Hushållens boendeutgifter och inkomster

Transkript

1 Boverket Hushållens boendeutgifter och inkomster redovisade efter upplåtelseform

2 Hushållens boendeutgifter och inkomster redovisade efter upplåtelseform Boverket april 2006

3 Titel: Hushållens boendeutgifter och inkomster redovisade efter upplåtelseform Utgivare: Boverket april 2006 Upplaga: 1 Antal ex: 300 Tryck: Internt, Boverket ISBN: Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: eller Fax: E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: Publikationen kan på begäran beställas i alternativa format. Boverket 2006

4 3 Förord Boverket har enligt regleringsbrev att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen, särskilt med avseende på hushållens boendeutgifter och inkomster. I denna rapport redovisas hushållens boendeutgifter och disponibla inkomster för perioden samt en prognos för år 2004 och 2005 fördelat efter de tre upplåtelseformerna; hyresrätt, bostadsrätt och egnahem. Även regionala skillnader i boendeutgifter och inkomster redovisas för fyra regioner. Faktaunderlaget till rapporten är framtaget i nära samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB) och utgår från deras årliga undersökning om Hushållens ekonomi (HEK). Prognosen är gjord med hjälp av SCB:s simuleringsmodell Fasit. I nästa rapport kommer boendeutgifter och inkomster att redovisas, utöver upplåtelseform, också efter hushållstyp. Rapporten är skriven av Anna Andersson och Jan Henriksson. Karlskrona april 2006 Martin Hedenmo chef för analysenheten

5 4 Hushållens boendeutgifter och inkomster

6 5 Innehåll Sammanfattning... 7 Redovisning på riksnivå... 9 Boendeutgift... 9 Disponibel inkomst Disponibel inkomst per konsumtionsenhet Boendeutgiftsprocent Konsumtionsutrymmet efter att boendet är betalt Redovisning på regional nivå Boendeutgift Disponibel inkomst Konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet efter att boendet är betalt 16 Definitioner... 19

7 6 Hushållens boendeutgifter och inkomster

8 7 Sammanfattning Hushållens inkomster ökar snabbare än boendeutgifterna... Enligt Boverkets prognos för år 2005 blir hushållens boendeutgifter kronor (4 480 kr/mån) i hyresrätt, kr (4 380 kr/mån) i bostadsrätt och kronor (6 060 kr/mån) i egnahem. Det innebär en ökning med kronor (200 kr/mån eller 4,7 procent) i hyresrätt, kronor (125 kr/mån eller 2,9 procent) i bostadsrätt och kronor (320 kr/mån eller 5,5 procent) i egnahem, år 2005 jämfört med år Prognosen bygger bland annat på en bedömning om stigande räntenivåer utifrån en historisk låg räntenivån år Motsvarande prognos för hushållens disponibla inkomster år 2005 blir en inkomst på kronor ( kr/mån) i hyresrätt, kr ( kr/mån) i bostadsrätt och kronor ( kr/mån) i egnahem. Det skulle innebära en ökning år 2005 med kronor (650 kr/mån eller 4,2 procent) i hyresrätt, kronor (880 kr/mån eller 4,4 procent) i bostadsrätt och kronor (1 350 kr/mån eller 4,7 procent) i egnahem, jämfört med år Enligt Boverkets prognos för 2005 blir egnahem hushållens disponibla inkomster i genomsnitt kronor ( kr/mån eller 86 procent) högre än inkomsten för hushåll i hyresrätt och boendeutgiften i egnahem blir i genomsnitt kronor (1 580 kr/mån eller 35 procent) högre jämfört med hyresrätt. Skillnaderna i hushållens ekonomiska standard mellan upplåtelseformerna blir mindre om justering görs av den disponibla inkomsten med hänsyn till att försörjningsbördan är olika stor beroende på antal hushållsmedlemmar. vilket innebär att hushållen får ett ökat konsumtionsutrymme Om de disponibla inkomsterna ökar mer än boendeutgifterna får hushållen ett ökat konsumtionsutrymme efter att boendet betalats. Boverket har i sin prognos över konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet har betalats justerat för att hushållens försörjningsbörda är olika stor beroende av att antal hushållsmedlemmar är olika. År 2005 blir konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter boendet är betalt kronor (8 420 kr/mån) i hyresrätt, kr ( kr/mån) i bostadsrätt och kronor ( kr/mån) i egnahem. Det skulle innebära ett ökat konsumtionsutrymme på omkring kronor (330 kr/mån eller 4,1 procent) i hyresrätt, kronor (540 kr/mån eller 4,9 procent) i bostadsrätt och kronor (560 kr/mån eller 5,1 procent) i egnahem, jämfört med år men det finns stora regionala skillnader Beräknat på medianvärden hade hushåll i egnahem i Storstockholm det högsta genomsnittliga konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet betalats ( kr/år eller kr/mån), medan

9 8 Hushållens boendeutgifter och inkomster hushåll i hyresrätt i Kommuner med färre än invånare hade det lägsta konsumtionsutrymmet ( kr/år eller kr/mån) år Motsvarande konsumtionsutrymme för bostadsrätt var kronor ( kr/mån) i Storstockholm respektive kronor (8 500 kr/mån) i Kommuner med färre än invånare. I samtliga regioner var konsumtionsutrymmet störst i egnahem och minst i hyresrätt. Hushållen i egnahem hade i Storstockholm ett konsumtionsutrymme som var kronor (5 080 kr/mån) högre än för hyresrätt och i Kommuner med färre än invånare var motsvarande skillnad kronor (3 000 kr/mån). Skillnaden i disponibel inkomst mellan upplåtelseformerna var särskilt stor i Storstockholm, där den disponibla inkomsten år 2003 var kronor ( kr/mån) högre i egnahem jämfört med hyresrätt. I Kommuner med färre än invånare var motsvarande skillnad kronor ( kr/mån). Skillnaderna i hushållens boendeutgifter mellan upplåtelseformerna var betydligt mindre, än vad den var för hushållens disponibla inkomster. Men även för boendeutgifterna var skillnaderna störst i Storstockholm, där boendeutgiften år 2003 var kronor (3 000 kr/mån) högre i egnahem jämfört med hyresrätt. I Kommuner med färre än invånare var motsvarande skillnad kronor (830 kr/mån).

10 9 Redovisning på riksnivå Boendeutgift År 2003 var boendeutgiften i genomsnitt kronor i hyresrätt, kr i bostadsrätt och kronor i egnahem. Detta innebär en real ökning med 800 kronor (1,5 procent) i hyresrätt, kronor (4,3 procent) i bostadsrätt och kronor (4,8 procent) i egnahem, jämfört med år Genomsnittlig boendeutgift per hushåll års prisnivå tals kronor Egnahem 60 Hyresrätt Bostadsrätt Prognos Hyresökningarna år 2003 förklaras av ökade driftkostnader för såväl privata som kommunala bostadsföretag och för de kommunala bostadsföretagen ökade även kostnaderna för underhåll, jämfört med Ökningen av utgifterna i bostadsrätt förklaras främst av ökade utgifter för räntor och amorteringar samt ökade driftkostnader. Såväl för nybyggda som för överlåtna bostadsrätter ökade kapitalinsatserna År 2003 var den genomsnittliga reala ökningen av kapitalinsatsen för nybyggda bostadsrätter kronor och ökningen av insatserna i överlåtna bostadsrätter kronor. Den genomsnittliga ökningen av avgifterna i nybyggda bostadsrätter år 2003 var ca 900 kronor och i beståndet minskade avgifterna realt med samma belopp. Ökningen av utgifter i egnahem år 2003 beror till stor del på ökade driftutgifter.

11 10 Hushållens boendeutgifter och inkomster Under sexårsperioden 1997 till 2003 ökade boendeutgiften i genomsnitt med 4 procent i hyresrätt, 13 procent i bostadsrätt och med 11 procent i egnahem. Enligt Boverkets prognos för år 2005 blir hushållens boendeutgifter kronor i hyresrätt, kr i bostadsrätt och kronor i egnahem. Det skulle innebära en ökning med kronor (4,7 procent) i hyresrätt, kronor (2,9 procent) i bostadsrätt och kronor (5,5 procent) i egnahem, år 2005 jämfört med år Prognosen bygger bl.a. på en bedömning om stigande räntenivåer utifrån en historisk låg räntenivån år Disponibel inkomst År 2003 var hushållens disponibla inkomster i genomsnitt kronor i hyresrätt, kr i bostadsrätt och kronor i egnahem. En minskning med kronor (3,0 procent) i hyresrätt och kronor (2,1 procent) i egnahem, men en ökning med kronor (4,3 procent) i bostadsrätt, jämfört med år Genomsnittlig disponibel inkomst per hushåll prisnivå tals kronor 400 Egnahem Bostadsrätt Hyresrätt Prognos Att den genomsnittliga disponibla inkomsten minskade för boende i hyresrätt och egnahem förklaras till stor del av lägre faktorinkomst. För boende i hyresrätt är det framförallt löneinkomsterna som har minskat; med knappt 3 procent. I egnahem förklaras den lägre faktorinkomsten främst av lägre kapitalintäkter; en minskning med nästan 25 procent. Under sexårsperioden 1997 till 2003 ökade hushållens disponibla inkomster i genomsnitt med 15 procent i hyresrätt, 19 procent i bostadsrätt och med 21 procent i egnahem.

12 Redovisning på riksnivå 11 Enligt Boverkets prognos för år 2005 blir hushållens disponibla inkomster kronor i hyresrätt, kr i bostadsrätt och kronor i egnahem. Det skulle innebära en ökning med kronor (4,2 procent) i hyresrätt, kronor (4,4 procent) i bostadsrätt och kronor (4,7 procent) i egnahem, jämfört med år Disponibel inkomst per konsumtionsenhet Ett annat sätt att jämföra hushållens ekonomiska standard är att relatera hushållens inkomster till hur många personer som ska försörjas av de disponibla inkomsterna. Genom att dividera hushållens disponibla inkomst med en konsumtionsvikt tar vi hänsyn till att hushållen består av olika antal personer i olika åldrar. Hushåll med flera personer behöver högre disponibel inkomst för att uppnå samma ekonomiska standard som ensamboende. Boverket använder den av SCB framtagna normerade konsumtionsenhetsskala som tillämpades i Bostads- och hyresundersökningarna. 1 År 2003 var hushållens disponibla inkomster per konsumtionsenhet i genomsnitt kronor i hyresrätt, kr i bostadsrätt och kronor i egnahem. Detta var en minskning med kronor (3,5 procent) i hyresrätt respektive med kronor (1,3 procent) i egnahem, men en ökning med kronor (2,3 procent) i bostadsrätt, jämfört med Genomsnittlig disponibel inkomst per konsumtionsenhet års prisnivå tals kronor Egnahem Bostadsrätt Hyresrätt Prognos SCB använder sig numera av en annan skala i sin inkomstfördelningsundersökning, se Förbättrad statistik om hushållens inkomster, SOU 2002:73, delbetänkande av utredningen om översyn av den ekonomiska statistiken.

13 12 Hushållens boendeutgifter och inkomster När inkomsten relateras till hushållens försörjningsbörda blir den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet omkring 30 procent lägre i hyresrätt och bostadsrätt samt drygt 50 procent lägre i egnahem, jämfört med om ingen justering av disponibel inkomst görs. Denna skillnad förklaras av att hushållsstrukturen är olika i egnahem, jämfört med hyresrätt och bostadsrätt. I egnahem bor företrädesvis hushåll med många familjemedlemmar medan det, framför allt i hyresrätt, finns många enpersonshushåll. Under sexårsperioden 1997 till 2003 ökade den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet i genomsnitt med 14 procent i hyresrätt, 20 procent i bostadsrätt och med 20 procent i egnahem. Enligt Boverkets prognos för år 2005 blir hushållens disponibla inkomster per konsumtionsenhet kronor i hyresrätt, kr i bostadsrätt och kronor i egnahem. Det skulle innebära en ökning med kronor (4,3 procent) i hyresrätt, kronor (4,5 procent) i bostadsrätt och kronor (5,3 procent) i egnahem, jämfört med år Boendeutgiftsprocent När boendeutgiften relateras till hushållets disponibla inkomst (ojusterad och beaktar således inte hushållens försörjningsbörda) ser vi hur stor andel av den disponibla inkomsten som går till boendet (boendeutgiftsprocenten). En ökad boendeutgiftsprocent kan t.ex. förklaras av att hushållens disponibla inkomster har minskat samtidigt som boendeutgifterna var oförändrade. År 2003 var boendeutgiftsprocenten i genomsnitt 27,5 procent i hyresrätt, 21,3 procent i bostadsrätt och 20 procent i egnahem. Detta var en ökning med 1,2 procentenheter i hyresrätt, oförändrad utgiftsprocent i bostadsrätt och en ökning med 1,3 procentenheter i egnahem, jämfört med år Under sexårsperioden 1997 till 2005 minskade boendeutgiftsprocenten i genomsnitt med 2,9 procentenheter i hyresrätt, 1,1 procentenheter i bostadsrätt och med 1,8 procentenheter i egnahem.

14 Redovisning på riksnivå 13 Boendeutgiftens andel av hushållens diponibla inkomst års prisnivå. Procent Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem 10 5 Prognos Enligt Boverkets prognos för år 2005 blir den genomsnittliga boendeutgiftsprocenten 27,6 i hyresrätt, 21,0 i bostadsrätt och 20,1 i egnahem. Det innebär en ökning med 0,1 procentenheter i såväl hyresrätt som egnahem, men en minskning med 0,3 procentenheter i bostadsrätt, jämfört med år Konsumtionsutrymmet efter att boendet är betalt Ett annat mått för att jämföra hushållens ekonomiska standard är konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet är betalt. Genom att titta på detta mått får vi veta hur stort utrymme hushållet har för övrig konsumtion, dvs. vilken ekonomisk standard hushållen har efter att boendeutgiften är betald och efter att kvarvarande inkomst har justerats med hänsyn till hushållets försörjningsbörda. År 2003 var konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet betalats i genomsnitt kronor i hyresrätt, kronor i bostadsrätt och kronor i egnahem. Detta var en minskning med kronor (5,1 procent) i hyresrätt respektive med kronor (2,9 procent) i egnahem, men en ökning med kronor (2,3 procent) i bostadsrätt, jämfört med år 2002.

15 14 Hushållens boendeutgifter och inkomster Konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter boendet är betalt års prisnivå tals kronor Egnahem Bostadsrätt Hyresrätt Prognos Konsumtionsutrymmet var alltså i genomsnitt drygt kronor högre per konsumtionsenhet och månad i egnahem, jämfört med hyresrätt år Denna skillnad i konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet förklaras till stor del av att hushåll i egnahem i genomsnitt har en betydligt högre disponibel inkomst än hushåll i hyresrätt, samtidigt som skillnaden i den genomsnittliga bostadsutgiften är relativt liten. Den genomsnittliga disponibla inkomsten var kronor eller 85 procent högre i egnahem än i hyresrätt 2003, medan boendeutgiften i genomsnitt var kronor eller 10 procent högre. Den högre boendeutgiften i egnahem förklaras delvis av att dessa bostäder i genomsnitt har en större bostadsyta än hyresbostäderna. Under sexårsperioden 1997 till 2003, ökade konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet betalats i genomsnitt med 19 procent i hyresrätt, 22 procent i bostadsrätt och med 23 procent i egnahem. Enligt Boverkets prognos för år 2005 blir konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet betalats kronor i hyresrätt, kr i bostadsrätt och kronor i egnahem. Det skulle innebära ett ökat konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet på omkring kronor (4,1 procent) i hyresrätt, kronor (4,9 procent) i bostadsrätt och kronor (5,1 procent) i egnahem, jämfört med år Det ökade konsumtionsutrymmet år 2005 jämfört med 2003 förklaras av att hushållens disponibla inkomster i genomsnitt bedöms öka mer än boendeutgifterna.

16 15 Redovisning på regional nivå I detta avsnitt redovisas regionala skillnader i hushållens boendeutgifter och disponibla inkomster. Därutöver görs en jämförelse av hushållens boendeutgifter och inkomster mellan olika upplåtelseformer inom respektive region. Vid dessa jämförelser används medianvärden, till skillnad mot föregående avsnitt då jämförelser gjordes med hjälp av medelvärden. Avsnittet avslutas med en redovisning av kvartilavvikelserna i syfte att beskriva eventuella regionala skillnader när det gäller spridningen av hushållens inkomster och boendeutgifter. Den regionala indelning som används är Storstockholm, Storgöteborg, Övriga kommuner med fler än invånare och Kommuner med färre än invånare. Stormalmö ingår i regionen Övriga kommuner med fler än invånare. Boendeutgift Hushåll i Storstockholm hade den högsta genomsnittliga boendeutgiften, kronor år Därefter kom Storgöteborg ( kronor) följt av Övriga kommuner med fler än invånare ( kronor). Kommuner med färre än invånare hade den lägsta genomsnittliga boendeutgiften ( kronor). Hushållens boendeutgift år Medianvärden. Tusentals kronor. Storstockholm Storgöteborg Kommuner > inv. Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem Alla Kommuner < inv. Egnahem var den upplåtelseform som hade den högsta genomsnittliga boendeutgiften och bostadsrätt den upplåtelseform som hade den lägsta genomsnittliga boendeutgiften inom respektive region år Skillnaderna i boendeutgifter mellan upplåtelseformerna var särskilt stor i Storstockholm. I Storstockholm hade hushållen i egnahem en boendeutgift som var kronor högre jämfört med hushåll i hyresrätt. I Kommuner med färre än invånare var motsvarande skillnad kronor. Däremot var skillnaden i boendeutgift mellan hyresrätt och bostadsrätt i Storstockholm obetydlig. I övriga regioner var boendeutgiften till kronor högre i hyresrätt jämfört med bostadsrätt och den största skillnaden fanns i Kommuner med fler än invånare. Egnahemshushållen i Storstockholm hade en boendeutgift som var kronor högre än boende i hyresrätt i Kommuner med färre än invånare

17 16 Hushållens boendeutgifter och inkomster Disponibel inkomst Hushåll med höga disponibla inkomster tenderar även att ha höga boendeutgifter och detta är utmärkande för samtliga regioner. Hushåll i Storstockholm hade den genomsnittligt högsta disponibla inkomsten ( kronor), medan hushåll i Kommuner med fler än invånare hade den lägsta inkomsten ( kronor) år Hushållens disponibla inkomster år Medianvärden. Tusentals kronor Storstockholm Stor- Göteborg Kommuner > inv. Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem Alla Kommuner < inv. Egnahem var den upplåtelseform som hade den högsta genomsnittliga disponibla inkomsten och hyresrätt den upplåtelseform som hade den lägsta genomsnittliga inkomsten inom respektive region. Skillnaden i den disponibla inkomsten mellan upplåtelseformerna var särskilt stor i Storstockholm. I Storstockholm hade hushållen i egnahem en disponibel inkomst som var kronor högre jämfört med hushåll i hyresrätt. I Kommuner med färre än invånare var motsvarande skillnad kronor. Den disponibla inkomsten i Storstockholm var kronor högre i egnahem jämfört med inkomsten i hyresrätt i Kommuner med färre än invånare. Konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet efter att boendet är betalt Beräknat på medianvärden hade hushåll boende i egnahem i Storstockholm det högsta genomsnittliga konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet betalats ( kronor), medan hushåll i hyresrätt i Kommuner med färre än invånare hade det lägsta konsumtionsutrymmet ( kronor) år Hushållen i egnahem hade i Storstockholm ett konsumtionsutrymme som var kronor högre än i hyresrätt i Kommuner med färre än invånare och jämfört med bostadsrätt var motsvarande skillnad kronor.

18 Redovisning på riksnivå 17 Konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet efter att boendet är betalt år Medianvärden tals kronor Storstockhol Storgöteborg > invn. < invn. Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem Hushåll i egnahem hade, oavsett region, det högsta genomsnittliga konsumtionsutrymmet per konsumtionsenhet efter att boendet betalats år Den huvudsakliga förklaringen till deras högre ekonomiska standard var att dessa hushåll hade en relativt hög disponibel inkomst samtidigt som boendeutgifterna inte var väsentligt högre, jämfört med hushåll i hyresrätt och bostadsrätt. Samtidigt fanns en betydande skillnad i konsumtionsutrymme mellan hushåll i olika upplåtelseformer inom regionerna. Särskilt stor är denna skillnad i Storstockholm, där hushåll i egnahem hade i genomsnitt drygt kronor högre konsumtionsutrymme jämfört med hushåll i hyresrätt. Skillnaden i hushållens konsumtionsutrymme mellan upplåtelseformerna inom regionerna minskade med regionens befolkningsstorlek och var lägst i Kommuner med färre än invånare (här var konsumtionsutrymmet kronor högre i egnahem, jämfört med hyresrätt).

19 18 Hushållens boendeutgifter och inkomster

20 19 Definitioner Boendeutgift Hyresrätt: hyra Bostadsrätt: avgift, + kapitalutgifter (70 procent av ränteutgifterna för bostadslån), + schablonberäknad amortering på 2 procent av skuldbelopp för hushållets lån till bostaden. Egna hem: fastighetsskatt, + driftsutgifter inklusive uppvärmning, + nettokapitalutgift =(ränteutgifterna brutto-räntebidrag) x 0,70, + schablonberäknad amortering på 2 procent av skuldbelopp för hushållets lån till bostaden procent av tomträttsavgäld. Boendeutgiftsprocent Boendeutgift i procent av disponibel inkomst. Talet anger i procent den del av den disponibla inkomsten som går till att betala boendet. Driftsutgifter I driftsutgifter inkluderas även utgifter för uppvärmning. Disponibel inkomst faktorinkomst, + positiva transfereringar, - negativa transfereringar (exklusive fastighetsskatt och korrigerad för skatteeffekt av boendet) Det förekommer hushåll med negativ disponibel inkomst. Faktorinkomst Summan av löneinkomst, företagarinkomst, inkomst från fåmansföretag, ränta och utdelning samt kapitalvinster. Företagarinkomst Beräknas som inkomst/underskott av näringsverksamhet. Inkomst av kapital Ränta, utdelning och kapitalvinst. Beräkningen görs brutto, dvs. inga avdrag får inverka. Kapitalutgifter I kapitalutgifter inkluderas 70 procent av ränteutgifter för bostadslån och tomträttsavgäld. Kapitalvinst Den eventuella vinst som uppkommer vid försäljning (realisering) av tillgångar, t.ex. aktier, fonder eller fastigheter. Fr.o.m är kapitalvinsterna

21 20 Hushållens boendeutgifter och inkomster bruttoberäknade. Tidigare års kapitalvinster omfattar enbart de beskattningsbara inkomsterna. Motsvarande begrepp för kapitalvinst var tidigare reavinst. Konsumtionsenhet För att göra jämförelser av t.ex. disponibel inkomst och ekonomisk köpkraft mellan olika typer av hushåll används ett viktsystem där konsumtionen är relaterad till hushållets sammansättning. Den disponibla inkomsten divideras med den konsumtionsvikt som gäller för hushållet. I denna promemoria används den konsumtionsenhetsskala som Socialstyrelsen tidigare rekommenderat vid beräkning av socialbidrag. Konsumtionsenhet: Första vuxen 1,00 Sammanboende person 2 0,66 Övriga vuxna 0,83 Barn 0-3 år 0,48 Barn 4-10 år 0,57 Barn år 0,66 Konsumtionsutrymmet Med konsumtionsutrymmet avses differensen mellan disponibel inkomst och boendeutgift. Löneinkomst Summan av löneutbetalningar under året. I begreppet lön ingår skattepliktiga förmåner och traktamenten som redovisas under lön i taxeringen. Medianvärde Det variabelvärde som ligger i mitten av en serie observationer ordnade i storleksordning. Medelvärde Beräknas genom summan av observationerna dividerat med antalet observationer. Negativa transfereringar är summan av skatt, betalt underhållsbidrag och återbetalda studielån. Skatt Redovisas exklusive egenavgifter för näringsverksamhet m.m. Egenavgifter och fastighetskatt på skattepliktiga fastigheter i näringsverksamhet dras bort från den slutliga skatten. Sjömansskatt läggs till. Allmän sjukförsäkringsavgift och allmän pensionsavgift ingår i begreppet skatt. Skattefria transfereringar är bland annat barnbidrag, studiestöd, bostadsbidrag och socialbidrag. Skattepliktiga transfereringar Huvudsakligen pensioner, sjukersättningar, föräldrapenning och arbetsmarkandsstöd.

22 Definitioner 21 Underskott av kapital Summan av ränta och utdelning, kapitalvinst/kapitalförlust, skuldräntor, förvaltningskostnader och övriga omkostnader som redovisas under inkomstslaget kapital blir negativ. Underskottet medger skattereduktion i samband med skatteberäkningen. Skattereduktionen är 30 procent av underskott upp till kr och 21 procent av det belopp som överstiger kr. Motsvarande begrepp för kapitalvinst/kapitalförlust var tidigare reavinst/reaförlust. Övriga negativa transfereringar Summan av betalt underhållsbidrag och återbetalda studielån. Övrigt För att få utgifter och kostnader i 2001 års priser används KPI och Konjunkturinstitutets prognos av KPI.

23 Box 534, Karlskrona Tel: Fax: