Vart tar våra skattepengar vägen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vart tar våra skattepengar vägen?"

Transkript

1 Vart tar våra skattepengar vägen? Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi, Oktober 2012

2 Sammanfattning I takt med att en allt större andel av oss blir äldre blir det alltmer angeläget att vi tar ställning till hur vi vill att våra omsorgs- och välfärdstjänster ska finansieras. Att veta vad vi betalar för olika samhällstjänster och generell välfärd via skatten idag är en del i att öka förståelsen för vad omsorgen kostar, oavsett om vi sedan tycker att vi hellre skulle betala för den via direkta avgifter, försäkringslösningar eller genom skatt. Hur mycket av det vi betalar i skatt varje månad går exempelvis till barnomsorgen, äldreomsorgen, sjukvården och försvaret? För att göra det överskådligt exemplifieras hushållens skatt med hjälp av två typhushåll. Typhushållen utgörs av dels en ensamstående löntagare och dels en tvåbarnsfamilj där den ena föräldern arbetar deltid och den andra arbetar heltid. Om vi tittar på typhushållet med en ensamstående löntagare med en månadslön på kronor, är skatten varje månad kronor, inklusive socialavgifterna som betalas in till staten på lönen. Kommunen får allra mest av hushållets skatt 6100 kronor varje månad, följt av pensionssystemet med kronor, landstinget med kronor och staten som får kronor. 60 kronor går till begravningsavgiften varje månad. Av det som vi betalar i kommunalskatt går det mesta till äldreomsorgen, för typhushållet med en ensamstående löntagare är detta beloppet kronor varje månad, följt av grundskolan med 960 kronor och förskoleverksamhet och skolbarnomsorg (dagis och fritids) 860 kronor. Ålderspensionssystemet får näst mest, kronor varje månad för typhushållet med en ensamstående, men det går i princip direkt tillbaks till oss själva eftersom inbetalda pensionsavgifter ger rätt till en viss framtida pension. Landstingsskatten går framför allt till sjukvården, dit typhushållet betalar kronor per månad för somatisk specialvård, följt av 530 kronor till primärvården och 280 kronor till läkemedel. Av typhushållets skatt till staten går det mesta, 430 kronor varje månad, till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (sjukpenning, rehabiliteringspenning mm.), 360 kronor till ekonomisk trygghet för familjer och barn (bl.a. barnbidrag och föräldrapenning) och 330 kronor till Arbetsmarknad och arbetsliv (kostnader för matchning av arbetssökanden och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program mm.) 60 kronor betalar typhushålet med en ensamstående löntagare i begravningsavgift varje månad. Begravningsavgiften är obligatorisk och betalas av alla som är folkbokförda i Sverige och betalar inkomstskatt. Avgiften täcker kostnader för gravplatsen och kostnader för begravningen. Institutet för Privatekonomi 2 (21)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vart tar våra skattepengar vägen? Inledning Hur mycket betalar vi i skatt? Skatteintäkter i den offentliga sektorn Hur mycket skatt betalar enskilda hushåll? Till vilken verksamhet går det enskilda hushållets skatt? Till vad används våra skattepengar? Statens utgifter Kommuner och landsting/regioner Begravningsavgiften Pensionsavgiften/Ålderspensionssystemet Vad får vi tillbaka?...20 Källförteckning...21 Institutet för Privatekonomi 3 (21)

4 1. Inledning Var och en av oss nyttjar samhällets infrastruktur och institutioner, varje dag eller mer sällan. Vi åker på allmänna vägar, anmäler en stöld hos polisen, lämnar barnen på förskolan eller går på mammografi på sjukhuset. Under vissa perioder i livet är vi i hög grad beroende av vård och omsorg. För att vi sedan ska kunna ha en ekonomisk trygghet även när vi inte kan arbeta själva som under barndomen och ålderdomen eller om vi är sjuka eller arbetslösa, behöver våra inkomster omfördelas över livet. Omfördelningen kan ske på olika sätt. Det kan vara genom skattefinansiering, avtalslösningar mellan arbetsmarknadens parter, privata försäkringslösningar, privat sparande eller genom familjens/släktens försorg. Traditionellt har vi i Sverige en solidarisk finansiering av vår välfärd, den allmänna, statliga, välfärden. Den brukar betecknas som grunden i den pyramid som trygghetssystemen utgör. För den välfärden betalar vi en mängd olika skatter. Skattetrycket är högt i internationell jämförelse, men har sjunkit under senare år. Det låter kanske som något som andra betalar. Men hur mycket betalar vi egentligen, och vilka skatter betalar vi? Alla är inte synliga, en del ligger inbäddade i priser vi betalar eller som socialavgift för arbetsgivaren. Hur mycket bidrar vi då egentligen till olika nyttigheter? Skatter som omfördelar våra inkomster över livet utgör drygt 80 procent av det vi betalar i skatt. Omfördelning till andra individer, det som kallas fördelningspolitik, utgör alltså en mindre del av all skatt vi betalar. Att på detta sätt ha ett lagstyrt sparande över livet kanske är det bästa för de flesta av oss. Riskerna är svåra att bedöma, därmed också sparbehovet. Med den befolkningsstruktur vi har i Sverige idag och kan se framför oss i befolkningsprognoserna kommer förmodligen en allt större andel äldre innebära ökade kostnader för läkemedel, sjukvård och äldreomsorg samtidigt som en allt mindre andel av befolkningen förvärvsarbetar och betalar in till välfärden. Så småningom kommer diskussionen om hur välfärden ska finansieras att bli oundviklig. Var gränserna ska gå mellan det vi betalar skattevägen och det vi får ansvara själva för kommer att bli en central fråga. Förståelsen för vad detta handlar om behöver därför ökas. Denna rapport vill bidra till den förståelsen genom att visa på hur mycket skatt vi betalar och hur den fördelas på olika områden i vårt samhälle. Institutet för Privatekonomi 4 (21)

5 2. Hur mycket betalar vi i skatt? 2.1. Skatteintäkter i den offentliga sektorn År 2011 betalade vi i Sverige miljarder kronor i skatt till den offentliga sektorn. Hit räknas stat, primärkommuner, landsting samt ålderspensionssystemet. Av detta var drygt hälften, 59 procent, skatt från arbete, ca 12 procent från skatt på kapital och ca 29 procent från skatt på konsumtion. Diagram 1. Offentliga sektorns skatteintäkter 2011 Skatt på arbete 59,3 % Skatt på kapital 11,7 % Skatt på konsumtion och insatsvaror 28,8 % Övriga skatter 0,2 % Källa: Regeringskansliet Skatt på arbete Utgör den allra största delen av den offentliga sektorns skatteintäkter och består av kommunalskatt, statlig inkomstskatt, egenavgifter och arbetsgivaravgifter. Beskattningsunderlaget är löner och andra anställningsförmåner samt egenföretagares inkomst av näringsverksamhet. Även ersättningar via socialförsäkringarna vid utebliven arbetsinkomst till exempel vid pension, föräldraledighet och sjukdom, samt ersättning från arbetslöshetsförsäkringen beskattas. Skatt på kapital Varierar mycket mellan olika år på grund av att både hushållens kapitalvinster och bolagens vinster varierar kraftigt. Skatt på konsumtion och insatsvaror Avser framför allt mervärdesskatt och punktskatter på energi, miljö, fordon, alkohol och tobak. Övriga skatter Består dels av restförda skatter, dvs. skatter som inte har betalats och lämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning, dels av omprövningar, anstånd, skattetillägg och förseningsavgifter. Institutet för Privatekonomi 5 (21)

6 Vilka skatter är störst? I Tabell 1 visas de tio enskilt största typerna av skatteintäkter. Flera poster ingår i socialavgifterna och är av försäkringsmässig karaktär, dvs. de ger individen rätt till inkomstrelaterade ersättningar (dvs. socialförsäkringsförmåner upp till ett tak) vid exempelvis föräldraledighet, sjukdom eller pension. En viss andel av socialavgiften kan ändå anses vara skatt för den enskilde eftersom avgiften också tas ut på de delar av inkomsten som ligger över förmånstaken och inte ger någon ersättning. Tabell 1. Tio-i-topp lista över den offentliga sektorns skatteintäkter Typ av skatt mdkr 1. Kommunal inkomstskatt Moms Ålderspensionsavgift* Skatt på företagsvinster Allmän pensionsavgift Allmän löneavgift* Sjukförsäkringsavgift* Arbetsmarknadsavgift* Statlig inkomstskatt Kapitalskatt 30 *ingår i arbetsgivarens socialavgifter. Källa: Skatteverket, Skattestatistisk årsbok Kommunal inkomstskatt Intäkterna av kommunalskatt är den absolut största skatteintäkten. I kommunalskatten ingår skatt till primärkommun och landstingskommun. Skatten varierar mellan kommunerna och landstingen. Genomsnittlig sammantagen kommunalskatt för 2012 är 31,60 kronor, exklusive kyrkoavgift. För medlemmar i svenska kyrkan är kyrkoavgiften 1,24 kronor i genomsnitt. Om man inte är medlem i svenska kyrkan betalar man istället den obligatoriska begravningsavgiften 0,24 kronor i genomsnitt. Högst kommunalskatt, exklusive kyrkoavgift, har man i Hofors med 34,32 kronor, lägst i Vellinge med 28,89 kronor. 2. Moms Mervärdesskatten är vanligtvis 25 procent, men vissa varor och tjänster har en lägre skattesats. Till exempel beskattas livsmedel och restaurang- och cateringtjänster med 12 procent och böcker, tidningar och persontransporter (flyg, tåg buss och taxi inom Sverige) med 6 procent. Många tjänster inom främst sjukvård, tandvård och utbildning är helt undantagna från mervärdesskatt. 3. Ålderspensionsavgiften Ålderspensionsavgiften ingår i socialavgifterna. Arbetsgivare betalar en pensionsavgift på 10,21 procent av varje anställds lön. Egenföretagare betalar motsvarande egenavgift. 4. Skatt på företagsvinster Företagens vinstskatter är den fjärde största inkomstkällan för den offentliga sektorn. Bolagsskattesatsen är 26,3 procent. Institutet för Privatekonomi 6 (21)

7 5. Allmän pensionsavgift Den allmänna pensionsavgiften är en egenavgift som betalas av alla som får lön eller ersättningar från social- och arbetslöshetsförsäkringarna. Avgiften betalas av den enskilde genom att 7 procent av löneunderlaget går till den allmänna pensionen. Det finns dock ett högsta möjliga pensionsunderlag på 7,5 inkomstbasbelopp ( kronor år 2012), vilket brutto motsvarar en lön på 8,07 inkomstbasbelopp ( kronor 2012) då pensionsavgiften inte är pensionsgrundande. Eftersom pensionssystemet är ett fördelningssystem mellan generationerna ger en enskild individs avgift rättigheter till en viss pension i framtiden, men rent konkret går avgiften till största delen till utbetalningar för dagens pensionärer. 6. Allmän löneavgift Avgiften ingår i socialavgifterna och är för närvarande 9,21 procent av löneunderlaget kommer avgiften att höjas till 9,88 procent. Den allmänna löneavgiften fungerar som ett dragspel och justeras upp eller ned för att hålla det totala uttaget av socialavgifter oförändrat vid små förändringar i socialavgifterna. Eftersom den allmänna löneavgiften inte är direkt kopplad till någon förmån för individen kan avgiften ses som en ren skatt. 7. Sjukförsäkringsavgift Sjukförsäkringsavgiften ingår också i socialavgifterna och ger ungefär lika mycket till den offentliga sektorn som den allmänna löneavgiften gör. Arbetsgivaren betalar sjuklön till den anställde under de två första frånvaroveckorna. Därefter övertar Försäkringskassan ansvaret, men arbetsgivarna har fortfarande ett medfinansieringsansvar genom sjukförsäkringsavgiften. Den står för 15 procent av den sjukpenning som Försäkringskassan betalar ut till dem som är helt sjukskrivna från och med den 15:e dagen i sjukperioden. 8. Arbetsmarknadsavgift Avgiften ingår i socialavgifterna och finansierar arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 9. Statlig inkomstskatt Den statliga inkomstskatten kommer först på nionde plats över offentliga sektorns inkomstkällor. I år är skatten 20 procent på inkomster över nedre skiktgränsen på kronor, vilket motsvarar kronor i bruttolön och 5 procent ytterligare på inkomster över den övre skiktgränsen på kronor. Det motsvarar kronor i bruttolön. Skiktgräns avser bruttolön efter grundavdrag. 10. Kapitalskatt Kapitalskatten kommer sist på tio-i-topp listan. Inkomst av kapital beskattas med en skattesats om 30 procent. Dels beskattas löpande avkastning som räntor, hyresintäkter och aktieutdelning, dels beskattas realiserade kapitalvinster. Avkastningsskatt på kapitalförsäkringar var 27 procent 2011 och ökade till 30 procent På pensionsförsäkringar och pensionssparande är avkastningsskatten 15 procent. Institutet för Privatekonomi 7 (21)

8 2.2. Hur mycket skatt betalar enskilda hushåll? Det finns ett tydligt livscykelmönster för hur mycket skatt vi betalar. Skatt på arbete har en övervikt i åldersgruppen år. Eftersom lönen ofta stiger med åldern, och skatten på tjänsteinkomst stiger med lönen är det inte oväntat. Skatten på kapital kommer framför allt från personer i övre medelåldern och pensionärer. Personer över 55 år utgör ca 40 procent av den vuxna befolkningen men står för ca 80 procent av kapitalskatten. Yngre personer har mer ofta lån där räntorna i stället är avdragsgilla och därmed minskar skatten på eventuella kapitalinkomster och löneinkomster. Kommunal och statlig skatt Gränsen för statlig inkomstskatt på 20 procent går 2012 vid en månadslön på kronor i månaden. Gränsen för att betala ytterligare 5 procent i statlig inkomstskatt (den så kallade värnskatten) går vid ca kronor i månaden. En miljon personer, vilket motsvarar knappt 30 procent av dem som arbetar heltid, hade inkomster över gränsen för statlig inkomstskatt och betalade därmed både kommunal och statlig skatt på sin lön. Mervärdes- och punktskatter varierar De skilda mervärdesskattesatserna på olika typer av varor och tjänster gör att hushållen betalar olika mycket mervärdesskatt. Differensen beror delvis på hur mycket hushållen konsumerar, men även på vilka varor och tjänster som hushållen konsumerar. Detsamma gäller för punkskatterna eftersom bara vissa varor är punktskattebelagda. Exempelhushåll Här beskrivs hur mycket två olika typer av hushåll med genomsnittliga löneinkomster betalar i skatt och vart just deras skattepengar tar vägen. Det ena hushållet består av en ensamstående löntagare och det andra av två löntagare och två barn. Tabell 2. Hur mycket två typhushåll betalar i olika skatter. Kronor per månad. Sammanboende par Ensamstående med två barn Månadsinkomst kr kr resp kr Skatt på arbete, direkta skatter Statlig inkomstskatt 0 0 Kommunalskatt, inkl landstingsskatt o begravningsavgift Allmän pensionsavgift Skattereduktion för pensionsavgift Skattereduktion för arbetsinkomst (jobbskatteavdrag) Skatt på arbete, indirekta skatter Socialavgifter (betalas av arbetsgivaren på lönen) Skatt på konsumtion Moms och punktskatter Summa Anm. Kommunalskatt 31,84 kr, inkl begravningsavgift 0,24 kronor. Delsummor avrundade till närmsta tiotal kronor, totalsummor till närmsta hundratal kronor. Källa: Institutet för Privatekonomi, Institutet för Privatekonomi 8 (21)

9 Skatteuttag i exempelhushållen Totalt sett bidrar typhushållet med en ensamstående löntagare med kronor i olika skatter varje månad och det sammanboende paret med kronor, när hänsyn tas även till de socialavgifter som arbetsgivaren betalar på de anställdas lön. Som andel av bruttolönen motsvarar skatten dessa hushåll bidrar med nästan 70 procent. Sett till hela lönesumman, dvs. lön, inklusive socialavgifter går drygt 50 procent i skatt, vilket därmed kan sägas bli det enskilda hushållets skattetryck. Att jämföra med samhällets skattetryck som utgör drygt 44 procent av bruttonationalprodukten. Drygt 14 procent av typhushållens bruttolön går till konsumtionsskatter, dvs. moms och punktskatter. Förutsättningar för uträkningar i tabell 2 Skatten är inte beräknad utifrån ett genomsnitt utan givet vissa löneinkomster. Samtliga löntagare antas betala den genomsnittliga kommunalskatten på 31,60 procent. Då medlemskap i kyrkan är frivilligt antar vi är att hushållen inte betalar någon kyrkoavgift, utan bara den obligatoriska begravningsavgiften. Båda hushållen antas bo i hyresrätt. De har inget sparande, inga lån eller kapitalvinster. De konsumerar alla sina inkomster och har en bil som körs mil per år. I hushållet med barn antas barnen vara 4 och 6 år gamla. Barnens ålder är relevant för hushållets disponibla inkomst eftersom det påverkar hushållets konsumtionsutgifter, vilket i sin tur avgör hur mycket moms de betalar. Den största delen av hushållens konsumtion beskattas med 25 procent moms, men exempelvis livsmedel beskattas med 12 procent och persontransporter och tidningar med 6 procent. Läkemedel, sjuk- och tandvård och betaltjänster är momsfria. Hur mycket hushållen konsumerar av olika varor och tjänster är hämtade från skriften Fickekonomen I Fickekonomen finns beräkningar över hushållens nödvändiga levnadskostnader för olika åldrar. Det som hushållen får över när de nödvändiga levnadskostnaderna är betalade antas gå till konsumtion som beskattas med 25 procents moms. Det är en förenkling som till viss del överskattar hushållets konsumtionsskatter eftersom vissa varor och tjänster som hushållen konsumerar utöver de nödvändiga är belagda med en lägre momssats än 25 procent och en del är helt momsbefriade. Å andra sidan är en del varor som till exempel bensin, alkohol och tobak belagda med punktskatter, vilket innebär att hushållets konsumtionsskatter underskattas till den del som hushållet konsumerar punktskattebelagda varor. Sammantaget bör därför förenklingen vara rimlig. Majoriteten av hushållen har ett sparande varje månad men eftersom sparande är uppskjuten konsumtion antar vi här förenklat att även sparandet konsumeras och beskattas genom konsumtionsskatt på 25 procent. I arbetsgivarens lönekostnad ingår förutom bruttolön också sociala avgifter på 31,42 procent av lönen. Det är en skatt som många anställda inte är medvetna om eftersom arbetsgivaren betalar in skatten direkt till Skatteverket. Om man lägger till arbetsgivarens kostnad för de sociala avgifterna kan man se att arbetsgivarens lönekostnad för en person som tjänar respektive kronor i bruttolön egentligen är respektive kronor. Pensionsavgiften är en skatt som mer eller mindre är öronmärkt och går direkt till det allmänna pensionssystemet som ligger utanför statsbudgeten. Eftersom skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften är lika stor som avgiften är effekten för den enskilde dock densamma som om pensionen finansieras av allmänna skattemedel. Institutet för Privatekonomi 9 (21)

10 2.3. Till vilken verksamhet går det enskilda hushållets skatt? Även om hushållen betalar en viss del i statlig inkomstskatt, kommunalskatt och pensionsavgift finansierar skatten ändå till viss andra sektorer än dit hushållet betalar. Till exempel ger staten kommunerna statsbidrag, både generella och specialdestinerade. Den summa av statens skatteintäkter som omförs till kommunsektorn genom olika statsbidrag är därför både i tabellen nedan och i kapitel 4 bortdragen från statens budget och överförd dit den egentligen hör, dvs. till primärkommun eller landsting. Den allmänna pensionsavgiften som löntagarna betalar och den del av arbetsgivaravgiften som utgörs av ålderspensionsavgiften hamnar direkt på ålderspensionen. Skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften och skattereduktionen för arbete (jobbskatteavdraget) minskar statens skatteintäkter. Tabell 3. Hur typhushållens skatt fördelas inom den offentliga sektorn. Kronor per månad. Ensamstående Sammanboende par med två barn Månadsinkomst kr kr resp kr Verksamhet Staten Primärkommunen Landstinget Ålderspensionen Begravningsavgift Summa Anm. Delsummor avrundade till närmsta tiotal kronor, totalsummor till närmsta hundratal kronor. Källa: Institutet för Privatekonomi, Primärkommunen får den största delen av skatterna, drygt 35 procent Förutom att skattesatsen till primärkommunen utgör 20,6 procent av våra beskattningsbara förvärvsinkomster, ger staten bidrag till primärkommunerna i form av generella och specialdestinerade statsbidrag. För våra exempelhushåll motsvarar bidragen ca kronor per månad för den ensamstående och kronor för paret. Ålderspensionen får näst mest Inbetalningarna till ålderspensionen ger oss rätt till en viss pensionsnivå i framtiden. För typhushållet med en ensamstående löntagare med kronor i lön betalas kronor i månaden in till ålderspensionen. Hushållet betalar själv via lönen in kronor av dessa. Sedan får hushållet dock en skattereduktion för hela inbetalningen till pensionen. I praktiken betyder det egentligen att staten står för inbetalningen. Den största delen av hushållets inbetalning till ålderspensionen står arbetsgivaren för. I exemplet för den ensamstående i tabell 3 betalar arbetsgivaren in kronor i månaden via ålderspensionsavgiften. Landstingen får 20 procent av typhushållens skatter Den genomsnittliga landstingsskatten är 11 procent. Utöver skatten från hushållen får landstingen liksom primärkommunerna olika typer av statsbidrag, vilket innebär att de egentligen får en större andel av våra skattepengar. För våra exempelhushåll motsvarar bidragen ca 800 kronor per månad för den ensamstående och kronor för paret. Institutet för Privatekonomi 10 (21)

11 Staten får 19 procent av typhushållens skatter Socialavgiften är en stor skatteintäkt för staten, liksom skatten på konsumtion. Totalt, efter bidrag till kommuner och landsting, bidrar dessa hushåll med kronor respektive kronor till statens utgifter. Begravningsavgiften obligatorisk Begravningsavgiften betalas av alla som är folkbokförda i Sverige och betalar inkomstskatt. Avgiften täcker lokaler för begravningen samt gravplatsen. Genomsnittlig begravningsavgift är i år 0,24 procent. För typhushållet innebär det en skatt på 60 kronor i månaden och för paret 120 kronor. Det motsvarar 0,3 procent av den totala skatten som hushållstyperna betalar. 3. Till vad används våra skattepengar? Den offentliga sektorns intäkter utgörs framför allt av skatteintäkter. Skatten som vi hushåll och företag i Sverige betalar till den offentliga sektorn används så här: Diagram 2. Offentliga sektorns utgifter, utfall 2011 Socialt skydd 42 % Utbildning 14 % Hälso- och sjukvård 14 % Allmän offentlig förvaltning 11 % Försvar 3 % Näringslivsfrågor 9 % Övrigt 7 % Källa: Regeringskansliet En del av den offentliga sektorns utgifter står staten för, en del ligger på landstingen och andra på primärkommunerna. Utjämning mellan regioner Skatten som invånarna i en primärkommun eller ett landsting betalar går inte alltid oavkortat till den region där de själva bor. Utjämningssystemet innebär att regioner som har högre skattekraft än genomsnittet betalar en utjämningsavgift till dem som ligger under genomsnittet. Avgiften tar hänsyn till den demografiska strukturen i kommunerna, där en del kommuner har en större andel invånare i behov av omsorg och som en följd av det också högre utgifter för barnomsorg, skola och äldreomsorg än vad andra kommuner har. Institutet för Privatekonomi 11 (21)

12 3.1. Statens utgifter I statsbudgeten finns det 27 olika utgiftsområden, till exempel studiestöd, universitetsutbildning, försvar, kommunikationer och energi. Statens utgifter består av många olika slags utbetalningar. En stor del är olika typer av statsbidrag till kommuner och landsting, en annan stor del är bidrag till socialförsäkringarna. För år 2012 ligger prognosen på statens utgifter på drygt 800 miljarder kronor. De tre största enskilda utgiftsposterna är ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (bl.a. sjukpenning) på drygt 90 miljarder kronor, bidrag till kommuner och landsting, ca 85 miljarder kronor, och ekonomisk trygghet för familjer och barn (bl.a. föräldrapenning) på knappt 80 miljarder kronor. Diagram 3. Statens utgifter 2012, miljarder kronor, prognos. Källa: Regeringskansliet Bearbetning av Institutet för Privatekonomi, Institutet för Privatekonomi 12 (21)

13 Vad hushållens statliga skatt används till Bilden av vad just typhushållens skatt går till blir något annorlunda än om man skulle titta på vad skatten från ett hushåll i Sverige i genomsnitt går till. Det beror bland annat på att hushållens löner i våra exempel ligger under gränsen för statlig inkomstskatt, och de betalar inte heller någon kapitalskatt eller fastighetsavgift för småhus. Eftersom typhushållen har ganska vanliga löner och ekonomi i stort än det ändå mycket intressant att se vad just deras specifika skatt går till. Man behöver däremot vara medveten om att hushållen i genomsnitt bidrar med en större andel av sin totala skatt till den statliga skatten, än vad typhushållen här gör. Tabell 4. Vad typhushållens statliga skatt går till. Två typhushåll, kronor. Ensamstående Sammanboende par Månadsinkomst kr resp kr Utgiftsområde i storleksordning Skatt per år Skatt per månad Skatt per år Skatt per månad Sjukpenning mm Familj och barn Arbetsmarknad/arbetsliv Hälsovård Utbildning Försvar Kommunikationer Ålderdom Rättsväsende Avgift till EU Internationellt bistånd Statsskuldsräntor Studiestöd Migration, integration, jämställdhet Kultur, medier, fritid Bostäder, samhällsplanering Bidrag till kommuner* Övrigt Summa statlig skatt *Omfördelat till kommunsektorn. Anm. Månadsbelopp avrundade till närmsta tiotal kronor, årsbelopp och summor till närmsta hundratal kronor. Källa: Institutet för Privatekonomi, Mest skatt till trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Av den skatt som vi betalar till staten går mest till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Skatten finansierar sjuk- respektive rehabiliteringspenning, boendetillägg, närståendepenning, medel för köp av arbetshjälpmedel m.m., aktivitets- och sjukersättning, handikappersättning, ersättning vid arbets- och kroppsskador, bidrag för sjukskrivningsprocessen samt bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälsooch sjukvården. Utgiftsområdet omfattar även kostnader för myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen. Institutet för Privatekonomi 13 (21)

14 Typhushållet med en ensamstående löntagare betalar varje månad 430 kronor hit, och typhushållet med två sammanboende 930 kronor. Ekonomisk trygghet för familjer och barn näst största området Av den statliga skatten betalar vi näst mest till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Pengarna går till Generella bidrag som allmänna barnbidrag och bidrag till kostnader för internationella adoptioner, till inkomstförsäkringar som föräldraförsäkringen, barnpension, efterlevandestöd till barn, pensionsrätt för barnår och till behovsprövade bidrag som bostadsbidrag, underhållsstöd och vårdbidrag för funktionshindrade barn. Även kostnaden för jämställdhetsbonusen finns med här. Typhushållen med en ensamstående respektive det sammanboende paret betalar varje månad 350 resp.760 kronor hit. Arbetsmarknad och arbetsliv tredje största delposten av typhushållens statliga skatt Till utgiftsområdet hör i huvudsak kostnader för matchning av arbetssökande och lediga jobb, arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkringen, lönegarantiersättningen, Europeiska socialfonden samt kostnader för myndigheterna Arbetsförmedlingen, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESFrådet), Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) Till utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv betalar typhushållen 320 respektive 700 kronor per månad. Hälsovård, sjukvård och social omsorg Här ryms bl.a. tandvårdsstödet och läkemedelsförmånerna. Kostnader för myndigheterna Statens beredning för medicinsk utvärdering, Tandvårds-, Läkemedels- och Förmånsverket m.fl. ingår också. Typhushållen betalar varje månad 280 respektive 600 kronor hit. Utbildning och universitetsforskning Pengarna går till skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, vuxenutbildning och annan yrkesutbildning, högre utbildning och forskning samt myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet. Även statens kostnader för maxtaxan inom förskola och fritidshem ryms här. Hit betalar typhushållen 250 respektive 540 kronor varje månad. Försvar och samhällets krisberedskap I utgiftsområdet ingår samhällets utgifter för försvaret, krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet. Hit betalar typhushållen 210 respektive 450 kronor varje månad. Kommunikationer Utgiftsområdet omfattar järnvägar, vägar, sjöfart, luftfart samt transport- och kommunikationsforskning. Även informationsteknik (it), elektronisk kommunikation och post är exempel på vad som ingår i utgiftsområdet. Typhushållet med en ensamstående löntagare betalar varje månad 200 kronor och de sammanboende 430 kronor hit. Institutet för Privatekonomi 14 (21)

15 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Pengarna går till garantipension, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd, samt ersättning vid dödsfall där efterlevandepensioner till vuxna dvs. omställningspension, änkepension, särskild efterlevandepension och garantipension till dessa förmåner ingår. Inkomstrelaterad ålderspension (inkomstpension, tilläggspension och premiepension) ingår däremot inte här utan i Ålderspensionssystemet och ligger utanför statens budget. Hit betalar typhushållen varje månad 190 respektive 410 kronor. Rättsväsendet Utgiftsområdet omfattar åtgärder för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, förebygga och utreda brott. Myndigheter som polis- och åklagarväsendena, Sveriges Domstolar samt Kriminalvården ingår, liksom Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, Domarnämnden och Gentekniknämnden. I rättsväsendets verksamhet ingår också att avgöra rättsliga tvister dels mellan enskilda, dels mellan enskilda och det allmänna samt att handlägga olika typer av ärenden. Hit betalar typhushållen varje månad 170 respektive 380 kronor. Avgiften till EU EU-budgetens inkomster utgörs framför allt av avgifter från medlemsländerna. Europeiska kommissionens uttag av medlemsavgifter är begränsat till högst 1,24 procent av EU:s bruttonationalinkomst (BNI). Den avgift som ett medlemsland betalar beror i stort sett på tre faktorer 1) inkomster från den gemensamma tulltaxan och sockeravgifter inom den gemensamma jordbrukspolitiken, 2) en mervärdesskattebaserad avgift och 3) en avgift baserad på medlemsländernas BNI. Typhushållen betalar varje månad 140 respektive 310 kronor till EU-avgiften. Internationellt bistånd Här ingår internationellt utvecklingssamarbete samt reformsamarbete i Östeuropa. Typhushållen betalar 140 respektive 300 kronor i skatt hit per månad. Statsskuldsräntor m.m. Utgiftsområdet omfattar räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets kostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Ränteutgifterna förväntas bli nära 7 miljarder kronor lägre 2012 jämfört med 2011, vilket bl.a. förklaras av det lägre ränteläget var ränteutgifterna höga på grund av valutakursförluster för skulden i utländsk valuta och kursförluster vid byten av lån. År väntas ränteutgifterna bli relativt låga, förutom 2015, trots att marknadsräntorna väntas stiga. Den viktigaste orsaken till att ränteutgifterna beräknas sjunka är att statsskulden beräknas minska under prognosperioden. År 2015 beräknas dock ränteutgifterna öka kraftigt. Anledningen är att en större volym realobligationer förfaller, vilket ökar utgifterna med ca 9 miljarder kronor när inflationskompensationen betalas ut. Hit betalar typhushållen 100 respektive 220 kronor i skatt varje månad. Studiestöd Området omfattar olika former av ekonomiskt stöd för studier som t.ex. studiebidrag till dem som studerar på gymnasiet, tilläggsbidrags för studerande med barn och kostnader för myndigheten Centrala studiestödsnämnden (CSN). Typhushållen betalar 100 respektive 220 kronor skatt varje månad för att stödja utgiftsområdet studiestöd. Det är lika mycket som hushållen betalar i statsskuldsräntor Institutet för Privatekonomi 15 (21)

16 Kultur, medier, trossamfund och fritid I utgiftsområdet ingår bl.a. kostnader för teater, dans och musik, museer och utställningar, trossamfund, medier, ungdomspolitik, folkbildning och tillsyn över spelmarknaden. Hit betalar typhushållen 60 respektive 120 kronor skatt per månad. Migration, integration och jämställdhet Utgiftsområdet omfattar frågor som rör migration till och från vårt land, flyktingpolitiken, integrationspolitik, politik mot diskriminering, jämställdhetspolitik och myndigheterna Diskrimineringsombudsmannen och Nämnden mot diskriminering. Får 80 respektive 170 kronor av typhushållen varje månad. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Området omfattar dels samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet. Myndigheterna Boverket, Lantmäteriet, Statens geotekniska institut och Statens va-nämnd ingår, liksom Marknadsdomstolen, Konsumentverket inklusive Konsumentombudsmannen, Allmänna reklamationsnämnden och Fastighetsmäklarinspektionen. Hit betalar typhushållen 10 kronor i månaden i skatt. 3.2 Kommuner och landsting/regioner Staten bestämmer vad kommunerna får ta ut skatt på. Sedan styr kommunallagen kommunernas och landstingens/regionernas verksamhet. Lagen ger stort utrymme för självstyre vilket innebär att kommunerna och landstingen/regionerna har stor möjlighet att själva bestämma på hur stor kommunal-/landstingsskatten ska vara, vilket sätt de ska sköta sina arbetsuppgifter på och hur de ska fördela sina resurser. Av kommunernas totala intäkter år 2011 kom ca 67 procent från invånarnas kommunalskatt, omkring 18 procent från statsbidrag, 6 procent från taxor och avgifter, 3 procent från hyror och arrenden, 1 procent från försäljning av verksamhet och entreprenader, och 4 procent från övrigt. En ytterligare intäktskälla är statsbidrag från staten. Vissa statsbidrag är generella medan andra bara får användas inom särskilda områden som staten pekar ut. De tjänster som kommunen/landstingen tillhandahåller är inte alltid helt och hållet skattefinansierade. Vissa tjänster tar kommunerna och landstingen betalt för genom taxor eller avgifter, i alla fall till en del av kostnaden. Även landstingens intäkter kommer främst från skatteintäkter och statsbidrag. Av landstingens totala intäkter år 2011 kom ca 70 procent från skatteintäkter, omkring 22 procent från olika typer av statsbidrag, 2 procent från taxor och avgifter, och 6 procent från övrigt. Institutet för Privatekonomi 16 (21)

17 3.2.1 Hur vår skatt till kommunerna används Kommunerna ansvarar för sådant som ligger nära invånarna, till exempel förskolan, grundskolan, gymnasieskolan, äldreomsorgen, omsorg om funktionshindrade, vägar, vatten, avlopp och energi. Tabell 5. Hur skatten till kommunen används. Två typhushåll, kronor. Ensamstående Sammanboende par Månadsinkomst kr resp kr Utgift Skatt per år Skatt per månad Skatt per år Skatt per månad Förskoleverksamhet och Skolbarnomsorg Grundskola Gymnasieskola Övrig utbildning Äldreomsorg Funktionshindrade Ekonomiskt bistånd Individ o familjeoms Affärsverksamhet Övrigt Summa kommunal skatt Anm. Månadsbelopp avrundade till närmsta tiotal kronor, årsbelopp och summor till närmsta hundratal kronor. Källa: Institutet för Privatekonomi, Diagram 5. Kommunernas utgifter 2011, 528 miljarder kronor. Källa: Sveriges kommuner och landsting Förskoleverksamhet o skolbarnsomsorg 14 % Grundskola 16 % Gymnasieskola 8 % Övrig utbildning 4 % Äldreomsorg 19 % Funktionshindrade 11 % Ekonomiskt bistånd 3 % Individ- o familjeomsorg (exkl ek.bistånd) 4 % Affärsverksamhet 5 % Övrigt 16 % Institutet för Privatekonomi 17 (21)

18 3.2.2 Hur vår skatt till landstingen används Landsting och regioner ansvarar främst för hälso- och sjukvård och regional utveckling. Man kan säga att landstingen har hand om det som är alltför omfattande för en ensam kommun att sköta som den offentliga hälso- och sjukvården och den regionala utvecklingen. Landstingen driver också den offentliga tandvården, folktandvården, och planerar både den privata och offentliga tandvården. Landstingen ansvarar tillsammans med kommunerna för kollektivtrafiken i de olika länen. Tabell 6. Hur skatten till landstinget används. Två typhushåll, kronor. Ensamstående Sammanboende par Månadsinkomst kr resp kr Utgift Skatt per år Skatt per månad Skatt per år Skatt per månad Primärvård Specialvård, somatisk Specialvård, psykiatrisk Tandvård Övrig hälso- och sjukvård Läkemedel (öppenvård) Regional utveckling Politisk verksamhet Trafik och infrastruktur Summa landstingskatt Anm. Månadsbelopp avrundade till närmsta tiotal kronor, årsbelopp och summor till närmsta hundratal kronor. Källa: Institutet för Privatekonomi, Diagram 5. Landstingens utgifter 2011, 257 miljarder kronor. Primärvård 16 % Specialicerad somatisk vård 47 % Specialiserad psykiatrik vård 8 % Tandvård 4 % Övrig hälso- och sjukvård 8 % Läkemedel (öppen) 8 % Regional utveckling 3 % Politisk verksamhet 1 % Trafik och infrastruktur 6 % Källa: Sveriges kommuner och landsting Institutet för Privatekonomi 18 (21)

19 3.3. Begravningsavgiften Sedan år 2000 är församlingsskatten uppdelad i en obligatorisk skatt, begravningsavgiften, och en frivillig, kyrkoavgiften som betalas av medlemmar i Svenska kyrkan. Kyrkoavgiften för 2012 är i genomsnitt 1,24 kronor varav begravningsavgiftssatsen är 0,24 kronor. Eftersom kyrkoavgiften numera är frivillig redogör vi inte närmre för den här, men i kort så går avgiften till verksamheten för den lokala församlingen, dvs. verksamhet för barn och ungdomar, lokaler, präster, kyrkomusik och liknande. En obligatorisk begravningsavgift betalas av alla som är folkbokförda i Sverige och betalar inkomstskatt. Riksgenomsnittet för avgiften 2012 är 0,24 procent av den kommunalt beskattningsbara inkomsten. Avgiften täcker kostnader för gravplatsen och lokaler för begravningen. Tabell 7. Begravningsavgiftens storlek. Två typhushåll, kronor. Ensamstående Sammanboende par Månadsinkomst kr resp kr Utgift Skatt per år Skatt per månad Skatt per år Skatt per månad Begravningsavgift Anm. Månadsbelopp avrundade till närmsta tiotal kronor, årsbelopp till närmsta hundratal kronor. Källa: Institutet för Privatekonomi, 3.4. Pensionsavgiften/Ålderspensionssystemet I ålderspensionssystemet ger varje inbetald pensionsavgift rätt till en viss framtida pension. Pensionssystemet ligger vid sidan av statsbudgeten och ska vara självfinansierat dels genom de pensionsavgifter som vi själva och arbetsgivarna betalar in (och i vissa fall staten genom den generella skatt som vi betalar), dels genom så kallade automatiska stabilisatorer (till exempel bromsen ) som slår till om pensionssystemet ser ut att komma i obalans mellan tillgångar och skulder. Det finns tre olika typer av pensionsavgifter: 1) Den enskildes allmänna pensionsavgift som alla som har en beskattningsbar årsinkomst över 0,423 procent av årets prisbasbelopp (motsvarar kronor år 2012) betalar. Den allmänna pensionsavgiften är 7 procent av den beskattningsbara inkomsten, upp till ett tak på 8,07 inkomstbasbelopp (motsvarar kronor i beskattningsbar årsinkomst 2012). Inbetalningen sker via skatten men eftersom individen får en skattereduktion som precis motsvarar den inbetalade pensionsavgiftens storlek blir effekten för individen densamma som om pensionsavgiften hade betalats in via gemensamma skattemedel. 2) Ålderspensionsavgiften som arbetsgivaren betalar in för de anställda är 10,21 procent av den anställdes lön (motsvarar egenavgift för egenföretagare). Inget tak finns för inbetalningen men den anställde får bara pensionsrätter upp till lönetaket på 8,07 inkomstbasbelopp. Om en anställd har en lön över taket kan därför den delen av arbetsgivarens ålderspensionsavgift ses som en ren skatt eftersom pengarna tillfaller statsbudgeten istället för att gå till pensionssystemet. 3) Ålderspensionsavgiften som staten betalar. På pensionsgrundande ersättningar från social- och arbetslöshetsförsäkringen betalar staten en pensionsavgift på 10,21 procent. På sjuk- och aktivitetsersättning betalar staten hela pensionsavgiften liksom på Institutet för Privatekonomi 19 (21)

20 pensionsgrundande belopp för barn eller studier. Den statliga ålderspensionsavgiften finansieras med allmänna skattemedel. Tabell 8. Pensionsavgiftens storlek. Två typhushåll, kronor. Ensamstående Sammanboende par Månadsinkomst kr resp kr Utgift Skatt per år Skatt per månad Skatt per år Skatt per månad Pensionsavgift Anm. Månadsbelopp avrundade till närmsta tiotal kronor, årsbelopp till närmsta hundratal kronor. Källa: Beräkningar av Institutet för Privatekonomi, 4. Vad får vi tillbaka? Hur skatten tas ut påverkar inkomstfördelningen. Sverige har till exempel en progressiv skatt på tjänsteinkomster vilket innebär att de som tjänar mer betalar en relativt sett större andel av sin lön i skatt. Men det är inte bara uttaget av skatt som omfördelar de ekonomiska resurserna i samhället, utan också hur skattepengarna används. Skattefinansierade transfereringar som till exempel barnbidrag, ersättning vid föräldraledighet, sjukdom, arbetslöshet och vård av sjuka barn utjämnar för det mesta inkomstskillnaderna mellan olika hushåll, men också över livet. Skattefinansierade verksamheter som skola, förskola, sjukvård, äldreomsorg mm utjämnar också ekonomiska förhållanden, mellan hushåll med olika inkomster men framför allt över livscykeln. Att mäta vad specifika hushåll får tillbaks av sina skattepengar är svårt, om inte helt omöjligt, eftersom det förutom att bero på hur många barn man har och därmed förskole- och skolomsorg, också beror på i vilken mån någon i familjen behöver extra omsorg. Hur ofta någon i hushållet blir sjuk och då behöver skattefinansierade läkemedel och vård mm. Dessutom är alla i ett samhälle beroende av varandra. Exempelvis gynnas även hushåll utan barn av att andra hushåll skaffar barn eftersom dessa barn i sin tur kan förväntas bidra till nya skatteintäkter, ny kunskap och en ökad generell levnadsstandard i framtiden. Det är också till gagn för ett samhälles funktionssätt och ekonomi att medborgarna kan känna sig trygga med att få tillgång till omsorg och stöd om de råkar ut för olika händelser som påverkar deras hälsa och/eller förutsättningar till självförsörjning. Institutet för Privatekonomi 20 (21)

Vart tar våra skattepengar vägen?

Vart tar våra skattepengar vägen? Vart tar våra skattepengar vägen? Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi, Oktober 2012 Sammanfattning I takt med att en allt större andel av oss blir äldre blir det alltmer angeläget att vi tar ställning

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

VART TAR VÅRA SKATTEPENGAR VÄGEN? II

VART TAR VÅRA SKATTEPENGAR VÄGEN? II VART TAR VÅRA SKATTEPENGAR VÄGEN? II Rapport Vart tar våra skattepengar vägen? II Institutet för Privatekonomi Erika Pahne December 2003 Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 2 (26) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015 Aktuell analys 28 december 2015 Hushållens ekonomi 2016 Pensionärer, löntagare och arbetslösa får alla det bättre 2016. Största förbättringen jämfört med januari 2015 får den som är arbetslös. Från att

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2010-10-27 1(5) Analys och prognos Dnr 017108-2010 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

5 Den offentliga sektorns inkomster

5 Den offentliga sektorns inkomster Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER 2014-06-26 Dnr 2014:984 Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER Hur har den disponibla inkomsten förändrats sedan 2005 för genomsnittliga representanter tillhörande dessa grupper:

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Brigitta Hultblad Tfn: 08-786 54 08 Måns Hector Tfn: 08-786 56 35 PM 2010-10-22 Dnr 2010:1599 TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG Vi skulle vilja ha en uppdatering

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19 1 (12) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 :6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 :.6 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning... 8 :.7

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Så här tjänar du in till din pension

Så här tjänar du in till din pension Så här tjänar du in till din pension för dig som är född 1938 eller senare Varje år som du arbetar tjänar du in pengar till din framtida pension. Men pensionssystemet tar också hänsyn till att livet består

Läs mer

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter

Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning... 2 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 7 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning...

Läs mer

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Se till att du får pension. Information till företagare

Se till att du får pension. Information till företagare Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Som företagare måste du själv ansvara för att du tjänar in till din pension, till skillnad mot en vanlig löntagare. I den

Läs mer

2015-12-04. 5.1 Månadstabellen... 5 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 6. 6.1 Grundavdrag...

2015-12-04. 5.1 Månadstabellen... 5 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 6. 6.1 Grundavdrag... *Skatteverket 1(21) Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 3 3 Tabellernas indelning i kolumner... 3 4 Tabellernas indelning i avlöningsperioder... 5

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19 1 (13) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Plånboksnyheter 2017

Plånboksnyheter 2017 Plånboksnyheter 2017 Privatekonomi Januari, 2017 Plånboksnyheter 2017 Begränsad uppräkning av den nedre och övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, slopat tak för uppskovsbelopp vid försäljning av

Läs mer

Hushållens ekonomi 2015

Hushållens ekonomi 2015 Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga

Läs mer

2014 12-16. 5.1 Månadstabellen... 6 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 7. 6.1 Grundavdrag...

2014 12-16. 5.1 Månadstabellen... 6 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 7. 6.1 Grundavdrag... *Skatteverket 1(21) 2014 12-16 Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 3 3 Tabellernas indelning i kolumner... 3 4 Tabellernas indelning i avlöningsperioder...

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Skatt före och från och med 66-årsåret. 1 Kort sammanfattning med typexempel

Skatt före och från och med 66-årsåret. 1 Kort sammanfattning med typexempel 1 (15) PM 2016-12-19 Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Ann-Sofie Kraft Nilsson Skatt före och från och med 66-årsåret Det är bra att ha rätt kunskap om de ekonomiska konsekvenserna när man

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2011. Stockholm 24 november 2010

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2011. Stockholm 24 november 2010 Pressmeddelande Stockholm 24 november 2010 Så blir din ekonomi i januari 2011 Få vinnare i årets prognos. Har du bostadslån med rörlig ränta får du det till och med sämre. Även många pensionärer får mindre

Läs mer

Skatteavdrag enligt tabell med ADB 2007

Skatteavdrag enligt tabell med ADB 2007 Skatteavdrag enligt tabell med ADB 2007 SKV 433 utgåva 17. Utgiven i december 2006. *Skatteverket 1(16) Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 2 3 Tabellernas

Läs mer

PM Dok.bet. PID

PM Dok.bet. PID 1 (14) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Ann-Sofie Kraft Nilsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta

Läs mer

Se till att du får pension Information till företagare

Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Som företagare måste du själv ansvara för att du tjänar in till din pension. Här går vi igenom vad du bör tänka på när

Läs mer

1979-01- 01 1979-01- 1979-01- 01

1979-01- 01 1979-01- 1979-01- 01 25-07-27 Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom tjänst. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom kollektivavtals-, socialförsäkrings- och skattesystemetet förändras. ITP1

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning PROP. 2014/15:1 Innehållsförteckning 8 9 10 Utgifter... 409 8.1 Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter... 409 8.1.1 Utgiftsramar för 2015... 410 8.1.2 Utgifter 2014 2018... 412 8.1.3 Utvecklingen

Läs mer

Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande

Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande 2006 Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande Arbetsgivaren måste enligt lag dra skatt från din lön. Skatteavdraget kan bli för stort för dig som bara jobbar extra. Jämka så blir

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Folkbokföring och skatter

Folkbokföring och skatter Folkbokföring och skatter Innehåll Folkbokföring Id-kort Våra skatter Börja arbeta vad behöver du tänka på? Konsekvenserna av svartarbete Vad arbetar Skatteverket med? Folkbokföring Skatt Service Information

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION

BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION sid 1 av8 BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION I denna bilaga redogörs för hur Sverigedemokraterna skapar ett budgetutrymme genom att föra en mer restriktiv invandringspolitik. Den grupp som

Läs mer

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR 1971 2011 Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hushållens ekonomi under

Läs mer

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Bilaga 4 Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 1 Ekonomiska resurser för

Läs mer

Budgetpropositionen för 2016 Privatekonomi

Budgetpropositionen för 2016 Privatekonomi Budgetpropositionen för 2016 Privatekonomi September 2015 Så påverkas hushållens plånböcker av regeringens höstbudget Regeringen presenterade idag höstens budgetproposition. Det är först nu som regeringen

Läs mer

Pressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017

Pressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017 Pressmeddelande 20 september 2017 Så påverkas du av regeringens budget Idag presenterade regeringen budgetpropositionen för 2017. Hushållen påverkas bland annat genom lägre skatt vid bostadsförsäljning

Läs mer

Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år

Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år Pressmeddelande 21 december 2016 Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år De som arbetar får högre reallöner 2017, eftersom lönerna ökar mer än priserna. Pensionerna blir också högre, vilket

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan

Läs mer

Bilaga. Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering

Bilaga. Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område

Läs mer

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 Skattefridagen är den dag då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att

Läs mer

Månadstabellen Tvåveckorstabellen Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna Grundavdrag...

Månadstabellen Tvåveckorstabellen Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna Grundavdrag... *Skatteverket 1(21) Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 3 3 Tabellernas indelning i kolumner... 3 4 Tabellernas indelning i avlöningsperioder... 5

Läs mer

Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013. Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland

Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013. Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland 2012-12-14 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatterna 2013 Norrköping på 76:e plats av 290 kommuner Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013 Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland

Läs mer

Skattenyheter från Visma Spcs

Skattenyheter från Visma Spcs Av Jan-Erik W Persson och Anders Andersson Innehåll 2 000 kr i lönehöjning 2009 men ändå ingen statlig skatt 1 Prisbasbeloppet ökar med 1 800 kr 1 Skiktgränserna för statlig skatt år 2009 höjs med ca 6,4

Läs mer

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1 Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Innehåll ernas beskattning... 3 Skatteskillnaden mellan pension och lön.... 5 Skattebetalarna anser...13 ernas beskattning Före 2007

Läs mer

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år 1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren 1978 26 Procentuell volymförändring föregående år 5 EU OECD Prognos Procentuell volymförändring 4 3 2 1 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998

Läs mer

Sara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef

Sara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef Sara, 32 år informatör Adam, 41 år undersköterska Louise, 52 år avdelningschef Fotograf: Mehrdad Modiri. Vi tackar Thomas och Annika (Adam, Louise) för medverkan på bild i arbetet med broschyren Om du

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet

Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Konjunkturläget augusti 216 67 FÖRDJUPNING Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Ersättningen vid arbetslöshet påverkar både de arbetslösas välfärd och drivkrafterna för arbete. De senaste tio åren har

Läs mer

1 Tjänsteinkomster. SNABBFAKTA för företag och privata personer 2015 (2014)

1 Tjänsteinkomster. SNABBFAKTA för företag och privata personer 2015 (2014) SNABBFAKTA för företag och privata personer 2015 (2014) Kortsiktig genomgång av fakta inom skatter och redovisning. Får användas som kortfattad information! Praktisk tillämpning kräver mer omfattande kunskap

Läs mer

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län

Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län November 2013 Innehåll Inledning... 2 Välfärdens verksamheter i kommuner och landsting... 3 Hur finansierar kommuner och landsting sin verksamhet?...

Läs mer

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 3,8 3,6 4,2 4,3 4,3 Timlöneökning 2,6 4,4 3,1 3,1 3,3 3,5

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 3,8 3,6 4,2 4,3 4,3 Timlöneökning 2,6 4,4 3,1 3,1 3,3 3,5 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 3,8 3,6 4,2 4,3 4,3 Timlöneökning 2,6 4,4 3,1 3,1 3,3 3,5 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 3,0-0,6 0,4 1,1 1,0 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget 15 April, 2015 Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget. Den nu presenterade ekonomiska vårpropositionen är dels

Läs mer

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 4,2 3,3 4,1 4,3 4,1 Timlöneökning 3,0 4,3 3,2 3,0 3,1 3,2

Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 4,2 3,3 4,1 4,3 4,1 Timlöneökning 3,0 4,3 3,2 3,0 3,1 3,2 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 5,6 4,2 3,3 4,1 4,3 4,1 Timlöneökning 3,0 4,3 3,2 3,0 3,1 3,2 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,6-0,1 0,2 1,1 1,1 0,9 Sysselsatta, personer

Läs mer

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten PROP. 1998/99:1 ÅLDERSPENSIONSSYSTEMET VID SIDAN AV STATSBUDGETEN Förslag till statsbudget för 1999 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Läs mer

Att försörja sig och utvecklas

Att försörja sig och utvecklas Att försörja sig och utvecklas i Sverige Utbildningsmöjligheter en utbildning obligatorisk gratis en grundskola en gymnasieskola frivillig komvux en vuxen en folkhögskola att studera en yrkeshögskola en

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping höjs 0,5 procentenheter år 2016 på grund av förväntat ökat behov inom kommunens verksamheter.

Den totala kommunalskatten i Norrköping höjs 0,5 procentenheter år 2016 på grund av förväntat ökat behov inom kommunens verksamheter. FS 2016:1 2016-01-11 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2016 Den totala kommunalskatten i Norrköping höjs 0,5 procentenheter år 2016 på grund av förväntat ökat behov inom kommunens verksamheter. Den totala

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 2007:4 Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning PROP. 2011/12:1 Innehållsförteckning 7 Inkomster... 555 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 555 7.1.1 Skatt på arbete... 556 7.1.2 Skatt på kapital... 560 7.1.3 Skatt på konsumtion och insatsvaror...

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Så blir din ekonomi i januari 2012 Inga ekonomiska förbättringar i sikte för de flesta löntagarhushåll. För andra året i rad väntas en försämrad eller oförändrad

Läs mer

Oförändrad total kommunalskatt i Norrköping år 2014.

Oförändrad total kommunalskatt i Norrköping år 2014. FS 2013:11 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2014 Oförändrad total kommunalskatt i Norrköping år 2014. Norrköping på 70:e plats av 290 kommuner. Kommunen övertar ansvaret för hemsjukvården från

Läs mer

Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering

Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering Bilaga Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt av utgifter och finansiering 1 . 2 Försäkringsersättningar och vissa bidrag inom Socialdepartementets område översikt

Läs mer

Tjänsteinkomster SNABBFAKTA 2015. Marginalskatten har räknats efter allmänna avdrag men före grundavdrag. Skatt inom skiktet

Tjänsteinkomster SNABBFAKTA 2015. Marginalskatten har räknats efter allmänna avdrag men före grundavdrag. Skatt inom skiktet SNABBFAKTA 2015 A Tjänsteinkomster Skatteskalla: löner 2015 2014 Skatt inom skiktet Beskattningsbar inkomst -430100-413200 32% Beskattningsbar inkomst 430200-616100 413300-591600 52% Beskattningsbar inkomst

Läs mer

Allmänna bidrag till. 25 kommuner

Allmänna bidrag till. 25 kommuner Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2014 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Lättläst. Socialförsäkringen

Lättläst. Socialförsäkringen Lättläst Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Välfärdstendens Delrapport 5: Tryggheten för efterlevande

Välfärdstendens Delrapport 5: Tryggheten för efterlevande Välfärdstendens 2016 Delrapport 5: Tryggheten för efterlevande Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer