Kvalitetsdokument 2012/2013, Grundskola, Elevverket
|
|
- Ebba Samuelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvalitetsdokument 2012/2013, Grundskola, Elevverket
2 Innehållsförteckning 1 Inledande frågor Utvecklingsområden på skolan Framgångsfaktorer och goda exempel Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Resultatrapportering och analys Antalet elever som når kunskapskraven i åk 3 (kommer att visas på webben) Slutbetyg i åk 9 (kommer att visas på webben)... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.3 Resultat på nationella prov Resultat på läsdiagnoser Hur har ni arbetat med att förbättra läsförmågan/läsutvecklingen hos pojkar i f- klassen och i åk 1-9? Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor Grundsärskola... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.8 Hur har ni arbetat med att stödja och utveckla lärarnas kunskaper vad gäller betyg och bedömning? Övriga frågor Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan och förskoleklass? Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar Kundenkäten Mål: Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande (nytt from 2013) Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 2(13)
3 1 Inledande frågor 1.1 Utvecklingsområden på skolan Beskriv vilka skolans främsta utvecklingsområden är och hur ni arbetar med dem Under året har vi arbetat med nedan beskrivna områden. Efter att ha arbetat med ipads på försök i projektform beslutade vi oss för att arbeta med ipads, en till en i undervisningen i år 1. Framförallt genom att Skriva sig till läsning och genom att vara pilotskola och testa Qnoddarna i matematik för Natur och Kultur. Samtliga klassrum har utrustats med projektorer som är kopplade till datorer och som möjliggör många spännande öppningar i undervisningen. Två lärare har utbildats i ämnet teknik genom Lärarlyftet. De har deltagit i undervisning på KTH 3 timmar varje vecka. Vi arbetar vidare med att utveckla vårt arbete runt elever i behov av särskilt stöd. Det arbetet kommer löpa vidare genom nästa läsår, Analys av era insatser under året Arbetet med ipads och en till en undervisning i år 1 har fallit väl ut och ansvarig lärare konstaterade att årets elever haft en mycket gynnsam och snabb utveckling. Efter utvärdering och en inspirerande genomgång av den nya arbetsmodellen beslutade vi oss i april -13 för att fortsätta med Att skriva sig till läsning och att arbeta med Qnoddarna i matematik framöver. Fortbildningen i teknik var lyckad och med nya högskolepoäng i bagaget har två av skolans lärare genomfört spännande teknikprojekt med alla elever på skolan. Vårt påbörjade arbete med utveckling för barn i behov av stöd fortsätter och nu i samarbete med Elevverkets nya speciallärare. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år (kommer att visas på webben) Arbetslaget på Elevverket kommer under nästa läsår att fokusera på tre utvecklingsområden som beskrivs nedan, Grön flagg arbetet är i startgroparna Verktyget Grön Flagg ger barn och unga fantastiska förutsättningar att arbeta aktivt med hållbar utveckling på ett roligt och engagerande sätt. Grön Flagg innebär att alla blir delaktiga i hållbarhetsarbetet samtidigt som man jobbar mot mål och riktlinjer i läroplaner. Grunden i Grön Flagg är inflytande allt arbete Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 3(13)
4 inom Grön Flagg utgår från barnens och elevernas idéer och nyfikenhet. Grön Flagg är också ett bra sätt för skolan och förskolan att visa upp sitt hållbarhetsarbete för omgivningen. Verktyget Grön Flagg är kostnadsfritt och drivs av stiftelsen Håll Sverige Rent. Matematik En stor del av Elevverkets personal har varit på studiebesök på Cygnaeusskolan i Åbo för att bland annat titta på vad som kan ligga till grund för Finlands goda resultat i matematik i internationella tester. Vi såg många intressanta aspekter som kan vara en del av anledningen till skolans framgångar. Vi blev mycket inspirerade av Cygnaeusskolans satsning på kreativ och praktisk matematik. Vid bearbetning och analys av våra intryck från studiebesöket drog vi slutsatsen att vår matematikundervisning kan utvecklas mot att bli mer kreativ genom konkret material och praktiska övningar. Vi konstaterade att vi behöver mer kunskap och inspiration och började söka efter skolor och kommuner i Sverige som arbetar på detta sätt. Vi fann flera intressanta skolor, t ex Byskolan i Södra Sandby där man har byggt upp ett Matematek. Ett Matematek är som ett bibliotek, men istället för böcker finns konkret material att använda för att göra matematiken mindre abstrakt. Vi vill nu bygga upp ett Matematek på vår skola för att skapa ett forum för matematik som kan ge lärare/förskollärare inspiration och skapa förutsättning för tankeutbyte, intresse och nyfikenhet för matematik. På detta sätt kan vi fördjupa och befästa elevernas kunskaper i matematiken. Kunskaperna ska vidga perspektiven och ge en beredskap att möta nya situationer och nytt stoff. Syftet är även att påvisa för eleverna att matematik kan vara både underhållande, spännande och utmanande. På Matemateket tänker vi oss att erbjuda ett matematiskt bibliotek med: Ipads med appar som stöd och inspiration. Ipadsen i Matemateket ska vara försedda med appar för övningar och färdighetstränande spel. Laborationer som ökar förståelsen för matematiska sammanhang. Vi vill sammanställa ett antal laborationskorgar. Dessa ska vara försedda med för laborationen nödvändigt material i klassuppsättning samt lärarhandledning med instruktioner och koppling till lgr-11. Tanken är att lärare ska kunna ta fram och låna med sig en färdig korg för att använda i Matemateket eller i klassrummet. DVD-filmer med matematisk anknytning ska köpas in från bl.a. från Sveriges Radio och utbildningsföretag. Korta filmer som skall ge inspiration och inbjuda till matematiska samtal. En internet plattform där lärare och pedagoger kan lägga upp egna filmer på lektionstips eller undervisningssituationer liknande Inspirera fler Publicera mer som är en mötesplats för skolorna i Lund där eleverna och pedagogerna kan publicera sina arbeten. Skriv- och läsutveckling - Vi vill utveckla vår kartläggning av elevernas skrivutveckling och läsutveckling redan från förskoleklass genom att sätta oss in i och arbeta med materialet God läsutveckling och God skrivutveckling. Utifrån våra utvecklingsområden har vi vissa förväntningar, Vi förväntar oss att eleverna får ökad insikt och förståelse för hållbar utveckling. Vår förväntan på Matemateket är att det ska inspirera pedagogerna till Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 4(13)
5 att få fler redskap för att kunna ge eleverna en konkret och fångande undervisning i matematik. En god kartläggning av elevernas skriv- och läsutveckling från förskoleklass borgar för att alla elever ges de bästa förutsättningar för en god utveckling. 1.2 Framgångsfaktorer och goda exempel Läsförmåga Elevverket är en läsande skola. Hela skolan läser varje morgon, de som inte kan läsa själva får hjälp. Vi går till ett närliggande bibliotek med jämna mellanrum. Vi arbetar aktivt med förförståelse och läsförståelse. Vi har högläsning varje dag och vi har läsloggar. Nationella prov Vi arbetar medvetet med läsning och läsförståelse. Vi arbetar med praktisk matematik och talar matematik så att barnen får visa sin förståelse för de matematiska begreppen. Vi kan redovisa goda resultat på de Nationella proven för år 3. Undervisningsmetodik Vi har under läsåret startat upp arbete med ipad en-tillen i år 1, framförallt med fokus på läs- och skrivinlärningen. Efter utvärdering har vi beslutat att även nästa års etta kommer att arbeta med ipads enligt den modellen. Värdegrundsfrågor - Vi arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågor. Vi har fadderverksamhet mellan f-klass och år 3. Läsåret startar upp med en Vänskapsvecka, där vi lägger särskilt fokus på att alla nya elever ska lära känna de äldre och bli trygga i sin nya miljö. Vänskapsveckan följs upp med en vänskapsdag under vårterminen. Vi har återkommande perioder med temat Bra kompis. Analys av skolans goda resultat Vi arbetar medvetet och aktivt med ovanstående områden, vilket ger goda resultat. Personalen är engagerad och vill utveckla sig själva och arbetet. Vi ser att vi får goda resultat på DLS och de Nationella proven. Under vårt utvärderingsarbete ringar vi in tre utvecklingsområden, Utökad handledning för pedagoger Stöd för elever med särskilda behov Läsprojekt Samarbetet mellan rektor, speciallärare och lärare kommer att utvecklas Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 5(13)
6 Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer fortsätta att medvetet och aktivt arbeta med tidigare beskrivna områden, vilket ger dokumenterat goda resultat. Under vårt utvärderingsarbete ringar vi in tre utvecklingsområden, Utökad handledning för pedagoger Stöd för elever med särskilda behov Läsprojekt Samarbetet mellan rektor, speciallärare och lärare kommer att utvecklas. Målsättningen är att elever i behov av stöd lyfter sig och får än bättre studieresultat. Skolans pedagoger får stöd och känner trygghet i sina åtgärder för de elever som behöver stödinsatser. Med läsprojektet förväntar vi oss att eleverna får än mer läslust och stimulans i sitt läsande. 1.3 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året Vi arbetar systematiskt med utvärderingar av olika arbets- och ämnesområden. Skolans lärare och övriga pedagoger gör löpande utvärderingar på olika planeringsmöten som hålls varje vecka. Utvärderingarna dokumenteras och arkiveras. Studiebesöket på Svenska skolan i Åbo, Finland planerades utifrån vårt utvärderingsresultat inom matematik under läsåret Två av skolans lärare har gått utbildningen Teknik för lärare f-6, 7,5. Skolans elever är med och utvärderar olika arbetsområden löpande under året. Analys av ert kvalitetsarbete Vi kan konstatera att genom våra utvärderingar har vi ringat in olika utvecklingsområden, såsom t ex matematikundervisningen, teknikämnet och arbetet med ipads i undervisningen. Två av skolans lärare har gått Lärarlyftet för att fördjupa sina kunskaper i ämnet teknik. Ämnet teknik har därmed fått ett större utrymme i undervisningen och den har blivit mer strukturerad. Utvärderingarna är ett viktigt instrument för att mäta effekten av arbetet som gjorts, men också för att hitta svaga punkter som behöver förstärkning och Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 6(13)
7 utveckling. Att utvärderingarna sker ofta borgar för att vi snabbt kan ringa i de förbättringar som behöver åstadkommas. Vi säkerställer att inget hamnar mellan stolarna eller glöms bort. Utvärderingarna ligger till grund för fortsatt arbete och vi lär av erfarenheterna. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år (kommer att visas på webben) Under läsåret kommer vi att fortsätta vårt arbete med återkommande utvärderingar som inbegriper alla arbetslag. Vidare kommer vi att se över ev. fortsatta studier för lärare för att kunna svara upp mot de krav som lärarlegitimationen ställer. Att med lyhördhet kunna utforma anpassad fortbildning/projekt för att kunna entusiasmera och utmana skolans lärare och pedagoger säkerställer glädjen i att undervisa och därmed glädjen i lärandet för skolans elever. Vi kommer arbeta vidare mot ipads 1-1 med start i varje ny år 1. Vi kommer att arbeta vidare med projektet starta ett Matematek. Vi kommer att arbeta vidare med att utforma arbetet för elever i behov av stöd bl.a. genom utökat stöd till lärare och pedagoger. 2 Resultatrapportering och analys 2.1 Antalet elever som når kunskapskraven i åk 3 Antal elever som når kunskapskraven i åk (målen 2011) flickor pojkar 2012 (totalt) Svenska 11 av av av 21 Matematik 11 av av av 21 SO 11 av av av 21 NO 11 av av av 21 Analys av resultaten per ämne i åk 3 Undervisningen har varit systematisk och målmedveten och resultaten var förväntade. Eleverna har gjort starka resultat i matematik, men mindre starka i skrivandet av faktatext. Att vi under året fokuserat på en matematikundervisning som syftar till att förstå och praktisera matematik, tala och diskutera matematik är en av förklaringarna till det goda resultatet. Utifrån årets resultat kommer vi att fokusera mer på skrivandet av faktatexter inför näst år. Vi kommer att lägga ner kraft och energi på att stimulera eleverna i skrivandet av faktatexter. Skolan är enparallellig och det ger inte några möjligheter till jämförelse mellan Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 7(13)
8 klasser på skolan. Vi drar slutsatsen att praktisk matematik och diskussioner kring olika strategier ger goda resultat i matematiken och att vi kan lägga ner ytterligare tid på att hitta lämpliga böcker/texter till arbetet med faktatexter. Elever med behov av stöd. t ex dyslexi, får ej använda tekniska (kompensatoriska) hjälpmedel under NP. Detta gör att resultaten på NP och resultaten utifrån kunskapskraven ej överensstämmer. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år (kommer att visas på webben) Under läsåret kommer vi att fortsätta vårt utvecklingsarbete med skolans matematikundervisning. Vi kommer att arbeta aktivt med att ge de elever som upplever matematiken som abstrakt ytterligare möjligheter att se matematiken konkret genom praktiska övningar. Vidare kommer vi att arbeta för att finna alternativa arbetssätt inom matematiken. Vi kommer att utöka skolans material för praktisk matematik. Vi avser införskaffa litteratur som gör det roligare att skriva faktatexter. 2.2 Resultat på nationella prov Resultat på nationella proven Resultat på nationella proven Nationella prov(ange antal elever av det totala antalet elever som klarat kravnivån i alla delprov tex 98/111) Svenska åk 3 17/22 21/21 Matematik åk 3 22/22 20/21 Analys av resultaten per ämne från de nationella proven År 2012 var resultaten förväntade. År 2013 blev resultat inte helt förväntat. Elever med kända svårigheter fick förväntat resultat. Två elever som inte klarade att skriva faktatext, delprov 2, har inga kända svårigheter. Resultaten tyder på bristande fokus och/eller att svårighetsgraden var för hög. Skolans elever har gjort starka resultat i matematik, men mindre starka resultat i delprov F och G, svenska. I det fall en elev har en dyslexidiagnos får eleven svårigheter med delproven i svenska. Detta är ganska självklart då eleverna inte får tillgång till adekvata hjälpmedel. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med praktisk matematik som inslag i undervisningen samt utöka vårt arbete med att skriva bl.a. faktatexter. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 8(13)
9 På det hela är skolans resultat mycket goda. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att köpa in ytterligare en klassuppsättning ipads med fokus på att skriva sig till läsning för nästa år 1 och därmed i förlängningen öka skrivförmågan och skrivlusten. Vi förväntar oss goda resultat av den insatsen. 2.3 Resultat på läsdiagnoser Resultat på de olika läsdiagnoserna som skolan har genomfört under året Överlag har Elevverket uppvisat mycket goda resultat på läsdiagnoserna. Förskoleklassen 7,7 stanine År 1 5,9 stanine År 2 6,4 stanine Ev. skillnad mellan pojkar och flickor Förskoleklassen marginell skillnad mellan pojkar och flickor År 1 marginell skillnad mellan pojkar och flickor År 2 Pojkarnas resultat ligger något lägre än flickornas Vår bedömning är att resultatet är förväntat och att det inte är könsrelaterat utan att det har andra orsaker. Analys av läsdiagnoserna Vår analys är att resultatet är förväntat och att det inte är könsrelaterat utan att det finns andra orsaker. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år I samarbete med speciallärare kommer undervisningen att läggas upp för att gynna de elever med stanine 1-3. Fokus kommer ligga på arbete med lässtrategier genom att arbeta med: Fråga författarmetoden, Tänka-högt-metoden och Förförståelsen. Utöver arbetet med lässtrategier kommer vi även att ha perioder av intensiv lästräning genom t.ex. En kvart om dagen, högläsning, repeterad läsning varje dag och parläsning. Genom dessa tydliga insatser förväntar vi oss att läsförståelsen ökar och Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 9(13)
10 att eleverna utvecklar sina lässtrategier. 2.4 Hur har ni arbetat med att förbättra läsförmågan/läsutvecklingen hos pojkar i f-klassen och i åk 1-9? Beskriv kortfattat hur detta arbete har gått till Vi ser ingen skillnad mellan könen, vad det gäller läsförmåga, och har därmed inte funnit anledning till särskilda åtgärder. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år 2.5 Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor Beskriv arbetet med att minska kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor (kommer visas på webben) Vi ser ingen skillnad mellan könen vad det gäller kunskapsresultaten och kommer att fortsätta att arbeta på det sätt vi hittills gjort d.v.s. könsneutralt. 2.6 Hur har ni arbetat med att stödja och utveckla lärarnas kunskaper vad gäller betyg och bedömning? Beskriv kortfattat hur ni arbetat med betyg och bedömning Vi har arbetat med att ta bryta ner Lgr-11 i ett format som tydligt beskriver kunskapskraven för år 1-3. Vi har haft många diskussioner kring centralt innehåll respektive kunskapskrav. Vi har tagit stöd av kommunens Skolexpert och av experter på Skolverket. Analys av arbetet med betyg och bedömning Vi har arbetat fram ett matrismaterial som väl beskriver kunskapskraven enligt lgr-11. Materialet används vid utvecklingssamtalen och ligger till grund för bedömningen om eleverna uppnått uppställda mål. Materialet ger oss även ett verktyg då vi informerar elever och föräldrar om vilka mål som finns uppställda för skolåren 1-3. Tillsammans med IUP och de skriftliga omdömena ger matrismaterialet en heltäckande bild över varje elev i samtliga ämnen. Skolans alla lärare har varit med i utarbetandet av Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 10(13)
11 materialet. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Till läsåret kommer vi att bli tydligare i förhållande till föräldrar med vilka de nationella kunskapskraven är. Kravnivån är nationell och tydligt beskriven i de dokument som styr vår verksamhet. Särskilt viktigt att framhålla detta i förhållande till elever som periodvis kan behöva stödinsatser och som därefter kan befinna sig inom vad som är att betrakta som en godkänd nivå i förhållande till kunskapskraven. 3 Övriga frågor 3.1 Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan och förskoleklass? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året (kommer att visas på webben) Inför mottagandet av nya elever har vi utförliga överlämnandesamtal mellan förskola och förskoleklass samt mellan förskoleklass och år 1 eller i förekommande fall med avlämnande skola och mottagande klasslärare. Mottagande lärare i år 1 har under flera tillfällen träffat blivande ettor i lektionssammanhang. På Elevverket har vi ett tätt samarbete mellan lärare, förskollärare och pedagoger vid planering av verksamheten. Detta minimerar/utesluter upprepning. Analys av arbetet Övergångarna går smidigt. Eleverna känner sig trygga då skolans vuxna är kända för dem. Arbetet med eleverna underlättas av att våra goda rutiner vid överlämningar ha skapat en bra förförståelse för den enskilda elevens behov och kunskapsnivå samt behoven på gruppnivå. Vi gör bedömningen att vår relativt sett småskaliga skola med goda förbindelser till den egna förskolan, Småbarnsskolan, skapar de bästa förutsättningar för ett bra samarbete för elevernas bästa. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år (kommer att visas på webben) Då resultaten är goda fortsätter vi med samma arbetssätt och är glada över att det är enkelt att samarbeta över gränserna i den egna organisationen med elevens bästa som målsättning. Vi vill dock utveckla vårt arbete med kartläggning av elevernas skrivutveckling och läsutveckling redan från förskoleklass genom att sätta oss in i och arbeta med materialet God läsutveckling och God skrivutveckling. Av detta förväntar vi oss att varje elevs läs- och skrivutveckling synliggörs genom lärarens kartläggning. Detta möjliggör att tidigt upptäcka svårigheter och sätta in Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 11(13)
12 åtgärder. 3.2 Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar Beskriv hur ni arbetar för att göra skolan tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar Vi arbetar aktivt med värdegrundsfrågor och lägger stor vikt vid att alla ska få komma till tals. Vi inleder året med en s.k. Vänskapsvecka som följs upp på olika sätt under skolåret. Vi arbetar aktivt för att skapa tolerans för olikheter. Vi har vid behov samtalsgrupper såsom t ex tjejgrupp, killgrupp, enskilda samtal eller tvåpartssamtal. Under vårterminen påbörjades en anpassning av våra lokaler genom att en handikapptoalett byggs i skolhuset. Vidare har entréerna försetts med dörrar som är förberedda för en enkel öppning i de fall det behövs. Vi har hittills inte haft någon elev med funktionsnedsättning, men ser inget hinder i att anpassa oss efter rådande förhållanden. Vi är glada över att våra lokaler handikappanpassas. Analys av era insatser under året Våra lokaler är på inget sätt optimala för en person med ex rullstol men den påbörjade anpassningen av lokalerna förbättrar våra möjligheter att kunna ta emot alla elever. Vårt arbete med att skapa tolerans för olikheter bland människor har fallit väl ut och vi kommer därför att fortsätta det nästa år. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Till hösten börjar en elev med något nedsatt rörelseförmåga, vilket medför att vi kommer att gå igenom alternativ för att göra anpassningen av miljön så bra som möjligt. 3.3 Kundenkäten 2013 Fråga: "Det är arbetsro på lektionerna?" Av förskoleklassens föräldrar svarar 79% att det stämmer mycket bra eller bra med att det är arbetsro för barnen 16% vet inte och 5 % gör bedömningen att de tycker att det stämmer ganska dåligt med att det är arbetsro under arbetspassen. I år 2 svarade endast 65% av föräldrarna på kundenkäten, vilket ger en något osäker bild av hur det egentligen förhåller sig. I år 2 svarar 73% av föräldrarna att det stämmer mycket bra eller bra med att det är arbetsro under lektionerna. 27% av föräldrarna svarar att de inte vet. År 2 har haft otur med flera lärarbyten, vilket kan förklara en viss oro i klassen under lektionstid. För att stävja detta har vi anställt en vikarie under resterande delen av klassens tid på Elevverket, trots att ordinarie lärare beräknas återkomma från sin föräldraledighet under vårterminen i trean. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 12(13)
13 3.4 Mål: Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande (nytt from 2013) Beskriv hur ni på fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande Vi erbjuder barnen att delta i pysselverkstad, kokbokstillverkning och matlagningskurs, schackskola, dansskola, pingisskola, eget pyssel, utelekar efter säsong, fri lek, fredagsturneringar och utskolning för treorna. Vi anser att av den mångfald vi erbjuder finns det alltid något som tilltalar den enskildes fantasi och lust och som därmed stimulerar till utveckling och lärande. Vi är glada över att barnens val oftast sker utifrån den egna lusten och inte utifrån klasskamraternas val. Många gånger umgås barnen åldersblandat vid fritidshemmets aktiviteter. Utifrån kundenkäten kan vi se att 100% av förskoleklassens föräldrar samt att 91% av föräldrarna i år 2 anser att fritidshemmet stimulerar deras barns utveckling. Av föräldrarna i år 2 svarade endast 65%, vilket ger ett osäkert resultat. Av de kommentarer vi fått under året kan vi dock dra slutsatsen att även föräldrarna i år 2 är mycket nöjda med hur fritidshemmet stimulerar barnen. Analysera er arbete med att stimulerar elevernas utveckling och lärande på fritidshemmet Ett utvecklingsområde inför nästa år är att bli bättre på att upprätthålla informationsflödet till barnens föräldrar kring verksamheten och personalens kompetens. Vi bör arbeta vidare med att skapa bra framförhållning internt i vår planering. De aktiviteter vi planerar är till för alla, oavsett kön. Vi uppmanar alla att vara med på det som verkar spännande och kul. Vi märker att ju mer barnen deltar i olika aktiviteter desto mer självgående blir de i andra situationer. De lär sig saker som de tar med sig i nya situationer. Det bästa betyget är att barnen inte vill gå hem och att de har kul tillsammans med de vuxna. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Inför nästa år kommer vi att inventera personalens kompetens och lust för att kunna erbjuda så många roliga aktiviteter som möjligt. Vi kommer att göra en läsårsplanering i början av hösten där vi placerar in de olika aktivitetsgrupperna med vem av de vuxna som är ansvarig under vilken period. Vi ska ta fram en bättre rutin kring de barn som lämnar Elevverket under en del av eftermiddagen för att delta i en extern aktivitet och sedan återvänder till vår fritidsverksamhet. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 13(13)
Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merLokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan
Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun
Klicka för datum Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Louise Olsson Rektor Bruksskolan Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar
Läs merKvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem
Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Sövestad skola Ansvarig rektor: Jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter
Läs merKvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola
Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Idala förskola består detta året av 2 grupper, 1 småbarnsgrupp 1-3 år och 1 för 4-5 åringar. S2H Förskolor har profilering Matematik, Idrott och Natur. Vi arbetar
Läs merKVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2011-2012 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN
Läs merKvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212
1 (8) 2012-11-20 Lärande Lärande Centralt Hulanskolan Kvalitetsrapport för Hulanskolan 20121212 LERUM100, v 1.0, 2008-07-25 1. Allmän del - Beskrivning av verksamheten Verksamhetsidé På Hulanskolan har
Läs merBokslut/Kvalitetsredovisning 2014
Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Alsteråskolan/Skytteanska skolan 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Ålem fkl/grundskola/fritids Intäkter 0-30 962 0,0% Personalkostnader 7 727 683 7 603 848 98,4% Övriga
Läs merTomaslundsskolans Läroplansplanering
Vetlanda kommun Tomaslundsskolan 130822 Tomaslundsskolans Läroplansplanering Vision: På vår skola får jag vara den jag är och växa som människa i ett gemensamt lärande 2013-14 Tomaslundsskolans vision
Läs merUnderlag för systematiskt kvalitetsarbete
1(10) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Klostergårdsskolan Ansvarig: Marita Christoffersson 1 2(10) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Befästa arbetet med UNIKUM så att det
Läs merKvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret 2013-2014
Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret 2013-2014 Områdets beskrivning av verksamheten, nyckeltal Personaltäthet Ljungbyhedsskolan: Totalt antal personal: 39.89 varav lärartjänster
Läs merArbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson
Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Kyrkerörsskolan Läsår 2010 / 2011 Anneli Jonsson / Charlotta Robson Rektor 2010-11-08 Innehållsförteckning Del 1 Kyrkerörsskolans
Läs merLokal arbetsplan för skolan 2015-2016
Lokal arbetsplan för skolan 2015-2016 Skola Ort Ansvarig rektor Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1. Vår grundverksamhet Auraskolan i Skelleftehamn är en F-2 skola med
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2012-2013
1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Hogrän, Roma och Vänge förskolor, Roma förskoleområde Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens Vi har
Läs merVerksamhetsplan för Peterslunds förskola
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2015 2016 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Läs merBarn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder
Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder Rapport från tillsynsbesök på Stensbergskolan 13 april 2016 Besöket varade mellan 13.00 och 15.30 Deltagare: Rektor/förskolechef: Nils-Göran
Läs merArbetsplan/Beskrivning
VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på
Läs merFritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten
Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,
Läs mer2010-11-10 Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten. Slutrapport för
Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten Slutrapport för särskild satsning på matematikaktiviteter för elever i skolår 8 och 9 samt en inspirerande lärandemiljö med avsikt
Läs merVerksamhetsplan 2013/14
BARN OCH UTBILDNING 2013-09-23 Verksamhetsplan 2013/14 Sundsvalls kommunala grundskolor Högom skola Anna-Carin Olsson 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med
Läs merUtbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10
1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merKvalitetsredovisning Skola/fritids
Kvalitetsredovisning Skola/fritids 2013-2014 Verksamheten som helhet Vår vision är att skapa en skola som vilar på demokratins grund och där verksamheten grundar sig på ett livslångt lärande. Kunskaper,
Läs merKvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem
Kvalitetsmål grundskola, förskoleklass och fritidshem 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem
Läs merLOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö
LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar
Läs merNorrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014
Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader
Läs merKvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14
20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys
Läs merDatum 13 06 14. Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan
Datum 13 06 14 1 (8) Kvalitetsanalys för Igelboda förskola läsåret 2012/13 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merBarn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015
Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merSvar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911
1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum
Läs merKvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011
Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret 2010-2011 Skola Tundalsskolan Ort Robertsfors Ansvarig rektor Jan
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Läs merVERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15
Barn- och utbildningsnämndens mål KUNSKAPER Andel elever med högsta betyget A och B ska öka. Andelen elever med betyget A och B på enheten ska vara högre vt 2015 jämfört med vt 2014 2015 ska minst 85%
Läs merKvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014
Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Verksamhet: Rostaskolan Betyg och bedömning, skola Stödtimmen i åk 5-6 har gjort att vi fått högre måluppfyllelse. Tidiga utvecklingssamtal har bidragit
Läs merTillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola
Läs merKvalitetsdokument 2014, Altorps förskola (i kommunal regi)
Kvalitetsdokument 2014, Altorps förskola (i kommunal regi) Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merKvalitetsredovisning
STRÖMSTADS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Bojarskolan och Nordby förskola Inlämnad av Gerd Källströmer Sammanfattning Bojarskolan Rektors bedömning av skolan (förskola, fritids, F-6) är att
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merKvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014
Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola 2013-2014 1 Björkhagaskolan 2014-08-15 Systematiskt kvalitetarbete Kvalitetsrapport 2013-2014 1. GRUNDFAKTA Enhetens namn Björkhagaskolan Antal elever (15 oktober)
Läs merVerksamhetsplan 2012/13 Grundskolan
BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan Ankarsviks skola Lena Funseth Norberg 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det goda livet möjligt! Alltid
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Terra Novaskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Det
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Läs mer4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem
4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil
Läs merPrimaskolan Farsta. Resultat- och kvalitetsanalys 2013/2014-1/11-
Primaskolan Farsta Resultat- och kvalitetsanalys 2013/2014-1/11- 1. Primaskolan och kvalitet Primaskolan Farsta startade sin verksamhet i augusti 2011. Läsåret 2013/2014 var skolans tredje år. Primaskolan
Läs merKVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Läs merVälkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014
Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 2015/2016 Välkommen till Område Löddesnäs Förskoleklass Område Löddesnäs består av förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-6 och fritidshem. Alla
Läs merStålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson
Barn- och utbildning Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3
Läs merArbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
Läs merKvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015
Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2014/2015 Förskoleklass Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.
Läs merKvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun
Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Dnr: KS 2014/590 Revideras varje år Innehåll Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun...
Läs merKvalitetsarbete i skolan 2014-2015
Kvalitetsarbete i skolan 2014-2015 Skola Fjällsjöskolan fskk åk 6 Ort Backe Ansvarig rektor Susanne Sjödin Kontaktinformation Dan Forsberg, 0624-512029 1. Vår skola I Fjällsjöskolan fskk- åk 6 går 50 barn.
Läs merArbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12
Arbetsplan för Sollidens förskola Läsåret -11/12 FÖRUTSÄTTNINGAR Framtid Vid starten av läsåret 2011/12 öppnas en ny förkola. Sollidens-, Solbergs- och Strandgatans förskolor slås samman i nya lokaler.
Läs merKvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan
Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan Läsåret 2014-2015 GRUNDFAKTA... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Arbetsmiljö... 3 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris),
Läs merKvalitetsredovisning. Förskola
År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Lasse-Maja Förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Lasse-Maja förskola är ett personalkooperativ som är Reggio Emilia inspirerad.
Läs merKvalitetsredovisning Bobygda skola 2007
Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 1 Innehållsförteckning GRUNDFAKTA 3 VÅRT KVALITETSARBETE 3 VISION 5 NORMER OCH VÄRDEN 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 6 KUNSKAPER 7 SKOLA OCH HEM 8 EXEMPEL PÅ
Läs merKvalitetsredovisning. Fröviskolan 7-9 2014/2015
Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2014/2015 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanens mål 5 2.3 Elevinflytande och demokrati
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015
Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2
Läs merSystematisk kvalitetsarbete
Systematisk kvalitetsarbete Enhet: Ansvarig: Pelle Persson Barn- och skolförvaltning Lunds stad Innevarande års verksamhetsplan Mål för läsåret 2013-14 Här beskrivs i målform vad vi ville utveckla under
Läs merÅtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)
Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så
Läs merLokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem
Lokal arbetsplan läsåret 2015/16 Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen 13 0565-160
Läs merSandbäcksskolan. Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan
Sandbäcksskolan Lokal arbetsplan för Sandbäcksskolan 2013 Inledning Sandbäcksskolan är en F-9 skola med ca 450elever.Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb. Det finns
Läs merLikabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016
Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016 Vision Ugglemoskolan vill att alla inom skolan ska känna samma rättvisa, likvärdighet och trygghet. Arbetslaget ska utveckla en skola
Läs merBlästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor
Arbetsplan för Blästad förskolor 2015-2016 Värdegrund och uppdrag Jämställdhet, trygghet och lek - grunden i all pedagogisk verksamhet Vi arbetar med jämställdhet och för att alla barn i vår förskola skall
Läs merArbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan
Arbetsplan Kvalitetsredovisning Handlingsplan Fritidshemmet Mullvaden 2010/2011 Vision: Vår vision är att alltid ha barnens trivsel, delaktighet och välmående i centrum. Innehållsförteckning 1. Fritidshemmets
Läs merHandlingsplan för elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad
Läs merKvalitetsredovisning
2014-04-08 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Markusskolan Datum: 2014-07-21 Rektor: Utvecklingsledare: Resultatenhetschef: Marie-Ann Eklund Eva Nilsson Ståhl Bengt Albertsson 1 Kvalitetsredovisningen
Läs merVerksamhetsplan för Peterslunds förskola
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merKvalitetsrapport för Hulanskolan 2013-2014
LERUM100, v 1.0, 2008-07-25 1 (12) Lärande Lärande Centralt Hulanskolan Kvalitetsrapport för Hulanskolan 2013-2014 1. Allmän del - Beskrivning av verksamheten Verksamhetsidé På Hulanskolan har vi en verksamhet
Läs merVerksamhetsrapport förskolan 2013/14
Sundbyvägen Datum 1 (14) 2014-10-13 Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Sundbyvägen 2 (14) Nämndens åtagande: Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka.
Läs mer2012/2013 PÄRLANS FÖRSKOLEKLASS
Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2012/2013 PÄRLANS FÖRSKOLEKLASS Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.
Läs merSammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund
Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund 2014-06-26 Sammanställning utförd av Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning och bakgrund...
Läs merNORDMALINGS KOMMUN 1. Artediskolan. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14
NORDMALINGS KOMMUN 1 Artediskolan Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 NORDMALINGS KOMMUN 2 Innehåll Inledning sid 2 Förutsättningar sid 2 Elevernas arbetsmiljö sid 3 Elevernas lärande och skolans studieresultat
Läs merVerksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016
Verksamhetsplan Fylsta Skola 2015-2016 Fylsta skola 2015/2016 Förutsättningar Fylsta skola är en fyravånings F 5 skola belägen i centrala Kumla. Den uppfördes 1902 och har sedan dess genomgått ett antal
Läs merVerksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan
Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga
Läs merFör huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!
För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren
Läs merKvalitetsredovisning 2010-2011. Kyrkskolan Möklinta
Kvalitetsredovisning 2-2 Kvalitetsredovisning 2-2 3 (38) Kvalitetsredovisning 2-2 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 8 Elevtalsutveckling...
Läs merLOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015
LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015 1 LÄRPROCESSER Åtagande Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolområde 3 Junibacken och Ängens Förskolor 2014-2015 Förskolechef: Carin Hagström 2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1Det systematiska kvalitetsarbetet... 3 1.2 Kvalitetshjul...
Läs merTjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH
Läs merKVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08
KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?
Läs merUnderlag för systematiskt kvalitetsarbete
Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Munspelets fritidshem Ansvarig: Eva Persson, rektor LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2014-15 Vår vision: Vi ger våra barn och elever trygghet så
Läs merKVALITETSRAPPORT 2014
KVALITETSRAPPORT 2014 GRUNDSKOLA Götlunda skola Nybyholmsskolan Medåkers skola 2015-02-20 INNEHÅLL VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET 5 NORMER OCH VÄRDEN 7 PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN...
Läs merUtsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2014 Utsäljeskolan Enkät- och kunskapsresultat 2014 Skola I Utsäljeskolan är alla undervisande lärare utbildade och undervisar i de ämnen de är behöriga i. Trots utbildning
Läs merKvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor
Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 5 2 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens
Läs merAlla medarbetare är delaktiga i kvalitetsarbetet och har haft synpunkter på det som står i kvalitetsredovisningen.
Enhetens namn: EKTORPSRINGEN 2013 Rektor: Anders Eriksson Alla medarbetare är delaktiga i kvalitetsarbetet och har haft synpunkter på det som står i kvalitetsredovisningen. Qualis skriftliga redovisning
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2014/2015
Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan
Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt
Läs mer