Den offentliga sektorn i korthet 2018

Transkript

1 Den offentliga sektorn i korthet

2

3 MISSIV DATUM ERT DATUM DIARIENR 2018/63-5 ER BETECKNING Regeringen Finansdepartementet Stockholm Den offentliga sektorn i korthet 2018 Inom ramen för Statskontorets instruktionsenliga uppdrag att följa upp och regelbundet beskriva den offentliga sektorns utveckling lämnar Statskontoret härmed rapporten Den offentliga sektorn i korthet Generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren har beslutat i detta ärende. Utredningschef Marie Uhrwing och utredarna Maria Karanta och Love Berggrund, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Annelie Roswall Ljunggren Love Berggrund POSTADRESS: Box 396, Stockholm. BESÖKSADRESS: Torsgatan 11. TELEFON VXL registrator@statskontoret.se

4

5 Innehåll 1 Inledning Syfte och avgränsning Genomförande Disposition 10 2 Offentliga finanser Ekonomisk tillväxt och offentligt sparande Den offentliga sektorns inkomster Den offentliga sektorns utgifter 20 3 Sysselsatta i den offentliga sektorn Sysselsättning i den offentliga sektorn Anställda i statliga myndigheter 38 4 Myndigheter och årsarbetskrafter i staten Antal myndigheter under regeringen Antal årsarbetskrafter i staten 52 5 Allmänhetens uppfattning om kvaliteten i offentlig verksamhet Allmänhetens uppfattning om statliga myndigheter Allmänhetens uppfattning om kommunal verksamhet Bedömningar i olika grupper 64 Bilaga Statskontorets tidigare rapporter i samma serie 69 5

6 6

7 1 Inledning Statskontoret ska enligt sin instruktion bistå regeringen med underlag för att följa utvecklingen av förvaltningspolitiken. I detta ingår bland annat att följa upp och regelbundet beskriva den offentliga sektorns utveckling. Detta gör Statskontoret bland annat genom skriftserien Om offentlig sektor. I dessa skrifter speglar och analyserar vi förvaltningens och förvaltningspolitikens utveckling. Sedan 2011 har Statskontoret också regelbundet publicerat rapporten Den offentliga sektorn i korthet. I den redovisar vi hur den offentliga sektorn utvecklas när det gäller offentliga finanser, sysselsättning, antal myndigheter och hur allmänheten uppfattar kvaliteten i den offentliga verksamheten. Detta är 2018 års upplaga av Den offentliga sektorn i korthet. En förteckning över tidigare års rapporter finns i en bilaga. 1.1 Syfte och avgränsning Syftet med rapporten är att ge en aktuell, översiktlig och användbar beskrivning av nuläget och utvecklingen inom den offentliga sektorn. Rapporten fokuserar särskilt på utvecklingen inom den statliga förvaltningen. Rapporten gör inte anspråk på att ge en heltäckande beskrivning av den offentliga sektorn. För en mer djupgående beskrivning av exempelvis de offentliga finanserna hänvisar vi bland annat till Finanspolitiska rådets rapporter, regeringens budgetproposition för 2018 och Årsredovisningen för staten Även Arbetsgivarverket, Ekonomistyrningsverket (ESV), Konjunkturinstitutet, Riksgälden och Statistiska centralbyrån (SCB) har mer information om den offentliga sektorn. Vårt mål är att såväl politiker och tjänstemän som studenter och journalister kan dra nytta av denna sammanställning av statistik om den offentliga sektorn. 7

8 1.2 Genomförande I denna rapport redovisar vi oftast uppgifter över en tioårsperiod. Men vi fokuserar på utvecklingen under det senaste året som det finns tillgängliga data för. I många fall innebär det att vi lyfter fram data för 2017, men i vissa fall gäller de mest aktuella uppgifterna 2016 eller Vi använder oss av verksamhetsområden (Cofog) som indelningsgrund I rapporten använder vi oss av det internationella klassifikationssystemet Cofog (Classifications of the Functions of Government) när vi beskriver utvecklingen av ekonomi, personal och myndigheter. Cofog är ett sätt att dela in offentliga verksamheter i grupper efter deras funktion eller ändamål. Systemet består av tio områden (tabell 1.1). Tabell 1.1 Verksamhetsområden enligt Cofog med exempel på vad som ingår i dem Allmän offentlig förvaltning: verkställande och lagstiftande organ (som Regeringskansliet, länsstyrelserna och den kommunala förvaltningen), utrikesförvaltningen, biståndet, räntekostnader för statsskulden, EU-avgiften Försvar: militärt försvar, civilt försvar Samhällsskydd och rättsskipning: polis, brand- och räddningsverksamhet, rättsväsende Näringslivsfrågor: handels- och näringslivspolitik, jordbruk, arbetsmarknadsfrågor, bränsle och energi, transporter, kommunikationer, byggverksamhet Miljöskydd: avfallshantering, bekämpning av föroreningar, skydd av biologisk mångfald Bostadsförsörjning och samhällsutveckling: bostäder, vattenförsörjning Hälso- och sjukvård: hälso- och sjukvård, tandvård, läkemedel Fritidsverksamhet, kultur och religion: stöd till idrotts- och fritidsverksamhet, kulturell verksamhet, radio och tv Utbildning: förskola, grund- och gymnasieskola, eftergymnasial utbildning Socialt skydd: stöd vid sjukdom och funktionsnedsättning, äldreomsorg, familjer och barn, arbetslöshet 8

9 Underlag från flera myndigheter används i rapporten Innehållet i rapporten grundar sig på underlag från framför allt Statistiska centralbyrån (SCB), Arbetsgivarverket och SOM-institutet. SOM-institutet är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. Vi baserar beskrivningen av hur de offentliga finanserna har utvecklats på SCB:s officiella statistik från nationalräkenskaperna. Uppgifterna från nationalräkenskaperna för 2015 och 2016 är preliminära. Det beror på att de definitiva beräkningarna för ett specifikt år publiceras drygt ett och ett halvt år efter årets slut. Det innebär att vi inte har haft tillgång till de definitiva beräkningarna för dessa år. Vi har också hämtat uppgifter från Konjunkturinstitutet, Eurostat och OECD. Vi använder två olika källor för att beskriva sysselsättningen i den offentliga sektorn. I första hand använder vi statistik från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik, RAMS. I RAMS finns statistik till och med Vi använder oss också av uppgifter från Arbetsgivarverket om antalet anställda i staten. Uppgifterna från Arbetsgivarverket gäller september respektive år, om det inte står något annat. Det är bara anställda med månadslön som ingår i denna statistik. Vi baserar redovisningen av antalet myndigheter under regeringen på uppgifter som Statskontoret sammanställt. Vi räknar de myndigheter under regeringen som regeringen har utfärdat en specifik förordning med instruktion till, och de myndigheter som styrs av en särskild lag. Dessutom ska myndighetens uppdrag inte vara tidsbegränsat för att de ska ingå i vår sammanställning. 1 1 Statskontoret inledde 2017 ett tätare samarbete med SCB, som också räknar antalet statliga myndigheter, med syftet att redovisa på ett mer enhetligt sätt. Även Arbetsgivarverket och ESV, som också för register över myndigheter men med andra utgångspunkter, har deltagit i samarbetet. För en mer utförlig beskrivning av samarbetet och vilka utgångspunkter respektive myndighet har för sina beräkningar, se Statskontoret (2017). Den offentliga sektorn i korthet

10 För AP-fonderna använder vi uppgifter om det genomsnittliga antalet anställda från årsredovisningarna Det saknas officiella uppgifter om årsarbetskrafter för ungefär femtio myndigheter. Det handlar framför allt om mycket små myndigheter, i många fall nämnder där de totala arbetsinsatserna är mindre än en heltidstjänst per år. De som arbetar vid de flesta av dessa myndigheter är anställda vid en så kallad värdmyndighet. Till exempel är Patent- och registreringsverket (PRV) värdmyndighet för Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar. Statskontoret har hämtat information om antalet årsarbetskrafter antingen direkt från dessa myndigheter eller från deras värdmyndighet. Allmänhetens uppfattningar om den offentliga sektorn baseras på undersökningar som genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på Statskontorets uppdrag. Projektgruppen Rapporten har utarbetats av en projektgrupp som bestått av utredarna Love Berggrund (projektledare), Henrik Elmefur och Maria Karanta. Projektgruppen har fått stöd i arbetet av projektgrupperna som arbetade med denna rapport 2016 och Disposition Kapitel 2 beskriver med hjälp av ett urval av centrala ekonomiska mått hur den offentliga sektorn har utvecklats. Måtten visar finansiellt sparande, inkomster och utgifter i den offentliga sektorn. Vi redovisar också ett mått på hur kommunernas, landstingens 2 och statens köp av verksamheter från privata utförare har utvecklats. Kapitel 3 fokuserar på hur sysselsättningen inom den offentliga sektorn har utvecklats, men med särskild tonvikt på staten. Vi redovisar här även hur köns- och åldersfördelningen har förändrats bland de sysselsatta. För anställda inom staten redogör vi också bland annat för fördelningen över olika verksamhetsområden. 2 När vi i rapporten skriver landsting avser vi landsting och regioner. 10

11 I kapitel 4 beskriver vi hur antalet myndigheter och årsarbetskrafter i staten utvecklats. Vi redovisar även hur myndigheterna är fördelade på olika verksamhetsområden. Kapitel 5 redogör för allmänhetens syn på hur staten, landstingen och kommunerna utför sina uppgifter för ett urval av myndigheter och kommunala verksamheter. 11

12 12

13 2 Offentliga finanser Utvecklingen i huvuddrag Sverige har de senaste åren haft en högre ekonomisk tillväxt än genomsnittet för EU-länderna. De offentliga finanserna har visat överskott de senaste tre åren. Även statsskulden har minskat. De offentliga inkomsterna motsvarade 2017 nästan 50 procent av BNP. I förhållande till BNP har kommunsektorns inkomster ökat och statens inkomster minskat de senaste tio åren. Kostnaderna för transfereringar har minskat de senaste åren, mätt som andel av BNP. Det beror bland annat på att antalet arbetslösa och antalet sjukpenningdagar minskade under I detta kapitel redovisar vi några centrala mått på hur den offentliga sektorns finanser utvecklats. Syftet är att ge en bild av de ekonomiska förutsättningarna för den offentliga sektorn och vad de gemensamma resurserna används till. 2.1 Ekonomisk tillväxt och offentligt sparande Den ekonomiska utvecklingen har stor betydelse för de offentliga finanserna. Om produktionen och sysselsättningen ökar så ökar också den offentliga sektorns inkomster. Det underlättar finansieringen av offentliga utgifter, men ger också ett större handlingsutrymme för konjunkturanpassade åtgärder och för att utveckla den offentliga verksamheten. Konjunkturanpassade åtgärder kan till exempel vara sysselsättningsskapande insatser för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. 13

14 Den svenska ekonomin har vuxit snabbare än genomsnittet i EU och OECD Under åren var BNP-tillväxten i Sverige i genomsnitt 1,8 procent per år. Den genomsnittliga tillväxten i EU:s medlemsländer var som jämförelse 1 procent under samma period. Den svenska ekonomin har också vuxit snabbare än genomsnittet för OECD-länderna, där BNP-tillväxten var i genomsnitt 1,5 procent Den svenska BNP-tillväxten var 2,7 procent under Det avspeglar den högkonjunktur vi befinner oss i (figur 2.1). Konjunkturinstitutets och regeringens prognoser pekar mot en fortsatt stark tillväxt under 2018, men att BNP-tillväxten går ner under 2019 i takt med att den internationella konjunkturen blir något svagare. 3 Figur 2.1 BNP-tillväxt i Sverige, EU:s medlemsländer och OECD-länderna 8 % 6 % 4 % 2 % 0 % -2 % -4 % -6 % Sverige EU OECD Källa: Konjunkturinstitutet, hämtat från Prognosdatabasen Konjunkturinstitutet (2018). Konjunkturläget i mars 2018, och proposition 2017/18: års ekonomiska vårproposition. 14

15 Överskott i de offentliga finanserna 2017 Skillnaden mellan de offentliga inkomsterna och utgifterna är den offentliga sektorns finansiella sparande. År 2017 var detta sparande 1,1 procent av BNP. Det motsvarar ungefär 52 miljarder kronor. Den offentliga sektorn har gått med överskott de senaste tre åren (figur 2.2). Den största delen av ökningen sedan 2014 beror på den starka konjunkturen, enligt Konjunkturinstitutet. Myndigheten konstaterar också att den offentliga sektorns utgifter som andel av BNP har sjunkit, vilket framför allt beror på att färre varit arbetslösa och att staten betalat ut färre sjukpenningdagar. 4 Enligt regeringens prognoser kommer de offentliga finanserna att visa ett överskott på omkring 1 procent av BNP även 2018 och Regeringen räknar sedan med ett stigande överskott fram till Figur 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande i relation till BNP 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % -1 % -2 % Källa: SCB, nationalräkenskaperna 4 Konjunkturinstitutet (2018). Konjunkturläget i mars Proposition 2017/18: års ekonomiska vårproposition. 15

16 Statsskulden minskar Summan av överskotten och underskotten i de offentliga finanserna över tid är ett lands offentliga bruttoskuld. Summan av skulderna i den statliga förvaltningen, den kommunala förvaltningen och ålderspensionssystemet kallas ibland även för Maastrichtskuld. Det beror på att EU:s Maastrichtfördrag och stabilitets- och tillväxtpakt har krav på att denna skuld inte får överstiga 60 procent av BNP. Maastrichtskulden ökade från 36,9 till 45,5 procent av BNP mellan 2011 och 2014, som en följd av underskott i de offentliga finanserna (figur 2.3). Därefter har skulden minskat som andel av BNP, och var 2017 knappt 41 procent av BNP. Det motsvarar närmare miljarder kronor. Figur 2.3 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskuld) och statsskulden , som andel av BNP 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Statsskuld Maastrichtskuld Källa: Konjunkturinstitutet, hämtat från Prognosdatabasen Riksdagen har beslutat om ett skuldankare, som är ett riktmärke för hur stor Maastrichtskulden ska vara. Detta skuldankare innebär att Maastrichtskulden ska vara högst 35 procent av BNP. Storleken på den svenska statsskulden ligger därför över det riktmärke riksdagen har bestämt i det finanspolitiska ramverket. Däremot klarar Sverige kraven i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt med god marginal. 16

17 Att Maastrichtskulden har sjunkit de senaste åren beror på att statsskulden har minskat. Statsskulden uppgick 2017 till 27,5 procent av BNP. Skulderna i kommunsektorn har däremot ökat. 2.2 Den offentliga sektorns inkomster Den offentliga sektorns inkomster var 2017 omkring miljarder kronor. Det motsvarar 49,5 procent av BNP. De senaste åren har den offentliga sektorns inkomster varit knappt 50 procent av BNP (figur 2.4). Men sett över en tioårsperiod har den offentliga sektorns inkomster som andel av BNP sjunkit något. Det beror delvis på att riksdagen sänkt skatterna för hushållen. Bland annat avskaffade riksdagen förmögenhetsskatten 2007 och den statliga fastighetsskatten År 2007 infördes även det första jobbskatteavdraget, som senare utökades i flera etapper, vilket också har sänkt den offentliga sektorns inkomster. Figur 2.4 Den offentliga sektorns inkomster, som andel av BNP 55 % 54 % 53 % 52 % 51 % 50 % 49 % 48 % 47 % 46 % 45 % Källa: SCB, nationalräkenskaperna. Kommentar: Observera att den lodräta axelns skala är bruten och att förändringar därför kan uppfattas som större än de faktiskt är. 17

18 Skatt på produktion och import är den största inkomstkällan Den offentliga sektorns inkomster består huvudsakligen av skatter. Den största inkomstkällan är skatter på produktion och import. Dessa skatter består till största delen av moms. I denna kategori ingår även punktskatter, till exempel på alkohol och drivmedel, och de löneskatter som arbetsgivaren betalar. Skatten på produktion och import har legat på omkring 22 procent av BNP under lång tid, och gav 2017 drygt miljarder kronor i inkomster till den offentliga sektorn. I jämförelse betalade hushållen 726 miljarder kronor i inkomstskatter till staten Det motsvarar 16 procent av BNP. Inkomstskatter från företag gav 116 miljarder kronor, eller omkring 2,5 procent av BNP. En annan inkomstkälla är de sociala avgifter som arbetsgivarna betalar. De sociala avgifterna ska bidra till att finansiera socialförsäkringssystemet, och bidrog med 126 miljarder kronor 2017, vilket motsvarade knappt tre procent av BNP. Figur 2.5 Den offentliga sektorns inkomster från skatt och sociala avgifter , som andel av BNP 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Inkomstskatt från hushåll Skatt på produktion och import Övriga inkomster Inkomstskatt från företag Faktiska sociala avgifter Källa: SCB, nationräkenskaperna. Kommentar: År 2007 ingick även förmögenhetsskatt i skatten på hushåll och företag. 18

19 Kommunsektorns inkomster ökar Staten har högre inkomster än Sveriges kommuner och landsting tillsammans. Statens inkomster var miljarder kronor år 2017, motsvarande 30,7 procent av BNP. Kommunsektorns samlade inkomster var 2017 sammanlagt miljarder kronor, vilket motsvarar 23,5 procent av BNP. Jämför vi 2017 med 2007 ser vi att kommunsektorns inkomster som andel av BNP har ökat med två procentenheter, medan statens inkomster har minskat med nästan lika mycket. Ålderspensionssystemets inkomster som andel av BNP är stabila över tid, även om dessa inkomster har sjunkit något över en tioårsperiod. De har sjunkit från närmare 7 procent av BNP till 6,5 procent Ålderspensionssystemet inkomster består till allra största del av inbetalda avgifter, och systemet är finansiellt skilt från statens budget. Figur 2.6 Inkomster för staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet , som andel av BNP 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Staten Kommunsektorn Ålderspensionssystemet Källa: SCB, nationalräkenskaperna. Kommentar: Uppgifterna i denna figur inte är konsoliderade. Det innebär att utbetalningar mellan de olika sektorerna ingår, så kallade transfereringar. Därför blir summan av inkomsterna för staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet i denna figur högre än den offentliga sektorns totala inkomster. Jämför med figur

20 2.3 Den offentliga sektorns utgifter Den offentliga sektorns utgifter motsvarar nära hälften av Sveriges BNP. Resurserna används till stor del till att tillhandahålla det sociala skyddssystemet, men även sjukvård, utbildning och infrastruktur är stora utgiftsområden. Utgifterna sjunker i förhållande till BNP Sveriges offentliga utgifter var 2017 drygt 48 procent BNP, eller miljarder kronor. De offentliga utgifternas andel av BNP har minskat sedan Utgifterna har visserligen ökat i absoluta tal, men BNP har vuxit snabbare. Att antalet arbetslösa och antalet utbetalda sjukpenningdagar har minskat bidrar också till att de offentliga utgifternas andel av BNP har minskat. Den offentliga sektorns utgifter som andel av BNP varierar över tid. Det beror till ganska stor del på förändringarna i BNP. Till exempel ledde fallet i BNP 2009 i samband med finanskrisen till att de offentliga utgifterna som andel av BNP ökade relativt mycket (figur 2.7). Figur % 54 % 53 % 52 % 51 % 50 % 49 % 48 % 47 % 46 % 45 % Offentliga sektorns utgifter , som andel av BNP Källa: SCB, nationalräkenskaperna. Kommentar: Observera att den lodräta axelns skala är bruten och att förändringar därför kan uppfattas som större än de faktiskt är. 20

21 De offentliga utgifterna som andel av BNP är ett mått på omfattningen av den offentliga sektorns verksamhet. Sverige har länge haft en i internationell jämförelse stor offentlig sektor. De offentliga utgifternas andel av BNP är fortfarande större i Sverige än i de flesta andra OECD- och EU-länder, men bland annat Finland, Frankrike och Danmark har med detta mått en mer omfattande offentlig verksamhet än Sverige. 6 Den kommunala sektorns utgifter ökar Utgifterna för kommuner och landsting har mellan 2007 och 2017 ökat med från 700 miljarder till miljarder kronor. Det motsvarar en ökning från drygt 21 procent till nästan 24 procent av BNP. Statens utgifter har under samma tidsperiod ökat med ungefär 350 miljarder, till knappt miljarder kronor. Statens utgifter som andel av BNP har därmed sjunkit något, särskilt de senaste åren (figur 2.8). Figur % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Utgifter för staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet , som andel av BNP Staten Ålderspensionssystemet Kommunsektorn Källa: SCB, nationalräkenskaperna. Kommentar: Uppgifterna i denna figur inte är konsoliderade. Det innebär att utbetalningar mellan de olika sektorerna ingår, så kallade transfereringar. Därför blir summan av inkomsterna för staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet i denna figur högre än den offentliga sektorns totala inkomster. Jämför med figur OECD (2018). General government spending. Indikator tillgänglig på data.oecd.org. Hämtat Uppgifterna avser

22 Befolkningsutvecklingen påverkar utgifterna Den offentliga sektorns utgifter påverkas i hög grad av befolkningsutvecklingen. Både andelen unga och andelen äldre ökar i Sverige, vilket ökar behoven av vård, skola och omsorg. Med tanke på att kommunerna och landstingen ansvarar för dessa välfärdstjänster pekar prognoserna för kommande år mot att kommunsektorns utgifter fortsätter att öka. Konjunkturinstitutet räknar därför med att kommunernas utgifter kommer öka med 87 miljarder kronor Ålderspensionssystemets utgifter som andel av BNP är relativt stabila. Dessa utgifter motsvarar 2017 omkring 6,5 procent av BNP. Transfereringar minskar som andel av samlade utgifter En stor del av de så kallade transfereringarna är de bidrag som hushåll får från den offentliga sektorn, till exempel sjukförsäkring, arbetslöshetsersättning och barnbidrag. Kostnaderna för dessa transfereringar har minskat de senaste åren, mätt som andel av BNP. Jämfört med 2013 har transfereringar 2017 minskat med nästan två procentenheter som andel av BNP, till drygt 15,5 procent (figur 2.9). 7 Konjunkturinstitutet (2018). Konjunkturläget i mars

23 Figur 2.9 Den offentliga sektorns utgifter för konsumtion, transfereringar, investeringar och räntor , som andel av BNP 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Transfereringar Konsumtionsutgifter Övrigt Räntor Investeringar Källa: SCB, Nationalräkenskaperna. Kommentar: I övriga utgifter ingår bland annat subventioner, arrenden, lagerinvesteringar och anskaffning av mark. Att transfereringar som andel av BNP fortsätter att minska beror bland annat på att antalet arbetslösa och antalet utbetalda sjukpenningdagar minskade Samtidigt växer inte längre utgifterna för assistansersättningen, delvis på grund av nya redovisnings- och kontrollrutiner från Försäkringskassan. 8 Flyktingmottagande och demografisk utveckling påverkar konsumtionsutgifterna Den största kategorin av utgifter är de så kallade konsumtionsutgifterna. Konsumtionsutgifter är sådant som går till köp av varor och tjänster, till exempel löner, material, sociala avgifter och kostnader för verksamhet som utförs av privata aktörer. De har vuxit, även mätt som andel av BNP. Utgifter för konsumtion stod 2017 för omkring 26 procent av BNP. Det kan jämföras med 24 procent av BNP Men konsumtionsutgifterna har varit relativt stabila i förhållande till BNP de senaste fem åren, eftersom BNP- 8 Konjunkturinstitutet (2018). Konjunkturläget i mars

24 tillväxten har varit hög, vilket i sin tur delvis beror på den ökade offentliga konsumtionen (figur 2.9). Att Sverige tagit emot många asylsökande har bidragit till att den offentliga konsumtionen ökat de senaste åren, även om minskningen av antalet asylsökande efter 2015 har dämpat denna utveckling. En allt större del av befolkningen består av unga och äldre, vilket också bidrar till en högre offentlig konsumtion av vård, skola och omsorg. 9 Det är i första hand kommunsektorns konsumtion som ökar. Statens utgifter för konsumtion ökar visserligen också i absoluta tal, men inte i relation till BNP. Vid sidan av de två stora posterna konsumtionsutgifter och transfereringar finns även kostnaderna för investeringar, räntor och övrigt (figur 2.9). Här framgår att räntekostnaderna för den offentliga sektorn har sjunkit avsevärt. Utgifterna för investeringar, till exempel i vägar, byggnader och försvarsmateriel, har däremot varit förhållandevis stabila. Statens investeringar som andel av BNP har sjunkit något, medan den kommunala sektorns utgifter för investeringar har ökat snabbare än statens investeringar har sjunkit. 9 Konjunkturinstitutet (2018). Konjunkturläget i mars

25 Socialt skydd är det mest kostsamma verksamhetsområdet Ett annat sätt att beskriva hur de offentliga utgifterna används är att se hur kostnaderna fördelar sig mellan verksamhetsområden. Det största verksamhetsområdet kallas socialt skydd, och står för 42 procent av den offentliga sektorns utgifter. I socialt skydd ingår stora delar av transfereringssystemet. Figur 2.10 Den offentliga sektorns utgifter 2016 fördelat på verksamhetsområden 4 % 13 % 2 % 3 % Allmän offentlig förvaltning Försvar Samhällskydd 42 % 8 % Näringslivsfrågor Hälso- och sjukvård 14 % Utbildning Socialt skydd 13 % Övrigt Källa: SCB, nationalräkenskaperna. Kommentar: I övrigt ingår verksamhetsområdena miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling samt fritidsverksamhet, kultur och religion. Vid publiceringen av denna rapport fanns inte data tillgängliga för Andra stora utgiftsområden är hälso- och sjukvård, utbildning och allmän offentlig förvaltning, som står för procent vardera av de offentliga utgifterna. I kategorin allmän offentlig förvaltning ingår bland annat utgifter för grundforskning, offentlig skuld, internationellt bistånd, kommunal förvaltning och kostnader för närmare 60 statliga myndigheter, bland dem Regeringskansliet, Skatteverket och länsstyrelserna. 25

26 Jämfört med genomsnittet i EU använder Sverige en större del av de offentliga utgifterna till verksamhetsområdet utbildning, men en något mindre del för verksamhetsområdet hälso- och sjukvård. I Sverige står utbildning för drygt 13 procent av de offentliga utgifterna, mot 10 procent i EU i genomsnitt. Motsvarande andel för verksamhetsområdet hälso- och sjukvård är 14 procent i Sverige och drygt 15 procent i genomsnitt i EU. 10 Överlag är förändringarna små över åren när det gäller hur de offentliga utgifterna fördelas mellan verksamhetsområden. Den största förändringen över en tioårsperiod är att kostnaderna för allmän offentlig förvaltning som andel av de totala utgifterna har sjunkit med två procentenheter. Det beror delvis på att kostnaderna för den offentliga skulden, huvudsakligen räntekostnader, har sjunkit från 3,3 procent av de totala utgifterna 2006 till 1 procent av utgifterna Men det avspeglar även att den svenska EUavgiften var betydligt lägre 2016 än föregående år, vilket beror på tillfälliga händelser. Den underliggande trenden är att Sveriges EU-avgift ökar något. 11 Socialt skydd kostar mest även om man räknar bort transfereringar Även om man bara ser till konsumtionsutgifter är socialt skydd det verksamhetsområde som kostar mest. Socialt skydd står då för en fjärdedel av utgifterna (24,9 procent). Men verksamhetsområdena hälso- och sjukvård (24,6 procent) och utbildning (22,8 procent) står för nästan lika stora andelar av de totala konsumtionsutgifterna. Att bara se till konsumtionsutgifter innebär att man bland annat inte räknar med transfereringar som sjukförsäkring och arbetslöshetsersättning, och investeringar. Det som blir kvar inom verksamhetsområdet socialt skydd är då bland annat äldreomsorg och omsorg för personer med funktionsnedsätt- 10 Eurostat General government expenditure by function (COFOG), hämtat Skr. 2016/17:101. Årsredovisning för staten, s. 155, och proposition 2017/18:1. Budgetpropositionen för 2018, utgiftsområde 27: Avgiften till den Europeiska unionen. 26

27 ning. Över en tioårsperiod har socialt skydd som andel av de totala konsumtionsutgifterna ökat med nästan 3 procentenheter. Konsumtionsutgifterna för verksamhetsområdena utbildning respektive försvar har däremot minskat med ungefär 1,5 respektive 1 procentenhet. Figur 2.11 Den offentliga sektorns utgifter för konsumtion 2016 fördelat på verksamhetsområden 25 % 3 % Allmän offentlig 9 % förvaltning 5 % Försvar 5 % Samhällskydd 6 % Näringslivsfrågor Hälso- och sjukvård Utbildning 23 % 25 % Socialt skydd Övrigt Källa: SCB, nationalräkenskaperna Kommentar: I kategorin övrigt ingår verksamhetsområdena miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling samt fritidsverksamhet, kultur och religion. Vid publiceringen av denna rapport fanns inte data tillgänglig för Inköpen från privata utförare har ökat Den offentliga sektorns köp av verksamhet från privata utförare har ökat de senaste tio åren. Dessa inköp stod 2017 för 5,8 procent av statens konsumtionsutgifter, att jämföra med 3,6 procent Det handlar bland annat om köp av verksamhet inom området arbetsmarknadsåtgärder. Även kommunernas och landstingens köp av verksamhet har ökat. För kommunerna stod inköpen från privata utförare för 15,7 procent av konsumtionsutgifterna 2017, mot 10,4 procent Kommunerna köper framför allt vård och omsorg samt utbildning. 27

28 Landstingens köp av verksamhet har ökat från 8,8 procent 2007 till 11,8 procent 2016 och gäller nästan uteslutande privata utförare inom hälso- och sjukvårdsverksamheten. 12 Uppgifterna gäller verksamheter som enskilda individer använder. Det innebär att köp av kollektiva offentliga tjänster som infrastruktur inte ingår här. En stor del av statens verksamhet vänder sig direkt till kollektivet, och inte till enskilda individer. Därför är statens inköp från privata utförare relativt begränsade, i jämförelse med kommuner och landsting. Flera statliga och kommunala verksamhetsområden gör stora inköp från privata utförare Figur 2.12 visar hur stor del av de totala konsumtionsutgifterna inom några utvalda verksamhetsområden som går till inköp från privata utförare. Av statens drygt 15 miljarder kronor i konsumtionsutgifter för arbetsmarknadsåtgärder 2016 gick drygt 40 procent till köp från privata utförare. För de övriga tre verksamhetsområden som figuren visar var köp av verksamhet som andel av de totala konsumtionsutgifterna betydligt lägre. Eftersom dessa områden grovt sett handlar det om skola, vård och omsorg är stora offentliga åtaganden handlar det ändå om betydande summor. För vart och ett av dessa tre verksamhetsområden köpte kommunerna och landstingen verksamhet från privata utförare för omkring 35 miljarder kronor Landstingen har även betydande utgifter för läkemedelsförmånen, det vill säga för subventioner av läkemedel. Dessa utgifter har de senaste åren har utgjort 7 8 procent av landstingens konsumtionsutgifter. Vi har inte räknat med dem här som köp av verksamhet. Landstingens utgifter för läkemedelsförmånen ingår visserligen i de så kallade sociala naturaförmånerna i nationalräkenskaperna, som är det dataunderlag som vår redovisning av detta avsnitt bygger på. Men eftersom syftet med detta avsnitt är att redovisa den offentliga sektorns köp av verksamhet räknar vi inte in utgifterna för läkemedelsförmånen här. Det är delvis skilda logiker som präglar kostnadsutvecklingen för subventioner av läkemedel och till exempel kostnaden för privat drivna vårdcentraler. 28

29 Figur 2.12 Andelen konsumtionsutgifter inom några verksamhetsområden som går till köp från privata utförare % 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Staten: arbetsmarknadsåtgärder Landstingen: hälso- och sjukvård Kommunerna: utbildningstjänster Kommunerna: vård och omsorg Källa: SCB, nationalräkenskaperna. 29

30 30

31 3 Sysselsatta i den offentliga sektorn Utvecklingen i huvuddrag År 2016 var personer sysselsatta inom den offentliga sektorn (staten, kommuner och landsting), vilket motsvarar närmare 29 procent av antalet sysselsatta i Sverige. Antalet sysselsatta i den offentliga sektorn har ökat sedan Andelen sysselsatta i offentlig sektor ligger 2016 på nästan samma nivå som för tio år sedan. Sysselsättningen ökade mest i kommuner mellan 2015 och 2016, med 5 procent. Ökningen har skett parallellt med en hög befolkningstillväxt de senaste åren. Inom staten ökade sysselsättningen med 2 procent mellan 2015 och Antalet anställda ökade mest inom Försvarssektorn mellan 2016 och 2017, med 9 procent eller personer. Statligt anställda är äldre och har högre utbildning än genomsnittet för hela arbetsmarknaden. I staten har 76 procent en eftergymnasial utbildning jämfört med 43 procent inom hela arbetsmarknaden. Andelen anställda i staten som har utländsk bakgrund fortsätter att öka. Andelen nyanställda med utländsk bakgrund i staten är något lägre än andelen med utländsk bakgrund i befolkningen som helhet. I det här kapitlet beskriver vi först övergripande hur sysselsättningen har utvecklats i olika delar av den offentliga sektorn under de senaste tio åren. Vi beskriver också hur köns- och åldersfördelningen ser ut i den offentliga 31

32 sektorn. Därefter fokuserar vi på de anställda i den statliga förvaltningen. Vi beskriver de statsanställda utifrån faktorer som utbildning, utländsk bakgrund, anställningsformer och personalrörlighet. 13 Vi har hämtat statistiken över sysselsättningen i den offentliga sektorn från olika källor. Det innebär att uppgifterna inte är helt jämförbara eftersom definitioner och tidpunkten för när de har uppdaterats kan skilja sig åt. 3.1 Sysselsättning i den offentliga sektorn Mellan 2015 och 2016 ökade sysselsättningen inom den offentliga sektorn. År 2016 var ungefär personer sysselsatta där (tabell 3.1). 14 Inom staten arbetar omkring personer och där ökade sysselsättningen med 2 procent 2016 jämfört med Inom kommunerna arbetar omkring personer och där ökade sysselsättningen med 5 procent mellan dessa år. Inom landstingen arbetar personer och där ökade sysselsättningen med 2 procent. Befolkningstillväxten har varit hög under de senaste åren, framförallt beroende på flyktinginvandringen. 15 Samtidigt ökar andelen unga och äldre i befolkningen, vilket leder till att Sverige behöver mer vård, skola och omsorg. 13 Omfattar anställda vid statlig myndighet under regeringen med en tjänstgöring som omfattar minst 40 procent. Anställda i statliga bolag och stiftelser liksom anställda vid riksdagens myndigheter, till exempel Riksrevisionen och Riksbanken, ingår inte. 14 I den offentliga sektorn ingår staten, kommunerna, landstingen och övriga offentliga organisationer, exempelvis akademier, handelskammare och hushållningssällskap. Till staten räknar vi de statliga förvaltningsmyndigheterna, de statliga affärsverken och domstolarna. 15 Proposition 2017/18:1, Budgetpropositionen för 2018, Utgiftsområde

33 Tabell 3.1 Antal sysselsatta i alla sektorer 2007, 2015 och 2016, tusental Diff Diff Staten % 7 % Kommuner % 5 % Landsting % 4 % Övriga offentliga organisationer Totalt offentlig sektor Offentligt ägda företag % 7 % % 5 % % -1 % Privat sektor % 13 % Totalt alla sektorer % 10 % Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Kommentar: Det förekommer vissa avrundningsdifferenser i tabellen. Figur 3.1 visar att drygt 67 procent av de sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden jobbar inom den privata sektorn. Denna andel har ökat sedan 2007, då drygt 65 procent av de sysselsatta arbetade i den privata sektorn. Den offentliga sektorn sysselsätter närmare 29 procent av de sysselsatta. Denna andel var ungefär lika stor Resterande 4 procent arbetar inom offentligt ägda företag. 16 Den största arbetsgivaren inom den offentliga sektorn är kommunerna som står för närmare 18 procent av det totala antalet sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden. Landstingen och staten har ungefär lika många sysselsatta. Drygt 5 procent av de sysselsatta arbetar inom var och en av dessa delsektorer. 16 Övriga offentliga organisationer kommenteras inte då andelen är mycket liten (0,02 procent). Men de ingår i den offentliga sektorn och den totala sysselsättningen. 33

34 Figur 3.1 Andel av det totala antalet sysselsatta som var sysselsatta i privat och offentlig sektor 2016, procent 5 % 18 % 5 % 67 % 4 % Staten Kommuner Landsting Offentligt ägda företag Privat sektor Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Antalet sysselsatta i den offentliga sektorn har ökat Under perioden har antalet sysselsatta i den offentliga sektorn ökat med cirka 5 procent. Sysselsättningen har ökat i alla sektorer i den offentliga sektorn, men procentuellt mest i staten, där den ökat 7 procent. Sysselsättningen i den privata sektorn ökade under samma period med 13 procent (tabell 3.1). Statens andel av sysselsättningen är i stort sett oförändrad sedan 2007, medan kommunernas och landstingens andel av sysselsättningen har minskat något. En allt större andel av den kommunalt finansierade verksamheten bedrivs numera av privata utförare. Kommuner och landsting finansierade 2016 sysselsättningen för cirka 1,3 miljoner personer. 17 Det utgör omkring en fjärdedel av antalet sysselsatta på hela arbetsmarknaden. 17 Proposition 2017/18:1. Budgetpropositionen för 2018, Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. 34

35 Figur 3.2 Antal sysselsatta i offentlig sektor och offentligt ägda företag Staten Kommuner Landsting Offentligt ägda företag Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Kommentar: Övriga offentliga organisationer finns inte med i figuren. Statliga affärsverk ingår i staten. Offentligt ägda företag är företag där en eller flera kommuner, landsting eller staten äger mer än 50 procent. Antalet sysselsatta inom de offentligt ägda företagen har minskat något. Cirka personer arbetade inom offentligt ägda företag under Det är en minskning med 1 procent sedan Sysselsättningen för de kommunalt ägda bolagen ökade med 17 procent. Samtidigt minskade sysselsättningen för de statliga bolagen med 16 procent. Minskningen för de statliga bolagen beror främst att flera stora statliga bolag har sålts ut under perioden. Antalet sysselsatta inom övriga offentliga organisationer som akademier, handelskammare och hushållningssällskap har ökat något mellan 2007 och Under 2016 var närmare personer sysselsatta i dessa verksamheter. Fortsatt jämn könsfördelning i staten Staten är den sektor som har den jämnaste könsfördelningen på arbetsmarknaden. Det är ungefär lika många kvinnor som män som är sysselsatta i 35

36 staten, men sedan 2009 är det något fler kvinnor än män. År 2016 var 52 procent av de sysselsatta i staten kvinnor. Men inom de statliga affärsverken är männen i majoritet (67 procent 2016). Jämfört med 2015 har andelen män minskat. Andelen män var då 78 procent. De statliga affärsverken ingår i staten i figur 3.3. Inom både kommuner och landsting är majoriteten av de sysselsatta kvinnor. Det är ett mönster som gäller även när vi tittar bakåt i tiden. Inom både kommuner och landsting var andelen män 22 procent under Flest anställda i kommuner och landsting finns i skolan samt i vård och omsorg. I dessa verksamheter finns betydligt fler kvinnor än män. Jämfört med 2015 har andelen män blivit marginellt högre både i kommuner och landsting. Figur 3.3 Andel kvinnor och män sysselsatta i den offentliga sektorn 2016, procent 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 52 % 48% 78 % 78 % 22% 22% 73 % 27% Staten Kommuner Landsting Offentlig sektor totalt Kvinnor Män Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Kommentar: Offentlig sektor totalt inkluderar övriga offentliga organisationer. I denna kategori ingår exempelvis akademier, handelskammare och hushållningssällskap. Offentligt ägda företag ingår inte. Fler kvinnor än män i åldrarna år var sysselsatta i staten Bland de yngsta och de äldsta är männen däremot fler (figur 3.4) År 2007 vägde det jämnt mellan män och kvinnor i åldrarna år men männen var även då flest bland de yngsta och äldsta. 36

37 Figur 3.4 Antal sysselsatta kvinnor och män i staten inom olika åldersgrupper år år år 65+ år Kvinnor Män Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Fler yngre i privat och kommunal sektor Andelen yngre (16 24 år) var 2016 högre inom den privata sektorn än inom den offentliga sektorn (figur 3.5). Inom den offentliga sektorn var det kommunerna som hade högst andel yngre. Det var också fler som är 65 år och äldre i den privata sektorn än i staten, kommunerna och landstingen. 37

38 Figur 3.5 Åldersfördelningen inom respektive sektor 2016, procent 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % år år år år år 65+ år Staten Kommuner Landsting Offentligt ägda företag Privat sektor Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Kommentar: Övriga offentliga organisationer finns inte med i figuren. Statliga affärsverk ingår i staten. Offentligt ägda företag är företag där en eller flera kommuner, landsting eller staten äger mer än 50 procent. 3.2 Anställda i statliga myndigheter Arbetsgivarverkets statistik visar att drygt personer var anställda i statliga myndigheter i september Det är en ökning med personer jämfört med föregående år. Statligt anställda inom området försvar ökade mest mellan 2016 och 2017 Sammantaget har antalet anställda i statliga myndigheter ökat med drygt personer under den senaste tioårsperioden. Utbildning är det verksamhetsområde i staten som har flest antal anställda. Verksamhetsområdet utbildning omfattar statliga högskolor och universitet tillsammans med övriga förvaltningsmyndigheter inom utbildningsområdet (tabell 3.2 och figur 3.6). Drygt arbetade inom utbildningsområdet 18 Gäller anställda med månadslön. 38

39 2017, vilket motsvarar lite mer än 27 procent av de anställda inom de statliga myndigheterna Tabell 3.2 Antal anställda inom statliga myndigheter per verksamhetsområde (Cofog) 2007, 2015, 2016 och Utbildning Samhällsskydd och rättsskipning Socialt skydd Allmän offentlig förvaltning Försvar Näringslivsfrågor Hälso- och sjukvård Fritid, kultur och religion Miljöskydd Bostadsförsörjning och samhällsutveckling Totalt Källa: Arbetsgivarverket. Kommentar: Anställda i statliga bolag och stiftelser liksom anställda vid riksdagens myndigheter ingår inte. Statistiken omfattar endast anställda med månadslön. Antalet anställda har mellan 2016 och 2017 har ökat mest inom verksamhetsområdet Försvar. Antalet statligt anställda har ökat även i verksamhetsområdet Hälso- och sjukvård. I båda dessa verksamhetsområden ökade antalet anställda med närmare 9 procent. Ökningen inom Försvar beror främst på att den första militära grundutbildningen (GMU) avslutades En stor andel av rekryterna valde att fortsätta arbeta inom Försvarsmakten. 19 De senaste tio åren har antalet statligt anställda inom Hälso- och sjukvård närmast fördubblats. Detta beror bland annat på att antalet myndigheter inom området har ökat. Inspektionen för vård och omsorg bildades 2013 och är ett exempel på en större myndighet inom Hälso- och sjukvård som tillkommit på senare tid. 19 Försvarsmakten (2018). Försvarsmaktens årsredovisning

40 Antalet anställda vid myndigheter i gruppen Näringslivsfrågor har minskat relativt sett mest de senaste tio åren, med 27 procent. Men jämfört med 2016 ökade antalet anställda något I dag arbetar drygt personer inom detta verksamhetsområde. Områdena Hälso- och sjukvård, Fritid, kultur och religion, Miljöskydd samt Bostadsförsörjning och samhällsutveckling hade lägst antal anställda. Antalet anställda var allra lägst inom området Bostadsförsörjning och samhällsutveckling, där drygt 300 var anställda Figur 3.6 Fördelningen av anställda inom statliga myndigheter per verksamhetsområde (Cofog) % 1 % 27 % 12 % 12 % 21 % 18 % Utbildning Socialt skydd* Försvar Fritid, kultur och religion Samhällsskydd och rättsskipning Allmän offentlig förvaltning Näringslivsfrågor** Källa: Arbetsgivarverket. * Inklusive Hälso- och sjukvård. ** Inklusive Miljöskydd samt Bostadsförsörjning och samhällsutveckling. Kommentar: Anställda i statliga bolag och stiftelser ingår inte. Det gör inte heller anställda vid riksdagens myndigheter. Statistiken omfattar endast anställda med månadslön. Könsfördelningen skiljer sig åt mellan olika verksamhetsområden. Exempelvis är fortfarande fyra av fem anställda inom verksamhetsområdet Försvar män. Förhållandet inom området Socialt skydd är det omvända. Där är 40

41 nästan sju av tio kvinnor. I Socialt skydd ingår bland andra myndigheterna Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Andelen yngre som arbetar i staten ökar År 2017 var medelåldern bland de anställda vid de statliga myndigheterna drygt 44 år, både för kvinnor och män. Antalet anställda inom staten som är yngre än 30 år har ökat med 22 procent jämfört med Antalet anställda 55 år eller äldre minskade med 4 procent under samma period. Staten har fortfarande en hög andel anställda i de äldsta åldersgrupperna. 21 procent av de anställda är 55 år eller äldre. Det hänger dels samman med att staten expanderade kraftigt på 1970-talet och då anställde många som fortfarande jobbar kvar. Men det beror också på att många inom staten väljer att jobba kvar till 65 år eller längre (figur 3.7). Figur 3.7 Antal anställda inom statliga myndigheter fördelat på ålder 2012 och Källa: Arbetsgivarverket. Kommentar: Figuren omfattar anställda vid statliga myndigheter under regeringen med en tjänstgöring som omfattar minst 40 procent. Däremot ingår inte anställda i statliga bolag och stiftelser liksom anställda vid riksdagens myndigheter, till exempel Riksrevisionen och Riksbanken. 41

42 Fortsatt hög andel tillsvidareanställda i staten År 2017 hade 81 procent av de anställda i staten en tillsvidareanställning. Bland kvinnor var andelen med tillsvidareanställning något högre än bland män (83 procent mot 79 procent). Knappt 20 procent var visstidsanställda. 20 En del av visstidsanställningarna beror på arbetets karaktär. Det gäller exempelvis soldater inom Försvarsmakten och tingsnotarier vid domstolarna. Den högsta andelen visstidsanställda finns inom universitet och högskolor. Detta är inga större förändringar jämfört med de närmast föregående åren. Tre fjärdedelar av de statsanställda har en eftergymnasial utbildning De statligt anställda har en högre utbildningsnivå än på arbetsmarknaden i stort. Av de anställda inom den statliga sektorn hade 76 procent en eftergymnasial utbildning En majoritet av dessa hade en utbildning som var två år eller längre. Totalt på arbetsmarknaden var andelen med eftergymnasial utbildning 43 procent. Knappt 12 procent av de statsanställda har en forskarutbildning. Både 2016 och 2017 hade kvinnorna inom staten en något högre genomsnittlig utbildningsnivå än männen. Detta beror på att fler kvinnor än män har anställts i staten de senaste åren samtidigt som de som nyanställts har en högre utbildningsnivå än de tidigare anställda. 21 Andelen anställda i staten som har utländsk bakgrund fortsätter att öka Andelen anställda i staten som har utländsk bakgrund har ökat från närmare 11 procent 2006 till 18 procent Trenden blir ännu tydligare när vi 20 Statistikunderlag per e-post från Arbetsgivarverket Arbetsgivarverkets webbplats, Statsanställdas utbildningsnivå 2017, statistik hämtad En person med utländsk bakgrund definieras som en person som antingen är utrikes född eller är född i Sverige med och där båda föräldrarna är utrikes födda. 42

43 studerar andelen personer med utländsk bakgrund bland de nyanställda. Denna andel var drygt 21 procent 2016 och var ungefär samma som andelen med utländsk bakgrund i befolkningen. Den var drygt 22 procent (figur 3.8). 23 Figur 3.8 Andel med utländsk bakgrund , staten, förvärvsarbetande år och befolkningen, procent Staten * Nyanställda** Förvärvsarbetande 20-64*** Befolkningen**** Källa: Arbetsgivarverket. *) Gäller personer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket. I tidigare Offentlig sektor i korthet har underlaget för detta diagram inkluderat även frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. Andelen anställda i staten blev då något högre. **) Gäller personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. Fram till 2005 beräknades detta endast för personer med en tjänstgöring som omfattar mer än 40 procent. ***) Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). RAMS för 2015 fanns inte tillgänglig då statistiken publicerades. **** Källa: SCB:s befolkningsstatistik. 23 Underlag från Arbetsgivarverket per e-post