Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd

Transkript

1 Kristina Folkesson Löner och yrkesvillkor Sida 1 Yrkesråd försörjningsstöd Avslutande rapport Arbetsvillkor fo r personal inom ekonomiskt bista nd Inledning Visions yrkesråd för personal inom ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd inrättades våren 2014 och har träffats vid fem tillfällen. Syftet har varit att arbeta fram ett underlag till förbundets ställningstagande för området. Utgångspunkten har varit personalens, medlemmar och icke medlemmars, arbetsvillkor. Deltagare i yrkesrådet: Aïda Niang, Stockholm Eva Wannberg, Hudiksvall Johanna Thunholm, Stockholm Maria Kihlman, Göteborg Susanna Olofsson, Umeå Åsa Rundlöf, Eskilstuna Representanter från resurscentret har varit Kristina Folkesson och Anna Lirén. Ekonomiskt bistånd en del av välfärden Sverige ska ligga i topp när det gäller välfärd. Ambitionen medför att utanförskap och fattigdom ska motverkas för alla människor, även för de som är i behov av samhällets yttersta skyddsnät - ekonomiskt bistånd. Målet är att alla människor ska kunna stå för sin egen försörjning. Socialsekreterare som arbetar med detta har därför ett tvådelat uppdrag. Dels att utreda människors rätt till bistånd, dels att stödja och motivera till förändring. Ekonomiskt bistånd är samhällets yttersta skyddsnät och därmed en bärande del av svensk välfärd. Politiker måste våga stå upp för den välfärdslösning de har valt. Visions uppdrag är att förse politiker med kunskap om hur villkoren ser ut och visa på möjliga lösningar. Det gäller såväl i hela samhället som för personer som söker försörjningsstöd samt för de handläggande socialsekreterarna. Genom ekonomiskt bistånd finns möjligheter att stärka människor till självförsörjning och därmed ökad välfärd. Det förutsätter att regelverket kring ekonomiskt bistånd ska vara baserat på befintlig kunskap om socialt arbete inte på moraluppfattning om utsatthet. Bara de som är på väg in eller på väg tillbaka i samhället bör vara aktuella för, den tillfälliga lösningen, försörjningsstöd. Andra grupper ska täckas av andra, generella, socialförsäkringar. Det innebär också att arbetsförmedling och försäkringskassa tar ansvar för personer som i dag enbart får stöd genom socialtjänsten.

2 Kunskapen ökar bland ansvariga politiker och andra samhällsaktörer om potentialen för socialt arbetet med ekonomiskt bistånd. Verksamheten ska ha tillräckliga resurser. Åtgärder som beslutas inom socialtjänsten är individuellt anpassade. Det förutsätter tillräckliga resurser för många olika lösningar. Inte bara de som råkar finnas i kommunens utbud. Barn i familjer med försörjningsstöd ska aldrig behöva agera som tolkar för att täcka upp för verksamhetens bristande resurser. Regelverket inom försörjningsstöd utformas så att kraven som ställs på människor i förhållande till arbetsmarknaden är realistiska, förankrade i kunskap och inte baseras på moraluppfattning. Det är till exempel orimligt att kräva att en person ska söka 45 arbeten som kanske inte finns eller de saknar kvalifikationer för. Enskilda kommuner inte kunna tänjer regelverket nedåt. Hög rättsäkerhet och jämlikhet förutsätter likvärdig handläggning och regelverk över landet. Socialstyrelsens handbok ska ligga till grund för arbetet tillsammans med lokala riktlinjer. Detaljerade, lokala riktlinjer, rimmar illa med individuella bedömningar och leder till onödig administration och föder frustration hos samtliga inblandade. Använd professionens potential Handläggning av ekonomiskt bistånd är kvalificerat socialt arbete. Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd ska vara välutbildade, ha möjlighet att bli erfarna samt ha tillgång till professionella verktyg. Det inbegriper möjlighet att göra upp med egna värderingar, fördomar och föreställningar om fattigdom och orsaker till det. En socialsekreterare som arbetar med försörjningsstöd måste ha långtgående kunskap om hur omvärlden och samhället fungerar och påverkar enskilda individer och deras förmågor. Denna generalistkunskap är värdefull för samhället och för individen. Kompetensen förstärks också av en mångfald på arbetsplatsen. Stärka professionens mandat och status i verksamheten. Detaljerade riktlinjer är tidskrävande och kontraproduktiva. Alla parter vinner på en hög tillit till professionens bedömning utifrån socialstyrelsens handbok och gällande rättspraxis. Socialsekreterare har förutsättningar att hålla sig uppdaterade på nya rättsfall och samhällsförändringar. Tillgång till rättsdatabaser är en förutsättning. Alla socialsekreterare är garanterade tid för ärendegenomgång och reflektion över arbetet och beslutsfattande. Kvalificerad handledning, fortbildning och andra professionella stöd blir en självklarhet för att upprätthålla sin kompetens. Alla nyexaminerade socialsekreterare garanteras ett års planlagd introduktion som rymmer både yrkes- och arbetsplatsintroduktion. Arbetet är komplext, övergången mellan studier och praktiskt arbete kräver infasning. Vidare har varje kommun och arbetsplats specifika regelverk, rutiner och organisation för hur arbetet ska utföras. Bristande introduktion skapar högre personalomsättning, förlänger inskolningen i yrket och urholkar investeringen i Sida 2

3 utbildning. Vision kommer att ta initiativ till att lyfta frågan med Sveriges kommuner och landsting (SKL). Rätten till introduktion behöver också hanteras på varje arbetsplats. Socialsekreterare som arbetar inom socialtjänsten får remissrätt till expertfunktioner i samhället. Det gäller till exempel till psykiatrin. Många gånger har socialsekreterare bättre kunskap och relation till en individ än en allmänläkare. Kunskapen om socialtjänstens personal till exempel antal, rekryteringar, personalomsättning och sjukskrivningar i olika verksamheter samt personalomsättning ökar på nationell nivå. I dag är det svårt att få nationell överblick över situationen. En reell löneutveckling för att främja kontinuitet mot medborgarna och mota den höga personalomsättningen inom försörjningsstöd. I dag är löneutvecklingen för personal inom socialtjänsten marginell. Alla tjänar i stort sett lika mycket oavsett prestation, erfarenhet och utbildning. Om personalomsättningen ska minska behöver möjligheterna till löneutveckling öka. Erfarenhet premieras i syfte att uppvärdera stabilitet och generalistkompetensen. Tid till professionellt arbete Socialsekreterare kan stötta människor ur utsatthet samt stärka deras försörjnings- och aktivitetsförmåga. Det förutsätter tid och marginaler att utföra ett professionellt arbete. Vidare kräver all myndighetsutövning hög rättssäkerhet med tydliga och snabba beslut som personen har rätt att förstå. Samtidigt har människor olika behov och insatser behöver därav vara individuellt anpassade. I arbetet med ekonomiskt bistånd ligger även att samordna alla myndigheter och parter kring en person. I dag räcker inte tiden till att fullt ut verka professionell. Det drabbar främst enskilda medborgare, minskar rättsäkerheten och kostar i resurser, både personellt och ekonomiskt. Socialsekreterare som arbetar med försörjningsstöd har ett tudelat uppdrag. Dels myndighetsutövning med höga krav på rättsäkerhet, dels att stärka människors försörjningsförmåga (aktivitetsförmåga). Socialsekreterares arbetssituation behöver medge utrymme för att etablera en god relation med klienten. Det är grunden för allt motiverande arbete och en förutsättning för att socialsekreterarnas ska kunna använda sin yrkeskompetens. När tiden är tillräcklig kan en utredning innehålla alla de delar som behövs för att hjälpa en människa (tillbaka) in i samhället. Rättssäkerheten kan upprätthållas liksom möjligheterna för en långsiktig planering och uppföljning av de insatser som har beviljats. Välgrundade och individuella bedömningar leder till att fler människor blir långvarigt självförsörjande. Kommunens resultat förbättras liksom verksamhetens effektivitet. Antalet ärenden per handläggare minskar på många arbetsplatser. Målet är att socialsekreterare har utrymme att träffa samtliga klienter minst en gång i månaden, eller oftare i de fall där behov finns. Det är en förutsättning för att fullt ut kunna utföra ett kvalificerat socialt arbete, skapa goda relationer och inte minst tillgodose barnperspektivet. Ett riktmärke inrättas för antal ärenden. Yrkesrådet föreslår maximalt 35 ärenden per handläggare om möjligheten ska finnas för att arbeta för att stärka människors förmåga till egen försörjning. Ärendemängden måste medge tid till hänsyn till faktorer som boendesituationen, våld/kvinnofrid, psykisk ohälsa, barnperspektivet, språksvårigheter och behov av tolk. Därtill finns tid till samverkan med externa parter. Sida 3

4 Socialstyrelsen får i uppdrag att utforma riktlinjer för ett nationellt mått på antal ärenden per handläggare. Hänsyn ska till exempel tas till personalens erfarenhet och ärendets komplexitet. Eftersom läget är akut bör kommunerna redan nu använda mätinstrument som finns inom arbetslivsforskningen eller det mått som Göteborgs stad har utformat. Diskussionen behöver få plats på dagordningen. Både i politiska församlingar och på arbetsplatserna, till exempel på APT. Kommunerna hushåller med resurser. Försörjningsstöd involverar så pass mycket resurser att satsningar på bättre villkor, till exempel hanterlig ärendemängd ger snabb återbetalning. Därav behövs inte alltid mer resurser, däremot bättre hushållning med befintliga. Det understryks av ett projekt i Gävle och kostnaderna för varje rekrytering som överstiger en halv miljon kronor. IT- stödet är anpassat efter verksamhetens behov. Dokumentation anges ofta som en orsak till hög arbetsbelastning men är nödvändig för rättsäkerheten. Därför måste IT-systemen vara anpassade till socialtjänstens verksamhet och användarvänliga. Först då kan de vara ett verkligt stöd i personalens arbete. Handläggningen om försörjningsstöd kan garanteras utifrån barnkonventionens intentioner. Barnperspektivet ska alltid synliggöras i en utredning. Syftet är att ge barn mer lika villkor, ekonomiskt och socialt, samt att motverka att barn far illa. Regeringens ambition att omvandla barnkonventionen till svensk lag i synnerhet omfattar de fler än hundra tusen barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd. Regeringens fortsatta arbete och underlag till beslut behöver utformas med särskild hänsyn till dessa barns förutsättningar. Chefer behöver tid att leda Chefernas villkor påverkar socialtjänstens möjligheter att uppfylla sitt välfärdsuppdrag. Resurser är ofta begränsade. Organisationer alltid föränderliga. Utmaningen ligger i att finna smarta lösningar för att möta medborgare och personalens behov. För det behövs villkort som möjliggör strategiskt arbete. Ett rimligt antal underställda är grundläggande. Likaså service från spetskompetens som HR, kommunikation, 1:e socialsekreterare eller motsvarande samt administrativ personal. Chefer har möjlighet att leda. Chefer har en viktig roll i socialsekreterares arbetssituation. I synnerhet i verksamheter med en hög personalomsättning. Relationen bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan chef och medarbetare. Chefer inom försörjningsstöd har arbetsvillkor som medger att de stannar kvar och hinner blir erfarna på sina tjänster. Chefer har förutsättningar, tid, att vara närvarande, ha kunskap att uppmärksamma varningstecken på stress, samt förutsättningar att ta tag i ohälsa när den uppstår. Verksamheter inom socialt arbete som många gånger har en tuff arbetssituation har en ökad risk för psykisk ohälsa bland personalen. Kompetens används rätt (RAK). Både ur chefernas perspektiv och ur personalens. Verksamheten behöver tillräckliga resurser att anställa personer med olika kompetenser, specialister eller administrativ personal. Alla stärker möjligheterna för socialsekreterare och chefer att ägna sig åt kvalificerat socialt arbete. Sida 4

5 Vision som förändringskraft Socialsekreterares arbetssituation och hur den påverkar klienter och kvaliteten i verksamheten behöver synliggöras. Vision behöver vara aktivt i detta arbete. När resurserna brister ska Vision och socialsekreterare (våga) vara klientens röst. Socialsekreterare ska kunna agera genom Vision när de vill uppmärksamma brister. De ska kunna känna sig trygga med att aldrig bli uthängda inför arbetsgivaren som enskilda personer. Vision bör: Synliggöra socialsekreterares arbetssituation och vilka konsekvenser det får ekonomiskt, såväl för personalen som för klienten och samhället i stort. Medverka och stötta lokala initiativ som syftar till att sätta fokus på arbetssituationen, till exempel Nu bryter vi tystnaden i Stockholm och Socialsekreterarkommissionen i Göteborg. Starta ett fritt forum där socialsekreterare kan bolla idéer och diskutera förutsättningarna på arbetsplatsen. Eftersträva att stärka det som är positivt med socialt arbete. Goda exempel på väl fungerande verksamheter och förändringsarbete ska lyftas fram. Lokalt driva önskan om en särskild samverkansgrupp för socialtjänsten. Vision bör också utforma underlag vad som kan och bör diskuteras på APT. Reagera snabbt lokalt när medlemmar blir ansatta. Därför behövs lokala företrädare på alla arbetsplatser. Vision ska alltid stå på medlemmarnas sida. Genomföra motsvarigheten till Göteborgsavdelningens utbildning för socialsekreterare i hela landet. Syftet är att stärka Visions företrädare på arbetsplatsen att våga väcka diskussionen kring arbetsvillkor och konsekvenser av dessa. Utforma en lönepolitisk strategi för socialtjänsten. I det ligger att arbetsgivare ska göra en särskild lönesatsning med garanterad löneutveckling. Sida 5