Hushållens boendeutgifter och inkomster

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005"

Transkript

1 Boverket Hushållens boendeutgifter och inkomster redovisade efter upplåtelseform

2 Hushållens boendeutgifter och inkomster redovisade efter upplåtelseform Boverket april 2006

3 Titel: Hushållens boendeutgifter och inkomster redovisade efter upplåtelseform Utgivare: Boverket april 2006 Upplaga: 1 Antal ex: 300 Tryck: Internt, Boverket ISBN: Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: eller Fax: E-post: Webbplats: Publikationen kan på begäran beställas i alternativa format. Boverket 2006

4 3 Förord Boverket har enligt regleringsbrev att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen, särskilt med avseende på hushållens boendeutgifter och inkomster. I denna rapport redovisas hushållens boendeutgifter och disponibla inkomster för perioden samt en prognos för år 2004 och 2005 fördelat efter de tre upplåtelseformerna; hyresrätt, bostadsrätt och egnahem. Även regionala skillnader i boendeutgifter och inkomster redovisas för fyra regioner. Faktaunderlaget till rapporten är framtaget i nära samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB) och utgår från deras årliga undersökning om Hushållens ekonomi (HEK). Prognosen är gjord med hjälp av SCB:s simuleringsmodell Fasit. I nästa rapport kommer boendeutgifter och inkomster att redovisas, utöver upplåtelseform, också efter hushållstyp. Rapporten är skriven av Anna Andersson och Jan Henriksson. Karlskrona april 2006 Martin Hedenmo chef för analysenheten

5 4 Hushållens boendeutgifter och inkomster

6 5 Innehåll Sammanfattning... 7 Redovisning på riksnivå... 9 Boendeutgift... 9 Disponibel inkomst Disponibel inkomst per konsumtionsenhet Boendeutgiftsprocent Konsumtionsutrymmet efter att boendet är betalt Redovisning på regional nivå Boendeutgift Disponibel inkomst Konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet efter att boendet är betalt 16 Definitioner... 19

7 6 Hushållens boendeutgifter och inkomster

8 7 Sammanfattning Hushållens inkomster ökar snabbare än boendeutgifterna... Enligt Boverkets prognos för år 2005 blir hushållens boendeutgifter kronor (4 480 kr/mån) i hyresrätt, kr (4 380 kr/mån) i bostadsrätt och kronor (6 060 kr/mån) i egnahem. Det innebär en ökning med kronor (200 kr/mån eller 4,7 procent) i hyresrätt, kronor (125 kr/mån eller 2,9 procent) i bostadsrätt och kronor (320 kr/mån eller 5,5 procent) i egnahem, år 2005 jämfört med år Prognosen bygger bland annat på en bedömning om stigande räntenivåer utifrån en historisk låg räntenivån år Motsvarande prognos för hushållens disponibla inkomster år 2005 blir en inkomst på kronor ( kr/mån) i hyresrätt, kr ( kr/mån) i bostadsrätt och kronor ( kr/mån) i egnahem. Det skulle innebära en ökning år 2005 med kronor (650 kr/mån eller 4,2 procent) i hyresrätt, kronor (880 kr/mån eller 4,4 procent) i bostadsrätt och kronor (1 350 kr/mån eller 4,7 procent) i egnahem, jämfört med år Enligt Boverkets prognos för 2005 blir egnahem hushållens disponibla inkomster i genomsnitt kronor ( kr/mån eller 86 procent) högre än inkomsten för hushåll i hyresrätt och boendeutgiften i egnahem blir i genomsnitt kronor (1 580 kr/mån eller 35 procent) högre jämfört med hyresrätt. Skillnaderna i hushållens ekonomiska standard mellan upplåtelseformerna blir mindre om justering görs av den disponibla inkomsten med hänsyn till att försörjningsbördan är olika stor beroende på antal hushållsmedlemmar. vilket innebär att hushållen får ett ökat konsumtionsutrymme Om de disponibla inkomsterna ökar mer än boendeutgifterna får hushållen ett ökat konsumtionsutrymme efter att boendet betalats. Boverket har i sin prognos över konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet har betalats justerat för att hushållens försörjningsbörda är olika stor beroende av att antal hushållsmedlemmar är olika. År 2005 blir konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter boendet är betalt kronor (8 420 kr/mån) i hyresrätt, kr ( kr/mån) i bostadsrätt och kronor ( kr/mån) i egnahem. Det skulle innebära ett ökat konsumtionsutrymme på omkring kronor (330 kr/mån eller 4,1 procent) i hyresrätt, kronor (540 kr/mån eller 4,9 procent) i bostadsrätt och kronor (560 kr/mån eller 5,1 procent) i egnahem, jämfört med år men det finns stora regionala skillnader Beräknat på medianvärden hade hushåll i egnahem i Storstockholm det högsta genomsnittliga konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet betalats ( kr/år eller kr/mån), medan

9 8 Hushållens boendeutgifter och inkomster hushåll i hyresrätt i Kommuner med färre än invånare hade det lägsta konsumtionsutrymmet ( kr/år eller kr/mån) år Motsvarande konsumtionsutrymme för bostadsrätt var kronor ( kr/mån) i Storstockholm respektive kronor (8 500 kr/mån) i Kommuner med färre än invånare. I samtliga regioner var konsumtionsutrymmet störst i egnahem och minst i hyresrätt. Hushållen i egnahem hade i Storstockholm ett konsumtionsutrymme som var kronor (5 080 kr/mån) högre än för hyresrätt och i Kommuner med färre än invånare var motsvarande skillnad kronor (3 000 kr/mån). Skillnaden i disponibel inkomst mellan upplåtelseformerna var särskilt stor i Storstockholm, där den disponibla inkomsten år 2003 var kronor ( kr/mån) högre i egnahem jämfört med hyresrätt. I Kommuner med färre än invånare var motsvarande skillnad kronor ( kr/mån). Skillnaderna i hushållens boendeutgifter mellan upplåtelseformerna var betydligt mindre, än vad den var för hushållens disponibla inkomster. Men även för boendeutgifterna var skillnaderna störst i Storstockholm, där boendeutgiften år 2003 var kronor (3 000 kr/mån) högre i egnahem jämfört med hyresrätt. I Kommuner med färre än invånare var motsvarande skillnad kronor (830 kr/mån).

10 9 Redovisning på riksnivå Boendeutgift År 2003 var boendeutgiften i genomsnitt kronor i hyresrätt, kr i bostadsrätt och kronor i egnahem. Detta innebär en real ökning med 800 kronor (1,5 procent) i hyresrätt, kronor (4,3 procent) i bostadsrätt och kronor (4,8 procent) i egnahem, jämfört med år Genomsnittlig boendeutgift per hushåll års prisnivå tals kronor Egnahem 60 Hyresrätt Bostadsrätt Prognos Hyresökningarna år 2003 förklaras av ökade driftkostnader för såväl privata som kommunala bostadsföretag och för de kommunala bostadsföretagen ökade även kostnaderna för underhåll, jämfört med Ökningen av utgifterna i bostadsrätt förklaras främst av ökade utgifter för räntor och amorteringar samt ökade driftkostnader. Såväl för nybyggda som för överlåtna bostadsrätter ökade kapitalinsatserna År 2003 var den genomsnittliga reala ökningen av kapitalinsatsen för nybyggda bostadsrätter kronor och ökningen av insatserna i överlåtna bostadsrätter kronor. Den genomsnittliga ökningen av avgifterna i nybyggda bostadsrätter år 2003 var ca 900 kronor och i beståndet minskade avgifterna realt med samma belopp. Ökningen av utgifter i egnahem år 2003 beror till stor del på ökade driftutgifter.

11 10 Hushållens boendeutgifter och inkomster Under sexårsperioden 1997 till 2003 ökade boendeutgiften i genomsnitt med 4 procent i hyresrätt, 13 procent i bostadsrätt och med 11 procent i egnahem. Enligt Boverkets prognos för år 2005 blir hushållens boendeutgifter kronor i hyresrätt, kr i bostadsrätt och kronor i egnahem. Det skulle innebära en ökning med kronor (4,7 procent) i hyresrätt, kronor (2,9 procent) i bostadsrätt och kronor (5,5 procent) i egnahem, år 2005 jämfört med år Prognosen bygger bl.a. på en bedömning om stigande räntenivåer utifrån en historisk låg räntenivån år Disponibel inkomst År 2003 var hushållens disponibla inkomster i genomsnitt kronor i hyresrätt, kr i bostadsrätt och kronor i egnahem. En minskning med kronor (3,0 procent) i hyresrätt och kronor (2,1 procent) i egnahem, men en ökning med kronor (4,3 procent) i bostadsrätt, jämfört med år Genomsnittlig disponibel inkomst per hushåll prisnivå tals kronor 400 Egnahem Bostadsrätt Hyresrätt Prognos Att den genomsnittliga disponibla inkomsten minskade för boende i hyresrätt och egnahem förklaras till stor del av lägre faktorinkomst. För boende i hyresrätt är det framförallt löneinkomsterna som har minskat; med knappt 3 procent. I egnahem förklaras den lägre faktorinkomsten främst av lägre kapitalintäkter; en minskning med nästan 25 procent. Under sexårsperioden 1997 till 2003 ökade hushållens disponibla inkomster i genomsnitt med 15 procent i hyresrätt, 19 procent i bostadsrätt och med 21 procent i egnahem.

12 Redovisning på riksnivå 11 Enligt Boverkets prognos för år 2005 blir hushållens disponibla inkomster kronor i hyresrätt, kr i bostadsrätt och kronor i egnahem. Det skulle innebära en ökning med kronor (4,2 procent) i hyresrätt, kronor (4,4 procent) i bostadsrätt och kronor (4,7 procent) i egnahem, jämfört med år Disponibel inkomst per konsumtionsenhet Ett annat sätt att jämföra hushållens ekonomiska standard är att relatera hushållens inkomster till hur många personer som ska försörjas av de disponibla inkomsterna. Genom att dividera hushållens disponibla inkomst med en konsumtionsvikt tar vi hänsyn till att hushållen består av olika antal personer i olika åldrar. Hushåll med flera personer behöver högre disponibel inkomst för att uppnå samma ekonomiska standard som ensamboende. Boverket använder den av SCB framtagna normerade konsumtionsenhetsskala som tillämpades i Bostads- och hyresundersökningarna. 1 År 2003 var hushållens disponibla inkomster per konsumtionsenhet i genomsnitt kronor i hyresrätt, kr i bostadsrätt och kronor i egnahem. Detta var en minskning med kronor (3,5 procent) i hyresrätt respektive med kronor (1,3 procent) i egnahem, men en ökning med kronor (2,3 procent) i bostadsrätt, jämfört med Genomsnittlig disponibel inkomst per konsumtionsenhet års prisnivå tals kronor Egnahem Bostadsrätt Hyresrätt Prognos SCB använder sig numera av en annan skala i sin inkomstfördelningsundersökning, se Förbättrad statistik om hushållens inkomster, SOU 2002:73, delbetänkande av utredningen om översyn av den ekonomiska statistiken.

13 12 Hushållens boendeutgifter och inkomster När inkomsten relateras till hushållens försörjningsbörda blir den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet omkring 30 procent lägre i hyresrätt och bostadsrätt samt drygt 50 procent lägre i egnahem, jämfört med om ingen justering av disponibel inkomst görs. Denna skillnad förklaras av att hushållsstrukturen är olika i egnahem, jämfört med hyresrätt och bostadsrätt. I egnahem bor företrädesvis hushåll med många familjemedlemmar medan det, framför allt i hyresrätt, finns många enpersonshushåll. Under sexårsperioden 1997 till 2003 ökade den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet i genomsnitt med 14 procent i hyresrätt, 20 procent i bostadsrätt och med 20 procent i egnahem. Enligt Boverkets prognos för år 2005 blir hushållens disponibla inkomster per konsumtionsenhet kronor i hyresrätt, kr i bostadsrätt och kronor i egnahem. Det skulle innebära en ökning med kronor (4,3 procent) i hyresrätt, kronor (4,5 procent) i bostadsrätt och kronor (5,3 procent) i egnahem, jämfört med år Boendeutgiftsprocent När boendeutgiften relateras till hushållets disponibla inkomst (ojusterad och beaktar således inte hushållens försörjningsbörda) ser vi hur stor andel av den disponibla inkomsten som går till boendet (boendeutgiftsprocenten). En ökad boendeutgiftsprocent kan t.ex. förklaras av att hushållens disponibla inkomster har minskat samtidigt som boendeutgifterna var oförändrade. År 2003 var boendeutgiftsprocenten i genomsnitt 27,5 procent i hyresrätt, 21,3 procent i bostadsrätt och 20 procent i egnahem. Detta var en ökning med 1,2 procentenheter i hyresrätt, oförändrad utgiftsprocent i bostadsrätt och en ökning med 1,3 procentenheter i egnahem, jämfört med år Under sexårsperioden 1997 till 2005 minskade boendeutgiftsprocenten i genomsnitt med 2,9 procentenheter i hyresrätt, 1,1 procentenheter i bostadsrätt och med 1,8 procentenheter i egnahem.

14 Redovisning på riksnivå 13 Boendeutgiftens andel av hushållens diponibla inkomst års prisnivå. Procent Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem 10 5 Prognos Enligt Boverkets prognos för år 2005 blir den genomsnittliga boendeutgiftsprocenten 27,6 i hyresrätt, 21,0 i bostadsrätt och 20,1 i egnahem. Det innebär en ökning med 0,1 procentenheter i såväl hyresrätt som egnahem, men en minskning med 0,3 procentenheter i bostadsrätt, jämfört med år Konsumtionsutrymmet efter att boendet är betalt Ett annat mått för att jämföra hushållens ekonomiska standard är konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet är betalt. Genom att titta på detta mått får vi veta hur stort utrymme hushållet har för övrig konsumtion, dvs. vilken ekonomisk standard hushållen har efter att boendeutgiften är betald och efter att kvarvarande inkomst har justerats med hänsyn till hushållets försörjningsbörda. År 2003 var konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet betalats i genomsnitt kronor i hyresrätt, kronor i bostadsrätt och kronor i egnahem. Detta var en minskning med kronor (5,1 procent) i hyresrätt respektive med kronor (2,9 procent) i egnahem, men en ökning med kronor (2,3 procent) i bostadsrätt, jämfört med år 2002.

15 14 Hushållens boendeutgifter och inkomster Konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter boendet är betalt års prisnivå tals kronor Egnahem Bostadsrätt Hyresrätt Prognos Konsumtionsutrymmet var alltså i genomsnitt drygt kronor högre per konsumtionsenhet och månad i egnahem, jämfört med hyresrätt år Denna skillnad i konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet förklaras till stor del av att hushåll i egnahem i genomsnitt har en betydligt högre disponibel inkomst än hushåll i hyresrätt, samtidigt som skillnaden i den genomsnittliga bostadsutgiften är relativt liten. Den genomsnittliga disponibla inkomsten var kronor eller 85 procent högre i egnahem än i hyresrätt 2003, medan boendeutgiften i genomsnitt var kronor eller 10 procent högre. Den högre boendeutgiften i egnahem förklaras delvis av att dessa bostäder i genomsnitt har en större bostadsyta än hyresbostäderna. Under sexårsperioden 1997 till 2003, ökade konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet betalats i genomsnitt med 19 procent i hyresrätt, 22 procent i bostadsrätt och med 23 procent i egnahem. Enligt Boverkets prognos för år 2005 blir konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet betalats kronor i hyresrätt, kr i bostadsrätt och kronor i egnahem. Det skulle innebära ett ökat konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet på omkring kronor (4,1 procent) i hyresrätt, kronor (4,9 procent) i bostadsrätt och kronor (5,1 procent) i egnahem, jämfört med år Det ökade konsumtionsutrymmet år 2005 jämfört med 2003 förklaras av att hushållens disponibla inkomster i genomsnitt bedöms öka mer än boendeutgifterna.

16 15 Redovisning på regional nivå I detta avsnitt redovisas regionala skillnader i hushållens boendeutgifter och disponibla inkomster. Därutöver görs en jämförelse av hushållens boendeutgifter och inkomster mellan olika upplåtelseformer inom respektive region. Vid dessa jämförelser används medianvärden, till skillnad mot föregående avsnitt då jämförelser gjordes med hjälp av medelvärden. Avsnittet avslutas med en redovisning av kvartilavvikelserna i syfte att beskriva eventuella regionala skillnader när det gäller spridningen av hushållens inkomster och boendeutgifter. Den regionala indelning som används är Storstockholm, Storgöteborg, Övriga kommuner med fler än invånare och Kommuner med färre än invånare. Stormalmö ingår i regionen Övriga kommuner med fler än invånare. Boendeutgift Hushåll i Storstockholm hade den högsta genomsnittliga boendeutgiften, kronor år Därefter kom Storgöteborg ( kronor) följt av Övriga kommuner med fler än invånare ( kronor). Kommuner med färre än invånare hade den lägsta genomsnittliga boendeutgiften ( kronor). Hushållens boendeutgift år Medianvärden. Tusentals kronor. Storstockholm Storgöteborg Kommuner > inv. Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem Alla Kommuner < inv. Egnahem var den upplåtelseform som hade den högsta genomsnittliga boendeutgiften och bostadsrätt den upplåtelseform som hade den lägsta genomsnittliga boendeutgiften inom respektive region år Skillnaderna i boendeutgifter mellan upplåtelseformerna var särskilt stor i Storstockholm. I Storstockholm hade hushållen i egnahem en boendeutgift som var kronor högre jämfört med hushåll i hyresrätt. I Kommuner med färre än invånare var motsvarande skillnad kronor. Däremot var skillnaden i boendeutgift mellan hyresrätt och bostadsrätt i Storstockholm obetydlig. I övriga regioner var boendeutgiften till kronor högre i hyresrätt jämfört med bostadsrätt och den största skillnaden fanns i Kommuner med fler än invånare. Egnahemshushållen i Storstockholm hade en boendeutgift som var kronor högre än boende i hyresrätt i Kommuner med färre än invånare

17 16 Hushållens boendeutgifter och inkomster Disponibel inkomst Hushåll med höga disponibla inkomster tenderar även att ha höga boendeutgifter och detta är utmärkande för samtliga regioner. Hushåll i Storstockholm hade den genomsnittligt högsta disponibla inkomsten ( kronor), medan hushåll i Kommuner med fler än invånare hade den lägsta inkomsten ( kronor) år Hushållens disponibla inkomster år Medianvärden. Tusentals kronor Storstockholm Stor- Göteborg Kommuner > inv. Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem Alla Kommuner < inv. Egnahem var den upplåtelseform som hade den högsta genomsnittliga disponibla inkomsten och hyresrätt den upplåtelseform som hade den lägsta genomsnittliga inkomsten inom respektive region. Skillnaden i den disponibla inkomsten mellan upplåtelseformerna var särskilt stor i Storstockholm. I Storstockholm hade hushållen i egnahem en disponibel inkomst som var kronor högre jämfört med hushåll i hyresrätt. I Kommuner med färre än invånare var motsvarande skillnad kronor. Den disponibla inkomsten i Storstockholm var kronor högre i egnahem jämfört med inkomsten i hyresrätt i Kommuner med färre än invånare. Konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet efter att boendet är betalt Beräknat på medianvärden hade hushåll boende i egnahem i Storstockholm det högsta genomsnittliga konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet betalats ( kronor), medan hushåll i hyresrätt i Kommuner med färre än invånare hade det lägsta konsumtionsutrymmet ( kronor) år Hushållen i egnahem hade i Storstockholm ett konsumtionsutrymme som var kronor högre än i hyresrätt i Kommuner med färre än invånare och jämfört med bostadsrätt var motsvarande skillnad kronor.

18 Redovisning på riksnivå 17 Konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet efter att boendet är betalt år Medianvärden tals kronor Storstockhol Storgöteborg > invn. < invn. Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem Hushåll i egnahem hade, oavsett region, det högsta genomsnittliga konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet betalats år Den huvudsakliga förklaringen till deras högre ekonomiska standard var att dessa hushåll hade en relativt hög disponibel inkomst samtidigt som boendeutgifterna inte var väsentligt högre, jämfört med hushåll i hyresrätt och bostadsrätt. Samtidigt fanns en betydande skillnad i konsumtionsutrymme mellan hushåll i olika upplåtelseformer inom regionerna. Särskilt stor är denna skillnad i Storstockholm, där hushåll i egnahem hade i genomsnitt drygt kronor högre konsumtionsutrymme jämfört med hushåll i hyresrätt. Skillnaden i hushållens konsumtionsutrymme mellan upplåtelseformerna inom regionerna minskade med regionens befolkningsstorlek och var lägst i Kommuner med färre än invånare (här var konsumtionsutrymmet kronor högre i egnahem, jämfört med hyresrätt).

19 18 Hushållens boendeutgifter och inkomster

20 19 Definitioner Boendeutgift Hyresrätt: hyra Bostadsrätt: avgift, + kapitalutgifter (70 procent av ränteutgifterna för bostadslån), + schablonberäknad amortering på 2 procent av skuldbelopp för hushållets lån till bostaden. Egna hem: fastighetsskatt, + driftsutgifter inklusive uppvärmning, + nettokapitalutgift =(ränteutgifterna brutto-räntebidrag) x 0,70, + schablonberäknad amortering på 2 procent av skuldbelopp för hushållets lån till bostaden procent av tomträttsavgäld. Boendeutgiftsprocent Boendeutgift i procent av disponibel inkomst. Talet anger i procent den del av den disponibla inkomsten som går till att betala boendet. Driftsutgifter I driftsutgifter inkluderas även utgifter för uppvärmning. Disponibel inkomst faktorinkomst, + positiva transfereringar, - negativa transfereringar (exklusive fastighetsskatt och korrigerad för skatteeffekt av boendet) Det förekommer hushåll med negativ disponibel inkomst. Faktorinkomst Summan av löneinkomst, företagarinkomst, inkomst från fåmansföretag, ränta och utdelning samt kapitalvinster. Företagarinkomst Beräknas som inkomst/underskott av näringsverksamhet. Inkomst av kapital Ränta, utdelning och kapitalvinst. Beräkningen görs brutto, dvs. inga avdrag får inverka. Kapitalutgifter I kapitalutgifter inkluderas 70 procent av ränteutgifter för bostadslån och tomträttsavgäld. Kapitalvinst Den eventuella vinst som uppkommer vid försäljning (realisering) av tillgångar, t.ex. aktier, fonder eller fastigheter. Fr.o.m är kapitalvinsterna

21 20 Hushållens boendeutgifter och inkomster bruttoberäknade. Tidigare års kapitalvinster omfattar enbart de beskattningsbara inkomsterna. Motsvarande begrepp för kapitalvinst var tidigare reavinst. Konsumtionsenhet För att göra jämförelser av t.ex. disponibel inkomst och ekonomisk köpkraft mellan olika typer av hushåll används ett viktsystem där konsumtionen är relaterad till hushållets sammansättning. Den disponibla inkomsten divideras med den konsumtionsvikt som gäller för hushållet. I denna promemoria används den konsumtionsenhetsskala som Socialstyrelsen tidigare rekommenderat vid beräkning av socialbidrag. Konsumtionsenhet: Första vuxen 1,00 Sammanboende person 2 0,66 Övriga vuxna 0,83 Barn 0-3 år 0,48 Barn 4-10 år 0,57 Barn år 0,66 Konsumtionsutrymmet Med konsumtionsutrymmet avses differensen mellan disponibel inkomst och boendeutgift. Löneinkomst Summan av löneutbetalningar under året. I begreppet lön ingår skattepliktiga förmåner och traktamenten som redovisas under lön i taxeringen. Medianvärde Det variabelvärde som ligger i mitten av en serie observationer ordnade i storleksordning. Medelvärde Beräknas genom summan av observationerna dividerat med antalet observationer. Negativa transfereringar är summan av skatt, betalt underhållsbidrag och återbetalda studielån. Skatt Redovisas exklusive egenavgifter för näringsverksamhet m.m. Egenavgifter och fastighetskatt på skattepliktiga fastigheter i näringsverksamhet dras bort från den slutliga skatten. Sjömansskatt läggs till. Allmän sjukförsäkringsavgift och allmän pensionsavgift ingår i begreppet skatt. Skattefria transfereringar är bland annat barnbidrag, studiestöd, bostadsbidrag och socialbidrag. Skattepliktiga transfereringar Huvudsakligen pensioner, sjukersättningar, föräldrapenning och arbetsmarkandsstöd.

22 Definitioner 21 Underskott av kapital Summan av ränta och utdelning, kapitalvinst/kapitalförlust, skuldräntor, förvaltningskostnader och övriga omkostnader som redovisas under inkomstslaget kapital blir negativ. Underskottet medger skattereduktion i samband med skatteberäkningen. Skattereduktionen är 30 procent av underskott upp till kr och 21 procent av det belopp som överstiger kr. Motsvarande begrepp för kapitalvinst/kapitalförlust var tidigare reavinst/reaförlust. Övriga negativa transfereringar Summan av betalt underhållsbidrag och återbetalda studielån. Övrigt För att få utgifter och kostnader i 2001 års priser används KPI och Konjunkturinstitutets prognos av KPI.

23 Box 534, Karlskrona Tel: Fax:

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Fördelningen av inkomster och förmögenheter

Fördelningen av inkomster och förmögenheter VÄLFÄRD Fördelningen av inkomster och förmögenheter Författare: Anna Fransson, utredare Arbetslivsenheten Sammanfattning År 27 är arbetsinkomsten i genomsnitt 22 9 kronor för arbetarkvinnor och 273 2 kronor

Läs mer

Del 2. Inkomster och levnadsstandard

Del 2. Inkomster och levnadsstandard Del 2 Inkomster och levnadsstandard 29 30 Inkomstfördelningen Kapitel 2 Inkomstfördelningen 1975-2002 Av Kjell Jansson, SCB/BV/EV Åsa Karlsson, SCB/BV/EV Petter Lundberg, SCB/BV/EV Sammanfattning Sedan

Läs mer

Rapport 2011:12. Hushållens boendeekonomi

Rapport 2011:12. Hushållens boendeekonomi Rapport 2011:12 Hushållens boendeekonomi 2009 med prognos för 2012 Hushållens boendeekonomi 2009 med prognos för 2012 Boverket september 2011 Titel: Hushållens boendeekonomi 2009 med prognos för 2012

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Mer kvar då boendet är betalt. Små hushåll bor i flerbostadshus

Mer kvar då boendet är betalt. Små hushåll bor i flerbostadshus BO 23 SM 0801 Boende och boendeutgifter 2006 Housing and housing expenses in 2006 I korta drag Höjd boendeutgift 2006 Den genomsnittliga boendeutgiften ökade mellan åren 2005 och 2006. För hushåll med

Läs mer

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 1 Ekonomiska resurser för

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012 Statistik om Stockholm Bostäder Hyror 2012 Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2012. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2012. Uppgifterna

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Mer kvar då boendet är betalt. Boendeutgiften oförändrad procent av barnen bor i småhus

Mer kvar då boendet är betalt. Boendeutgiften oförändrad procent av barnen bor i småhus BO 23 SM 0701 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2005 Housing and housing expenses in 2005 I korta drag Mer kvar då boendet är betalt Det genomsnittliga konsumtionsutrymmet har ökat med nästan

Läs mer

Redovisa om möjligt hur förändringarna 2016 i kronor samt andel av disponibel inkomst påverkar inkomstfördelningen mellan män och kvinnor.

Redovisa om möjligt hur förändringarna 2016 i kronor samt andel av disponibel inkomst påverkar inkomstfördelningen mellan män och kvinnor. 2015-08-25 Dnr 2015:1213 Redovisa de offentligfinansiella effekterna åren 2016-2019 av att 1) höja gränsen för reseavdraget till 18 000 kronor för personer som bor i kommungrupp 1-4 samt sänka gränsen

Läs mer

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats. Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom

Läs mer

Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT) 2008 HE0106

Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT) 2008 HE0106 NR/SIM 2010-11-15 1(14) Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT) 2008 HE0106 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

12 Beräkning av skatten

12 Beräkning av skatten 111 12 Beräkning av skatten prop. 1999/2000:2, del 2 s. 677-683, SOU 1997:2, del II s 500-504. 12.1 Allmänt Skatt avrundas nedåt så att öretal faller bort (23 kap. 1 SBL). 12.2 Fysiska personer 12.2.1

Läs mer

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning Social- och välfärdspolitik Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Inkomsttrappan 27 Bland arbetarhushåll år 27 är disponibelinkomsten

Läs mer

RAPPORT 2017:11. Hushållens boendeekonomi 2015 med prognos för 2018

RAPPORT 2017:11. Hushållens boendeekonomi 2015 med prognos för 2018 RAPPORT 2017:11 Hushållens boendeekonomi 2015 med prognos för 2018 Hushållens boendeekonomi 2015 med prognos för 2018 Titel: Hushållens boende-ekonomi 2015 med prognos för 2018 Rapportnummer: 2017:11

Läs mer

(KPI) årsmedeltal var 0,9 % (2011 en ökning med 2,6 %). Åsa Törlén, SCB, tfn 08-506 941 47, fornamn.efternamn@scb.se

(KPI) årsmedeltal var 0,9 % (2011 en ökning med 2,6 %). Åsa Törlén, SCB, tfn 08-506 941 47, fornamn.efternamn@scb.se BO 32 SM 1401 Intäkts- och kostnadsundersökningen för flerbostadshus (IKU) 2012 Revenues and expenditure of multi-dwelling buildings in 2012 I korta drag Hyresintäkter År 2012 blev de skattade genomsnittliga

Läs mer

Underlag för beräkning av avgift

Underlag för beräkning av avgift Underlag för beräkning av avgift När du får hjälpinsatser från kommunen ska du betala omsorgsavgift. Storleken på avgiften varierar beroende på inkomst och hur mycket hjälp du har. De uppgifter som du

Läs mer

23 Inkomst av kapital

23 Inkomst av kapital 23 Inkomst av kapital Inkomst av kapital 423 41-44, 48, 52 54 och 55 kap. IL SFS 1991:1833, 1993:1471, 1543, 1544, 1994:489, 778 Andelsbyten SFS 1998:1601 prop. 1989/90:110 del I s. 295 298, 388 478, 698

Läs mer

Skattekontot och intäktsräntan

Skattekontot och intäktsräntan PM 1(23) Mats Andersson 010-574 80 84 Patrik Andreasson 010-573 51 14 Skattekontot och intäktsräntan 1 Bakgrund Skatteverket har under senare tid sett flera tecken på att skattekontot har börjat användas

Läs mer

23 Inkomst av kapital

23 Inkomst av kapital Inkomst av kapital, Avsnitt 23 471 23 Inkomst av kapital 41 44, 48, 52, 54 och 55 kap. IL prop. 1999/2000:2 Vem beskattas i kapital? Vad beskattas i kapital? Sammanfattning Endast fysiska personer och

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2011. Stockholm 24 november 2010

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2011. Stockholm 24 november 2010 Pressmeddelande Stockholm 24 november 2010 Så blir din ekonomi i januari 2011 Få vinnare i årets prognos. Har du bostadslån med rörlig ränta får du det till och med sämre. Även många pensionärer får mindre

Läs mer

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området = Närområdesprofil Område: Kista Antal boende inom området = 13 941 Antal arbetande inom området = 27 951 Ingående postnummerområden Källa: Posten 2013-04-01 SCB:S Registret över totalbefolkningen 2012-12-31

Läs mer

Inkomstuppgifter för beräkning av avgifter för:

Inkomstuppgifter för beräkning av avgifter för: Sida 1(3) Inkomstuppgifter för beräkning av avgifter för: hemtjänst dagverksamhet särskilt boende Personuppgifter Namn sökande Personnummer Personnummer Hemmavarande barn Personnummer Gatuadress Postnummer

Läs mer

Avräkning av utländsk skatt Privatpersoner

Avräkning av utländsk skatt Privatpersoner Denna blankett använder du när du begär avräkning av utländsk skatt. Du behöver inte fylla i blanketten om du bara begär avräkning för utländsk skatt på utdelning och den utländska skatten finns med på

Läs mer

Inkomstuppgifter för beräkning av avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och särskilt boende

Inkomstuppgifter för beräkning av avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och särskilt boende Sida 1(3) Inkomstuppgifter för beräkning av avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och särskilt boende Frågor Har du frågor kan du kontakta kommunens kontaktcenter. Telefon: 08-579 210 00 E-post: kontaktcenter@sollentuna.se

Läs mer

R a p p o r t H S B o c h d u b b e l b e s k a t t n i n g e n en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004

R a p p o r t H S B o c h d u b b e l b e s k a t t n i n g e n en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004 Rapport HSB och dubbelbeskattningen en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Syfte 4 Bakgrund 4 Så har insamling och bearbetning gått till 6 Undersökning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2009:1060 Utkom från trycket den 24 november 2009 utfärdad den 12 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden

Den svenska bolånemarknaden Den svenska bolånemarknaden 14 APRIL 216 14 april 216 Dnr 16-3183 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 Undersökningen beskriver bolånemarknaden 5 SVENSKA BOLÅNETAGARE 8 Belåningsgraderna är i stort oförändrade

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Statistikrapport. Aktuell kommun Haninge Områdesbeskrivning Nedersta, hantverksområdet. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal)

Statistikrapport. Aktuell kommun Haninge Områdesbeskrivning Nedersta, hantverksområdet. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Statistikrapport Aktuell kommun Haninge Områdesbeskrivning Nedersta, hantverksområdet Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Befolkning Utländsk Bakgrund Hushåll Förvärvsarbetande Köpkraft

Läs mer

Statistikrapport. Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal)

Statistikrapport. Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Statistikrapport Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal) Befolkning Utländsk Bakgrund Hushåll Förvärvsarbetande Köpkraft

Läs mer

Jordbrukarhushållens inkomster 1999 (t.o.m. inkomståret 1998 benämnd Jordbrukarnas nettointäkter m.m. )

Jordbrukarhushållens inkomster 1999 (t.o.m. inkomståret 1998 benämnd Jordbrukarnas nettointäkter m.m. ) Jordbrukarhushållens inkomster 1999 (t.o.m. inkomståret 1998 benämnd Jordbrukarnas nettointäkter m.m. ) JO0903 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde JORD- och SKOGSBRUK, FISKE A.2 Statistikområde Jordbrukets

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av 91 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105-113. SOU 1997:2, del II s.78-85 8.1 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter som inte får dras av. Dessa regler

Läs mer

Kronofogdemyndighetens meddelanden

Kronofogdemyndighetens meddelanden Kronofogdemyndighetens meddelanden % ISSN 1653-994X Kronofogdemyndighetens information om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön KFM M Inledning Kronofogdemyndigheten har utfärdat föreskrifter

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-05-18 Dnr 2010:0991 BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD Hur många och hur stor andel av under 18 år lever i som har en låg ekonomisk standard

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2007 och 2008 S 2009:10 2008-12-17 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm

Läs mer

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013. Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar 2012 2013. Kronor per hushåll

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013. Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar 2012 2013. Kronor per hushåll JO 42 SM 1501 Jordbrukarhushållens inkomster 2013 Incomes of agricultural households 2013 I korta drag Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013 Jordbrukarhushållens genomsnittliga hushållsinkomst efter

Läs mer

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet 827 3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Skattskyldighet 3.1 Skattskyldighet Bestämmelser om skattskyldighet (den

Läs mer

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2009 S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm år 2009.

Läs mer

Arnold Wittgren 2011-11-17 Näringspolitisk sekreterare

Arnold Wittgren 2011-11-17 Näringspolitisk sekreterare 1 (4) Handläggare Datum Arnold Wittgren 2011-11-17 Näringspolitisk sekreterare De privata fastighetsägarna gör stora vinster. De kommunala bostadsföretagen satsar vinsterna på underhåll Samtliga 22 större

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2012 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska

Läs mer

Sjöinkomst, Avsnitt 22 459

Sjöinkomst, Avsnitt 22 459 Sjöinkomst, Avsnitt 22 459 22 Sjöinkomst 8 kap. 23 IL 11 kap. 4 5 IL 12 kap. 4 IL 64 kap. IL 65 kap. 11 IL prop. 1995/96:227 Sammanfattning Med sjöinkomst avses i skattelagstiftningen inkomst ombord på

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2004-11-09 Prognos för 2005 Pensionärerna är förlorare Höjt grundavdrag och ytterligare kompensation för egenavgiften ökar hushållens

Läs mer

Hushållen får ytterligare ett år med bättre ekonomi

Hushållen får ytterligare ett år med bättre ekonomi Aktuell analys 19 februari 2016 Hushållen får ytterligare ett år med bättre ekonomi Arbetslösa, pensionärer och löntagarhushåll får alla det bättre 2016 jämfört med förra året. Efter höjningen av arbetslöshetsersättningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om bostadstillägg till pensionärer m.fl.; SFS 2001:761 Utkom från trycket den 13 november 2001 utfärdad den 1 november 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Socialkontoret INKOMSTFÖRFRÅGAN. 1. Personuppgifter. 2. Hemmavarande barn under 18 år. 3. Aktuella inkomster, brutto (inkomster före skatteavdrag)

Socialkontoret INKOMSTFÖRFRÅGAN. 1. Personuppgifter. 2. Hemmavarande barn under 18 år. 3. Aktuella inkomster, brutto (inkomster före skatteavdrag) INKOMSTFÖRFRÅGAN 1. Personuppgifter sökande Adress Postnummer Ort Telefon bostad Telefon mobil E-post Civilstånd Gift/registrerad partner Ensamboende Sammanboende maka/make, registrerad partner 2. Hemmavarande

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

7 Inkomster som är skattefria

7 Inkomster som är skattefria Inkomster som är skattefria 111 7 Inkomster som är skattefria 8 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 92-105 SOU 1997:2, del II s. 65-78. All inkomstbringande verksamhet som inte är uttryckligt undantagen

Läs mer

Väljarnas syn på ökande klyftor

Väljarnas syn på ökande klyftor SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...

Läs mer

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 LÅNA Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 4 Syfte med undersökningen 4 Om undersökningen 5 Kapital 1 Hur lånebilden ser ut 6 Hur många

Läs mer

Grunder för uttag av avgifter inom äldre- och handikappomsorg

Grunder för uttag av avgifter inom äldre- och handikappomsorg www.hassleholm.se S Grunder för uttag av avgifter inom äldre- och handikappomsorg Avgifter och taxor Se bilaga Diarienummer: 2016/201 730 Fastställt den: 2016-05-09 71 Fastställt av: Kommunfullmäktige

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel:

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel: STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X BOSTÄDER Hyror 2005 S 2006:15 Bo Karlsson 2006-09-05 Tel: 508 35 030 Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen Under 2005 ökade den genomsnittliga

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(12) Beräkning av vägningstal för räntekostnad i KPI För beslut I denna pm presenteras ett förslag till ny vägningstalsberäkning för räntekostnadsindex

Läs mer

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet 31 3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet Skattskyldighet 3.1 Skattskyldighet Bestämmelser om skattskyldighet (den subjektiva skattskyldigheten) för fysiska personer, dödsbon,

Läs mer

TILLÄGG TILL ERBJUDANDEHANDLING

TILLÄGG TILL ERBJUDANDEHANDLING TILLÄGG TILL ERBJUDANDEHANDLING avseende ERBJUDANDE FRÅN NORDIC LEISURE AB (PUBL) TILL AKTIEÄGARNA I BETTING PROMOTION SWEDEN AB (PUBL) Tillägg till Erbjudandehandling avseende erbjudande till aktieägarna

Läs mer

Information om avgifter 2016

Information om avgifter 2016 Sölvesborgs kommun Omsorgsverksamheten Information om avgifter 2016 Information om avgifter Avgifter för vård och omsorg inom äldre- och funktionshinderomsorgen regleras i socialtjänstlagen, kapital 8.

Läs mer

Barn- och familjestatistik

Barn- och familjestatistik Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (17) Barn- och familjestatistik 2012 LE0102 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST TNING T A F N A M M SA T AV RAPPOR D E M T M A S R N E Ö D L Ä T S O B A G I L G N Ä TILLG Tillgängliga bostäder gör att fler äldre kan bo kvar hemma längre det ökar livskvaliteten och självständigheten,

Läs mer

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 98 Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 6. SÄRSKILT OM FÖRETAGSBESKATTNING 99 6 Särskilt om företagsbeskattning

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2014. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Rapport till Finanspolitiska rådet 216/1 Flyktinginvandring Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Lina Aldén och Mats Hammarstedt Institutionen för nationalekonomi och statistik, Linnéuniversitetet

Läs mer

10 Allmänna avdrag. 10.1 Påförda egenavgifter m.m. Allmänna avdrag 129

10 Allmänna avdrag. 10.1 Påförda egenavgifter m.m. Allmänna avdrag 129 Allmänna avdrag 129 10 Allmänna avdrag prop. 1999/2000:2, del 2 s. 668-670. SOU 1997:2, del II s. 494-496 prop. 1975/76:31, SkU 20 prop. 1979/80:60, prop. 1989/90:110 s. 364-366, SkU30 prop. 1991/92:43,

Läs mer

AVGIFTSKONSTRUKTION AVSEENDE OMSORGSNÄMNDENS VERKSAMHETER

AVGIFTSKONSTRUKTION AVSEENDE OMSORGSNÄMNDENS VERKSAMHETER U T G I V E N A V K O M M U N K A N S L I E T BILAGA Dnr Gäller fr. o. m. Antagen 2014/332 2015/317 2015-01-01 2016-01-01 Kf 2014-12-15 138 Kf 2016-02-08 5 AVGIFTSKONSTRUKTION AVSEENDE OMSORGSNÄMNDENS

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Taxeringsutfallet. Deklarationsår 2014, beskattningsår 2013. Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) OE0701. Innehåll

Taxeringsutfallet. Deklarationsår 2014, beskattningsår 2013. Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) OE0701. Innehåll Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) Taxeringsutfallet Deklarationsår 2014, beskattningsår 2013 OE0701 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Större del av inkomsten stannar hos familjerna INKOMSTER. S 2008:4 Bo Karlsson Tel:

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Större del av inkomsten stannar hos familjerna INKOMSTER. S 2008:4 Bo Karlsson Tel: STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X INKOMSTER Familjeinkomster 1998 2006 S 2008:4 Bo Karlsson 2008-03-20 Tel: 508 35 030 Större del av inkomsten stannar hos familjerna Både den sammanräknade förvärvsinkomsten,

Läs mer

Bostadspolitiken 2005

Bostadspolitiken 2005 Boverket Bostadspolitiken 2005 Sveriges årsrapport till det Nordiska mötet i Hveragerði 4-5 oktober 2005 Bostadspolitiken 2005 Sveriges årsrapport till det Nordiska mötet i Hveragerði 4 5 oktober 2005

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:182

Regeringens proposition 2008/09:182 Regeringens proposition 2008/09:182 Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl. Prop. 2008/09:182 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 8 april 2009 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning...

Läs mer

Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande

Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Chockhöjd fastighetsskatt om (S) ger (V) inflytande Fastighetsskatten är ofta på tapeten i skattedebatten. Bland såväl politiker som ekonomer framförs

Läs mer

Slutrapport Team Linus. Samordningsförbundet i Motala Vadstena

Slutrapport Team Linus. Samordningsförbundet i Motala Vadstena Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Team Linus Samordningsförbundet i Motala Vadstena 18/4-2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Uppdraget... 4 Vad är NyttoSam?... 4 Avgränsningar

Läs mer

13 Hyresfastigheter m.m.

13 Hyresfastigheter m.m. 13 Hyresfastigheter m.m. Hyresfastigheter m.m. 979 Uthyrt småhus Bokföringsmässig grund Fiktiv värdeminskning Hyresersättning m.m. 13.1 Allmänt De avsnitt i handledningen som behandlar redovisning, intäkter,

Läs mer

Tabell 1: Beräknade brutto/nettointäkter från effektskatten vid olika skattenivåer under perioden 2016-2017 12 648 kr/mw/månad, mkr

Tabell 1: Beräknade brutto/nettointäkter från effektskatten vid olika skattenivåer under perioden 2016-2017 12 648 kr/mw/månad, mkr 2015-09-16 Dnr 2015:1436 Uppdraget är följande: - Skatten på termisk effekt i kärnkraftverk avskaffas i tre lika stora steg åren 2016, 2017 samt 2018. - Energiskatten på el höjs i tre steg åren 2016, 2017

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2013. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

Inkomstförfrågan gällande insatser inom vård och omsorg

Inkomstförfrågan gällande insatser inom vård och omsorg Information För att beräkna din avgift vad gäller insatser inom vård, till exempel hemtjänst, trygghetslarm, särskilt boende med mera, behöver vi ha uppgifter från dig rörande din inkomst. Uppgifter som

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2016 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2016. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

Den gömda skattebomben

Den gömda skattebomben Den gömda skattebomben En rapport om hur dubbelbeskattningen av bostadsrätter slår mot hushållen i Stockholm Fastighetsägarna Stockholm Alströmergatan 14 Box 12871, 112 98 Stockholm Tel 08-617 75 00 Fax

Läs mer

Skatteberäkning Beskattningsår 2015

Skatteberäkning Beskattningsår 2015 Skatteberäkning Beskattningsår 215 Namn: Skevik, Anna Kommun: Personnr: 56218182 Församling: Resultat och kompletteringsbetalning Underskott inkl. ränta 8 613 Om du vill undvika kostnadsränta bör du betala

Läs mer

2014 12-16. 5.1 Månadstabellen... 6 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 7. 6.1 Grundavdrag...

2014 12-16. 5.1 Månadstabellen... 6 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 7. 6.1 Grundavdrag... *Skatteverket 1(21) 2014 12-16 Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 3 3 Tabellernas indelning i kolumner... 3 4 Tabellernas indelning i avlöningsperioder...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2006:1344 Utkom från trycket den 15 december 2006 utfärdad den 7 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Kapitalvinster och kapitalförluster, preliminär 2007

Kapitalvinster och kapitalförluster, preliminär 2007 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(12) Kapitalvinster och kapitalförluster, preliminär 2007 HE0109 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag 397 21 Pensionssparavdrag 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får enligt 59 kap. 2 göras för premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på pensionsspararens eget P-sparkonto.

Läs mer

7 Inkomster som är skattefria

7 Inkomster som är skattefria Inkomster som är skattefria 77 7 Inkomster som är skattefria 8 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 92-105 SOU 1997:2, del II s. 65-78. Sammanfattning All inkomstbringande verksamhet som inte är uttryckligt

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM BOSTÄDER Hyror 2011 Förord Denna rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2011. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2011. Den senast publicerade

Läs mer

Lag om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten

Lag om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten Lagförslag 1. Lag om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Lagens tillämpningsområde I denna lag föreskrivs om den klientavgift som tas

Läs mer

I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN

I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN 22 I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN 2. SKATTER OCH SOCIALAVGIFTER I ETT TOTALPERSPEKTIV 23 2 Skatter och socialavgifter i ett totalperspektiv I detta

Läs mer

AKTUELL INFORMATION AVSEENDE 2016

AKTUELL INFORMATION AVSEENDE 2016 AKTUELL INFORMATION AVSEENDE 2016 Från Företagarnas Revisionsbyrå i Stockholm januari 2016 ARBETSGIVARAVGIFTER OCH EGENAVGIFTER Arbetsgivaravgiften varierar utifrån den anställdes ålder De lagstadgade

Läs mer

Helsingborg. Områdesbeskrivning

Helsingborg. Områdesbeskrivning 2016 Områdesbeskrivning 1 Områdesbeskrivning Det här är en områdesbeskrivning för olika delar av. I beskrivningen är s tätort indelad i åtta områden och övriga delar av är indelade i två landsbygdsområden:

Läs mer

I denna promemoria redovisas hur fördelningseffekterna av regeringens reformer beräknas.

I denna promemoria redovisas hur fördelningseffekterna av regeringens reformer beräknas. Promemoria 2016-04-11 Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen Beskrivning av beräkningar av fördelningseffekter av reformer hittills denna mandatperiod i bilaga 2 Fördelningspolitisk redogörelse I denna

Läs mer