Finansräkenskaper 2012

Transkript

1 Nationalräkenskaper 213 Finansräkenskaper 212 Hushållens finansiella nettotillgångar minskade år 212 Hushållens finansiella tillgångar uppgick till 22,2 miljarder euro i slutet av år 212. De finansiella tillgångarna ökade med bara 2,5 miljarder euro under året. Då skulderna ökade med 6,4 miljarder till 132,6 miljarder euro, krympte hushållens finansiella nettotillgångar till 87,6 miljarder euro. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik över finansräkenskaper. Hushållens finansiella förmögenhet , miljarder euro Från tidsbundna insättningar till överförbara inlåningskonton I slutet av år 212 utgjordes mer än 8 miljarder av hushållens finansiella tillgångar, dvs. 36 procent, av insättningar. Även om totalbeloppet av insättningarna i praktiken var oförändrat under året, skedde en klar övergång från tidsbundna insättningar till överförbara inlåningskonton. I slutet av år 212 bestod hushållens finansiella tillgångar av försäkringsfordringar på 46 miljarder, icke noterade aktier och andelar på 39 miljarder, börsaktier på 24 miljarder och fondandelar på 14 miljarder. Hushållens nettoplaceringar både i börsaktier och i placeringsfonder ökade något från året innan. Helsingfors Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.

2 Skuldsättningsgraden steg Hushållens låneskulder uppgick till 123,4 miljarder euro i slutet av år 212. Låneskulderna ökade under år 212 med totalt 6,1 miljarder euro och som en följd av detta steg hushållens skuldsättningsgrad med 2,5 procentenheter till 118,2 procent. Hushållens skuldsättningsgrad beräknas genom att hushållens låneskulder i slutet av året sätts i relation till den sammanlagda disponibla inkomsten under hela året. 2

3 Innehåll 1. Hushållens finansiella tillgångar ökade något men skuldsättningen fortsatte år Den offentliga sektorns förmögenhetsställning förbättrades Emissionen av börsaktier återhämtade sig Inhemska placeringsfonder ökade De utländska placeringarna i Finland är ökande Den privata sektorns skuld...6 Tabeller Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Hushållens finansiella tillgångar, milj.eur...8 Tabellbilaga 2. Hushållens finansiella skulder, milj. EUR...8 Tabellbilaga 3. Hushållens nettoanskaffning av finansiella tillgångar, milj. EUR...8 Tabellbilaga 4. Hushållens nettoanskaffning av skulder, milj. EUR...9 Tabellbilaga 5. Finansiella tillgångar för icke-finansiella företag, milj. EUR...9 Tabellbilaga 6. Finansiella skulder för icke-finansiella företag, milj.eur...1 Tabellbilaga 7. Finansiella nettotillgångar per sektor, milj. EUR...1 Tabellbilaga 8. Netto finansiella transaktioner per sektor, milj.eur...11 Tabellbilaga 9. Statistisk skillnad per sektor, milj.eur...12 Figurer Figur 1. Förändring av hushållens finansiella tillgångar, miljarder euro...4 Figur 2. Förändringar av noterade aktier som företagen emitterad, miljarder euro...5 Figur 3. Den privata sektorns skuld i förhållande till bruttonationalprodukten...6 Figurbilagor Figurbilaga 1. Hushållens finansiella förmögenhet, miljarder euro...13 Figurbilaga 2. Förändring av hushållens finansiella tillgångar...13 Figurbilaga 3. Hushållens placeringar i insättningar, börsaktier och fonder, miljarder euro...14 Figurbilaga 4. Förändringar av noterade aktier som företagen emitterad, miljarder euro...14 Figurbilaga 5. Hushållens skuldsättningsgrad...15 Figurbilaga 6. Den privata sektorns skuld i förhållande till bruttonationalprodukten

4 1. Hushållens finansiella tillgångar ökade något men skuldsättningen fortsatte år 212 Hushållens finansiella tillgångar, som minskat år 211 på grund av kapitalförluster, ökade med 2,5 miljarder euro år 212. I och med att aktiekurserna steg erhöll hushållen kapitalvinster på sammanlagt 1,2 miljarder euro. Hushållen skaffade emellertid ytterligare finansiella tillgångar för bara,6 miljarder euro netto. Eftersom ökningen av finansiella tillgångar var mindre än kredittagningen, krympte hushållens finansiella nettotillgångar. Figur 1. Förändring av hushållens finansiella tillgångar, miljarder euro Insättningarna har normalt varit hushållens viktigaste placeringsobjekt. År 212 var särskilt de överförbara inlåningskontona populära bland hushållen. Samtidigt drogs tillgångar kraftigt tillbaka från tidsbundna insättningskonton. Placeringarna i fondandelar, som minskat kraftigt året innan, blev nu åter klart positiva. Också hushållens nettoplaceringar i börsaktier ökade från året innan. I slutet av år 212 hade hushållen finansiella tillgångar på totalt 22 miljarder euro. Av dem var 8 miljarder insättningar, 46 miljarder försäkringsfordringar, 39 miljarder icke noterade aktier och andelar, 24 miljarder börsaktier och 14 miljarder fondandelar. Dessutom hade hushållen andra finansiella tillgångar på 17 miljarder euro. Hushållens bostadsaktier statistikförs inte som hushållens finansiella tillgångar i finansräkenskaperna. Ökningen av hushållens skulder fortsatte. Hushållens låneskulder ökade under året med drygt 6 miljarder euro och uppgick i slutet av året till 123 miljarder euro. Skuldsättningsgraden, dvs. låneskulderna i förhållande till den disponibla inkomsten, steg till 118,2 procent från föregående års 115,7 procent. Eftersom hushållens skulder ökade mer än deras finansiella tillgångar, minskade hushållens finansiella nettotillgångar med något under 4 miljarder till 88 miljarder euro. 1.1 Den offentliga sektorns förmögenhetsställning förbättrades Den offentliga sektorns förmögenhetsställning förbättrades år 212. I slutet av året uppgick den offentliga sektorns finansiella nettotillgångar till 17 miljarder euro, vilket är 4 miljarder euro mer än året innan. Förbättringen av förmögenhetsställningen förklaras i huvudsak av ökningen av de finansiella tillgångarna hos arbetspensionsanstalterna, som hör till socialskyddsfonderna. Samtidigt som statsförvaltningens finansiella nettotillgångar krympte med 8 miljarder euro och lokalförvaltningens med över 2 miljarder euro, förbättrades socialskyddsfondernas ställning med något under 15 miljarder. 4

5 Även om statsförvaltningens finansiella tillgångar ökade, i huvudsak i och med ökningen av långfristiga lånefordringar, fortsatte den försvagning av förmögenhetsställningen som började år 28. Statsförvaltningens finansiella nettotillgångar minskade under år 212 från -34 miljarder euro till -42 miljarder euro. Minskningen berodde huvudsakligen på ökningen av masskuldebrevsstocken. Statsförvaltningens bruttoskuld till marknadspris ökade enligt finansräkenskaperna med 11 miljarder euro under året. Arbetspensionsanstalternas finansiella nettotillgångar ökade under år 212 från 133 miljarder euro till 147 miljarder euro. Ökningen förklaras i huvudsak av uppgången i marknadsvärdet för arbetspensionsanstalternas börsaktier och fondandelar, som följde efter återhämtningen av aktierkurserna. År 212 uppgick arbetspensionsanstalternas kapitalvinster till totalt 9 miljarder euro, medan nettoinvesteringarna var något under 4 miljarder euro. År 212 placerade arbetspensionsanstalterna sina tillgångar främst i fondandelar och icke-noterade aktier Emissionen av börsaktier återhämtade sig År 212 var företagen intresserade av att ta upp finansiering i form av eget kapital på aktiemarknaden. De börsnoterade företagen emitterade nya aktier för 2 miljarder euro, medan emissionerna året innan uppgick till något under en miljard. Föregående gång var emissionerna på samma nivå år 27. Liksom året innan var återköpen av egna aktier obetydliga. Från år 23 till år 28 amorterade företagen sin aktieskuld genom att köpa tillbaka egna aktier i större omfattning än vad de emitterade aktier. Figur 2. Förändringar av noterade aktier som företagen emitterad, miljarder euro Företagens skuldfinansiering ökade under år 212. Samtidigt flyttades tyngdpunkten vid ny låntagning från låneskulder till skuldpapper. Med skuldfinansiering avses summan av låneskulder och finansiering i form av skuldebrev. Företagens låneskulder ökade måttligt från 169 miljarder till 172 miljarder euro. Däremot emitterade företagen skuldpapper på 9 miljarder euro netto Inhemska placeringsfonder ökade De inhemska placeringsfonderna som minskat året innan ökade med totalt 21 miljarder euro år 212. Av ökningen var något under 14 miljarder placeringsportföljernas kapitalvinster och 7 miljarder nettoplaceringar. Till placeringsfonderna flödade pengar särskilt från utlandet samt från försäkringsanstalter och hushåll. Också i penningmarknadsfonderna tecknades fler fondandelar än vad andelar inlöstes. 5

6 1.4. De utländska placeringarna i Finland är ökande Finländarna var något mer intresserade av utländska masskuldebrevslån och fondandelar än året innan. Fler placeringar gjordes i utländska noterade aktier jämfört med året innan, men finländarnas intresse var inte lika stort som åren Finländarnas nettoplaceringar i utländska masskuldebrevslån, aktier och fonder uppgick till totalt 16 miljarder euro år 212, medan de året innan uppgick till drygt 8 miljarder euro. Även om placeringarna visar en ökning, var det totala beloppet av placeringarna emellertid mindre än hälften av 21 års nivå. Inhemska enheters pengar flödade in i utländska insättningar och lån i betydligt mindre omfattning än år 211. Flödet minskade från 49 miljarder året innan till något under 9 miljarder euro. En stor del av nedgången förklaras av att ökningen av centralbankens utländska insättningar har avtagit och inlåningsbankernas utländska insättningar har minskat. Lån till utlandet beviljades liksom under de föregående åren främst av inlåningsbankerna. De utländska investerarna ökade sina innehav i finländska börsaktier efter en paus på flera år. Sammantaget såldes börsaktier i fjol till utländska investerare för något under en miljard euro netto. Värdet av det utländska börsinnehavet var i slutet av året 51 miljarder euro. Andelen utländskt ägande av värdet av inhemska börsaktier var dock 43 procent, liksom året innan. De utländska investerarnas intresse för finländska masskuldebrevslån och fondandelar har varit i stigande under de senaste åren och trenden fortsatte också år 212. Jämfört med år 28 har värdet av det utländska ägandet fördubblats både när det gäller finländska masskuldebrevslån och fondandelar Den privata sektorns skuld Den privata sektorns skuld ökade i fjol med 18 miljarder euro, vilket är 6 miljarder mer än år 211. Skuldens förhållande till bruttonationalprodukten steg med 5,6 procentenheter till 185,1 procent. Indikatorn överskrider dock fortfarande det gränsvärde som Europeiska kommissionen slagit fast, dvs. 16 procent. Senast underskreds gränsvärdet år 27. Figur 3. Den privata sektorns skuld i förhållande till bruttonationalprodukten Europeiska kommissionen har startat en uppföljning av makroekonomiska obalanser (Macroeconomic Imbalance Procedure), som grundar sig på elva indikatorer. En av de indikatorer som följs upp är den privata sektorns skuld i förhållande till bruttonationalprodukten. I den privata sektorns skuld ingår 6

7 företagens, hushållens och hushållens icke-vinstsyftande organisationers låneskulder och skulder i form av skuldpapper. 7

8 Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Hushållens finansiella tillgångar, milj.eur Instrument År AF Finansobjekt totalt AF21 Sedlar och mynt AF22 Överförbar inlåning AF29 Övrig inlåning AF33 Penningmarknadsinstrument och masskuldebrevslån AF34 Finansiella derivat AF4 Lån AF511 Noterade aktier AF512 Icke noterade aktier AF513 Andra ägarandelar AF52 Fondandelar AF6 Försäkringstekniska reserver AF7 Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter Tabellbilaga 2. Hushållens finansiella skulder, milj. EUR Instrument År Skulder totalt Lån Övriga skulder Tabellbilaga 3. Hushållens nettoanskaffning av finansiella tillgångar, milj. EUR Instrument År AF Finansobjekt totalt AF21 Sedlar och mynt AF22 Överförbar inlåning AF29 Övrig inlåning AF331 Penningmarknadsinstrument AF332 Masskuldebrevslån AF4 Lån AF511 Noterade aktier AF512 Icke noterade aktier AF513 Andra ägarandelar AF52 Fondandelar AF6 Försäkringstekniska reserver AF7 Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter

9 Tabellbilaga 4. Hushållens nettoanskaffning av skulder, milj. EUR Instrument År Skulder totalt Lån Övriga skulder Tabellbilaga 5. Finansiella tillgångar för icke-finansiella företag, milj. EUR Instrument År AF Finansobjekt totalt AF2 Sedlar, mynt och inlåning AF331 Penningmarknadsinstrument AF332 Masskuldebrevslån AF34 Finansiella derivat AF4 Lån AF511 Noterade aktier AF512 Icke noterade aktier AF513 Andra ägarandelar AF52 Fondandelar AF6 Försäkringstekniska reserver AF7 Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter

10 Tabellbilaga 6. Finansiella skulder för icke-finansiella företag, milj.eur Instrument År AF Finansobjekt totalt AF331 Penningmarknadsinstrument AF332 Masskuldebrevslån AF34 Finansiella derivat AF4 Lån AF511 Noterade aktier AF512 Icke noterade aktier AF513 Andra ägarandelar AF7 Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter Finansiella nettotillgångar Tabellbilaga 7. Finansiella nettotillgångar per sektor, milj. EUR Sektor År S111 Icke-finansiella företag S112 Bostadssamfund S121 Centralbanken S1221 Depositionsbanker S1222 Penningmarknadsfonder S1223 Övriga monetära finansinstitut som förmedlar finansiering S123 Övriga finansinstitut S124 Institut för finansierings- och försäkringsverksamhet S125 Försäkringsföretag och pensionsfonder S1311 Staten S1313 Lokalförvaltning S13141 Arbetspensionsanstalter S13149 Övrig socialföräkring S14 Hushåll S15 Hushållens icke-vinstsyftande organisationer S2 Utlandet

11 Tabellbilaga 8. Netto finansiella transaktioner per sektor, milj.eur Sektor/År S11 Icke-finansiella företag och bostadssamfund S121 Centralbanken S122 Andra monetära finansinstitut S123 Övriga finansinstitut S124 Institut för finansierings- och försäkringsverksamhet S125 Försäkringsföretag och pensionsfonder S13 Offentlig sektor S14 Hushåll S2 Utlandet Nettoanskaffning av skulder Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Financiella transaktioner netto

12 Tabellbilaga 9. Statistisk skillnad per sektor, milj.eur Sektor/Instrument År S11 Icke-finansiella företag och bostadssamfund Financiella transaktioner netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad S12 Finansiella företag och försäkringsföretag Financiella transaktioner netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad S13 Offentlig sektor Financiella transaktioner netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad S14 Hushåll Financiella transaktioner netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad S15 Hushållens icke-vinstsyftande organisationer Financiella transaktioner netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad S2 Utlandet Financiella transaktioner netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad

13 Figurbilagor Figurbilaga 1. Hushållens finansiella förmögenhet, miljarder euro Figurbilaga 2. Förändring av hushållens finansiella tillgångar 13

14 Figurbilaga 3. Hushållens placeringar i insättningar, börsaktier och fonder, miljarder euro Figurbilaga 4. Förändringar av noterade aktier som företagen emitterad, miljarder euro 14

15 Figurbilaga 5. Hushållens skuldsättningsgrad Figurbilaga 6. Den privata sektorns skuld i förhållande till bruttonationalprodukten 15

16 Nationalräkenskaper 213 Förfrågningar Martti Pykäri Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds rahoitus.tilinpito@stat.fi Källa: Finansräkenskaper, Statistikcentralen Informationstjänst, Statistikcentralen tel Beställning av publikationer, Edita Publishing Oy tel ISSN = Finlands officiella statistik ISSN (pdf)