Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Bråtenskolan Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Bråtenskolan Barn- och utbildningsförvaltningen

2 Läroplansmål Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv, tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Fullmäktigemål Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Nämndmål Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ger trygga förhållanden för utbildning och omsorg Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen elever i grundskolan och grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga i skolan. Andelen elever i grundskolan och grundsärskolan som upplever sig ha varit utsatt för mobbning, trakasserier eller kränkande behandling. Enhetens vision Vår skola präglas av respekt för människors olikheter och skolan skall vara trygg för våra elever. Enhetens egna mål På Bråtenskolan ska alla elever möta varandra med hänsyn och respekt. På Bråtenskolan ska alla elever känna sig trygga. Alla elever och personal ska känna till likabehandlingsplanen, likabehandlingsteamet och dess arbete. Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Etiskt perspektiv

3 Arbetet i verksamheten Trivsel och trygghet Bråtenskolan har en välförankrad värdegrund som bygger på trygghet, ansvar, hänsyn, respekt och arbetsglädje. Skolans Likabehandlingsplan beskriver arbetet kring skolans värden och normer och denna gås igenom varje läsår för att vara väl känd av personal, elever och vårdnadshavare. Värdegrunden förvaras även synligt i alla klassrum och de ordningsregler som finns på skolan diskuteras vid läsårsstart. En informationsfolder med beskrivning av Bråtenskolans likabehandlingsarbete skickas årligen till samtliga hem. Vårdnadshavare uppmanas att kontakta skolan vid misstanke om kränkande behandling. I arbetslagen diskuteras kontinuerligt elevers skolsituation för att upptäcka och åtgärda eventuellt uppkomna problem. Inför årskurs 7 görs nya klassammansättningar, där stor hänsyn tas till elevernas individuella behov. Undervisande lärare bestämmer elevernas placering i klassrummet samt indelningar vid gruppaktiviteter. Klasskartläggningar genomförs utifrån behov och beslut i elevhälsoteamet. För att tydliggöra den psykosociala miljön görs även sociogram i klassen. Personal finns enligt schema närvarande i matsal och på raster. Rastvärdarna bär reflexväst för att synas bra. De ska vara fördelade över hela skolområdet och ha uppsikt över hur eleverna har det fysiskt och psykiskt. När skolans personal misstänker/får kännedom om att en elev upplever sig kränkt ska personalen agera på följande sätt: Personalen som upptäcker/får kännedom om kränkningar ingriper direkt. Klassföreståndaren till eleverna informeras och ärendet anmäls till rektor. Den berörda personalen pratar med alla inblandade för att utreda vad som hänt. Om man misstänker mobbning ska man aldrig ha gruppsamtal. I de flesta fall kan kränkningarna redas ut med hjälp av några samtal. Insatserna och samtalen dokumenteras på en särskild blankett. Barn- och utbildningsnämnden informeras veckovis om ärenden gällande kränkande behandling. Skriftlig rapport till nämnden i enskilda ärenden sker månadsvis. Om det handlar om mobbning eller upprepade kränkningar ska klassföreståndaren söka stöd från Likabehandlingsteamet. Representanter från teamet hjälper då till i ärendet. De utredande samtalen avgör vilka insatser som skolan ska sätta in. Om det rör sig om personal som kränkt elever är det alltid rektor som utreder. Föräldrarna hålls alltid informerade. Vid planerade insatser kontaktas föräldrarna innan samtalen genomförs. Vid akuta insatser kan det hända att föräldrarna informeras i efterhand. Elevernas delaktighet och inflytande På Bråtenskolan finns elevråd och kamratstödjare som inkluderas i arbetet med likabehandlingsplanen. Likabehandlingsteamet på skolan träffas varje onsdag för att se över vad som har framkommit vid kamratstödjarmöten eller i kontakt med skolans vuxna avseende eventuella kränkningar. Skolan har även en brevlåda till likabehandlingsteamet, i vilken eleverna kan lämna upplysningar och frågor. Utvärdering av Likabehandlingsplanen sker årligen och en ny plan upprättas. Varje klass har regelbundna klassråd då klassfrågor som rör hela klassen tas upp. Under klassrådet får barnen tillfälle att säga vad de tycker i frågor som tas upp. Samtliga skolår är sedan representerade av en elev i elevrådet. Eleverna väljer själv vem i klassen detta är. Elevrådet är uppbyggt efter allmänna mötesprinciper med ordförande, vice ordförande, kassör och sekreterare. Styrelsen har regelbundna möten med rektor. Syftet med elevrådet är att behandla frågor som rör elevernas skolsituation bland annat genom att arbeta för en förbättrad elevmiljö på skolan. På skolan finns en rastbod med leksaker/sportredskap för utlåning vilken elever enligt överenskommelse är delaktiga i att sköta.

4 Omsorg om närmiljön Mentorer och undervisande lärare samtalar regelbundet med sina elever om vikten att ta ansvar för den gemensamma skolmiljön. Skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själv kunna söka och utveckla kunskaper t.ex. bibliotek, ipads, datorer och andra hjälpmedel. På Bråtenskolan genomför vi allergi- och skyddsronder med arbetsmiljön i fokus samt följer upp resultatet. Vi genomför undersökningar av den psykosociala arbetsmiljön och följer upp resultatet genom en särskild handlingsplan. Åtgärder De åtgärder som i 2011 års kvalitetsredovisning utlovades att ske på Bråtenskolan var: - Utvecklingssamtal genomförs varje termin med elev, vårdnadshavare och klasslärare närvarande. - I skolans lärararbetslag diskuteras varje vecka elevernas skolsituation. - Skolsköterskan genomför enskilda hälsosamtal med alla elever i årskurs 2, 4 och 6. Vid behov finns även möjlighet till enskilda samtal hos skolkurator. - Schemalagd vuxennärvaro finns i rastverksamhet och skolmatsal. - Skolans kamratstödjare möts regelbundet för att diskutera stämningen i den egna klassen och på skolan i övrigt. - Skolan har ett postfack till Likabehandlingsteamet, i vilken eleverna kan lämna upplysningar. - Vårdnadshavare uppmanas att kontakta skolan vid misstanke om diskriminering / kränkande behandling. - Att skolan arbetsform utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Resultat Resultatöversikt Under hösterminen 2013 har Bråtenskolan, med 4 veckors mellanrum, genomfört två enkäter för att kartlägga hur elevernas trivsel och trygghet ser ut på skolan. Resultatet kommer nedan att presenteras utifrån Bråtenskolans egen trivselenkät, vilken bestod av 10 enkelt formulerade frågor och besvarades av 132 elever i årskurs 3-6, den kommungemensamma trivselundersökningen med 43 frågor (både obligatoriska och icke obligatoriska frågor) som besvarades av 109 elever i årskurs 4-6 samt statistik över anmälda kränkande behandlingar. Samtal har även förts med personal på skolan för att få svar på de frågor som inte behandlades i enkäterna. Trivsel och trygghet Karlskoga kommuns trivselundersökning genomförd vårterminen 2012 visade att ca 92% av eleverna trivs bra på Bråtenskolan. Höstterminen 2013 visade denna siffra 93 % i samma enkät. I kommunens trivsel och trygghetsenkät beskriver 12 % (12st elever) av eleverna att de inte känner sig trygga i skolan. I Bråtenskolans egen enkät kunde det utläsas att 26% av eleverna i årskurs 4-6 känner sig ibland, sällan eller aldrig trygga på rasterna i skolan. Större delen (24%) svarade att de ibland känner sig otrygga på rasterna och det var 2% (2 elever) som svarat att de sällan eller aldrig känner sig trygga på rasterna. 76% av eleverna beskriver att de någon gång blivit illa behandlade av klass- eller skolkamrater under rasterna i den kommungemensamma enkäten. 19 % av eleverna på Bråtenskolan uppger i den egna genomförda trivselenkäten att de någon gång känt sig mobbade eller kränkta av vuxna på skolan. Samma fråga visar 23% (24

5 elever) i den kommungemensamma enkäten. De elever som uppgett att de känt sig illa behandlade beskriver att det är främst genom att de blivit struntade i av de vuxna och att de fått dumma kommentarer. 83 % av eleverna (88 st) beskriver att de litar på de vuxna i skolan och känner att de kan prata med dem om det är något som bekymrar dem. Av de 88 elever som svarade på frågan om vem de kan vända sig till är det främst klasslärare och annan undervisande lärare som eleverna väljer. I Bråtenskolans egen enkät framkom det att 11 % av skolans elever inte känner till vart man ska vända sig om man skulle bli illa behandlad (mobbad, kränkt eller trakasserad) i skolan. Vidare var det 5 % av eleverna i årskurs 4-6 som inte känner till innehållet i skolans likabehandlingsplan. I kommunens undersökning höstterminen 2013 visade dessa siffror att 14% (15 elever) inte visste var de skulle vända sig vid kränkande behandling och att 8 % (8 elever) inte känner till innehållet i skolans likabehandlingsplan. Bråtenskolan har under året 2013 rapporterat in 15 fall av kränkande behandling till Karlskoga kommuns centrala register. Av dessa har ungefär lika många skett utomhus som inomhus och i ungefär hälften av fallen det inte funnits någon vuxen på plats. Kränkningar som skett inomhus har främst skett i korridoren och i klassrummen medan skolgården är den plats där övervägande kränkningar utomhus skett. Statistik visar att lunchrasten är den tid på dygnet som flest kränkningar sker samt att pojkar och flickor är lika mycket utsatta för kränkande behandling. Elevernas delaktighet och inflytande Genom att samtala med elever får de större inflytande och delaktighet i beslut på skolan. Detta sker utifrån möten med främst kamratstödjarna och elevrådet. Genom att vuxna träffas tillsammans med elever varannan vecka får skolan en möjlighet att fånga upp bland annat utsatta elever, upptäcka konflikter och en möjlighet att skapa ett forum för eleverna att föra fram sina tankar och önskemål. Exempelvis har eleverna fått vara med och skapa ett schema över klassernas tillträde på fotbollsplanen för att komma tillrätta med de problem som kretsat kring vilka som ska få vara med och spela där eller inte. En gång i veckan har varje klass ett klassråd, detta är ett tillfälle för eleverna att vara med och bestämma i frågor som rör deras arbete och miljö. De stora klasser som finns på Bråtenskolan kan påverka kvalitén på klassråden. Det kan bli mycket prat exempelvis om hur dåligt andra klasser sköter sig och om var de vill åka på klassresa. Eleverna får, i de ämnen det är möjligt, stort inflytande i vad de ska göra under lektionerna. I ämnen som exempelvis bild och slöjd bestämmer lärarna vilken teknik eleverna ska använda sig av i sitt arbete och sedan får eleverna fritt bestämma vad de ska göra utifrån denna. När eleverna är lite äldre har de samlat på sig kunskap och provat på olika tekniker och kan då välja arbetssätt utifrån vad de känner sig bekväma i. Exempel på detta är om det är fritt val av arbete i slöjden eller om eleverna ska redovisa ett arbete högt inför klassen, då kan de välja att utforma redovisningen på ett sätt de känner sig bekväma med. Vidare planerar lärarna sina lektioner på olika sätt, några väljer aktivt att ha med eleverna i detta arbete. Eleverna kan vara med och styra upplägget för ett ämnen under terminen genom att läraren i en genomgång beskriver för eleverna vad som enligt kursplanen ska göras under terminen och att eleverna är delaktiga i att bestämma i vilken ordning arbetena ska göras och hur långt tid som ska avsätts för varje del. Det är dock i detta arbete viktigt att läraren fortfarande visar att det är den som styr och att inte eleverna ska känna att de har ansvaret att få ihop det. Omsorg om närmiljö 87% av eleverna som besvarade den kommungemensamma trivselenkäten uppgav att skolans lokaler i sin helhet är trivsamma. Vidare visade enkäten att det var i klassrummen eleverna tyckte det var mest trivsamt (64%) efterföljt av skolgården (36%) och idrottshallen (36%).

6 Några lärare upplever att eleverna inte är så rädda om skolans saker, exempelvis upplevs elever kunna sparka, slå och rycka i handtaget på dörrar som är låsta tills någon öppnar den eller att eleverna har sönder exempelvis de suddgummin som delas ut vid terminens början och använder dem till att kasta på varandra. Lärarna talar om värdet på saker som en del i undervisningen, kring varför de behövs och konsekvenser av ifall exempelvis ipads eller symaskiner går sönder. Återvinning är också en del av arbetet på Bråtenskolan. I varje klassrum finns en låda för returpapper där eleverna kastar papper. Det är upp till varje lärare att informera om att spara på papper i undervisningen. I matsalen sopsorterar eleverna varje dag utan att tänka på det. Där finns en behållare för plast (smörpaket), en för papper/brännbart (servetter) och en för matrester. Detta är eleverna duktiga på. Vidare är återvinning en del av undervisningen i exempelvis slöjd, eleverna får bland annat i fyran göra en stolsdyna av återvunna jeans och i samband med arbetet får eleverna lära sig om historien bakom lappteknik. Analys och bedömning Resultatutveckling Elevgruppens utveckling när det gäller trivsel och trygghet har varit både positiv och negativ under året. Antalet elever som uppger att de trivs på Bråtenskolan har förbättrats med en procentenhet sedan föregående år samtidigt som eleverna känner sig mindre trygga i skolan och på rasterna. Fler elever på Bråtenskolan uppger även att de blivit kränkta av en vuxen än föregående år, dock är det fler av dessa som nu berättar om detta för en annan vuxen så det kommer till skolans kännedom. Måluppfyllelse Resultaten från undersökningarna visar att Bråtenskolan inte fullt lever upp till de mål som är uppsatta för verksamheten. Tryggheten på skolan måste höjas till att 100 % av eleverna känner sig trygga i skolan och på rasterna för att nå fullständig måluppfyllelse. Detta är ett högt mål och mycket svårt att nå, men sett till de siffror resultaten av undersökningarna för höstterminen 2013 visar, kan vi se att vi är på god väg och vi bedömer att måluppfyllelsen är tillfredsställande inom området trivsel och trygghet. Inom verksamheten kommer det fortsätta att arbetas hårt med normer och värden för att komma ännu närmre de mål enheten satt. Bedömning Den klass som flest elever (21 av 38) uppgav att de blivit illa behandlade av klass eller skolkamrater var i årskurs 6. I denna klass har ett gediget arbete kring likabehandling och värdegrund gjorts under höstterminen tillsammans med representanter från Österledskyrkan. En möjlighet är att detta arbete påverkat resultatet då våra värdegrundsfrågor har aktualiserats (lyfts fram) varvid elevernas uppmärksamhet och medvetenhet har ökat kring dessa frågor. I denna klass kan vi även se att eleverna, främst pojkarna, har en hårdhänt jargong mot varandra. På raster kan de ses brottas, jaga varandra och använda ett hårt språk mot varandra. Detta är något som av de mindre barnen kan uppfattas som skrämmande och otryggt. En idé skulle kunna vara att se över placeringen på årskurs 6 klassrum, för att undvika att de är så utspridda över skolgården. Vidare skulle en del i skolans trygghetsresultat kunna grunda sig i att några få elever har ett beteende som skapar rädsla bland andra barn. Detta kunde vi se en del av i skolans egen trygghetsenkät på en fråga där eleverna fritt kunde skriva sitt svar. Denna fråga var Vad får dig att känna dig otrygg i skolan?. Dock känner skolans personal till situationerna runt eleverna och arbetar på att förbättra och förändra situationen både för enskilda elever och eleverna runt omkring. Det ämnessystem som styr lärarnas arbete idag innebär för eleverna att

7 det är flera olika vuxna som arbetar i klassen. Vissa mentorer har endast några få lektioner i veckan i klasser där deras mentorsbarn går. Detta ser vi som en svaghet i arbetet för att skapa trygga relationer till vuxna och är något som behöver utvecklas (se utvecklingsområden). Starka sidor Ett av verksamhetens mål är att alla elever och personal ska känna till likabehandlingsplanen, likabehandlingsteamet och dess arbete. Utifrån resultaten av genomförda enkäter på skolan kan vi se att arbetet med att göra likabehandlingsplanen och likabehandlingsteamet levande i verksamheten är en styrka inom vår verksamhet. Dock visar resultaten av genomförda undersökningar trots detta att elever ändå känner sig otrygga i skolan och att de utsätts för kränkande behandling. Detta visar att arbetet med likabehandlingsplanen behöver vara en fortsatt viktig del av verksamheten samtidigt som det behöver utvecklas för att vår verksamhet ska följa de riktlinjer som planen innehåller. Utvecklingsområden De båda enkätundersökningarna som gjordes under höstterminen 2013 visar att en del av skolans elever känner sig otrygga och en stor del av eleverna har någon gång blivit utsatta för kränkande behandling under skolans raster. Bråtenskolan har idag ett rastvaktsschema om ca 40 arbetstimmar som innebär att det finns vuxna på alla raster under dagarna, det som behöver utvecklas kring detta kan exempelvis vara att öka tillgängligheten av vuxna under rasterna genom att vuxna engagerar sig i barnens lek men också att de vuxna gör sig mer synliga genom att vara noga med att sätta på sig reflexvästar. För att utveckla diskussioner i klasser och påverka att alla elever får komma till tals i exempelvis klassrådssituationer skulle skolan kunna anamma de internetverktyg som finns med program där elever kan skriva och delta i en diskussion anonymt för varandra. På så vis kan man utöka diskussionerna och även, vid tillfälle då det behövs, diskutera känsliga ämnen exempelvis mobbing. Att förändra arbetet och digitalisera mer kan ge oss möjligheter, men denna typ av förändringar kräver både att intresset finns hos lärarna och att det avsetts tid för att lära sig nya verktyg och våga prova nya saker. Tid är något som av lärare upplevs saknas för att kunna starta upp och sätta sig in i nya tekniker. Ett exempel för att göra detta möjligt hade kunnat vara schemalagd riktad tid i arbetet för detta. Genom att digitalisera mer i skolan kan vi även minska pappersförbrukningen. Det finns lärare som upplever att det inte alltid hinns med att stanna upp och lyssna på eleverna i den mån som de skulle vilja, ett exempel är när läraren avslutar en lektion och ska direkt vidare till nästa. Detta är något som skulle kunna tänkas på vid exempelvis schemaläggning. Att lärarna ska kunna vara kvar i klassrummen fem, tio minuter efter lektion om någon elev vid vädra tankar. Att minimera antal lärare i varje klass kan också innebära att elever kommer närmare sina lärare och ett större förtroende kan byggas upp. Förut hade Bråtenskolan mentorstid 20 minuter varje morgon, en möjlighet skulle kunna vara att gå tillbaka till detta. Mentorerna bör vara en naturlig del av klassen och arbeta närmare sina mentorselever. En del av arbetet i att utveckla elever och lärares omsorg om närmiljön skulle kunna vara att fräscha upp/modernisera skolans lokaler. Att exempelvis rensa mediateken på saker och låta material förvaras i skåp, på ett och samma ställe eller att fräscha upp korridorer och klassrum med färg. Mediateken skulle kunna användas mer aktivt i lektionerna. Genom en sådan förändring skulle Bråtenskolan kunna förmedla en känsla till eleverna av att här trivs vi och det här vill vi vara rädda om. Personalen behöver också fundera över vad de gör i skolan för att visa att skolmiljön är viktig. Om skolan är ren och fin, där man känner sig som hemma, kanske elever och personal också varit mer rädda om den. En annan möjlighet är att

8 göra eleverna engagerade i hur skolan ser ut, exempelvis genom att klasser fick smycka väggarna med teckningar och arbeten, likt det som till viss del redan görs i dagsläget. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/ny planering Åtgärder - Upptaktsdagen den 7 januari kommer att ta upp normer och värden med all personal för en diskussion kring hur våra resultat kan förbättras. Resultatet av denna diskussion ska ligga till grund för en omedelbar revidering av skolans likabehandlingsplan. - För att komma till rätta med klassrumssituationer är två lärare ansvariga för att ta fram en instruktion efter vilken alla undervisande lärare ska arbeta. Denna kommer att stå klar och börja arbetas med i början av vårterminen Efter att vi sett positiva resultat i årskurs 6 kommer samarbetet med Österledskyrkan att fortsätta under vårterminen. Detta i syfte att arbeta med normer och värden i fler klasser på mellanstadiet. - Skolans två IKT pedagoger har i uppdrag att ta fram plan avseende utbildning i nätetikett för årskurs 4-6. Målsättningen med denna är att öka elevernas medvetenhet och förstå allvaret av att inte hantera sociala medier på ett bra sätt. -Kontinuerligt revidera rastvärdsschemat. - Förslag att ta tillbaka mentorstid 20 minuter i början av varje skoldag så att eleverna får tillgång till sin mentor varje dag. Utvärderingsmetod Vi utvärderar regelbundet utifrån resultat av: - samtal enskilt eller med elever i grupp (exempelvis kamratstödjare och elevråd) - enkäter till eleverna som sedan sammanställs (exempelvis trygghetsenkät) - möten (exempelvis APT, likabehandlingsteam, EHT) Framtiden och verksamhetsutveckling Kompetensutveckling - Ämnesfördjupning Utifrån enhetens behov upprättas en plan tillsammans med medarbetaren i utvecklingssamtalet. Det sker på individuell basis. - Betyg/bedömning Fokus kommer att under 2013/14 vara en fördjupning utifrån boken Bedömning av Christian Lundahl. I samband med det så sker en utveckling i att skriva formativa omdömen Skolverkets bok Kunskapsbedömning i skolan är också en bok som finns med i diskussionerna. - Utifrån litteratur kommer mötesplatser att skapas främst internt för att föra dialog och lära av varandra. - Arbetet med att skriva pedagogiska planeringar fortsätter och är kopplat till betyg/bedömning där kunskapen och färdigheterna ska bedömas. - Tillsammans arbetar vi med att hitta former för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. - FramKaNT Ett politiskt beslut är taget där det framgår att alla i skolan ska arbeta medvetet med natur och teknik. Arbetet ska vara genomfört 2020 och planeringen har nyss påbörjats.

9 - Den kollegiala handledningen kommer skolan att arbeta med under de kommande åren. En plan håller på att utarbetas som innebär att lärarna besöker varandra och ger positiv feedback efter besöken. Detta ska ske enligt en framtagen plan och är ett önskemål från personalen. - IKT Under läsår 2013/14 kommer skolan satsa extra på IKT genom studiebesök och utbildningskonferenser. Deltagare har ett särskilt ansvar att förmedla erhållna erfarenheter och kunskaper till sina kollegor. Nulägessammanfattning Elevgruppens utveckling när det gäller trivsel och trygghet har varit både positiv och negativ under året. Antalet elever som uppger att de trivs på Bråtenskolan har förbättrats med en procentenhet sedan föregående år samtidigt som eleverna känner sig mindre trygga i skolan och på rasterna. På raster kan elever ses brottas, jaga varandra och använda ett hårt språk mot varandra. Detta är något som av de yngre eleverna kan uppfattas som skrämmande och otryggt. Vidare skulle en del i skolans trygghetsresultat kunna grunda sig i att några få elever har ett beteende som skapar rädsla bland andra barn. Efter att ha sett goda resultat i samarbetet med Österledskyrkan kommer detta att fortsätta under vårterminen. Bråtenskolan kommer också bland annat att kontinuerligt revidera rastvärdsschemat så att det finns vuxna ute på varje rast.