbidrag ska hanteras som inkomster och utgifter och redovisas som kapitaltransfereringar. Det har inte gjorts tidigare. Det påverkar kommunsektorn, både de bolag som redan tidigare klassats om och de som nu klassas om i september Enbart sett till den här isolerade revideringen för koncernbidrag påverkas finansiellt sparande positivt men kan med hänsyn taget till hela omklassningsarbetet (se punkt 3 ovan) totalt ge en negativ påverkan på sparandet. Påverkar på finansiellt sparande. 25. På samma sätt som för punkt 21, där den finansiella sektorn setts över och delats upp mer, har det inneburit förändringar för offentlig förvaltning avseende motsektorn för banker. Inkomstskatter (D.51B) revideras men utan att totalbeloppet ändras. Motjusteras för icke-finansiella bolag.

9 9 (10) 26. Vid avstämning av totala skatter mellan Ekonomistyrningsverket och Finansdepartementet upptäcktes en skillnad vad gäller debiterad preliminär skatt för äldre taxeringsår för bolagsskatten. För att upp nå full överensstämmelse har Ekonomistyrningsverket ändrat till Finansdepartementets korrekta siffra vilket även påverkar SCB och nationalräkenskapernas totala skatter. Påverkar inkomstskatter. Påverkar finansiellt sparande. 27. Revidering av statens finansiella sparande i Finansräkenskaperna för åren (2007 och framåt är sedan tidigare uppdaterat) i syfte att reducera årsvisa diskrepanser jämfört med Nationalräkenskapernas reala finansiella sparande. Följande har gjorts: Införande av transaktioner i derivat, år Revidera transaktioner i statsskulden med avseende på kursvinster och kursförluster, valutavinster/förluster samt periodiserade över-/underkurser, år EU-flöden, skuldsidan, år Införande av tillgångar och skulder i CSA (mest skulder) och tillgångar i depositioner som påverkar Maastrichtskulden, år Påverkar bruttoskulden. 28. Revidering av sociala avgifter och övriga produktionsskatter till följd av förändringar av beskattning av unga och äldre. Justering till följd av att förändringen inte genomförts i NR vilket nu rättas till. Endast en flytt från övriga produktionsskatter till sociala avgifter.

10 10 (10) Övrigt I samband med beräkningarna av andra kvartalet 2016 implementeras formellt den senaste versionen av Manual on Government Deficit and Debt (MGDD) 3. NR har gått igenom förändringarna i manualen och gjort tolkningen att de inte leder till någon förändrad redovisning i NR på kort sikt. Publicering av reviderade uppgifter Utfallet av de reviderade beräkningarna av offentliga finanser publiceras i samband med ordinarie NR-beräkningar av kvartal 2, dvs. i september Inkomster, utgifter och finansiellt sparande utifrån reala NR:s perspektiv publiceras den 14 september Finansiella tillgångar och skulder enligt finansräkenskaperna publiceras den 22 september Kontaktpersoner: Johan Norberg Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar Avdelningen för nationalräkenskaper Statistiska centralbyrån ÖREBRO (fr.o.m : ) johan.norberg@scb.se Katarina Johansson Finans- och sektorräkenskaper Avdelningen för nationalräkenskaper Statistiska centralbyrån Box STOCKHOLM (fr.o.m : ) katarina.johansson@scb.se 3 N.pdf/5cfae6dd-29d ac-37f76cd1f012