Vart tar våra skattepengar vägen?

Transkript

1 Vart tar våra skattepengar vägen? Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi, Oktober 2012

2 Sammanfattning I takt med att en allt större andel av oss blir äldre blir det alltmer angeläget att vi tar ställning till hur vi vill att våra omsorgs- och välfärdstjänster ska finansieras. Att veta vad vi betalar för olika samhällstjänster och generell välfärd via skatten idag är en del i att öka förståelsen för vad omsorgen kostar, oavsett om vi sedan tycker att vi hellre skulle betala för den via direkta avgifter, försäkringslösningar eller genom skatt. Hur mycket av det vi betalar i skatt varje månad går exempelvis till barnomsorgen, äldreomsorgen, sjukvården och försvaret? För att göra det överskådligt exemplifieras hushållens skatt med hjälp av två typhushåll. Typhushållen utgörs av dels en ensamstående löntagare och dels en tvåbarnsfamilj där den ena föräldern arbetar deltid och den andra arbetar heltid. Om vi tittar på typhushållet med en ensamstående löntagare med en månadslön på kronor, är skatten varje månad kronor, inklusive socialavgifterna som betalas in till staten på lönen. Kommunen får allra mest av hushållets skatt 6100 kronor varje månad, följt av pensionssystemet med kronor, landstinget med kronor och staten som får kronor. 60 kronor går till begravningsavgiften varje månad. Av det som vi betalar i kommunalskatt går det mesta till äldreomsorgen, för typhushållet med en ensamstående löntagare är detta beloppet kronor varje månad, följt av grundskolan med 960 kronor och förskoleverksamhet och skolbarnomsorg (dagis och fritids) 860 kronor. Ålderspensionssystemet får näst mest, kronor varje månad för typhushållet med en ensamstående, men det går i princip direkt tillbaks till oss själva eftersom inbetalda pensionsavgifter ger rätt till en viss framtida pension. Landstingsskatten går framför allt till sjukvården, dit typhushållet betalar kronor per månad för somatisk specialvård, följt av 530 kronor till primärvården och 280 kronor till läkemedel. Av typhushållets skatt till staten går det mesta, 430 kronor varje månad, till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (sjukpenning, rehabiliteringspenning mm.), 360 kronor till ekonomisk trygghet för familjer och barn (bl.a. barnbidrag och föräldrapenning) och 330 kronor till Arbetsmarknad och arbetsliv (kostnader för matchning av arbetssökanden och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program mm.) 60 kronor betalar typhushålet med en ensamstående löntagare i begravningsavgift varje månad. Begravningsavgiften är obligatorisk och betalas av alla som är folkbokförda i Sverige och betalar inkomstskatt. Avgiften täcker kostnader för gravplatsen och kostnader för begravningen. Institutet för Privatekonomi 2 (21)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vart tar våra skattepengar vägen? Inledning Hur mycket betalar vi i skatt? Skatteintäkter i den offentliga sektorn Hur mycket skatt betalar enskilda hushåll? Till vilken verksamhet går det enskilda hushållets skatt? Till vad används våra skattepengar? Statens utgifter Kommuner och landsting/regioner Begravningsavgiften Pensionsavgiften/Ålderspensionssystemet Vad får vi tillbaka?...20 Källförteckning...21 Institutet för Privatekonomi 3 (21)

4 1. Inledning Var och en av oss nyttjar samhällets infrastruktur och institutioner, varje dag eller mer sällan. Vi åker på allmänna vägar, anmäler en stöld hos polisen, lämnar barnen på förskolan eller går på mammografi på sjukhuset. Under vissa perioder i livet är vi i hög grad beroende av vård och omsorg. För att vi sedan ska kunna ha en ekonomisk trygghet även när vi inte kan arbeta själva som under barndomen och ålderdomen eller om vi är sjuka eller arbetslösa, behöver våra inkomster omfördelas över livet. Omfördelningen kan ske på olika sätt. Det kan vara genom skattefinansiering, avtalslösningar mellan arbetsmarknadens parter, privata försäkringslösningar, privat sparande eller genom familjens/släktens försorg. Traditionellt har vi i Sverige en solidarisk finansiering av vår välfärd, den allmänna, statliga, välfärden. Den brukar betecknas som grunden i den pyramid som trygghetssystemen utgör. För den välfärden betalar vi en mängd olika skatter. Skattetrycket är högt i internationell jämförelse, men har sjunkit under senare år. Det låter kanske som något som andra betalar. Men hur mycket betalar vi egentligen, och vilka skatter betalar vi? Alla är inte synliga, en del ligger inbäddade i priser vi betalar eller som socialavgift för arbetsgivaren. Hur mycket bidrar vi då egentligen till olika nyttigheter? Skatter som omfördelar våra inkomster över livet utgör drygt 80 procent av det vi betalar i skatt. Omfördelning till andra individer, det som kallas fördelningspolitik, utgör alltså en mindre del av all skatt vi betalar. Att på detta sätt ha ett lagstyrt sparande över livet kanske är det bästa för de flesta av oss. Riskerna är svåra att bedöma, därmed också sparbehovet. Med den befolkningsstruktur vi har i Sverige idag och kan se framför oss i befolkningsprognoserna kommer förmodligen en allt större andel äldre innebära ökade kostnader för läkemedel, sjukvård och äldreomsorg samtidigt som en allt mindre andel av befolkningen förvärvsarbetar och betalar in till välfärden. Så småningom kommer diskussionen om hur välfärden ska finansieras att bli oundviklig. Var gränserna ska gå mellan det vi betalar skattevägen och det vi får ansvara själva för kommer att bli en central fråga. Förståelsen för vad detta handlar om behöver därför ökas. Denna rapport vill bidra till den förståelsen genom att visa på hur mycket skatt vi betalar och hur den fördelas på olika områden i vårt samhälle. Institutet för Privatekonomi 4 (21)

5 2. Hur mycket betalar vi i skatt? 2.1. Skatteintäkter i den offentliga sektorn År 2011 betalade vi i Sverige miljarder kronor i skatt till den offentliga sektorn. Hit räknas stat, primärkommuner, landsting samt ålderspensionssystemet. Av detta var drygt hälften, 59 procent, skatt från arbete, ca 12 procent från skatt på kapital och ca 29 procent från skatt på konsumtion. Diagram 1. Offentliga sektorns skatteintäkter 2011 Skatt på arbete 59,3 % Skatt på kapital 11,7 % Skatt på konsumtion och insatsvaror 28,8 % Övriga skatter 0,2 % Källa: Regeringskansliet Skatt på arbete Utgör den allra största delen av den offentliga sektorns skatteintäkter och består av kommunalskatt, statlig inkomstskatt, egenavgifter och arbetsgivaravgifter. Beskattningsunderlaget är löner och andra anställningsförmåner samt egenföretagares inkomst av näringsverksamhet. Även ersättningar via socialförsäkringarna vid utebliven arbetsinkomst till exempel vid pension, föräldraledighet och sjukdom, samt ersättning från arbetslöshetsförsäkringen beskattas. Skatt på kapital Varierar mycket mellan olika år på grund av att både hushållens kapitalvinster och bolagens vinster varierar kraftigt. Skatt på konsumtion och insatsvaror Avser framför allt mervärdesskatt och punktskatter på energi, miljö, fordon, alkohol och tobak. Övriga skatter Består dels av restförda skatter, dvs. skatter som inte har betalats och lämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning, dels av omprövningar, anstånd, skattetillägg och förseningsavgifter. Institutet för Privatekonomi 5 (21)

6 Vilka skatter är störst? I Tabell 1 visas de tio enskilt största typerna av skatteintäkter. Flera poster ingår i socialavgifterna och är av försäkringsmässig karaktär, dvs. de ger individen rätt till inkomstrelaterade ersättningar (dvs. socialförsäkringsförmåner upp till ett tak) vid exempelvis föräldraledighet, sjukdom eller pension. En viss andel av socialavgiften kan ändå anses vara skatt för den enskilde eftersom avgiften också tas ut på de delar av inkomsten som ligger över förmånstaken och inte ger någon ersättning. Tabell 1. Tio-i-topp lista över den offentliga sektorns skatteintäkter Typ av skatt mdkr 1. Kommunal inkomstskatt Moms Ålderspensionsavgift* Skatt på företagsvinster Allmän pensionsavgift Allmän löneavgift* Sjukförsäkringsavgift* Arbetsmarknadsavgift* Statlig inkomstskatt Kapitalskatt 30 *ingår i arbetsgivarens socialavgifter. Källa: Skatteverket, Skattestatistisk årsbok Kommunal inkomstskatt Intäkterna av kommunalskatt är den absolut största skatteintäkten. I kommunalskatten ingår skatt till primärkommun och landstingskommun. Skatten varierar mellan kommunerna och landstingen. Genomsnittlig sammantagen kommunalskatt för 2012 är 31,60 kronor, exklusive kyrkoavgift. För medlemmar i svenska kyrkan är kyrkoavgiften 1,24 kronor i genomsnitt. Om man inte är medlem i svenska kyrkan betalar man istället den obligatoriska begravningsavgiften 0,24 kronor i genomsnitt. Högst kommunalskatt, exklusive kyrkoavgift, har man i Hofors med 34,32 kronor, lägst i Vellinge med 28,89 kronor. 2. Moms Mervärdesskatten är vanligtvis 25 procent, men vissa varor och tjänster har en lägre skattesats. Till exempel beskattas livsmedel och restaurang- och cateringtjänster med 12 procent och böcker, tidningar och persontransporter (flyg, tåg buss och taxi inom Sverige) med 6 procent. Många tjänster inom främst sjukvård, tandvård och utbildning är helt undantagna från mervärdesskatt. 3. Ålderspensionsavgiften Ålderspensionsavgiften ingår i socialavgifterna. Arbetsgivare betalar en pensionsavgift på 10,21 procent av varje anställds lön. Egenföretagare betalar motsvarande egenavgift. 4. Skatt på företagsvinster Företagens vinstskatter är den fjärde största inkomstkällan för den offentliga sektorn. Bolagsskattesatsen är 26,3 procent. Institutet för Privatekonomi 6 (21)

7 5. Allmän pensionsavgift Den allmänna pensionsavgiften är en egenavgift som betalas av alla som får lön eller ersättningar från social- och arbetslöshetsförsäkringarna. Avgiften betalas av den enskilde genom att 7 procent av löneunderlaget går till den allmänna pensionen. Det finns dock ett högsta möjliga pensionsunderlag på 7,5 inkomstbasbelopp ( kronor år 2012), vilket brutto motsvarar en lön på 8,07 inkomstbasbelopp ( kronor 2012) då pensionsavgiften inte är pensionsgrundande. Eftersom pensionssystemet är ett fördelningssystem mellan generationerna ger en enskild individs avgift rättigheter till en viss pension i framtiden, men rent konkret går avgiften till största delen till utbetalningar för dagens pensionärer. 6. Allmän löneavgift Avgiften ingår i socialavgifterna och är för närvarande 9,21 procent av löneunderlaget kommer avgiften att höjas till 9,88 procent. Den allmänna löneavgiften fungerar som ett dragspel och justeras upp eller ned för att hålla det totala uttaget av socialavgifter oförändrat vid små förändringar i socialavgifterna. Eftersom den allmänna löneavgiften inte är direkt kopplad till någon förmån för individen kan avgiften ses som en ren skatt. 7. Sjukförsäkringsavgift Sjukförsäkringsavgiften ingår också i socialavgifterna och ger ungefär lika mycket till den offentliga sektorn som den allmänna löneavgiften gör. Arbetsgivaren betalar sjuklön till den anställde under de två första frånvaroveckorna. Därefter övertar Försäkringskassan ansvaret, men arbetsgivarna har fortfarande ett medfinansieringsansvar genom sjukförsäkringsavgiften. Den står för 15 procent av den sjukpenning som Försäkringskassan betalar ut till dem som är helt sjukskrivna från och med den 15:e dagen i sjukperioden. 8. Arbetsmarknadsavgift Avgiften ingår i socialavgifterna och finansierar arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 9. Statlig inkomstskatt Den statliga inkomstskatten kommer först på nionde plats över offentliga sektorns inkomstkällor. I år är skatten 20 procent på inkomster över nedre skiktgränsen på kronor, vilket motsvarar kronor i bruttolön och 5 procent ytterligare på inkomster över den övre skiktgränsen på kronor. Det motsvarar kronor i bruttolön. Skiktgräns avser bruttolön efter grundavdrag. 10. Kapitalskatt Kapitalskatten kommer sist på tio-i-topp listan. Inkomst av kapital beskattas med en skattesats om 30 procent. Dels beskattas löpande avkastning som räntor, hyresintäkter och aktieutdelning, dels beskattas realiserade kapitalvinster. Avkastningsskatt på kapitalförsäkringar var 27 procent 2011 och ökade till 30 procent På pensionsförsäkringar och pensionssparande är avkastningsskatten 15 procent. Institutet för Privatekonomi 7 (21)

8 2.2. Hur mycket skatt betalar enskilda hushåll? Det finns ett tydligt livscykelmönster för hur mycket skatt vi betalar. Skatt på arbete har en övervikt i åldersgruppen år. Eftersom lönen ofta stiger med åldern, och skatten på tjänsteinkomst stiger med lönen är det inte oväntat. Skatten på kapital kommer framför allt från personer i övre medelåldern och pensionärer. Personer över 55 år utgör ca 40 procent av den vuxna befolkningen men står för ca 80 procent av kapitalskatten. Yngre personer har mer ofta lån där räntorna i stället är avdragsgilla och därmed minskar skatten på eventuella kapitalinkomster och löneinkomster. Kommunal och statlig skatt Gränsen för statlig inkomstskatt på 20 procent går 2012 vid en månadslön på kronor i månaden. Gränsen för att betala ytterligare 5 procent i statlig inkomstskatt (den så kallade värnskatten) går vid ca kronor i månaden. En miljon personer, vilket motsvarar knappt 30 procent av dem som arbetar heltid, hade inkomster över gränsen för statlig inkomstskatt och betalade därmed både kommunal och statlig skatt på sin lön. Mervärdes- och punktskatter varierar De skilda mervärdesskattesatserna på olika typer av varor och tjänster gör att hushållen betalar olika mycket mervärdesskatt. Differensen beror delvis på hur mycket hushållen konsumerar, men även på vilka varor och tjänster som hushållen konsumerar. Detsamma gäller för punkskatterna eftersom bara vissa varor är punktskattebelagda. Exempelhushåll Här beskrivs hur mycket två olika typer av hushåll med genomsnittliga löneinkomster betalar i skatt och vart just deras skattepengar tar vägen. Det ena hushållet består av en ensamstående löntagare och det andra av två löntagare och två barn. Tabell 2. Hur mycket två typhushåll betalar i olika skatter. Kronor per månad. Sammanboende par Ensamstående med två barn Månadsinkomst kr kr resp kr Skatt på arbete, direkta skatter Statlig inkomstskatt 0 0 Kommunalskatt, inkl landstingsskatt o begravningsavgift Allmän pensionsavgift Skattereduktion för pensionsavgift Skattereduktion för arbetsinkomst (jobbskatteavdrag) Skatt på arbete, indirekta skatter Socialavgifter (betalas av arbetsgivaren på lönen) Skatt på konsumtion Moms och punktskatter Summa Anm. Kommunalskatt 31,84 kr, inkl begravningsavgift 0,24 kronor. Delsummor avrundade till närmsta tiotal kronor, totalsummor till närmsta hundratal kronor. Källa: Institutet för Privatekonomi, Institutet för Privatekonomi 8 (21)

9 Skatteuttag i exempelhushållen Totalt sett bidrar typhushållet med en ensamstående löntagare med kronor i olika skatter varje månad och det sammanboende paret med kronor, när hänsyn tas även till de socialavgifter som arbetsgivaren betalar på de anställdas lön. Som andel av bruttolönen motsvarar skatten dessa hushåll bidrar med nästan 70 procent. Sett till hela lönesumman, dvs. lön, inklusive socialavgifter går drygt 50 procent i skatt, vilket därmed kan sägas bli det enskilda hushållets skattetryck. Att jämföra med samhällets skattetryck som utgör drygt 44 procent av bruttonationalprodukten. Drygt 14 procent av typhushållens bruttolön går till konsumtionsskatter, dvs. moms och punktskatter. Förutsättningar för uträkningar i tabell 2 Skatten är inte beräknad utifrån ett genomsnitt utan givet vissa löneinkomster. Samtliga löntagare antas betala den genomsnittliga kommunalskatten på 31,60 procent. Då medlemskap i kyrkan är frivilligt antar vi är att hushållen inte betalar någon kyrkoavgift, utan bara den obligatoriska begravningsavgiften. Båda hushållen antas bo i hyresrätt. De har inget sparande, inga lån eller kapitalvinster. De konsumerar alla sina inkomster och har en bil som körs mil per år. I hushållet med barn antas barnen vara 4 och 6 år gamla. Barnens ålder är relevant för hushållets disponibla inkomst eftersom det påverkar hushållets konsumtionsutgifter, vilket i sin tur avgör hur mycket moms de betalar. Den största delen av hushållens konsumtion beskattas med 25 procent moms, men exempelvis livsmedel beskattas med 12 procent och persontransporter och tidningar med 6 procent. Läkemedel, sjuk- och tandvård och betaltjänster är momsfria. Hur mycket hushållen konsumerar av olika varor och tjänster är hämtade från skriften Fickekonomen I Fickekonomen finns beräkningar över hushållens nödvändiga levnadskostnader för olika åldrar. Det som hushållen får över när de nödvändiga levnadskostnaderna är betalade antas gå till konsumtion som beskattas med 25 procents moms. Det är en förenkling som till viss del överskattar hushållets konsumtionsskatter eftersom vissa varor och tjänster som hushållen konsumerar utöver de nödvändiga är belagda med en lägre momssats än 25 procent och en del är helt momsbefriade. Å andra sidan är en del varor som till exempel bensin, alkohol och tobak belagda med punktskatter, vilket innebär att hushållets konsumtionsskatter underskattas till den del som hushållet konsumerar punktskattebelagda varor. Sammantaget bör därför förenklingen vara rimlig. Majoriteten av hushållen har ett sparande varje månad men eftersom sparande är uppskjuten konsumtion antar vi här förenklat att även sparandet konsumeras och beskattas genom konsumtionsskatt på 25 procent. I arbetsgivarens lönekostnad ingår förutom bruttolön också sociala avgifter på 31,42 procent av lönen. Det är en skatt som många anställda inte är medvetna om eftersom arbetsgivaren betalar in skatten direkt till Skatteverket. Om man lägger till arbetsgivarens kostnad för de sociala avgifterna kan man se att arbetsgivarens lönekostnad för en person som tjänar respektive kronor i bruttolön egentligen är respektive kronor. Pensionsavgiften är en skatt som mer eller mindre är öronmärkt och går direkt till det allmänna pensionssystemet som ligger utanför statsbudgeten. Eftersom skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften är lika stor som avgiften är effekten för den enskilde dock densamma som om pensionen finansieras av allmänna skattemedel. Institutet för Privatekonomi 9 (21)

10 2.3. Till vilken verksamhet går det enskilda hushållets skatt? Även om hushållen betalar en viss del i statlig inkomstskatt, kommunalskatt och pensionsavgift finansierar skatten ändå till viss andra sektorer än dit hushållet betalar. Till exempel ger staten kommunerna statsbidrag, både generella och specialdestinerade. Den summa av statens skatteintäkter som omförs till kommunsektorn genom olika statsbidrag är därför både i tabellen nedan och i kapitel 4 bortdragen från statens budget och överförd dit den egentligen hör, dvs. till primärkommun eller landsting. Den allmänna pensionsavgiften som löntagarna betalar och den del av arbetsgivaravgiften som utgörs av ålderspensionsavgiften hamnar direkt på ålderspensionen. Skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften och skattereduktionen för arbete (jobbskatteavdraget) minskar statens skatteintäkter. Tabell 3. Hur typhushållens skatt fördelas inom den offentliga sektorn. Kronor per månad. Ensamstående Sammanboende par med två barn Månadsinkomst kr kr resp kr Verksamhet Staten Primärkommunen Landstinget Ålderspensionen Begravningsavgift Summa Anm. Delsummor avrundade till närmsta tiotal kronor, totalsummor till närmsta hundratal kronor. Källa: Institutet för Privatekonomi, Primärkommunen får den största delen av skatterna, drygt 35 procent Förutom att skattesatsen till primärkommunen utgör 20,6 procent av våra beskattningsbara förvärvsinkomster, ger staten bidrag till primärkommunerna i form av generella och specialdestinerade statsbidrag. För våra exempelhushåll motsvarar bidragen ca kronor per månad för den ensamstående och kronor för paret. Ålderspensionen får näst mest Inbetalningarna till ålderspensionen ger oss rätt till en viss pensionsnivå i framtiden. För typhushållet med en ensamstående löntagare med kronor i lön betalas kronor i månaden in till ålderspensionen. Hushållet betalar själv via lönen in kronor av dessa. Sedan får hushållet dock en skattereduktion för hela inbetalningen till pensionen. I praktiken betyder det egentligen att staten står för inbetalningen. Den största delen av hushållets inbetalning till ålderspensionen står arbetsgivaren för. I exemplet för den ensamstående i tabell 3 betalar arbetsgivaren in kronor i månaden via ålderspensionsavgiften. Landstingen får 20 procent av typhushållens skatter Den genomsnittliga landstingsskatten är 11 procent. Utöver skatten från hushållen får landstingen liksom primärkommunerna olika typer av statsbidrag, vilket innebär att de egentligen får en större andel av våra skattepengar. För våra exempelhushåll motsvarar bidragen ca 800 kronor per månad för den ensamstående och kronor för paret. Institutet för Privatekonomi 10 (21)

11 Staten får 19 procent av typhushållens skatter Socialavgiften är en stor skatteintäkt för staten, liksom skatten på konsumtion. Totalt, efter bidrag till kommuner och landsting, bidrar dessa hushåll med kronor respektive kronor till statens utgifter. Begravningsavgiften obligatorisk Begravningsavgiften betalas av alla som är folkbokförda i Sverige och betalar inkomstskatt. Avgiften täcker lokaler för begravningen samt gravplatsen. Genomsnittlig begravningsavgift är i år 0,24 procent. För typhushållet innebär det en skatt på 60 kronor i månaden och för paret 120 kronor. Det motsvarar 0,3 procent av den totala skatten som hushållstyperna betalar. 3. Till vad används våra skattepengar? Den offentliga sektorns intäkter utgörs framför allt av skatteintäkter. Skatten som vi hushåll och företag i Sverige betalar till den offentliga sektorn används så här: Diagram 2. Offentliga sektorns utgifter, utfall 2011 Socialt skydd 42 % Utbildning 14 % Hälso- och sjukvård 14 % Allmän offentlig förvaltning 11 % Försvar 3 % Näringslivsfrågor 9 % Övrigt 7 % Källa: Regeringskansliet En del av den offentliga sektorns utgifter står staten för, en del ligger på landstingen och andra på primärkommunerna. Utjämning mellan regioner Skatten som invånarna i en primärkommun eller ett landsting betalar går inte alltid oavkortat till den region där de själva bor. Utjämningssystemet innebär att regioner som har högre skattekraft än genomsnittet betalar en utjämningsavgift till dem som ligger under genomsnittet. Avgiften tar hänsyn till den demografiska strukturen i kommunerna, där en del kommuner har en större andel invånare i behov av omsorg och som en följd av det också högre utgifter för barnomsorg, skola och äldreomsorg än vad andra kommuner har. Institutet för Privatekonomi 11 (21)

12 3.1. Statens utgifter I statsbudgeten finns det 27 olika utgiftsområden, till exempel studiestöd, universitetsutbildning, försvar, kommunikationer och energi. Statens utgifter består av många olika slags utbetalningar. En stor del är olika typer av statsbidrag till kommuner och landsting, en annan stor del är bidrag till socialförsäkringarna. För år 2012 ligger prognosen på statens utgifter på drygt 800 miljarder kronor. De tre största enskilda utgiftsposterna är ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (bl.a. sjukpenning) på drygt 90 miljarder kronor, bidrag till kommuner och landsting, ca 85 miljarder kronor, och ekonomisk trygghet för familjer och barn (bl.a. föräldrapenning) på knappt 80 miljarder kronor. Diagram 3. Statens utgifter 2012, miljarder kronor, prognos. Källa: Regeringskansliet Bearbetning av Institutet för Privatekonomi, Institutet för Privatekonomi 12 (21)

13 Vad hushållens statliga skatt används till Bilden av vad just typhushållens skatt går till blir något annorlunda än om man skulle titta på vad skatten från ett hushåll i Sverige i genomsnitt går till. Det beror bland annat på att hushållens löner i våra exempel ligger under gränsen för statlig inkomstskatt, och de betalar inte heller någon kapitalskatt eller fastighetsavgift för småhus. Eftersom typhushållen har ganska vanliga löner och ekonomi i stort än det ändå mycket intressant att se vad just deras specifika skatt går till. Man behöver däremot vara medveten om att hushållen i genomsnitt bidrar med en större andel av sin totala skatt till den statliga skatten, än vad typhushållen här gör. Tabell 4. Vad typhushållens statliga skatt går till. Två typhushåll, kronor. Ensamstående Sammanboende par Månadsinkomst kr resp kr Utgiftsområde i storleksordning Skatt per år Skatt per månad Skatt per år Skatt per månad Sjukpenning mm Familj och barn Arbetsmarknad/arbetsliv Hälsovård Utbildning Försvar Kommunikationer Ålderdom Rättsväsende Avgift till EU Internationellt bistånd Statsskuldsräntor Studiestöd Migration, integration, jämställdhet Kultur, medier, fritid Bostäder, samhällsplanering Bidrag till kommuner* Övrigt Summa statlig skatt *Omfördelat till kommunsektorn. Anm. Månadsbelopp avrundade till närmsta tiotal kronor, årsbelopp och summor till närmsta hundratal kronor. Källa: Institutet för Privatekonomi, Mest skatt till trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Av den skatt som vi betalar till staten går mest till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Skatten finansierar sjuk- respektive rehabiliteringspenning, boendetillägg, närståendepenning, medel för köp av arbetshjälpmedel m.m., aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning, ersättning vid arbets- och kroppsskador, bidrag för sjukskrivningsprocessen samt bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälsooch sjukvården. Utgiftsområdet omfattar även kostnader för myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen. Institutet för Privatekonomi 13 (21)

14 Typhushållet med en ensamstående löntagare betalar varje månad 430 kronor hit, och typhushållet med två sammanboende 930 kronor. Ekonomisk trygghet för familjer och barn näst största området Av den statliga skatten betalar vi näst mest till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Pengarna går till Generella bidrag som allmänna barnbidrag och bidrag till kostnader för internationella adoptioner, till inkomstförsäkringar som föräldraförsäkringen, barnpension, efterlevandestöd till barn, pensionsrätt för barnår och till behovsprövade bidrag som bostadsbidrag, underhållsstöd och vårdbidrag för funktionshindrade barn. Även kostnaden för jämställdhetsbonusen finns med här. Typhushållen med en ensamstående respektive det sammanboende paret betalar varje månad 350 resp.760 kronor hit. Arbetsmarknad och arbetsliv tredje största delposten av typhushållens statliga skatt Till utgiftsområdet hör i huvudsak kostnader för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättningen, Europeiska socialfonden samt kostnader för myndigheterna Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESFrådet), Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) Till utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv betalar typhushållen 320 respektive 700 kronor per månad. Hälsovård, sjukvård och social omsorg Här ryms bl.a. tandvårdsstödet och läkemedelsförmånerna. Kostnader för myndigheterna Statens beredning för medicinsk utvärdering, Tandvårds-, Läkemedels- och Förmånsverket m.fl. ingår också. Typhushållen betalar varje månad 280 respektive 600 kronor hit. Utbildning och universitetsforskning Pengarna går till skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och annan yrkesutbildning, högre utbildning och forskning samt myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet. Även statens kostnader för maxtaxan inom förskola och fritidshem ryms här. Hit betalar typhushållen 250 respektive 540 kronor varje månad. Försvar och samhällets krisberedskap I utgiftsområdet ingår samhällets utgifter för försvaret, krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet. Hit betalar typhushållen 210 respektive 450 kronor varje månad. Kommunikationer Utgiftsområdet omfattar järnvägar, vägar, sjöfart, luftfart samt transport- och kommunikationsforskning. Även informationsteknik (it), elektronisk kommunikation och post är exempel på vad som ingår i utgiftsområdet. Typhushållet med en ensamstående löntagare betalar varje månad 200 kronor och de sammanboende 430 kronor hit. Institutet för Privatekonomi 14 (21)

15 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Pengarna går till garantipension, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd, samt ersättning vid dödsfall där efterlevandepensioner till vuxna dvs. omställningspension, änkepension, särskild efterlevandepension och garantipension till dessa förmåner ingår. Inkomstrelaterad ålderspension (inkomstpension, tilläggspension och premiepension) ingår däremot inte här utan i Ålderspensionssystemet och ligger utanför statens budget. Hit betalar typhushållen varje månad 190 respektive 410 kronor. Rättsväsendet Utgiftsområdet omfattar åtgärder för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, förebygga och utreda brott. Myndigheter som polis- och åklagarväsendena, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården ingår, liksom Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, Domarnämnden och Gentekniknämnden. I rättsväsendets verksamhet ingår också att avgöra rättsliga tvister dels mellan enskilda, dels mellan enskilda och det allmänna samt att handlägga olika typer av ärenden. Hit betalar typhushållen varje månad 170 respektive 380 kronor. Avgiften till EU EU-budgetens inkomster utgörs framför allt av avgifter från medlemsländerna. Europeiska kommissionens uttag av medlemsavgifter är begränsat till högst 1,24 procent av EU:s bruttonationalinkomst (BNI). Den avgift som ett medlemsland betalar beror i stort sett på tre faktorer 1) inkomster från den gemensamma tulltaxan och sockeravgifter inom den gemensamma jordbrukspolitiken, 2) en mervärdesskattebaserad avgift och 3) en avgift baserad på medlemsländernas BNI. Typhushållen betalar varje månad 140 respektive 310 kronor till EU-avgiften. Internationellt bistånd Här ingår internationellt utvecklingssamarbete samt reformsamarbete i Östeuropa. Typhushållen betalar 140 respektive 300 kronor i skatt hit per månad. Statsskuldsräntor m.m. Utgiftsområdet omfattar räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets kostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Ränteutgifterna förväntas bli nära 7 miljarder kronor lägre 2012 jämfört med 2011, vilket bl.a. förklaras av det lägre ränteläget var ränteutgifterna höga på grund av valutakursförluster för skulden i utländsk valuta och kursförluster vid byten av lån. År väntas ränteutgifterna bli relativt låga, förutom 2015, trots att marknadsräntorna väntas stiga. Den viktigaste orsaken till att ränteutgifterna beräknas sjunka är att statsskulden beräknas minska under prognosperioden. År 2015 beräknas dock ränteutgifterna öka kraftigt. Anledningen är att en större volym realobligationer förfaller, vilket ökar utgifterna med ca 9 miljarder kronor när inflationskompensationen betalas ut. Hit betalar typhushållen 100 respektive 220 kronor i skatt varje månad. Studiestöd Området omfattar olika former av ekonomiskt stöd för studier som t.ex. studiebidrag till dem som studerar på gymnasiet, tilläggsbidrags för studerande med barn och kostnader för myndigheten Centrala studiestödsnämnden (CSN). Typhushållen betalar 100 respektive 220 kronor skatt varje månad för att stödja utgiftsområdet studiestöd. Det är lika mycket som hushållen betalar i statsskuldsräntor Institutet för Privatekonomi 15 (21)

16 Kultur, medier, trossamfund och fritid I utgiftsområdet ingår bl.a. kostnader för teater, dans och musik, museer och utställningar, trossamfund, medier, ungdomspolitik, folkbildning och tillsyn över spelmarknaden. Hit betalar typhushållen 60 respektive 120 kronor skatt per månad. Migration, integration och jämställdhet Utgiftsområdet omfattar frågor som rör migration till och från vårt land, flyktingpolitiken, integrationspolitik, politik mot diskriminering, jämställdhetspolitik och myndigheterna Diskrimineringsombudsmannen och Nämnden mot diskriminering. Får 80 respektive 170 kronor av typhushållen varje månad. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Området omfattar dels samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet. Myndigheterna Boverket, Lantmäteriet, Statens geotekniska institut och Statens va-nämnd ingår, liksom Marknadsdomstolen, Konsumentverket inklusive Konsumentombudsmannen, Allmänna reklamationsnämnden och Fastighetsmäklarinspektionen. Hit betalar typhushållen 10 kronor i månaden i skatt. 3.2 Kommuner och landsting/regioner Staten bestämmer vad kommunerna får ta ut skatt på. Sedan styr kommunallagen kommunernas och landstingens/regionernas verksamhet. Lagen ger stort utrymme för självstyre vilket innebär att kommunerna och landstingen/regionerna har stor möjlighet att själva bestämma på hur stor kommunal-/landstingsskatten ska vara, vilket sätt de ska sköta sina arbetsuppgifter på och hur de ska fördela sina resurser. Av kommunernas totala intäkter år 2011 kom ca 67 procent från invånarnas kommunalskatt, omkring 18 procent från statsbidrag, 6 procent från taxor och avgifter, 3 procent från hyror och arrenden, 1 procent från försäljning av verksamhet och entreprenader, och 4 procent från övrigt. En ytterligare intäktskälla är statsbidrag från staten. Vissa statsbidrag är generella medan andra bara får användas inom särskilda områden som staten pekar ut. De tjänster som kommunen/landstingen tillhandahåller är inte alltid helt och hållet skattefinansierade. Vissa tjänster tar kommunerna och landstingen betalt för genom taxor eller avgifter, i alla fall till en del av kostnaden. Även landstingens intäkter kommer främst från skatteintäkter och statsbidrag. Av landstingens totala intäkter år 2011 kom ca 70 procent från skatteintäkter, omkring 22 procent från olika typer av statsbidrag, 2 procent från taxor och avgifter, och 6 procent från övrigt. Institutet för Privatekonomi 16 (21)

17 3.2.1 Hur vår skatt till kommunerna används Kommunerna ansvarar för sådant som ligger nära invånarna, till exempel förskolan, grundskolan, gymnasieskolan, äldreomsorgen, omsorg om funktionshindrade, vägar, vatten, avlopp och energi. Tabell 5. Hur skatten till kommunen används. Två typhushåll, kronor. Ensamstående Sammanboende par Månadsinkomst kr resp kr Utgift Skatt per år Skatt per månad Skatt per år Skatt per månad Förskoleverksamhet och Skolbarnomsorg Grundskola Gymnasieskola Övrig utbildning Äldreomsorg Funktionshindrade Ekonomiskt bistånd Individ o familjeoms Affärsverksamhet Övrigt Summa kommunal skatt Anm. Månadsbelopp avrundade till närmsta tiotal kronor, årsbelopp och summor till närmsta hundratal kronor. Källa: Institutet för Privatekonomi, Diagram 5. Kommunernas utgifter 2011, 528 miljarder kronor. Källa: Sveriges kommuner och landsting Förskoleverksamhet o skolbarnsomsorg 14 % Grundskola 16 % Gymnasieskola 8 % Övrig utbildning 4 % Äldreomsorg 19 % Funktionshindrade 11 % Ekonomiskt bistånd 3 % Individ- o familjeomsorg (exkl ek.bistånd) 4 % Affärsverksamhet 5 % Övrigt 16 % Institutet för Privatekonomi 17 (21)

18 3.2.2 Hur vår skatt till landstingen används Landsting och regioner ansvarar främst för hälso- och sjukvård och regional utveckling. Man kan säga att landstingen har hand om det som är alltför omfattande för en ensam kommun att sköta som den offentliga hälso- och sjukvården och den regionala utvecklingen. Landstingen driver också den offentliga tandvården, folktandvården, och planerar både den privata och offentliga tandvården. Landstingen ansvarar tillsammans med kommunerna för kollektivtrafiken i de olika länen. Tabell 6. Hur skatten till landstinget används. Två typhushåll, kronor. Ensamstående Sammanboende par Månadsinkomst kr resp kr Utgift Skatt per år Skatt per månad Skatt per år Skatt per månad Primärvård Specialvård, somatisk Specialvård, psykiatrisk Tandvård Övrig hälso- och sjukvård Läkemedel (öppenvård) Regional utveckling Politisk verksamhet Trafik och infrastruktur Summa landstingskatt Anm. Månadsbelopp avrundade till närmsta tiotal kronor, årsbelopp och summor till närmsta hundratal kronor. Källa: Institutet för Privatekonomi, Diagram 5. Landstingens utgifter 2011, 257 miljarder kronor. Primärvård 16 % Specialicerad somatisk vård 47 % Specialiserad psykiatrik vård 8 % Tandvård 4 % Övrig hälso- och sjukvård 8 % Läkemedel (öppen) 8 % Regional utveckling 3 % Politisk verksamhet 1 % Trafik och infrastruktur 6 % Källa: Sveriges kommuner och landsting Institutet för Privatekonomi 18 (21)

19 3.3. Begravningsavgiften Sedan år 2000 är församlingsskatten uppdelad i en obligatorisk skatt, begravningsavgiften, och en frivillig, kyrkoavgiften som betalas av medlemmar i Svenska kyrkan. Kyrkoavgiften för 2012 är i genomsnitt 1,24 kronor varav begravningsavgiftssatsen är 0,24 kronor. Eftersom kyrkoavgiften numera är frivillig redogör vi inte närmre för den här, men i kort så går avgiften till verksamheten för den lokala församlingen, dvs. verksamhet för barn och ungdomar, lokaler, präster, kyrkomusik och liknande. En obligatorisk begravningsavgift betalas av alla som är folkbokförda i Sverige och betalar inkomstskatt. Riksgenomsnittet för avgiften 2012 är 0,24 procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten. Avgiften täcker kostnader för gravplatsen och lokaler för begravningen. Tabell 7. Begravningsavgiftens storlek. Två typhushåll, kronor. Ensamstående Sammanboende par Månadsinkomst kr resp kr Utgift Skatt per år Skatt per månad Skatt per år Skatt per månad Begravningsavgift Anm. Månadsbelopp avrundade till närmsta tiotal kronor, årsbelopp till närmsta hundratal kronor. Källa: Institutet för Privatekonomi, 3.4. Pensionsavgiften/Ålderspensionssystemet I ålderspensionssystemet ger varje inbetald pensionsavgift rätt till en viss framtida pension. Pensionssystemet ligger vid sidan av statsbudgeten och ska vara självfinansierat dels genom de pensionsavgifter som vi själva och arbetsgivarna betalar in (och i vissa fall staten genom den generella skatt som vi betalar), dels genom så kallade automatiska stabilisatorer (till exempel bromsen ) som slår till om pensionssystemet ser ut att komma i obalans mellan tillgångar och skulder. Det finns tre olika typer av pensionsavgifter: 1) Den enskildes allmänna pensionsavgift som alla som har en beskattningsbar årsinkomst över 0,423 procent av årets prisbasbelopp (motsvarar kronor år 2012) betalar. Den allmänna pensionsavgiften är 7 procent av den beskattningsbara inkomsten, upp till ett tak på 8,07 inkomstbasbelopp (motsvarar kronor i beskattningsbar årsinkomst 2012). Inbetalningen sker via skatten men eftersom individen får en skattereduktion som precis motsvarar den inbetalade pensionsavgiftens storlek blir effekten för individen densamma som om pensionsavgiften hade betalats in via gemensamma skattemedel. 2) Ålderspensionsavgiften som arbetsgivaren betalar in för de anställda är 10,21 procent av den anställdes lön (motsvarar egenavgift för egenföretagare). Inget tak finns för inbetalningen men den anställde får bara pensionsrätter upp till lönetaket på 8,07 inkomstbasbelopp. Om en anställd har en lön över taket kan därför den delen av arbetsgivarens ålderspensionsavgift ses som en ren skatt eftersom pengarna tillfaller statsbudgeten istället för att gå till pensionssystemet. 3) Ålderspensionsavgiften som staten betalar. På pensionsgrundande ersättningar från social- och arbetslöshetsförsäkringen betalar staten en pensionsavgift på 10,21 procent. På sjuk- och aktivitetsersättning betalar staten hela pensionsavgiften liksom på Institutet för Privatekonomi 19 (21)

20 pensionsgrundande belopp för barn eller studier. Den statliga ålderspensionsavgiften finansieras med allmänna skattemedel. Tabell 8. Pensionsavgiftens storlek. Två typhushåll, kronor. Ensamstående Sammanboende par Månadsinkomst kr resp kr Utgift Skatt per år Skatt per månad Skatt per år Skatt per månad Pensionsavgift Anm. Månadsbelopp avrundade till närmsta tiotal kronor, årsbelopp till närmsta hundratal kronor. Källa: Beräkningar av Institutet för Privatekonomi, 4. Vad får vi tillbaka? Hur skatten tas ut påverkar inkomstfördelningen. Sverige har till exempel en progressiv skatt på tjänsteinkomster vilket innebär att de som tjänar mer betalar en relativt sett större andel av sin lön i skatt. Men det är inte bara uttaget av skatt som omfördelar de ekonomiska resurserna i samhället, utan också hur skattepengarna används. Skattefinansierade transfereringar som till exempel barnbidrag, ersättning vid föräldraledighet, sjukdom, arbetslöshet och vård av sjuka barn utjämnar för det mesta inkomstskillnaderna mellan olika hushåll, men också över livet. Skattefinansierade verksamheter som skola, förskola, sjukvård, äldreomsorg mm utjämnar också ekonomiska förhållanden, mellan hushåll med olika inkomster men framför allt över livscykeln. Att mäta vad specifika hushåll får tillbaks av sina skattepengar är svårt, om inte helt omöjligt, eftersom det förutom att bero på hur många barn man har och därmed förskole- och skolomsorg, också beror på i vilken mån någon i familjen behöver extra omsorg. Hur ofta någon i hushållet blir sjuk och då behöver skattefinansierade läkemedel och vård mm. Dessutom är alla i ett samhälle beroende av varandra. Exempelvis gynnas även hushåll utan barn av att andra hushåll skaffar barn eftersom dessa barn i sin tur kan förväntas bidra till nya skatteintäkter, ny kunskap och en ökad generell levnadsstandard i framtiden. Det är också till gagn för ett samhälles funktionssätt och ekonomi att medborgarna kan känna sig trygga med att få tillgång till omsorg och stöd om de råkar ut för olika händelser som påverkar deras hälsa och/eller förutsättningar till självförsörjning. Institutet för Privatekonomi 20 (21)

21 Källförteckning Skattestatistisk Årsbok 2011, Skatteverket Beräkningskonventioner 2012, Metoder för effektberäkningar vid ändrade skatteregler, Regeringskansliet Den svenska ekonomin i siffror, Finansdepartementet 2012 Ekonomirapporten, april 2012 Om kommunernas och landstingens ekonomi Regeringens proposition 2011/12:1, Budgetpropositionen för 2012 Korta fakta om myndighetens verksamhet, Regeringskansliet 2011 Kontakter med: Sveriges kommuner och lansting och Finansdepartementet Tidningen Välfärd, nr 3, 2005, SCB Fickekonomen 2012, Institutet för Privatekonomi, Beräkningar av Institutet för Privatekonomi, Institutet för Privatekonomi 21 (21)