Mötesnoteringar från PTS arbetsgruppmöte om 90-serien

Transkript

1 DATUM 4 december 2006 Mötesnoteringar från arbetsgruppmöte om 90-serien Datum: Torsdagen den 16 november, 2006 Plats:, Birger Jarlsgatan 16, Stockholm Deltagarlista: Se bilaga 1 1. Bakgrund Idag är det enbart TeliaSonera som har tillgång till 90-serien (förutom 90000). I 90- serien finns korta nummer vilka är attraktiva för många tjänsteleverantörer på marknaden. TeliaSonera använder dessa nummer till olika typer av tjänster som t.ex. kundtjänst. Eftersom inte alla tjänsteleverantörer har möjlighet att använda nummer ur 90-serien kan det inte anses konkurrensneutralt. Myndigheten ska därför se över 90- serien dels för att se hur den kan göras tillgänglig för andra tjänsteleverantörer och dels för vilka tjänster den bör användas till. Arbetet med att se över 90-serien har börjat med att en rapport tagits fram där man bl.a. tittar på hur det ser ut idag i Sverige och hur det ser ut i andra länder. Dessutom presenteras två alternativa lösningar som kan ses som underlag för en vidare diskussion om hur 90-serien ska användas. Rapporten finns på webbsida serien.pdf. Arbetet kommer att utföras i en arbetsgrupp med aktörer på marknaden. Arbetsgruppen ska arbeta fram ett förslag på hur 90-serien ska användas fortsättningsvis. 2. Inledning Susanne Lindström-Chennell redogjorde för rapportens olika delar, se bilaga 2. Förutom rapporten presenterades också ett antal frågeställningar: o Vilka tjänster ska 90-serien användas till? o Ska nuvarande nummer behållas? o Ska 90-serien göras tillgänglig för företag och myndigheter? o Vilka avgifter för numren ska finnas? POSTADRESS Box 5398, Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON FAX E-POST pts@pts.se WEBBADRESS

2 o Hur långa bör dessa nummer vara? o Ska nummerlängden vara variabel? o Kan gemensamma servicenummer vara en lösning? o Ska betalteletjänster finnas i 90-serien? o Tilldelningsprinciper, hur bör de se ut? o Ska översyn av göras i samband med det här arbetet? 3. Vilka tjänster ska 90-serien användas till? Synpunkter som framkom: - Det är viktigt att ta ställning till vilka tjänster som bör läggas i 90-serien respektive i 11-serien. Liknande tjänster bör inte finnas i både 90- och 11- serien. - Informationstjänster (allmännyttiga) är lämpliga för 90-serien. - Enbart seriösa tjänster bör finnas. - Avgränsningar ska kunna göras. - Informationsnummer (icke akut) vid t.ex. naturkatastrofer kanske bör ligga i 11-serien. - Ska kundtjänstnummer finnas i 90-serien kanske även företag och myndigheter kan vara intresserade av det. - Grupperingar av tjänster inom 90-serien är inte så effektivt utnyttjande av serien. Blir en grupp full kan det vara svårt att hitta nya resurser för just den tjänsten. 4. Ska nuvarande nummer behållas? Även om det fanns invändningar mot att TeliaSonera skulle kunna behålla sina nuvarande nummer var det ingen som starkt motsade sig det. Vilka fördelar kommer det att innebära för TeliaSonera? Finns det andra nummer som inte används idag som också kan anses attraktiva? Även 5. Ska 90-serien göras tillgänglig för företag och myndigheter? Ska 90-serien endast kunna användas av operatörer eller ska den även göras tillgänglig för myndigheter och företag? Den norska modellen diskuterades, se punkt 15, där man har avsatt 8000 nummer som den norska Post- och telemyndigheten tilldelar direkt till den som tillhandahåller tjänsten. Numren är inte enbart till för operatörer utan tjänstetillhandahållare, företag och organisationer har möjlighet att ansöka om nummer. Den norska modellen ansågs intressant och kommer att titta vidare på hur den ser ut till nästa möte. 7. Vilka avgifter för numren ska finnas? Under den här punkten diskuterades om avgifterna för numren ska vara olika beroende på t.ex. hur attraktivt numret är eller vilken typ av tjänst som avses med numret. Det ansågs att det bör finnas möjlighet till differentierade avgifter på numren. Även samtalstaxa togs upp här. Den allmänna uppfattningen var att normal samtalstaxa bör gälla för dessa nummer. 8. Hur långa bör dessa nummer vara? Den generella uppfattningen på mötet var att nummerlängden på fem siffror bör behållas. Det skulle innebära att 90-serien ger totalt 1000 nummer.

3 9. Ska nummerlängden vara variabel? Eftersom mötesdeltagarna ansåg att nummerlängden bör vara fem siffror diskuterades om det skulle vara lämpligt att avsätta en del av 90-serien för möjlig användning med längre nummerlängd. Uppfattningen var att alla nummer bör vara femsiffriga men att man skulle kunna avsätta någon del för framtida bruk med ev. längre nummerlängd. 10. Kan gemensamma servicenummer vara en lösning? Idag är 90-serien nåbar från alla nät även om olika samtalstaxor gäller beroende på om slutkunden ringer från TeliaSoneras nät eller från ett annat nät. Om gemensamma (harmoniserade) servicenummer introduceras skulle det innebära att ett nummer enbart blir nåbart från det egna nätet. Om t.ex används för kundtjänst hos alla operatörer skulle det inte vara möjligt att ringa TeliaSoneras kundtjänst på om man befinner sig i Tele2 s nät. Även alternativet att använda sig av ett gemensamt nummer till kundtjänst där man sedan genom röststyrning ska kunna nå sin operatörs kundtjänst diskuterades. Flera ansåg att det skulle kunna bli problematiskt att organisera och bekosta det hela. Vidare diskuterades även möjligheten att via * prefix nå sin egen operatörs kundtjänst. Mötet kom fram till att man bör titta mer på en annan lösning än harmoniserade servicenummer. 11. Ska betalteletjänster finnas i 90-serien? Frågan om 90-serien ska användas för betalteletjänster diskuterades. Bl.a. diskuterades det om nummer till välgörenhetsinsamlingar bör ligga i 90-serien som betalsamtal. Uppfattningen på mötet var den att 90-serien inte ska användas för betalteletjänster. För att behålla den seriositet som korta nummer har bör inte betalteletjänster läggas i nummerserien. När det gäller massanropstjänster vid t.ex. välgörenhetsgalor bör inte heller de läggas i 90-serien. 099 är idag avsatt för massanropstjänster och används för insamling till bl.a. välgörenhet vid TV-galor. Samtalstaxor bör vara normala taxor och ej förhöjda. 12. Tilldelningsprinciper, hur bör de se ut? Frågan diskuterades inte så mycket utan det konstaterades att tilldelningsprinciper måste arbetas fram. 13. Ska översyn av göras i samband med detta arbete? Nils Weidstam (NW Consulting AB) redogjorde för de samtalsmätningar som har gjorts på Resultatet från mätningarna visade på att fler samtal än förväntat rings på 90000, ca samtal per vecka. Det går inte utifrån dessa mätningar att se hur många samtal som kommer från allmänheten och hur många som kommer från SOS Alarms egen personal då numret används för att transportera samtal mellan larmcentraler. För att ta reda på det så krävs en ny mätning. Om det visar sig att går att avveckla nu så kommer förmodligen numret behöva ligga vilande under en längre period vilket betyder att inte kommer att kunna ta det i bruk för annan användning på mycket lång tid. Mötet kom fram till att det inte är lämpligt att ta med i detta arbete.

4 14. Tillgänglighet från utlandet Det diskuterades om 90-serien bör vara tillgänglig från utlandet. Vill man kunna nå 90- serien från utlandet måste man slå +46Rno90XXX. Ett riktnummer måste alltså läggas till. 15. Den norska modellen Som tidigare nämnts så har man i Norge, förutom korta nummer som börjar med 1, även avsatt 8000 nummer i nummerserierna Dessa 8000 nummer tilldelas av norska Post- och telemyndigheten direkt till den som erbjuder tjänsten. Dessa nummer får inte ha en högre taxa än normal samtalstaxa. Innehavaren av numret bestämmer vilken tjänst det ska användas till och kan behålla numret vid ett byte av tjänst. Vidare kan numret användas för kommersiella tjänster i samband med marknadsföring och försäljning. Numren kan också överlåtas mellan tjänstetillhandahållare. Avgifterna för numren är differentierade beroende vilken tjänst det används till. Avgifter för icke-kommersiell allmännyttig användning av servicenummer är satt till en speciellt låg avgift. Mötesdeltagarna ansåg att det skulle vara intressant att titta mer på den norska modellen. 16. Vidare arbete, upplägg Inför nästa möte ska ta reda på mer om hur den norska modellen fungerar och hur deras tilldelningsprinciper ser ut. Det ska ses som ytterligare underlag för arbetet med att ta fram en svenska modell. 17. Nästa möte Nästa möte hålls på, Birger Jarlsgatan 16, Stockholm torsdagen den 18 januari kl Vid anteckningarna Susanne Lindström-Chennell

5 Deltagarlista Nils Weidstam Gustaf Ehrner Alberto Tito de Morais Hans-Olof Johansson Gunnar Karlberg Bo Martinsson Joakim Strålmark Susanne Lindström-Chennell NW Consulting AB Tele2 Sverige AB TeliaSonera Sverige AB TeliaSonera Sverige AB Telus Sverige AB Bilaga 1