Dnr 2015:1209

Transkript

1 Dnr 2015:1209 Särredovisa de offentligfinansiella effekterna åren av att: 1) helt avskaffa värnskatten, 2) sänka den statliga skatten i det första steget a) från 20 till 15 procent, b) från 20 till 10 procent, 3) höja den första skiktgränsen för statlig skatt med 2000 kronor 4) höja den första skiktgränsen för statlig skatt med 5000 kronor 5) höja den första skiktgränsen för statlig skatt med 2000 kronor samt sänka den statliga skatten i det första steget till 15 procent, 6) höja den första skiktgränsen för statlig skatt med 2000 kronor samt sänka den statliga skatten i det första steget till 10 procent. 7) höja den första skiktgränsen för statlig skatt med 5000 kronor samt sänka den statliga skatten i det första steget till 15 procent 8) höja den första skiktgränsen för statlig skatt med 5000 kronor samt sänka den statliga skatten i det första steget till 10 procent. Redovisa i kronor och andel av disponibel inkomst hur reformerna påverkar inkomstfördelningen mellan män och kvinnor. Den nedre och övre skiktgränsen avser gränserna för uttag av statlig inkomstskatt. Vid beskattningsbara inkomster högre än den nedre skiktgränsen ( kronor, 2015) utgår statlig skatt med 20 procent. Överstiger den beskattningsbara inkomsten den övre skiktgränsen ( kronor) utgår statlig skatt med 25 procent. 1 1 Skatteverket (2015), Skiktgränser, webbplatsen besökt

2 Beskattningsbar inkomst är fastställd förvärvsinkomst minskat med grundavdrag (och sjöinkomstavdrag i förekommande fall). I inkomstskattelagen anges skiktgränsernas belopp för ett visst beskattningsår (basår). De följande beskattningsåren bestäms skiktgränserna genom en omräkning som baserar sig på förändringen av det allmänna prisläget plus två procentenheter. Beloppet avrundas nedåt till närmaste jämna hundratal kronor. I tabell 1 redovisas de skiktgränserna för perioden i mikrosimuleringsmodellen FASIT. Tabell 1: Skiktgränser år i mikrosimuleringsmodellen FASIT v3, kronor. Källa: SCB. Nedre skiktgräns Övre skiktgräns Brytpunkter För att få motsvarande gräns i termer av fastställd förvärvsinkomst, måste hänsyn tas till grundavdrag (och i förekommande fall sjöinkomstavdrag). För 2015 uppgår den nedre brytpunkten till kronor och den övre brytpunkten till kronor. I tabell 2-9 redovisas den offentligfinansiella effekten av att sänka den statliga inkomstskatten enligt uppdragsgivarens förslag. Beräkningen av de offentligfinansiella effekterna är gjord med hjälp av Statistiska Centralbyråns (SCB) mikrosimuleringsmodell FASIT. Modellen är statisk och tar inte hänsyn till eventuella beteendeförändringar som ändrad beskattning kan medföra, t ex i form av förändrat arbetsutbud och ökad konsumtion: det är sannolikt att större förändringar skulle ha en relativt omfattande inverkan på detta. Beräkningarna bygger på SCB:s registerbaserade urval STAR för 2013, framskrivet till respektive år med avseende på befolkning, ekonomi och gällande regler.

3 Tabell 2: Offentligfinansiell kostnad för att helt ta bort värnskatten (förslag 1), , miljarder kronor. Staten -5,6-5,9-6,0-6,0 varav statlig inkomstskatt -5,6-5,9-6,0-6,0 över andra skiktgränsen -5,6-5,9-6,0-6,0 Totalt -5,6-5,9-6,0-6,0 Tabell 3a: Offentligfinansiell kostnad för att sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 15 procent (förslag 2a), , miljarder kronor. Staten -12,1-12,6-12,9-12,9 varav statlig inkomstskatt -12,1-12,6-12,9-12,9 över första skiktgränsen -12,1-12,6-12,9-12,9 Totalt -12,1-12,6-12,9-12,9 Tabell 3b: Offentligfinansiell kostnad för att sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 10 procent (förslag 2b), , miljarder kronor. Staten -24,2-25,2-25,7-25,9 varav statlig inkomstskatt -24,2-25,2-25,7-25,9 över första skiktgränsen -24,2-25,2-25,7-25,9 Totalt -24,2-25,2-25,7-25,9

4 Tabell 4: Offentligfinansiell kostnad för att höja den första skiktgränsen med kronor (förslag 3), , miljarder kronor. Staten -0,5-0,5-0,5-0,4 varav statlig inkomstskatt -0,5-0,5-0,5-0,4 över första skiktgränsen -0,5-0,5-0,5-0,4 Totalt -0,5-0,5-0,5-0,4 Tabell 5: Offentligfinansiell kostnad för att höja den första skiktgränsen med kronor (förslag 4), , miljarder kronor. Staten -1,2-1,2-1,1-1,1 varav statlig inkomstskatt -1,2-1,2-1,1-1,1 över första skiktgränsen -1,2-1,2-1,1-1,1 Totalt -1,2-1,2-1,1-1,1 Tabell 6: Offentligfinansiell kostnad för att höja den första skiktgränsen med kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 15 procent (förslag 5), , miljarder kronor. Staten -12,4-12,9-13,2-13,3 varav statlig inkomstskatt -12,4-12,9-13,2-13,3 över första skiktgränsen -12,4-12,9-13,2-13,3 Totalt -12,4-12,9-13,2-13,3

5 Tabell 7: Offentligfinansiell kostnad för att höja den första skiktgränsen med kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 10 procent (förslag 6), , miljarder kronor. Staten -24,4-25,4-25,9-26,1 varav statlig inkomstskatt -24,4-25,4-25,9-26,1 över första skiktgränsen -24,4-25,4-25,9-26,1 Totalt -24,4-25,4-25,9-26,1 Tabell 8: Offentligfinansiell kostnad för att höja den första skiktgränsen med kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 15 procent (förslag 7), , miljarder kronor. Staten -12,9-13,5-13,7-13,8 varav statlig inkomstskatt -12,9-13,5-13,7-13,8 över första skiktgränsen -12,9-13,5-13,7-13,8 Totalt -12,9-13,5-13,7-13,8 Tabell 9: Offentligfinansiell kostnad för att höja den första skiktgränsen med kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 10 procent (förslag 8), , miljarder kronor. Staten -24,7-25,7-26,3-26,4 varav statlig inkomstskatt -24,7-25,7-26,3-26,4 över första skiktgränsen -24,7-25,7-26,3-26,4 Totalt -24,7-25,7-26,3-26,4

6 I tabell redovisas hur förslagen påverkar kvinnor och mäns disponibla inkomst. Indelningen omfattar endast personer 20 år eller äldre, som har vistats i Sverige under hela året, och har en bruttoinkomst som överstiger noll kronor. Även beräkningarna i denna del är utförda i SCB:s FASIT-modell, på STARurvalet. I tabellerna redovisas nettoeffekterna av föreslagna ändringar. avser här effekter efter skatter, avgifter samt transfereringar. Ett negativt tecken innebär att erna minskar medan det motsatta gäller vid ett positivt tecken. I tabellen framgår även hur stor andel av kvinnor och män, samt en genomsnittlig ökning i kronor. Observera att denna genomsnittliga ökning gäller endast de personer i gruppen av höjningen. Tabell 10: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att helt ta bort värnskatten (förslag 1), år ökning för de (kr) Kvinnor 1,9 % 2,4 % Män 2,1 % 7,8 % Tabell 11a: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 15 procent (förslag 2a), år Kvinnor 1,7 % 9,4 % Män 2,1 % 22,7 %

7 Tabell 11b: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 10 procent (förslag 2b), år Kvinnor 3,4 % 9,4 % Män 4,1 % 22,7 % Tabell 12: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att höja den första skiktgränsen med kronor (förslag 3), år Kvinnor 0,1 % 9,4 % 400 Män 0,1 % 22,7 % 400 Tabell 13: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att höja den första skiktgränsen med kronor (förslag 4), år Kvinnor 0,2% 9,4% 980 Män 0,2% 22,7% 980 Tabell 14: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att höja den första skiktgränsen med kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 15 procent (förslag 5), år Kvinnor 1,8 % 9,4 % Män 2,1 % 22,7 %

8 Tabell 15: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att höja den första skiktgränsen med kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 10 procent (förslag 6), år ökning för de (kr) Kvinnor 3,5 % 9,4 % Män 4,2 % 22,7 % Tabell 16: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att höja den första skiktgränsen med kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 15 procent (förslag 7), år ökning för de (kr) Kvinnor 1,9 % 9,4 % Män 2,2 % 22,7 % Tabell 17: Fördelningseffekter för kvinnor och män av att höja den första skiktgränsen med kronor samt sänka den statliga inkomstskatten över den första skiktgränsen från 20 till 10 procent (förslag 8), år Kvinnor 3,5 % 9,4 % Män 4,2 % 22,7 % Om de ovan redovisade effekterna ska användas i en budgetmotion som sammanställs i Riksbudget kan nedanstående tabell fungera som ett stöd. I tabellen redovisas effekterna från förslag 1 (tabell 2 ovan) summerade på de excelblad och de poster i Riksbudget av förändringen. För de olika alternativen 2-8 förs motsvarande uppgift/belopp in på respektive rad.

9 Tabell 18: Förslagens effekter i tabell 3 summerade på poster i Riksbudget, miljoner kronor Blad Utg. Utgiftsområden och anslag Blad Ink. Inkomsttitlar 1111 Statlig inkomstskatt Blad Tak-saldo-sparande