Kostnader för assistansersättningen (LASS)
|
|
- Per-Erik Lundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kostnader för assistansersättningen (LASS) Analys av utvecklingen
2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar och andra former av uppföljning av lagstiftning, verksamheter, resurser mm som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den kan utgöra underlag för myndighetens ställningstaganden och ingå som en del i större uppföljningar och utvärderingar av t.ex. reformer och fördelning av stimulansmedel. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. Artikelnr Publicerad maj 27 2
3 Förord Den 1 januari 1994 trädde lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS) ikraft. Sedan dess har både antalet personer som beviljats assistansersättning, antalet beviljade timmar och kostnaderna ökat kraftigt. Flera uppföljningar och utredningar har analyserat orsakerna till utvecklingen och har gett förslag på lagändringar för att dämpa utvecklingen. Syftet med denna rapport är att beskriva assistansersättningens kostnadsutveckling och försöka förklara orsakerna bakom den kraftiga ökningen. Som underlag används nyframställda registeruppgifter från Försäkringskassan. Rapporten ingår som ett underlag till Socialstyrelsens projekt att beskriva de samhällsekonomiska effekter av assistansersättningen. Uppgifterna som används i rapporten är framtagna genom ett samarbete mellan Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Det är första gången som periodiserade kostnader och ersatta timmar studeras. De tidigare studierna har studerat utbetalningar och beviljade timmar. Rapporten har skrivits på uppdrag av LSS-kommittén (tidigare Assistanskommittén) av Matilda Hansson vid socialtjänstavdelningens ekonomiska sekretariat. Värdefulla synpunkter har lämnats av Karin Mossler också vid ekonomiska sekretariatet och av Peter Brusén och Ulla Clevnert vid enheten för handikappfrågor. Åsa Börjesson Avdelningschef Socialtjänstavdelningen 3
4 4
5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Inledning 9 Lagen om assistansersättning 1 Ändringar i LASS Bättre kostnadskontroll och besparingar 11 Schablonbelopp och de 2 första timmarna 11 Assistansersättning till äldre 11 Assistansersättningen idag 13 Jämn fördelning mellan könen 14 Variationer i åldersgrupperna 16 Kostnadsutvecklingen och dess orsaker 19 Lagändringarnas påverkan 19 Oförändrade kostnader vid skärpt 2 bedömning av assistansersättning till barn och unga 2 Införandet av schablonersättningen dämpade kostnadsökningen 21 Äldres inträde i assistansersättningen ökade kostnaderna 22 Ökning av antal personer men antalet nya är konstant 24 Framtida ökning av antal personer 26 Fler ersatta timmar per person 27 Timersättningen en dämpande faktor 29 Få personer med förhöjd ersättning 31 Nya personer lägre kostnader 32 Få grupper stod för stora delar av kostnaderna 33 Dubbel assistans 36 Vad har påverkat kostnadsutvecklingen? 37 Lagändringarnas påverkan relativt liten 37 Förändring i antal personer och antal timmar har påverkat 38 Dubbel assistans står för en relativt stor del av kostnaderna och andelen ökar 39 Ökningen av antal barn med assistansersättning påverkar kostnaderna i mindre omfattning 4 Slutsatser 42 Referenser 44 Metod- och definitionsbilaga 45 Tabell- och figurbilaga 48 5
6 6
7 Sammanfattning Assistansersättningen har haft en kraftig kostnadsutveckling sedan den infördes Kostnaderna har ökat från 3,3 miljarder kronor till 14,3 miljarder kronor i 25 års priser, vilket är en ökning med 33 procent. Kostnadsökningen, i kronor räknat, har i huvudsak avsett assistansersättning till personer i åldern 4-59 år samt 6 år och äldre i personkrets 3 samt personer i åldern 2-39 år i personkrets 1. Kostnaderna för assistansersättning till personer i personkrets 2 har ökat minst. En anledning till att kostnaderna har ökat är att antalet personer som får assistansersättning har ökat. Mellan 1994 och 25 ökade antalet personer med 13 procent, från 6 2 personer till 14 5 personer. Ökningen har varit i stort sett proportionell för personkretsar, kön och åldersgrupper. Från 1996 har personer tillkommit varje år. Cirka 6-8 personer har upphört med assistansersättningen varje år från Det finns också ett litet antal personer som varje år gör uppehåll i assistansersättningen eller som kommer tillbaka efter ett uppehåll. En beräkning med hänsyn till demografiska förhållanden och det faktum att fler äldre omfattas av assistansersättningen visar att antalet personer kommer att öka även i framtiden. En annan orsak bakom kostnadsökningen är att antalet ersatta timmar per person har ökat. Timmarna har i stort sett dubblerats mellan 1994 och 25. Den största ökningen i antalet ersatta timmar har skett bland personer som har haft assistansersättning under mer än ett år. Under det första året som en person har assistansersättning är antalet ersatta timmar relativt lågt och har ökat relativt lite. Kostnaderna beror inte enbart på antal personer och antal timmar per person. De beror också på den ersättning som ges för respektive assistanstimme. Timersättningen har haft en dämpande effekt på kostnaderna då den i fasta priser har minskat något under hela perioden Från och med att schablonersättningen infördes i september 1997 kan personer också få förhöjd ersättning. Det är en relativt liten andel (6 procent, 25) som har förhöjd timersättning. Personer som har förhöjd ersättning har i regel också fler ersatta timmar per person men detta påverkar inte kostnaderna i någon större utsträckning eftersom det är så få som har förhöjd ersättning. Andelen med förhöjd ersättning ökar dock vilket kommer att påverka de framtida kostnaderna. Den lagändring som påverkat kostnaderna mest och som även i framtiden kommer att påverka kostnaderna är införandet av assistansersättning för personer äldre än 65 år. Knappt 1 procent av antalet personer med assistansersättning var 65 år eller äldre 25. Av de totala kostnaderna för assistansersättningen 25 kan cirka 8 procent hänföras till den lagändring som genomfördes 1 januari 21. I september 1997 infördes schablonersättningen som en besparingsåtgärd. Denna lagändring har sänkt kostnaderna med cirka 3 procent under 25. Lagändringarna har medfört relativt små kostnadsförändringar. 7
8 Omkring 9 procent av dem som har assistansersättning har i genomsnitt mer än 72 assistanstimmar per assistansmånad, dvs. de har dubbel assistans. Ytterligare personer kan ha dubbel assistans under en kortare tid vilket inte varit möjligt att studera i denna rapport. Den dubbla assistansen, dvs. det antal timmar som överstiger 72 timmar, står för cirka en femtedel av de totala kostnaderna. 8
9 Inledning Den 1 januari 1994 trädde lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS) ikraft. Detta innebar att personer med funktionshinder kunde få ersättning för personlig assistans. Ersättningen finansierades till en början helt av staten för att senare även delfinansieras av kommunerna. Allt fler personer med funktionshinder har fått assistansersättning. Under 1994 fick 6 2 personer assistansersättning för minst en månad, motsvarande antal 25 var 14 2 personer. Kostnaderna för assistansersättningen har också ökat under åren. Mellan 1994 och 25 ökade kostnaderna för assistansersättningen från 3,3 miljarder kronor till 14,3 miljarder kronor (25 års priser), vilket motsvarar en procentuell ökning med 33 procent. De kostnader som studeras i denna rapport är de kostnader som betalats ut för assistansersättning oavsett om kommunen eller staten är finansiär. Däremot ingår inte kommunernas kostnader för personer som har personlig assistans enligt LSS (ej LASS) eller vikariekostnader som kommunerna står för. Inte heller kostnaderna för Försäkringskassans administration ingår. Vad som ligger bakom ökningen av antal personer och kostnader har studerats tidigare i flera studier. Riksförsäkringsverket, nuvarande Försäkringskassan, har analyserat kostnadsutvecklingen i några rapporter. Den senaste rapporten var ett uppdrag från regeringen att analysera de bakomliggande orsakerna till de ökade utgifterna för assistansersättningen och redovisades 21. I rapporten konstateras att kostnadsökningen har varit en naturlig utveckling mot bakgrund av lagstiftningen och dess intentioner. Rapporten tar upp ett antal förklaringar till kostnadsökningarna, t.ex. att nya grupper har tillkommit, att assistansmottagarnas hälsotillstånd försämrats och fler medicinska komplikationer uppstått samtidigt som fler lever längre tack vare den medicinska utvecklingen, att kännedom om assistansersättningen och medvetenhet om och möjligheterna till ett aktivt liv har ökat, att förekomst av dubbel assistans ökar och att fler personer har eget boende. (1) Även i denna rapport är syftet att beskriva kostnadsutvecklingen och försöka förklara orsakerna bakom den. Rapporten ingår som en del i ett projekt att analysera de samhällsekonomiska effekterna av personlig assistans. Det som skiljer denna rapport från tidigare studier är att uppgifterna som beskrivs och analyseras är nyframställda uppgifter över assistansersättningens kostnader (periodiserade) och ersatta timmar (inte beviljade). Uppgifterna är framtagna genom ett samarbete mellan Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Rapporten inleds med en bakgrundsbeskrivning av vilka som omfattas av lagen om assistansersättning (LASS), de mer omfattande lagändringar som gjorts under perioden och vilka personer som fick assistansersättning under 25. Därefter beskrivs kostnadsutvecklingen och möjliga orsaker till denna. 9
10 Lagen om assistansersättning Personlig assistans regleras i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och i lagen (1993:389) om assistansersättning, LASS. Med personlig assistans avses enligt 9 2 LSS ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer till den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sina grundläggande behov. Till de grundläggande behoven räknas hjälp med personlig hygien, att klä på och av sig, hjälp vid måltider, hjälp att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den som har funktionshinder. Kommunen och staten, via Försäkringskassan, delar på ansvar och kostnad för personlig assistans och assistansersättning. Kommunen ansvarar för personer som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov upp till 2 timmar per vecka. Personer som behöver personlig assistans för sina grundläggande behov mer än 2 timmar per vecka kan få assistansersättning enligt LASS. Assistansersättningen ska täcka kostnaden för personlig assistans och det är Försäkringskassan som beslutar om och betalar ut ersättningen. Kostnaden för assistansersättningen delas dock mellan stat och kommun genom att kommunen ekonomiskt svarar för de 2 första timmarna av assistansersättningen. Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till personlig assistans för andra personliga behov. Exempel på sådana hjälpbehov kan vara att få hjälp att komma ut i samhället, att delta i fritids- och kulturella aktiviteter, att studera eller för att få eller behålla ett arbete. Syftet med personlig assistans, enligt förarbetena till LSS, är att ge den enskilde goda möjligheter till självbestämmande och inflytande över sin egen livssituation. Med personlig assistans kan den enskilde själv bestämma i vilka situationer och på vilket sätt samt av vem hjälpen ska ges. Rätten att välja vem som ska anordna assistansen slås fast och den enskilde kan välja att själv vara arbetsgivare för assistenterna, eller att kommunen, ett kooperativ eller ett assistansbolag är anordnare för den personliga assistansen. Den personliga assistansen är knuten till den assistansberättigade och inte till den verksamhet som han eller hon deltar i, något som underlättar för den assistansberättigade att, trots omfattande funktionshinder, leva ett självständigt och oberoende liv. För att ha rätt till assistansersättning enligt LASS krävs att man ingår i LSS personkrets. Personkretsen regleras i 1 LSS och avser personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 1
11 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Ändringar i LASS Under årens lopp har förändringar gjorts i både lagar, förordningar och allmänna råd. Vissa ändringar har troligen inte haft någon större inverkan på assistansersättningens kostnadsutveckling medan andra mer eller mindre har påverkat kostnaderna. I detta avsnitt beskrivs de mer omfattande förändringar som gjorts i LASS. Bättre kostnadskontroll och besparingar LASS började gälla 1 januari De första förändringarna av lagen trädde i kraft i juli 1996 med syfte att uppnå en bättre kostnadskontroll genom vissa besparingar inom assistansersättningen. Begränsningar gjordes när det gällde barn som ännu inte fyllt 16 år där man pekade på att vid bedömningen skulle vad som föll inom ramen för föräldraansvaret beaktas. Det reglerades även att assistansersättning inte ska lämnas för den tid som den funktionshindrade vistas i eller deltar i barnomsorg, skola eller daglig verksamhet. Lagen kompletterades också med att assistansersättning inte ska lämnas för sjukvårdande insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen. Regeringen beräknade att ändringarna skull innebära en minskning av de årliga kostnaderna för statlig assistansersättning med 215 miljoner kronor. (2) Schablonbelopp och de 2 första timmarna När LASS infördes beslutades om en högsta ersättning per timme för assistansersättning som sedan skulle uppdateras varje år. Den 1 september 1997 ändrades detta och ett schablonbelopp per timme infördes istället. Tidigare hade ersättningen per timme beräknats utifrån vad den funktionshindrade behövde för att täcka kostnaderna för den personliga assistenten. Nu fick alla samma ersättning per timme. Det infördes också ett undantag från schablonersättningen, dvs. om särskilda skäl förelåg kunde personen få upp till 12 procent högre ersättning än schablonbeloppet. (3, 4, 5) Senare samma år, den 1 november 1997, ändrades lagen igen. Denna gång innebar ändringen att kommunerna nu ekonomiskt skulle svara för assistansersättningen under de 2 första timmarna per vecka som beviljats. Tidigare hade staten finansierat hela assistansersättningen men kom nu att finansiera de timmar som översteg 2 timmar per vecka. (6, 7, 8) Regeringen beräknade att båda dessa ändringar skulle minska de statliga utgifterna med 1,4 miljarder kronor under (4) Assistansersättning till äldre Fram till och med 2 förlorade personer som fyllde 65 år rätten till assistansersättning. Den 1 januari 21 ändrades lagen vilket innebar att perso- 11
12 ner som hade assistansersättning och fyllde 65 år fick behålla assistansersättningen. Personer äldre än 65 år som inte tidigare haft assistansersättning har fortfarande ingen rätt till ersättningen och antalet assistanstimmar får inte utökas efter det att personen fyllt 65 år. (9, 1, 11) Tabell 1: Redogörelse av stora förändringar i LASS, Ikraftträdande Förändring 1 januari 1994 LASS börjar gälla 1 juli 1996 För barn -15 år ska föräldraansvaret beaktas i bedömningen av behov. Personlig assistans ska inte ges för den tid som personen vistas eller deltar i barnomsorg, skola eller daglig verksamhet. Personlig assistans ska inte ges för sjukvårdande insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen. 1 september 1997 Införande av schablonbelopp samt möjlighet till förhöjd ersättning upp till 12 procent om särskilda skäl föreligger. 1 november 1997 Delat ansvar mellan kommuner och stat införs. Kommunerna står för kostnaden för de första 2 timmarna. 1 januari 21 Personer som fyller 65 år får behålla sin assistansersättning. Källor: Lag (1993:389) om assistansersättning, Lag (1996:535) om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning, Lag (1997:564) om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning, Lag (1997:772) om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning, Lag (2:131) om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning. 12
13 Assistansersättningen idag Under 25 uppgick de totala kostnaderna för assistansersättningen till 14,3 miljarder kronor. Det motsvarar,5 procent av BNP eller 1 procent av kommunernas kostnader för socialtjänst samma år. Kostnaderna avsåg assistansersättning i totalt månader som fördelades på 14 5 personer. I genomsnitt fick de assistansberättigade cirka 87 kronor per månad och ersättningen täckte i genomsnitt 48 assistanstimmar per månad eller 97 timmar per vecka. Skillnaden mellan utbetalningar och kostnader Skillnaden mellan utbetalningar och kostnader beskrivs enklast genom ett exempel. Anta att en person får assistansersättning för mars månad. Utbetalningen sker dock under februari månad. Detta innebär att utbetalningen registreras i februari men kostnaden gäller för mars. Det är ingen skillnad på utbetalningar och kostnader om de sker inom den period som studeras, t.ex. ett år. Men skulle utbetalningen ske under ett annat år än vad kostnaden hänförs till kommer utbetalningarna och kostnaderna att skilja under en period. Detta hände t.ex. under de första åren med assistansersättningen, då en relativt stor del av assistansersättningen betalades ut 1995 trots att dessa utbetalningar avsåg 1994 års assistansersättning. Kostnaderna för 1994 översteg utbetalningarna vilket innebär att ökningen i utbetalningar är kraftigare än ökningen i kostnaderna. Cirka 6 procent av de personer som fick assistansersättning under 25 tillhörde personkrets 3. En tredjedel tillhörde personkrets 1 och 6 procent tillhörde personkrets 2. Fördelningen av kostnaderna såg ungefär ut som fördelningen av antalet personer. Personer per personkrets 25 2% 34% Kostnad per personkrets 25 1% 35% 58% 6% Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 Uppgift saknas 57% 7% Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 Uppgift saknas Figur 1: Fördelning av antal personer med assistansersättning och totala kostnader för assistansersättningen 25 efter personkrets, procent. 13
14 Kostnadsandelen i personkrets 1 och 2 är något större än andelen personer. Personerna i personkrets 2 svarade i genomsnitt för en högre månadskostnad än personer i de två andra personkretsarna, vilkas genomsnittliga månadskostnader ligger cirka 2 kronor lägre. Samma mönster syns för genomsnittligt antal ersatta timmar per månad. Personkrets 2 hade ett genomsnitt på 51 ersatta timmar per månad (121 timmar per vecka) och personkrets 3 hade 41 ersatta timmar per månad (95 timmar per vecka). Den genomsnittliga timersättningen var ungefär lika för alla personkretsar. Personkrets 1 och 2 har en något högre timersättning än personkrets 3 till följd av att andelen med förhöjd ersättning är högre. 12 Tusentals kronor Månadskostnad för assistans per person efter personkrets, Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 Uppgift saknas År Figur 2: Månadskostnad för assistansersättning per person 25 efter personkrets, tusentals kronor. Jämn fördelning mellan könen Assistansersättningen är relativt jämt fördelad mellan könen, 53 procent män och 47 procent kvinnor. Av kostnaderna avsåg 54 procent assistansersättning till män och 46 procent till kvinnor. Den genomsnittliga månadskostnaden avseende män är högre än den som avser kvinnor. Månadskostnaden för mäns assistansersättning var i genomsnitt 89 kronor under de månader de fick ersättning 25 jämfört med kvinnornas 85 kronor. I likhet med månadskostnaden hade också män i genomsnitt fler ersatta timmar per månad (417 timmar) än kvinnor (399 timmar). Däremot var det ingen skillnad mellan timersättningen (213 kronor 25) för män och för kvinnor. Könsfördelningen i respektive personkrets ser dock annorlunda ut. I personkrets 3 är könsfördelningen helt jämn. I personkrets 1 och 2 är 56 procent respektive 62 procent män och 44 procent respektive 38 procent kvinnor. Detta återspeglas också i kostnaderna. Männen svarade för högre kostnader och fler ersatta timmar per månad. 14
15 Personkrets 1 Personer per kön, 25 44% Personkrets 2 Personer per kön, 25 38% Personkrets 3 Personer per kön, 25 5% 56% 62% 5% Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Figur 3: Andel personer med assistansersättning per personkrets fördelat på kön 25, procent. Personkrets 1 Kostnader per kön, 25 43% Personkrets 2 Kostnader per kön, 25 36% Personkrets 3 Kostnader per kön, 25 49% 57% Kvinnor Män 64% Kvinnor Män 51% Kvinnor Män Figur 4: Andel totala kostnader för assistansersättning per personkrets fördelat på kön 25, procent. Trots den relativt jämna könsfördelningen totalt sett visas, genom en jämförelse med befolkningen, att män i de flesta åldersgrupper i högre utsträckning än kvinnorna hade assistansersättning. Undantaget är i åldrarna 5-64 år där en större andel kvinnor hade assistansersättning. 15
16 Promille 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Andel personer med assistansersättning av befolkningen per kön och åldersgrupp 25 Kvinnor Män -4 år 5-9 år 1-14 år år 2-24 år år 3-34 år år 4-44 år år 5-54 år år 6-64 år år 7-76 år Åldersgrupp Källa: Socialstyrelsens beräkningar på material från STORE, Försäkringskassan och befolkningsstatistik från Statistiska centralbyrån. Figur 5: Andel personer med assistansersättning av medelbefolkningen per kön och åldersgrupp 25, promille. Variationer i åldersgrupperna Under 25 var åldersgruppen 4-59 år den största både räknat i antal personer, 31 procent, och i kostnader, 34 procent. Men fördelningen är relativt jämn mellan åldersgrupperna. Den minsta åldersgruppen är personer i åldrarna -19 år som 25 var 21 procent och som svarade för 17 procent av kostnaderna. Personer per åldersgrupp 25 22% 21% Kostnader per åldersgrupp, 25 19% 17% 31% 26% 34% 3% -19 år 2-39 år -19 år 2-39 år 4-59 år 6-ω år 4-59 år 6-ω år Figur 6: Andel personer med assistansersättning och andel kostnader för assistansersättning per åldersgrupp 25, procent. Den genomsnittliga månadskostnaden för assistansersättningen skiljer sig åt mellan de fyra åldersgrupperna. Assistansersättningen för personer i åldern 2-39 år svarade i genomsnitt för den högsta månadskostnaden, 1 kronor. Åldersgruppen 4-59 år ligger dock inte långt efter, 92 kronor. De två grupper vars assistansersättning svarade för de lägsta genomsnittliga 16
17 kostnaderna är personer -19 år, 74 kronor, och personer 6 år och äldre, 78 kronor. Det genomsnittliga antalet ersatta timmar i månaden följer samma mönster. Personer i åldern 2-39 år hade i genomsnitt 467 ersatta timmar per månad (111 timmar per vecka) medan personer i åldern -19 år i genomsnitt hade 346 ersatta timmar per månad (82 timmar per vecka). Månadskostnad för assistansersättning per person Tusentals kronor efter åldersgrupp, år 2-39 år 4-59 år 6-ω år År Figur 7: Månadskostnad för assistansersättningen per person efter åldersgrupp 25, tusentals kronor. Åldern på de personer som hade assistansersättning varierar mellan personkretsarna. Personkrets 1 domineras av personer som är yngre än 4 år. I denna personkrets har ett stort antal barn och ungdomar assistansersättning. I personkrets 2 är ungefär hälften av personerna i åldern 4-59 år, en tredjedel är 6 år eller äldre. Resterande personer är i åldern 2-39 år. I personkrets 3 syns ett liknande mönster som för personkrets 2 men här finns även en lite större andel unga personer. Kostnadsfördelningen av assistansersättning följer i stort sett fördelningen av antal personer. Personkrets 1 Personer per åldersgrupp, 25 3% 15% 4% Personkrets 2 Personer per åldersgrupp, 25 1% 16% 31% Personkrets 3 Personer per åldersgrupp, 25 11% 32% 17% 42% -19 år 2-39 år 4-59 år 6-ω år 52% -19 år 2-39 år 4-59 år 6-ω år 4% -19 år 2-39 år 4-59 år 6-ω år Figur 8: Andel personer med assistansersättning per personkrets fördelat på åldersgrupp, 25, procent. 17
18 Personkrets 1 Kostnader per åldersgrupp, 25 16% 3% 33% Personkrets 2 Kostnader per åldersgrupp, 25 27% % 2% Personkrets 3 Kostnader per åldersgrupp, 25 28% 1% 2% 48% -19 år 2-39 år 4-59 år 6-ω år 53% -19 år 2-39 år 4-59 år 6-ω år 42% -19 år 2-39 år 4-59 år 6-ω år Figur 9: Andel totala kostnader för assistansersättning per personkrets fördelat på åldersgrupp, 25, procent. 18
19 Kostnadsutvecklingen och dess orsaker Kostnaderna för assistansersättningen har ökat under alla år från införandet Under 1994 uppgick kostnaderna till 3,3 miljarder kronor (i 25 års priser), under 25 var kostnaderna 14,3 miljarder kronor. Det innebär en ökning med 33 procent mellan 1994 och 25. Miljarder kronor Kostnad , 25 års priser År Figur 1: Totala kostnader för assistansersättning , 25 års priser, miljarder kronor. Alla kostnader är fastprisberäknade med 25 års priser för att få jämförbarhet över åren. Ytterligare information finns i Metod- och definitionsbilagan. Det finns flera orsaker bakom kostnadsutvecklingen. Några möjliga orsaker kommer att beskrivas och analyseras i de avsnitt som följer. Lagändringarnas påverkan Lagändringar kan få konsekvenser för kostnaderna. I några fall har syftet med lagändringen varit att minska kostnaderna medan andra lagändringar har haft andra syften men som ändå har påverkat kostnaderna. I detta avsnitt redovisas några av lagändringarna och deras eventuella påverkan på kostnaderna. Den första juli 1996 genomfördes en ändring som innebar att beslut om assistansersättning maximalt fick omfatta 6 månader mot tidigare 12 månader. Denna lagändring har troligen inte påverkat de totala kostnaderna men kan inverka på analysen av hur andra lagändringar har påverkat kostnaderna. 19
20 Den i särklass största kostnadsökningen, räknat i både kronor (25 års priser) och procent, skedde mellan 1994 och 1995 då de ökade med 1,6 miljarder kronor, en ökning med 48 procent. Denna ökning beror troligen på att insatsen personlig assistans och assistansersättning var nya stödformer som inte fick genomslag direkt. Detta kan även gälla för delar av Procent Kostnadsförändring År Figur 11: Årlig förändring av totala kostnader för assistansersättning , 25 års priser, procent. Oförändrade kostnader vid skärpt bedömning av assistansersättning till barn och unga Kostnadsökningarna under de följande åren var relativt små i jämförelse med de första åren. Den minsta ökningen, i procent räknat, skedde mellan 1996 och Detta skulle delvis kunna vara ett resultat av den lagändring som infördes i juli Lagändringen innebar att föräldraansvaret skulle beaktas vid bedömningen av assistansersättning för barn -15 år och att assistansersättning inte fick ges för tid i barnomsorg, skola eller daglig verksamhet. Kostnaden för assistansersättning till barn och unga, -15 år, var 1994 drygt 16 procent av de totala kostnaderna för assistansersättningen. Kostnadsandelen minskade fram till Sedan dess har kostnadsandelen legat stabil kring 11 procent av de totala kostnaderna. Minskningarna har framförallt skett i gruppen -6 år. De totala kostnaderna för assistansersättning till personer -15 år minskade med 4 procent mellan 1996 och 1997 vilket skulle kunna tyda på att lagändringen bidrog till en dämpad ökning av de totala kostnaderna. Förändringarna är dock inte statistiskt signifikanta vilket innebär att lagändringen troligen inte bidragit till kostnadsförändringen i någon större utsträckning. Liknande resultat ges om barn och ungdomar i skolåldern studeras. 2
21 Procent Kostnader för assistansersättning till personer -15 år av totala kostnader, , 25 års priser År Figur 12: Andel av totala kostnader för assistansersättningen till personer -15 år, , 25 års priser, procent. Införandet av schablonersättningen dämpade kostnadsökningen En annan orsak till den relativt sett mindre ökningen av de totala kostnaderna skulle kunna vara förändringen från en högsta ersättning till schablonbelopp som infördes 1 september För att studera om lagändringen hade någon effekt på kostnaderna har en jämförelse gjorts mellan den faktiska genomsnittliga timersättningen före och efter den 1 september 1997 då lagändringen trädde ikraft. Den genomsnittliga timersättningen fyra månader innan ikraftträdandet var cirka 224 kronor (i 25 års priser) medan den fyra månader efter var lägre, cirka 218 kronor. Om den genomsnittliga timersättningen för tiden innan ikraftträdandet används för perioden efter, ökar kostnaden för 1997 med 54 miljoner kronor. Detta skulle innebära att ökningen mellan 1996 och 1997 skulle ha varit 9 procent, dvs. ökat med ytterligare en procentenhet. Även efter 1997 har införandet av schablonersättningen troligen haft en dämpande effekt på kostnaderna. En annan uppskattning 1 av hur timersättningen skulle ha utvecklats om schablonersättningen inte hade införts har gjorts. Den beräknade timersättningen överstiger då den faktiska med 6-7 kronor varje år, vilket motsvarade 25 miljoner kronor 1998 och 43 miljoner kronor I uppskattningen har antagits att timersättningen för september 1997 var samma som för augusti 1997 i övrigt har den faktiska förändringen av timersättningen använts. 21
22 Kronor Genomsnittlig timersättning, , 25 års priser Faktisk timersättning Beräknad timersättning om inte schablon År Figur 13: Beräknad genomsnittlig timersättning om schablonersättningen inte hade införts jämfört med den faktiska genomsnittliga timersättningen, , 25 års priser, kronor. Om timersättningen vore högre ökar de totala kostnaderna om antal timmar hålls konstant. Med en ökning enligt dessa antaganden skulle kostnaderna vara 3 procent högre varje år från Kostnaderna för 1997 skulle vara ungefär 1 procent högre. Denna ökning motsvarar 6 miljoner kronor för 1997 och 43 miljoner kronor 25. Totala kostnader, , 25 års priser Miljarder kronor Beräknade kostnader om inte schablon Faktiska kostnader År Figur 14: Totala kostnader för assistansersättning samt totala kostnader om schablonersättningen inte införts, , 25 års priser, miljarder kronor. Äldres inträde i assistansersättningen ökade kostnaderna Den största ökningen av kostnaderna efter 1996 skedde mellan 2 och 21. Även mellan och var ökningen relativt stor. Detta är troligen resultatet av lagändringen som innebar att personer fick behålla sin assistansersättning även efter fyllda 65 år. Trots att denna lag- 22
23 ändring trädde i kraft januari 21 kan den även ha påverkat kostnaderna under 2 genom att fler personer som närmade sig 65 år fick assistansersättning eller att personer som närmade sig 65 år fick ett ökat antal timmar beviljat vilket därmed orsakade högre kostnader. Statistiken visar också att kostnaderna för gruppen 6-64 år har ökat kraftigt från 21, något som också kan vara ett resultat av lagändringen. Miljoner kronor 25 Förändring av totala kostnader för assistansersättning till personer 6-64 år , 25 års priser År Figur 15: Förändring av totala kostnader för assistansersättning till personer 6-64 år, , 25 års priser, miljoner kronor. Lagändringen som innebar en rätt till assistansersättning för personer än 65 år och äldre har ökat kostnaderna för assistansersättningen. Kostnaderna för personer 65 år och äldre uppgick 25 till 1,1 miljarder kronor vilket motsvarar 8 procent av de totala kostnaderna. Motsvarande andel 21 var 4 procent. Totala kostnader, , 25 års priser Miljarder kronor w år 64 år -63 år År Figur 16: Totala kostnader för assistansersättning fördelat på åldersgrupperna -63 år, 64 år samt 65-ω år, , 25 års priser, miljarder kronor. 23
24 Ökning av antal personer men antalet nya är konstant Eftersom lagändringarna inte har påverkat kostnaderna i någon större utsträckning måste det finnas andra orsaker till kostnadsökningen. En faktor är att antalet personer som får assistansersättning har ökat. Ökningen har varit kraftig (13 procent) men dock inte lika kraftig som kostnadsökningen (33 procent). Kostnaderna har ökat mer i procent än antal personer under hela perioden Procent Procentuell förändring av antal personer och totala kostnader, , 25 års priser Antal personer Kostnad År Figur 17: Procentuell förändring av antal personer och totala kostnader för assistansersättningen, , 25 års priser, procent. Det har varit en relativt jämn tillströmning av personer som har beviljats assistansersättning. Flest helt nya personer tillkom under 1995, drygt 1 8 personer, vilket troligen är en effekt av att insatsen personlig assistans och assistansersättningen var nya stödformer som inte fick genomslag i full skala under Sedan dess har antalet helt nya personer varit lägre. Fram till och med 2 har antalet nya personer varit relativt konstant, drygt 1 2 personer per år. Efter 2 ökade antalet något till runt 1 4 personer. Då antalet nya personer har varit relativt konstant under hela perioden har dessa procentuellt minskat över åren eftersom antalet personer totalt har ökat. Det innebär också att kostnaden per person har ökat under åren. 24
25 Antal personer Antal nya personer med assistansersättning, År Figur 18: Antal nya personer med assistansersättning, , antal personer. De personer som tidigare inte haft assistansersättning står för 4-7 procent av kostnaderna för assistansersättningen mellan Kostnader fördelat på nya respektive ej nya personer med Miljarder kronor assistansersättning, , 25 års priser Nya personer Ej nya personer År Figur 19: Totala kostnader fördelat på nya respektive inte nya personer med assistansersättning, , 25 års priser, miljarder kronor. Ett antal personer har också lämnat assistansersättningen varje år. Liksom för de personer som var helt nya har antalet som lämnat, dvs. de som inte har återvänt tidigare än 26, varit relativt konstant under perioden. Antalet har under perioden varierat mellan 6-8 personer, före 1997 var antalet dock lägre. Utöver de som är helt nya med assistansersättning och de som lämnat assistansersättningen finns en liten andel, mindre än 1 procent, som gör uppehåll med assistansersättningen eller som kommer tillbaka efter att ha haft ett uppehåll i assistansersättningen. Under 21 var det cirka 4 personer som återvände efter uppehåll, troligen som ett resultat av 25
26 att personer som tidigare haft assistansersättning även kunde få detta efter att de fyllt 65 år. Antal personer Antal personer som lämnat assistansersättning, År Figur 2: Antal personer som lämnat assistansersättningen, , antal personer. Framtida ökning av antal personer Antalet personer med assistansersättning kommer troligen att öka även fortsättningsvis. En anledning till detta är den lagändring som infördes 21 och som innebar att personer även efter 65 år får behålla assistansersättningen. En beräkning av hur antalet personer med assistansersättningen skulle kunna utvecklas om hänsyn tas till den demografiska utvecklingen och det faktum att fler äldre kommer att ha assistansersättning i framtiden redovisas nedan. I beräkningen har SCB:s befolkningsprognos för perioden använts. För personer -65 år har andelen personer baserats på antalet med assistansersättning för respektive ålder under föregående år. Antalet har sedan multiplicerats med den prognostiserade procentuella befolkningsförändringen för respektive ålder. En något annorlunda beräkning har gjorts för personer 66 år och äldre. Personer som inte hade assistansersättning då de fyllde 65 år kan inte få assistansersättning senare heller. Detta innebär att antalet personer som är 66 år och som får assistansersättning inte kan överstiga föregående års antal personer med assistansersättning som var 65 år. Beräkningen har baserats på föregående års antal personer som var 65 år och har sedan räknats upp med förändringen mellan respektive ålder och år 2. Med dessa antaganden skulle antalet personer som får assistansersättning öka med 13 procent mellan Observera att antalet personer troligen kommer att öka ytterligare eftersom ingen hänsyn har tagits till att andelen personer med assistansersättning av befolkningen ökar. 2 Exempel: Antal personer 65 år med LASS x ((befolkningsprognos 26, personer 66 år befolkningsprognos 25, personer 65 år) / befolkningsprognos 25, personer 65 år) 26
27 Antal personer med assistansersättning efter ålder Antal personer 25 samt uppskattat antal år 4 år 8 år 12 år 16 år 2 år 24 år 28 år 32 år 36 år 4 år 44 år 48 år 52 år 56 år 6 år 64 år 68 år 72 år 76 år 8 år Ålder Figur 21: Antal personer med assistansersättning 25 samt uppskattat antal personer 21 efter ålder, antal personer. Fler ersatta timmar per person En annan faktor som påverkar kostnaderna är antalet timmar som beviljas och hur många av dessa timmar som faktiskt används. Inte olikt kostnaderna och antal personer så har även antal ersatta timmar ökat under perioden. Det totala antalet ersatta timmar har ökat något mer (36 procent) än kostnaderna (33 procent) under perioden Mellan 1995 och 1999 samt mellan 22 och 24 ökade antalet ersatta timmar mer än kostnaderna Procent Procentuell förändring av totalt antal ersatta timmar och totala kostnader, , 25 års priser Antal timmar Kostnad År Figur 22: Procentuell förändring av totalt antal ersatta timmar och totala kostnader, , 25 års priser, procent. Antalet ersatta timmar har också ökat över tid. Under 1994 fick en person i genomsnitt 24 assistanstimmar i månaden (58 timmar per vecka) och motsvarande för 25 var 41 timmar per månad (97 timmar per vecka). Antalet ersatta timmar är generellt högre ju längre en person har haft assistansersättning. Ökningen i antal assistanstimmar har varit kraftigare för 27
28 personer som haft assistansersättning under en längre tid än den varit för nya personer. En person som fick assistansersättning för första gången 1994 hade i genomsnitt 24 timmar per månad medan motsvarande person 25 i genomsnitt hade 3 timmar per månad. Antal ersatta timmar i månaden per person, Antal timmar Totalt Under första året med LASS År Figur 23: Antal ersatta timmar i månaden per person totalt respektive under första året med assistansersättning, , antal timmar. Under hur lång tid en person har haft assistansersättning verkar vara en faktor som påverkar hur många timmar som ersätts. För personer som fick assistansersättning under 25 fick de som var nya 25 i genomsnitt ersättning för 3 timmar per månad medan de som funnits med sedan 1994 fick ersättning för i genomsnitt 46 timmar. Antalet timmar verkar stabiliseras efter ungefär 7 år med assistansersättning. Antal timmar 5 Antal ersatta timmar i månaden per person 25 efter tid med assistansersättning År med LASS Figur 24: Antal ersatta timmar i månaden per person 25 efter antal år med assistansersättning, antal timmar. 28
29 En fjärdedel av de personer som hade assistansersättning någon gång under 25 hade även haft assistansersättning någon gång under Knappt 1 procent av personerna fick assistansersättning 25 för första gången. Antal personer Antal personer med assistansersättning 25 efter tid med assistansersättning År med LASS Figur 25: Antal personer med assistansersättning 25 efter antal år med assistansersättning, antal personer. Timersättningen en dämpande faktor Kostnaderna för assistansersättningen beror också på hur den genomsnittliga timersättningen har utvecklats. I ett tidigare avsnitt har lagändringen gällande införandet av schablonersättning tagits upp. I detta avsnitt beskrivs timersättningens utveckling utifrån andra faktorer. Regelverket kring timersättningen har förändrats under perioden. I september 1997 infördes en schablonersättning som var lika för alla. I vissa fall kunde personer få förhöjd ersättning, denna fick vara högst 12 procent av schablonersättningen. Tidigare hade en högsta nivå beslutats vilken motsvarade den maximala ersättningsnivån från och med september Ersättningsnivån som beslutas av riksdagen har varje år minskat i fasta priser. Kronor 3 Beslutade ersättningsnivåer, , 25 års priser Högsta ersättningsbelopp Schablonersättning Maxersättning År Figur 26: Beslutad ersättningsnivå per timma , 25 års priser, kronor. 29
30 Även den faktiska genomsnittliga timersättningen har minskat. Den största minskningen skedde fram till Därefter har ersättningsnivån varit relativt jämn. Att ersättningsnivåerna var relativt höga i början av perioden beror på att en stor del fick den högsta ersättningen eller däromkring. När sedan schablonersättningen infördes i slutet av 1997 sänktes många timersättningar till schablonen vilken låg cirka 1 procent lägre än den högsta nivån. Från 1998 och framåt har den genomsnittliga nivån pendlat mellan kronor (i 25 års priser) men varit relativt stabil. Av detta kan konstateras att ersättningsnivån inte bidragit till kostnadsökningen utan snarare reducerat den. 25 Kronor Genomsnittlig timersättning , 25 års priser År Figur 27: Genomsnittlig timersättning, , 25 års priser, kronor. Andel personer med schablonersättning respektive högre Procent ersättning, % 8% 6% 4% 2% % Högre än "schablonersättning" "Schablonersättning" eller lägre År Figur 28: Andel personer med schablonersättning respektive högre ersättning 3, , procent. 3 En uppskattning av schablonersättning har gjorts för och har beräknats genom Högsta ersättningsbelopp/1,12. Schablonersättningen har för alla år räknats 1 kr högre än den fastställda ersättningen, detta för att justera för avrundningar i ursprungsmaterialet. 3
31 Få personer med förhöjd ersättning Andelen personer med förhöjd ersättning uppgick under 25 till 6 procent av samtliga personer med assistansersättning. Andelen är liten men har ökat något sedan 1998 (5 procent). Kostnadsandelen för personer med förhöjd ersättning är dock större. Under 1998 var andelen 8 procent och under 25 var den 11 procent. Det är ändå en relativt liten andel av de totala kostnaderna. Procent 1% 8% 6% Totala kostnader för personer med schablonersättning respektive med förhöjd ersättning, % 2% % Förhöjd ersättning Schablonersättning År Figur 29: Kostnadsandel för personer med schablonersättning respektive förhöjd ersättning, , 25 års priser, procent. Personer med förhöjd ersättning har fler ersatta timmar i genomsnitt än personer med schablonersättning under hela perioden Antal timmar Schablonersättning Förhöjd ersättning Antal ersatta timmar per person och år per typ av ersättningsnivå, År Figur 3: Antal ersatta timmar per år och person med schablonersättning respektive förhöjd ersättning, , antal timmar. 31
32 Nya personer lägre kostnader Kostnadsutvecklingen beror bland annat på antalet personer som får assistansersättning. Olika grupper kan dock påverka kostnaderna olika. I detta avsnitt studeras de personer som inte tidigare haft assistansersättning, dvs. de personer som är helt nya. I denna rapport redovisas en person som ny om personen inte tidigare haft assistansersättning. Detta skiljer sig från Försäkringskassans definition där antalet nybeviljade avser de personer som inte haft assistansersättning under de tre föregående månaderna. En jämförelse mellan de personer med assistansersättning som är nya och de som har haft assistansersättning tidigare visar att könsfördelningen är densamma i båda grupperna. Däremot är personkrets 1 underrepresenterad bland de nya personerna och personkrets 3 något överrepresenterad. Görs samma jämförelse när det gäller åldersgrupper visas en relativt kraftig underrepresentation bland nya personerna i åldern 2-39 år medan de i åldersgrupperna -19 år och 4-59 år är överrepresenterade. I åldern 6 år och äldre är andelen i respektive grupp relativt jämn. Andel nya personer efter åldersgrupp 25 22% 29% Andel ej nya personer efter åldersgrupp 25 22% 2% 35% 14% 31% 27% -19 år 2-39 år 4-59 år 6-ω år -19 år 2-39 år 4-59 år 6-ω år Figur 31: Andel personer, nya respektive ej nya, efter åldersgrupp, 25, procent. Månadskostnaden (25 års priser) för nya personers assistansersättning har ökat från 5 4 till 63 7 kronor per person mellan , en ökning med 26 procent. För personer som inte var nya har kostnaden varit högre och ökat från 62 5 kronor 1995 till 89 7 kronor 25, en ökning med 44 procent. 32
33 Tusentals kronor Månadskostnad för assistansersättning per ny respektive ej ny person, , 25 års priser Nya personer Ej nya personer År Figur 32: Månadskostnad för assistansersättning per ny respektive ej ny person med assistansersättning, , 25 års priser, tusentals kronor. Månadskostnaden för assistansersättningen per person tenderar att öka ju fler år som personen har haft assistansersättning. Den genomsnittliga månadskostnaden för assistansersättningen för personer som var nya under 25 var 63 7 kronor per person medan den uppgick till knappt 98 7 kronor för en person som haft assistansersättning sedan Utvecklingen av månadskostnaden följer utvecklingen av antal ersatta timmar per månad, se figur 24. Tusentals kronor Månadskostnad för assistansersättning per person efter antal år med assistansersättning, År med LASS Figur 33: Månadskostnad för assistansersättning per person efter antal år med assistansersättning, 25, tusentals kronor. Få grupper stod för stora delar av kostnaderna Det kan vara intressant att se vilka grupper som svarade för de största kostnaderna för assistansersättningen. I detta avsnitt studeras kostnaderna utifrån en indelning i personkrets och åldersgrupp. Mer detaljerade uppgifter om de olika grupperna finns i Tabell- och figurbilagan. I detta avsnitt har inte nå- 33
34 gon uppdelning på kön gjorts då förändringarna är relativt lika för kvinnor och män med assistansersättning, vilket gör att det inte påverkar slutsatserna. Kostnaderna för tre grupper uppgick till mer än hälften av kostnaderna 25. Den grupp vars assistansersättning, både 1994 och 25, stod för den största andelen av kostnaderna var personer i personkrets 3 i åldern 4-59 år. Under 1994 hade gruppen personer i personkrets 3 i åldern 2-39 år 2 procent av kostnaderna medan den under 25 endast hade 12 procent av kostnaderna. De övriga två grupper vars assistansersättning stod för en stor andel av kostnaderna 25 var personer i personkrets 1 i åldern 2-39 år och äldre, dvs. 6 år och äldre, i personkrets 3. Kostnadsfördelning per personkrets och åldersgrupp % 2% 7% 29% Kostnadsfördelning per personkrets och åldersgrupp 25 7% 7% 24% 6% 17% 2% 6% Personkrets 3, 4-59 år Personkrets 1, 2-39 år Personkrets 3, 6-ω år Personkrets 3, 2-39 år Personkrets 1, -19 år Personkrets 3, -19 år Personkrets 2, -ω år Personkrets 1, 4-ω år 13% 11% 12% 16% Personkrets 3, 4-59 år Personkrets 1, 2-39 år Personkrets 3, 6-ω år Personkrets 3, 2-39 år Personkrets 1, -19 år Personkrets 3, -19 år Personkrets 2, -ω år Personkrets 1, 4-ω år 17% Figur 34: Fördelning av totala kostnader för assistansersättning efter personkrets och åldersgrupp, 1994 och 25, procent. De största kostnadsförändringarna i kronor räknat har skett i personkrets 3 och i personkrets 1. Detta är ett resultat av att personkrets 3 är den största personkretsen med cirka 6 procent av personerna med assistansersättning och ungefär lika stor andel av kostnaderna. Även personkrets 1 stod för en relativt stor andel, en tredjedel av både personer och kostnader. Fördelningen har inte förändrats i någon större utsträckning under perioden. 34
35 Kostnadsförändring per personkrets och Miljoner kronor åldersgrupp, 25 års priser Pk1-19 år Pk år Pk1 4-ω år Pk2 -ω år Pk3-19 år Pk år Pk år Pk3 6-ω år Figur 35: Förändring av de totala kostnaderna för assistansersättning efter personkrets och åldersgrupp, , 25 års priser, miljoner kronor. Studeras de procentuella kostnadsförändringarna ges en lite annorlunda bild. Assistansersättningen för personer 4 år och äldre i personkrets 1 är den grupp som stått för de största procentuella förändringarna. Mellan 1994 och 25 ökade kostnaderna för assistansersättningen i denna grupp med 1 3 procent. De sammanlagda kostnaderna för assistansersättningen för denna grupp är dock små under hela perioden vilket gör att de inte påverkar de totala kostnaderna i någon större utsträckning. Procent 1 4 Kostnadsförändring per personkrets och åldersgrupp, 25 års priser Pk1-19 år Pk år Pk1 4-ω år Pk2 -ω år Pk3-19 år Pk år Pk år Pk3 6-ω år Figur 36: Procentuell förändring av totala kostnader för assistansersättning per personkrets och åldersgrupp, , 25 års priser, procent. 35
Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning
Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Ansökan 1 (Upphävd genom RFFS 2001:25). 2 (Upphävd genom RFFS 2001:25). 2 a Upphävd genom RFFS 2001:25). 3 (Upphävd
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad
Läs merKvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Läs merBegränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017 Februari 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till
Läs merStatsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Läs merBegränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Begränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017 April 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag
Läs merInformation om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under
Läs merAssistansersättning. Bakgrund. Aktuellt
Assistansersättning Bakgrund Assistansersättning är en ersättning för att bekosta personlig assistans för den som, på grund av stort och varaktigt funktionshinder, behöver hjälp med de grundläggande behoven
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015
FAKTAUNDERLAG Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015 Antalet inskrivna arbetslösa minskade under månaden Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras, om än i ett svagare tempo än tidigare.
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 15 maj 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2012 8 588 (9,1 %) 3 743 kvinnor (8,5 %) 4 845 män (9,7 %) 2
Läs merMöjlighet att leva som andra - ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) - svar till kommunstyrelsen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR STÖD OCH SERVICE TILL PER SONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2008-10-17 Handläggare: Maria Ek Telefon: 08-508 14 021 Till
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Läs merFler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015
2015-10-14 1 (6) Utbildning och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015 Sommaren 2015 erbjöd landets kommuner och landsting/regioner 84 000 unga en
Läs merVerksamhetsrapport 2010:01
Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse helår 28 och 29 samt tredje och fjärde kvartal 29 Verksamhetsrapport 21:1 VERKSAMHETSRAPPORT Kostnaden för försörjningsstöd ökar med 32 % mellan 28 och
Läs merkvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april 2014. ling.
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad 9 maj 2014 Peter Nofors, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2014 9 295 (6,1 %) 4 220 5 075 2 022 kvinnor (5,7 %) män (6,5
Läs merResultat av enkät till assistansberättigade
Bilaga 6 Resultat av enkät till assistansberättigade Resultaten i tabellerna i denna bilaga baseras på resultaten från den enkätundersökning Assistanskommittén låtit Statistiska Centralbyrån göra. Frågorna
Läs merUtredning av hyressättning i vård- och omsorgsboende för personer med funktionsnedsättning i Tyresö kommun
PM Tyresö kommun 2015-10-12 Socialförvaltningen 1 (7) Håkan Wramner Utredare Utredning av hyressättning i vård- och omsorgsboende för personer med funktionsnedsättning i Tyresö kommun 1 Inledning Ordförande
Läs merAnpassning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter löneutvecklingen inom yrkesområdet för arbetslösa
Med anledning av socialförsäkringsbalkens införande den 1 januari 2011 har redaktionella ändringar i form av bl.a. nya laghänvisningar beslutats i detta rättsliga ställningstagande (dnr 034638-2010). Anpassning
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad, 17 januari 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010 Antalet lediga platser fler än för ett år sedan Efterfrågan på arbetskraft
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Läs merBostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag
Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015 Antalet arbetslösa ökar för första gången på 20 månader om än
Läs merSå sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016
Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Om undersökningen...4 Sparbelopp...5 Sparkapital...6 Sparformer...7 Räkneexempel...8 2 Sammanfattning De föräldrar
Läs merHälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker
Hälsobarometern Första kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta maj 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Föräldrar
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1 100
Läs merNationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Läs merAntalet äldre - idag och imorgon
Bilaga 1 till Beslutsunderlag - hemsjukvårdsreformen PM. Antalet äldre - idag och imorgon Mikael Sonesson Statistik och Analys Regionförbundet Östsam Mailadress: mikael.sonesson@ostsam.se Tel: 13-262741
Läs merÄndrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner Maj 2016 Promemorians huvudsakliga innehåll Enligt lagen (2005:807) om ersättning
Läs merArbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län, men trenden är
Läs merKvalitet i äldreomsorgen. Resultat av en brukarundersökning 2012
Kvalitet i äldreomsorgen Resultat av en brukarundersökning Februari 2013 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av den femte brukarundersökningen inom äldreomsorgen, som genomfördes under september-oktober.
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs mer2015-08-13 Dnr 2015:1209
2015-08-13 Dnr 2015:1209 Särredovisa de offentligfinansiella effekterna åren 2016-2019 av att: 1) helt avskaffa värnskatten, 2) sänka den statliga skatten i det första steget a) från 20 till 15 procent,
Läs merBefolkningsprognos för Lunds kommun 2011
Kommunkontoret 1 (1) Utvecklingsavdelningen 211-4-14 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 211 Sammanfattning 211 förväntas Lunds befolkning öka till 112 142 invånare
Läs merStatistik 2015 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren
Statistik 2015 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Äldre
Läs merLågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder
Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade
Läs merNyckeltal. Medborgarförvaltningen
Nyckeltal Medborgarförvaltningen Sammanfattning MBF Kvalitet Resurser Slutsats Socialsekreterare >2 år i yrket Barn som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (ökar) Långvarigt ekonomiskt bistånd
Läs merEffekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg
Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar pensionärer med inkomstpension och tilläggspension. Balanseringen innebär
Läs merPersonlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare
Personlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare Kiruna kommuns vision Vår övertygelse om människors lika värde är lika djup och värdefull som vår malm Våra ambitioner är högre än våra fjäll
Läs merARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län februari månad 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras under februari
Läs merFår nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013
2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013 Under augusti månad fortsatte antalet inskrivna arbetslösa i Stockholms län att öka något, både som antal och
Läs merTillgänglighet till idrottsanläggningar
Tillgänglighet till idrottsanläggningar VÄRMDÖ KOMMUN 2016-03-23 SWECO SOCIETY 2 TILLGÄNGLIGHET TILL IDROTTSANLÄGGNINGAR SWECO Innehåll 1. Sammanfattning... 4 2. Inledning... 6 2.1 Bakgrund och syfte...
Läs merÄldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med 31 mars 2013
2013-04-16 AN-2013/240.739 1 (10) HANDLÄGGARE Malmsten, Susanne Äldreomsorgsnämnden Susanne.Malmsten@Huddinge.se Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som
Läs merBefolkningsuppföljning
RAPPORT Stadskontoret Befolkningsuppföljning 30 juni 2014 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård Linda Herkel, Layout Fredrik Johansson, Fotograf 8 september 2014
Läs merResultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merKohortfruktsamhetens utveckling Första barnet
14 Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet Det har skett stora förändringar, särskilt i 25-åringarnas förstabarnsfruktsamhet. För kvinnor och män födda från mitten av 19-talet till början av 19-talet
Läs merDnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011. Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011
Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första, andra, tredje och fjärde kvartalet 2010 Återrapportering
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av januari 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län januari 2014 13 042 (10,0 %) 5 586 kvinnor (8,9 %) 7 456 män
Läs merElever och studieresultat i sfi 2013
Utbildningsstatistikenheten 2014-06-26 1 (9) Elever och studieresultat i sfi 2013 I denna PM beskriver vi statistik om utbildning i svenska för invandrare (sfi) år 2013. Syftet är att ge en beskrivning
Läs merBefolkningsprognos för Norrköping 2013-2022
FS 2013:3 2013-04-08 FOKUS: STATISTIK Befolkningsprognos för Norrköping 2013-2022 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod Antal födda barn förväntas öka under kommande år, främst
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010
Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 1 1. Uppdrag Försäkringskassan
Läs merArbetsmarknadsläget januari 2014
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget januari 2014 47 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen påbörjade 47 000 personer någon form av arbete under januari. Det är drygt
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012
Kalmar, 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Ökning av antalet anmälda ferieplatser i januari månad I januari 2012 uppgick antalet nyanmälda
Läs merEnkät om heltid i kommuner och landsting 2015
Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...
Läs merÄldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med 30 juni 2012
ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Äldreomsorgsnämnden 30 augusti 2012 7 Paragraf Diarienummer AN-2012/553.739 Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut
Läs merKostnader för personlig assistans
Socialutskottets betänkande 2007/08:SoU13 Kostnader för personlig assistans Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2007/08:61 Kostnader för personlig assistans. Några följdmotioner
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014
2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av februari månad 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län februari 2012 10 455 (7,0%) 5 213 kvinnor (7,1%)
Läs merSlopad särskild löneskatt för personer födda 1937 och tidigare
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Slopad särskild löneskatt för personer födda 1937 och tidigare September 2007 1 Innehållsförteckning 1 Lagtext...3 2 Ett avskaffande av särskild löneskatt
Läs mer2005:4. Bostadsbidrag 2004. för barnfamiljer med flera ISSN 1652-9863
2005:4 Bostadsbidrag 2004 för barnfamiljer med flera ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Bostadsbidrag 2004 för barnfamiljer med flera Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen
Läs merAnne Denhov & Guy Karlsson. Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning
Anne Denhov & Guy Karlsson Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm 2008 2008 FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm Stockholms Läns Sjukvårdsområde
Läs merManpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet
Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska
Läs merSkillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11
Utbildningsstatistik 2011-12-08 1 (20) Dnr Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Skolverket publicerar i SIRIS, Skolverkets internetbaserade resultat-
Läs merARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län mars månad 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras under mars månad.
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2011
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad, 16 augusti 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2011 Lediga platser:
Läs mer2. Ekonomiska konsekvenser av utökad rätt till omsorgstid från 20 tim till 25
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2012-10-31 PIA KRON SID 1/2 EKONOM 08-58785218 PIA.KRON@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Ekonomiska konsekvenser av utökad rätt till omsorgstid från
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013
Blekinge, 8 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas
Läs merEn gemensam bild av verkligheten
En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?
Läs merTrygg på arbetsmarknaden?
Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig
Läs merFöretagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av maj månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 14 juni 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län maj 2012 8 246 (8,8 %) 3 631 kvinnor (8,3 %) 4 615 män (9,3 %) 2
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av augusti månad 2011
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 september 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av augusti månad 2011
Läs merOm erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.
Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Reflex Pensionsförsäkring Pensionsförsäkring Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar; SFS 2010:1122 Utkom från trycket den 28 september 2010 utfärdad den 10 september 2010. Regeringen föreskriver
Läs merRiktlinje för arvode till god man för ensamkommande barn 2016.
Riktlinje för arvode till god man för ensamkommande barn 2016. Örebro kommun 2015-12-02 ÖN 100/2015 orebro.se 2 RIKTLINJE FÖR ARVODE 2016 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd utveckling av verksamheten.
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015 Fått arbete I maj fick 1 580 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I maj för ett
Läs merRegel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
Läs merLedningsstaben Juridiska gruppen 2006-08-23 LiÖ 2006-505 Avgiftssakkunnig Lennart Schilling
Ledningsstaben Juridiska gruppen 2006-08-23 LiÖ 2006-505 Avgiftssakkunnig Lennart Schilling Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 Överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om hälso- och sjukvård för
Läs merAssistansersättning med förhöjt timbelopp. Konsekvensanalys av redovisning per månad jämfört med redovisning per halvår
Assistansersättning med förhöjt timbelopp Konsekvensanalys av redovisning per månad jämfört med redovisning per halvår Några utgångspunkter för våra beräkningar: När de genomsnittliga lönekostnaderna är
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari månad 2011
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 15 februari 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari månad
Läs merLathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Läs merRiktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Läs merLag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
V å r Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar även kan ge till funktionshindrade
Läs meromvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2016 Vård- och omsorgsboende
omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2016 Vård- och omsorgsboende Maxtaxa 2016 Vård- och omsorgsboende Gävle kommun har en övre gräns för hur mycket omvårdnaden får kosta varje person per månad. Det kallas maxtaxa
Läs merCirkulärnr: 1999:117 Diarienr: 1999/2222. Datum: 1999-09-28
Cirkulärnr: 1999:117 Diarienr: 1999/2222 Handläggare: Sektion/Enhet: Herman Crespin Finanssektionen Datum: 1999-09-28 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Barnomsorg/skola Maxtaxa
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010
Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010
Läs merBarns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting
Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Vissa grundläggande bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453) - När åtgärder rör
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2015:246 Utkom från trycket den 12 maj 2015 utfärdad den 30 april 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
Läs merAvgifter i skolan. Informationsblad
Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Informationsbladet redogör för Skolinspektionens praxis. Här kan du även
Läs merÖversikt av bostadsmarknaden 1/2013
ISSN 1237-1288 Ytterligare uppgifter: Hannu Ahola 0400 996 067 Översikt av bostadsmarknaden 1/2013 31.1.2013 Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) samlar in och analyserar information
Läs mer3 Lagförslag. Regeringen har följande förslag till lagtext.
3 Lagförslag 3 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 3.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier Härigenom föreskrivs att 2, 6 och 8 lagen
Läs merLagrum: 17 kap. 1 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring
HFD 2013 ref 29 Minskning av en retroaktivt beviljad sjukersättning med sjukpenning som tidigare betalats ut för en del av den retroaktiva perioden skulle göras för den retroaktiva perioden i dess helhet.
Läs merDOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3
Bråktal Uppgift nr En limpa delas i 4 lika stora delar. Hur stor del av limpan blir varje del? Uppgift nr 2 Hur många tiondelar behövs för att det skall räcka till en hel? Uppgift nr Hur läser man ut bråket
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs mer