I september revideras tidsserien för offentliga finanser

Transkript

1 BESKRIVNING 1 (7) Johan Norberg Katarina Johansson I september revideras tidsserien för offentliga finanser Bakgrund Enligt Nationalräkenskapernas revideringspolicy kan olika perioder, år och kvartal, revideras vid olika tidpunkter. Mer omfattande revideringar av år och kvartal tillbaka i tiden (tidsserien) genomförs normalt vid speciella tillfällen med ungefär fem års mellanrum. De benämns allmän översyn, eller som tidigare generalrevidering. Men behov av att ändra i statistiken även för äldre år uppkommer kontinuerligt. Det kan bero på ny och mer detaljerad datainsamling, nya metoder, ändrade krav från EU:s statistikorgan Eurostat, önskemål från användare av statistiken såsom Finansdepartementet m.fl. och så vidare. Diskussioner om förbättringar pågår ständigt. Under det senaste året har ett behov av revidering av tidsserien för finansiellt sparande och bruttoskuld konstaterats. Flera av förändringarna härrör från önskemål från användare, både Eurostat och inhemska användare. Vissa innebär tydligare och mer informativ redovisning utan att några ekonomiska mått påverkas medan andra resulterar i reviderat sparande och/eller skuld. Samtidigt har revideringspolicyn uppdaterats och fastställts, där den största skillnaden är att tidsserien i Nationalräkenskaperna (NR) får öppnas upp varje år i september. Dock med hänsyn taget till olika gränsvärden. Revideringspolicyn finns publicerad på SCB:s webbplats, under rubrikerna Om statistiken/fördjupad information/läs mer: Avseende BNP och sektorräkenskaper samt Avseende finansräkenskaper Förutom nedanstående revideringsbehov pågår diskussioner om ytterligare ett antal områden som behöver ses över men där det krävs ytterligare utredning eller Eurostatbeslut. Om ytterligare revideringar beslutas uppdateras informationen på SCB:s webbplats. Revideringar av tidsserien 1993 och framåt, i september 2016 Det är totalt 18 områden som kommer att ses över och på något sätt revideras i september. Det kan exempelvis vara en förbättrad redovisning genom att mer detaljerad uppdelning av statistiken görs vilket i sig inte

2 2 (7) påverkar några centrala ekonomiska mått eller bilden av offentliga finanser. Men det kan också vara ändringar till följd av nytt statistiskt underlag vilket ändrar siffror och påverkar finansiellt sparande och/eller bruttoskuld. - Totalt 18 områden har setts över - 5 av dem påverkar finansiellt sparande - 3 av dem påverkar bruttoskulden - 3 påverkar inte bruttoskulden men Finansräkenskapernas finansiella sparande De 18 områdena redovisas nedan i punktform och med sammanfattande text samt om revideringen påverkar finansiellt sparande och/eller bruttoskulden. Vid behov av mer information om revideringarna vänligen kontakta kontaktpersonerna som anges sist i dokumentet. 1. Uppdelning av statens inkomstskatt med motpart utlandet, på hushålls- respektive bolagsskatter. Idag förs allt som bolagsskatter. Enbart en förbättrad redovisning. Ingen påverkan på sparandet. 2. Införande av ny beräkningsmodell för att beräkna avkastningsskatt vilket innebär en annan fördelning mellan hushåll och bolag. Enbart en förbättrad redovisning där mer statistiskt underlag ger möjliggör en bättre redovisning per ekonomisk redovisningsgrupp (transaktionspost). Fler redovisningsgrupper läggs också till. Ingen påverkan på sparandet. 3. Till följd av fortsatt anpassning till NR:s relativt nya regelverk ENS 2010 har ett omfattande arbete bedrivits avseende avgränsningen av offentlig förvaltning. Den senaste tiden har fokus varit de offentligt ägda holdingbolagen. Per definition ska offentliga holdingbolag - bolag utan anställda och som inte bedriver någon verksamhet - ses som tillhörande sin ägare och klassificeras i samma sektor som ägaren, dvs. bokföras inom den offentliga

3 3 (7) förvaltningen. Omklassningarna påverkar många olika delar av de offentliga finanserna men framförallt Finansräkenskaperna, eftersom bolagen kan ha stora tillgångar och skulder. Flera hundra bolag har analyserats och av dessa kommer cirka 70 bolag klassas om till att ingå i offentlig förvaltning. Vilka år som berörs är olika beroende på bolag. Samtidigt kommer tre statliga stiftelser att flyttas ut från statlig förvaltning till hushållens icke vinstdrivande organisationer. Eftersom de offentliga konsumtionsutgifterna endast påverkas marginellt kommer inte BNP att ändras. Påverkar finansiellt sparande. Påverkar bruttoskulden. 4. Uppdelning av insättningsgarantiavgiften, stabilitetsavgiften och nya resolutionsavgiften, varav de två förstnämnda tillbaka i tiden. Endast en uppdelning av en befintlig post. Den nya resolutionsavgiften börjar gälla från och med första kvartalet 2016 och ingår redan i NR. Ingen påverkan på sparandet. 5. Upprättning av ett fel i rapporteringen till EU:s statistikorgan Eurostat (ESA-tabell 9 och i National Tax List) med en ynka miljon för tullavgifter. Upprättningen sker eftersom felet föranleder konsistensproblem i själva rapporteringen. Påverkar finansiellt sparande, men bara med 1 miljon kronor. 6. Kvartalsfördelning av ekonomiska flöden (transaktioner i NR) före år 1999 saknas idag men kommer att sammanställas och läggas in. Leder till förbättrad redovisning. 7. Uppdelning av Allmän pensionsavgift på Allmän pensionsavgift samt Pensionsmyndighetens anslag. Dessa två bokförs idag på samma kod i NR. Uppdelningen leder till förbättrad redovisning.

4 4 (7) 8. Flytt av belopp avseende Ersättning till asylsökanden från detaljerad redovisningsgrupp COFOG (år 2001) och 0950 (åren 2002-) till korrekt COFOG Ersättningen bokförs i NR som social förmån utbetald av staten. 9. Flytt av belopp avseende FISIM 2 från COFOG 0112 för staten, 0133 för primärkommuner och landsting och 1092 för sociala trygghetsfonder till korrekt COFOG Hela tidsserien för sociala trygghetsfonder och för övriga sektorer från Motsvarande räntepost på utgiftssidan har redan rätt COFOG. 10. Hela tandvårdsbidraget från statliga Försäkringskassan till landsting bokförs som transferering till landsting trots att en del avser folktandvård bedriven i bolagiserad verksamhet. De ska istället bokföras som statliga sociala naturaförmåner. Det här påverkar den konsoliderade offentliga förvaltningens finansiella sparande. Det här påverkar dock även BNP vilket inte revideras vid den här tidpunkten. Därför bokförs delen som betalas ut till bolagiserad/privat folktandvård temporärt som transferering från staten till hushåll, innan fullständig ändring sker i nästa allmänna översyn. Påverkar finansiellt sparande. 11. Upprättning av statens låneskuld kvartal i finansräkenskaperna. En ökning av skulden med 3,8 miljarder kronor ger en korrekt rapportering av ESA-tabell 28 till Eurostat. 1 Classification of the functions of the government, dvs. vilket ändmål som avses. 2 Indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster

5 5 (7) 12. Revidering av Pensionsmyndigheten i Finansräkenskaperna avseende åren Förbättringar avseende åren är redan införda och har baserats på en genomgång av årsredovisningar och förbättring av kvartalsmönster för vissa tillgångar och skulder. Motsvarande görs nu för åren Påverkar bruttoskulden samt Finansräkenskapernas 13. Extraordinära utdelningar för kommunal förvaltning ses över och revideras vid behov. Uppgifter i Finansräkenskaperna ska harmoniseras med övriga Nationalräkenskaperna samt årets resultat för åren Ingen påverkan på bruttoskulden, men påverkar Finansräkenskapernas 14. Inom kommunal förvaltning flyttas poster från periodiseringar till lån i Finansräkenskaperna för åren 2012 och framåt. Även justeringar av mer beräkningsteknisk karaktär. Ingen påverkan på bruttoskulden, men påverkar Finansräkenskapernas 15. Införande av Finansräkenskapsprojektet avseende avstämning av år och kvartal för perioden Resultatet medför revideringar för statlig förvaltning, kommunal förvaltning samt sociala trygghetsfonder. Påverkar bruttoskulden samt Finansräkenskapernas

6 6 (7) 16. Eurostat anser inte att personskada (PSA) eller tjänstegruppliv (TGL) uppfyller kriterierna för att betraktas som temporär dödsfallsförsäkring (då ersättning betalas ut baserat på att händelse inträffat och inte annars) och därmed bör PSA/TGL ses som skadeförsäkring. I Nationalräkenskaperna bokförs nu PSA/TGL som livförsäkring vilket innebär att PSA/TGL istället ska flyttas till att redovisas som skadeförsäkring. Beroende på om PSA/TGL betraktas som fonderade/ofonderade ska de bokföras på olika finansiella instrument (poster). 17. Kommunernas medfinansiering till statlig infrastruktur ses över. Kommunerna kan sedan 1 mars 2009 välja hur de ska redovisa bidraget till statlig infrastruktur, dvs. om de ska kostnadsföra bidraget direkt eller om de vill dela upp beloppet på x antal år. Till följd av att uppgifter från statliga Trafikverket styr beräkningarna uppstår en skillnad mot vad kommunerna själva redovisar vilket måste hanteras. Förändringen försämrar kommunernas sparande eftersom dagens hantering är felaktig. Gäller fr.o.m. år 2009 och framåt. Revideringarna måste sedan harmoniseras med Finansräkenskaperna. Påverkar finansiellt sparande. 18. De spektrumfrekvenser (2x10MHz/1,8GHz) som såldes under slutet av 2011 kommer att flyttas från kvartal fyra 2011 till kvartal ett Det beror på att spektrumfrekvenser ska bokföras vid startdatum för licenserna och inte vid tidpunkten för betalning efter vunnen auktion. I normalfallet är dock tilldelningsdatum och startdatum för att ta frekvenserna i anspråk desamma men i detta fall var det inte så utan den nya licensperioden för mobiloperatörerna försköts ett kvartal. Både start- och slutdatum. Påverkar finansiellt sparande, men ren flytt mellan två år. Ingen påverkan på bruttoskuld, men påverkar Finansräkenskapernas

7 7 (7) Publicering av reviderade uppgifter Utfallet av de reviderade beräkningarna av offentliga finanser publiceras i samband med ordinarie NR-beräkningar av kvartal 2, dvs. i september Inkomster, utgifter och finansiellt sparande utifrån reala NR:s perspektiv publiceras den 14 september Finansiella tillgångar och skulder enligt finansräkenskaperna publiceras den 22 september Kontaktpersoner: Johan Norberg Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar Avdelningen för nationalräkenskaper Statistiska centralbyrån ÖREBRO (fr.o.m : ) johan.norberg@scb.se Katarina Johansson Finans- och sektorräkenskaper Avdelningen för nationalräkenskaper Statistiska centralbyrån Box STOCKHOLM (fr.o.m : ) katarina.johansson@scb.se