Redovisning av uppdrag om Skolverkets samverkan med de nationella programråden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan

Transkript

1 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet Stockholm 1 (21) Redovisning av uppdrag om Skolverkets samverkan med de nationella programråden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan Dnr U2011/7258/SAM, U2011/7297/S Härmed redovisas uppdraget om Skolverkets samverkan med de nationella programråden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan givet i regleringsbrev för Skolverket för budgetåret Uppdraget ska redovisas årligen, den 1 juni, till Regeringskansliet. Redovisningen omfattar perioden september 2011 till april I den första delen av redovisningen, punkterna 1-7, sammanfattas de 12 nationella programrådens arbete och resultat. Den andra delen, punkt 8, är programspecifik och behandlar analyser, frågeställningar och diskussioner som har förts i respektive programråd. Sammanfattning Skolverket har samverkat med programråden i övergripande frågor om yrkesutbildningen utifrån uppdragen i regleringsbreven för 2011 respektive Samverkan har behandlat kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet, elevernas etablering på arbetsmarknaden samt utvecklingen inom yrkesområdena och behoven på arbetsmarknaden. Skolverket har även samverkat med programråden i det fortsatta arbetet med gymnasiereformen, Gy 2011, och i de uppgifter som angavs i det ursprungliga regeringsuppdraget för de nationella programråden (U2009/5399/G) som till exempel bedömning av ansökningar om särskilda varianter och att ta fram exempel på uppgifter för gymnasiearbetet. Kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet har diskuterats utifrån förslag på utbildningskontrakt för lärlingsutbildningen och handledarutbildning. Programråden menar att utbildningskontrakt och handledarutbildning är viktiga för att höja kvaliteten på utbildningen för lärlingar, men att åtgärder även behövs för det arbetsplatsförlagda lärandet i den skolförlagda yrkesutbildningen. För att höja kvaliteten på yrkesutbildningen behöver de lokala programrådens arbete stödjas, enligt de nationella programråden. De nationella programråden har återkommande diskuterat de lokala programrådens betydelse och framfört förslag på insatser för att stödja det lokala programrådsarbetet. Postadress: Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

2 2 (21) Under punkt 8 redovisas de 12 nationella programrådens analyser av elevernas etablering på arbetsmarknaden inom olika yrkesområden. För att komma längre i analyserna har flera programråd efterfrågat bättre analysunderlag då till exempel vissa yrken saknas i statistiken. Programråden föreslår även olika insatser för att öka rekryteringen av elever till yrkesutbildningarna och för att eleverna ska få de kompetenser som efterfrågas. Utvecklingen inom olika yrkesområden har diskuterats i programråden. Programråden anser att utvecklingsbehoven inom yrkesutbildningen huvudsakligen är väl tillgodosedda i och med Gy Andra frågor som diskuterats i de nationella programråden har varit exempel på uppgifter och bedömningsstöd för gymnasiearbetet, bedömning av ansökningar om särskilda varianter, nya kurser och riksrekryterande utbildningar, samt informations- och kommentarmaterial. Skolverket har även samverkat med de nationella programråden i det inledande reformarbetet kring gymnasiesärskolan samt i uppdraget om lärarlegitimation framför allt när det gäller vad som är relevanta yrkeskunskaper och erfarenheter för yrkeslärare. De nationella programrådens synpunkter, förslag och råd har i hög utsträckning bidragit i Skolverkets arbete. Skolverket ser därför mycket positivt på samverkan med de nationella programråden. 1. Bakgrund Skolverket inrättade i maj nationella programråd för yrkesprogram. Drygt 80 ledamöter har utsetts för mandatperioden 27 maj 2010 till 30 juni De nationella programråden har en bred representation av företrädare från bransch- och arbetslivsorganisationer samt vissa myndigheter. I det ursprungliga regeringsuppdraget (U2009/5399/G) anges att arbetet i programråden ska syfta till att göra utbildningssystemet mer flexibelt och lyhört för avnämarnas behov och initiativ från skolans huvudmän för att förbättra överensstämmelsen mellan yrkesutbildningens innehåll och efterfrågan på arbetsmarknaden. Enligt Skolverkets regleringsbrev 2012 (U2011/7258/SAM, U2011/7297/S) ska myndighetens samverkan med de nationella programråden för yrkesprogrammen i gymnasieskolan redovisas årligen. Redovisningen ska omfatta resultatet av analyser av följande områden: kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet, elevernas etablering på arbetsmarknaden efter avslutad yrkesutbildning, utvecklingsbehov inom yrkesutbildningen mot bakgrund av utvecklingen inom respektive yrkesområde och behov av utbildning inom nya områden. Skolverket ska även, när det är möjligt, göra jämförelser mellan lärlingsutbildning och yrkesutbildning som huvudsakligen är skolförlagd.

3 3 (21) 2. Skolverkets samverkan med de nationella programråden Under perioden september 2011 till april 2012 har Skolverket genomfört två konferenser för samtliga ledamöter i de 12 nationella programråden och därutöver ytterligare tre mötesdagar för respektive programråd. Programrådens möten har förberetts och letts av undervisningsråd från Skolverkets gymnasieenhet och vuxenutbildningsenhet. Skolverket har mycket stort utbyte av samverkan med de nationella programråden. De nationella programrådens synpunkter, förslag och råd har i hög utsträckning bidragit i Skolverkets olika projekt som rör yrkesutbildning. Skolverket ser därför positivt på samverkan med arbetslivet genom de nationella programråden. De två konferenserna har inletts med en gemensam samling för ledamöterna där Skolverkets aktuella uppdrag kring yrkesutbildningen har presenterats. Vid en av konferenserna deltog representanter från Myndigheten för yrkeshögskolan som tillsammans med Skolverket informerade om myndigheternas samverkansuppdrag angående kompetensförsörjning. Även Skolinspektionen har deltagit i möten med de nationella programråden, för att diskutera kvalitetsgranskning av yrkesutbildningen. Under perioden har Skolverket samverkat med de nationella programråden i uppdragen i regleringsbreven för budgetåren 2011 respektive I programråden har även ärenden som rör det fortsatta arbetet med gymnasiereformen och de uppgifter som angavs i det ursprungliga regeringsuppdraget behandlats, samt andra aktuella uppdrag gällande yrkesutbildningsfrågor såsom gymnasiesärskolan och lärarlegitimation i yrkesämnen. Ledamöter i programråden har bidragit med information, förslag och aktuella frågeställningar som sedan har behandlats i respektive programråd. Dessutom har enstaka frågor utanför Skolverkets uppdrag tagits upp av ledamöterna, till exempel frågor som rör yrkeshögskoleutbildningar och utbildningen för yrkeslärare. I många frågor har de 12 programråden kommit fram till samstämmiga synpunkter och förslag som därefter har beaktats i Skolverkets arbete. Det gäller till exempel frågor som har handlat om utbildningskontrakt för lärlingar och handledarutbildning. I andra frågor har de 12 programråden haft skilda uppfattningar beroende på exempelvis programmets karaktär eller vad som är aktuellt för branschen. I dessa fall har programrådens synpunkter bidragit till att Skolverket har fått bättre kännedom om och förståelse av komplexiteten i frågorna inför olika ställningstaganden och beslut. 3. Kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet Kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet har under perioden varit en prioriterad fråga för de nationella programråden. Som en del i detta har utbildningskontrakt för lärlingsutbildningen och innehåll i handledarutbildning diskuterats. De lokala

4 4 (21) programrådens roll för att höja kvaliteten har även diskuterats i de nationella programråden. 3.1 Utbildningskontrakt för gymnasial lärling Under hösten 2011 tog Skolverket fram ett förslag på föreskrift för utformning av utbildningskontrakt för arbetsplatsförlagt lärande (apl) inom lärlingsutbildningen. Frågan om utbildningskontrakt behandlades i programråden under hösten och Skolverket fick konkreta synpunkter på förslaget. Programråden gav även förslag på ytterligare uppgifter som utbildningskontraktet skulle kunna omfatta, utöver det som anges i Skolverkets bemyndigande. Förslagen från programråden handlar till exempel om att i utbildningskontraktet ange hur handledarutbildningen ska genomföras, hur ofta läraren ska besöka eleven på apl, arbetstider för eleven samt tydliggöra ersättnings- och försäkringsfrågor. Diskussionerna har även rört hur samverkan mellan skola och arbetsplats ska kunna förbättras och förenklas. Några programråd har kommit med förslag på till exempel digitala verktyg som skulle kunna underlätta det administrativa arbetet för arbetsplatserna. De nationella programråden är mycket positiva till att utbildningskontrakt upprättas. Programråden anser att såväl ansvarsfördelning som innehåll i det arbetsplatsförlagda lärandet för lärlingsutbildningen behöver tydliggöras för att höja kvaliteten på utbildningen. Vidare anser programråden att det finns ett behov av utbildningskontrakt även för apl inom den skolförlagda utbildningen. De synpunkter och förslag som framkommit i de nationella programrådens arbete kommer att beaktas i Skolverkets fortsatta arbete med utbildningskontrakt till exempel inom Skolverkets uppdrag om utveckling av kvalitet i gymnasial lärlingsutbildning (U2012/757/GV). 3.2 Handledarutbildning Samtliga nationella programråd anser att inrättande av en handledarutbildning är en viktig åtgärd för att höja kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet. Handledaren har enligt programråden en mycket viktig roll för att eleven ska nå målen för utbildningen och därför behöver han eller hon vara väl insatt i vad som förväntas. Flera programråd anser därför att handledarutbildning ska vara obligatorisk. Vidare föreslår flera programråd att en handledarutbildning ska tas fram av Skolverket. Denna handledarutbildning ska kunna användas flexibelt och enkelt av utbildningsanordnaren. Det nationella programrådet för hantverksprogrammet betonar att detta är särskilt viktigt för småföretagare som inte har så stora möjligheter att avsätta tid och resurser. Programrådet för naturbruksprogrammet har diskuterat en webbaserad utbildning, som kan användas på distans och som har tagits fram av en av branscherna. Programrådet för vård- och omsorgsprogrammet har diskuterat regional samverkan utifrån två exempel, där regioner har satsat på gemensamma handledarutbildningar.

5 5 (21) Det är enligt flera programråd viktigt att förväntningarna på elev, skola och arbetsplats tydliggörs i såväl utbildningskontrakt som handledarutbildning. Lärare och handledare har olika roller som också behöver tydliggöras. Enligt några programråd kan utformningen av handledarutbildningen behöva anpassas till lärlingsutbildning respektive den yrkesutbildning som huvudsakligen är skolförlagd. 3.3 Lokala programråd Det är viktigt med välfungerande lokala programråd för att höja kvaliteten i yrkesutbildningen anser de nationella programråden. En kvalitetshöjning kan till exempel åstadkommas genom att de programfördjupningspaket och de yrkesutgångar som skolan erbjuder är förankrade hos det lokala programrådet. En annan kvalitetshöjande åtgärd är att genom det lokala programrådet säkerställa att det finns platser för apl, och att utbildningen motsvarar behoven på arbetsmarknaden. Även när det gäller frågor som utformning av utbildningskontrakt och handledarutbildning har de lokala programråden en viktig funktion att fylla. Flera nationella programråd framhåller stora svårigheter att skaffa platser för apl och att det är en fråga där skola och företag behöver samverka. I de lokala programråden kan frågor som till exempel att företag av säkerhetsskäl inte tar emot elever under 18 år behöva hanteras. De nationella programråden har återkommande påpekat att insatser behövs för att stödja arbetet i de lokala programråden. Det kan handla om information, stödmaterial och andra utbildningsinsatser. Programrådet för VVS- och fastighetsprogrammet föreslår till exempel att Skolverket tar fram ett stödmaterial med erfarenheter från olika regioner, samt ifrån den pågående försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning och lärlingsråden. Flera programråd har framfört önskemål om en tydligare reglering av det lokala programrådsarbetet. En tydligare koppling mellan den nationella, regionala och lokala nivån har även efterfrågats av flera nationella programråd. De nationella programråden har informerat Skolverket om att några branschorganisationer har tagit fram egna informationsmaterial om lokala programråd för att underlätta det lokala arbetet inom sina branscher. 4. Elevernas etablering på arbetsmarknaden efter avslutad yrkesutbildning Elevernas etablering på arbetsmarknaden efter avslutad yrkesutbildning har diskuterats i programråden. Möjligheterna för elever från de olika yrkesprogrammen att få arbete varierar över landet och mellan olika yrkesområden. Resultatet av programrådens analyser av hur elevernas etablering på arbetsmarknaden ser ut för de olika programmen och olika yrkesområden presenteras därför under punkt 8 i den progamspecifika delen av redovisningen.

6 6 (21) 4.1 Statistik Som underlag för programrådens analyser av elevernas etablering på arbetsmarknaden har Skolverkets och SCB:s statistikrapporter använts tillsammans med underlag från en del branscher. Flera programråd efterfrågar dock bättre analysunderlag då den statistik som presenteras av olika myndigheter till vissa delar är svårtillgänglig, ofullständig eller inaktuell. I nuvarande statistik saknas till exempel vissa yrken. För att underlätta en analys av elevernas etablering på arbetsmarknaden föreslår det nationella programrådet för el- och energiprogrammet att Skolverket, Arbetsförmedlingen och Myndigheten för yrkeshögskolan samordnar sina databaser med relevant statistik. Det nationella programrådet för bygg- och anläggningsprogrammet önskar statistik över elevers etablering på arbetsmarknaden på individnivå. Dessa uppgifter skulle kunna användas för att identifiera elever som arbetar inom yrken som är närliggande de yrken som bygg- och anläggningsprogrammet utbildar för. Det kan till exempel vara elever från bygg- och anläggningsprogrammet som arbetar inom trähustillverkning och byggvaruhandel. Flera programråd anser att Skolverket behöver publicera sin statistik om ansökningar till gymnasieskolan tidigare än vad som görs idag. Vissa programråd framhåller ett behov av fördjupad kunskap om vilka faktorer som påverkar rekryteringen till de olika programmen. Frågor som skulle kunna följas upp är till exempel hur huvudmän avgör vilka utbildningar som ska erbjudas och vad som påverkar elevernas val av program. 4.2 Information och vägledning Information till elever om olika yrkesområden har diskuterats i programråden. Programrådet för industritekniska program anser att Skolverkets och branschernas information om yrkesutbildningar, till exempel via webb och sociala medier behöver bli tydligare. Om eleverna får bättre information om olika yrken och anställningsmöjligheterna på arbetsmarknaden skulle de lättare kunna hitta utbildningar som leder till yrken med goda anställningsmöjligheter. Studie- och yrkesvägledarna behöver få mer kunskap om olika yrken och behoven på arbetsmarknaden, menar några programråd. Även yrkestävlingar på skolnivå skulle kunna vara ett sätt att synliggöra utbildningarna, menar flera programråd. Programrådet för hotell- och turismprogrammet framhåller att sådana tävlingar kan bli viktiga mötesplatser för erfarenhetsutbyte mellan såväl lärare som elever, samt att tävlingar skulle kunna utformas lokalt, regionalt och nationellt. 4.3 Yrkesintroduktion och gymnasiesärskola Yrkesutbildning inom introduktionsprogrammet yrkesintroduktion och inom gymnasiesärskolan har diskuterats, bland annat för att utröna vilka möjligheter det finns för elever på dessa utbildningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Programråden har tillfrågats om förslag på arbetsuppgifter, yrkesområden eller delar av yrkesområden som kan vara aktuella att utbilda sig för inom yrkesintroduktionen respektive

7 7 (21) gymnasiesärskolan. Några programråd har bidragit med förslag på arbetsuppgifter inom olika yrkesområden. Flera programråd har påpekat att det kan vara svårt att hitta lämpliga yrken på nationell nivå och att frågan i första hand bör hanteras på lokal nivå nära företagen. Flera programråd menar att de programfördjupningspaket som förslagits för yrkesutgångar på de nationella programmen innehåller de kunskaper som elever behöver för att vara förberedda för yrket, och att elever utan en yrkesexamen kommer att få betydligt svårare att etablera sig arbetsmarknaden. Det kan däremot finnas andra yrkesområden med mindre komplexa arbetsuppgifter som inte kräver gymnasial yrkesutbildning som skulle kunna vara aktuella för dessa utbildningar, men som inte har en direkt koppling till de nationella programmen. 4.4 Vuxenutbildning Även yrkesutbildning för vuxna har diskuterats i de nationella programråden. Aktuella frågeställningar har till exempel varit hur en yrkesexamen från vuxenutbildningen, som utgår ifrån den enskilde elevens behov, värderas av arbetsgivare. Diskussionerna har även handlat om hur elever inom vuxenutbildningen ska få kännedom om vilka kunskaper som branscherna efterfrågar, samt om valideringsfrågor. För att tillgodose branschernas behov av arbetskraft inom bristyrken föreslår programråden riktade utbildningar inom vuxenutbildningen. För flera programråd har frågor om vilka utbildningar som ges inom yrkeshögskolan varit viktiga i diskussionen om elevernas etablering på arbetsmarknaden. De menar att möjlighet till vidareutbildning är viktig för elevernas etablering på arbetsmarknaden inom vissa yrkesområden. Även ett fjärde utbildningsår i gymnasieskolan har diskuterats av några programråd. 4.5 Gymnasiearbetet Programråden har varit delaktiga i Skolverkets arbete med att ta fram exempel på gymnasiearbeten och stöd för bedömning. Gymnasiearbetet ska visa att eleven har tillräckliga kunskaper för arbete inom sitt valda yrkesområde. Innehåll, komplexitet och kravnivåer för gymnasiearbeten inom respektive programs examensmål har därför diskuterats ingående av programråden. Även frågor som handlar om var och hur gymnasiearbetet kan genomföras samt medbedömarens roll har diskuterats. 5. Utvecklingsbehov inom yrkesutbildningen mot bakgrund av utvecklingen inom respektive yrkesområde När det gäller utvecklingsbehov inom yrkesutbildningen på de nationella programmen menar programråden att utbildningsbehoven huvudsakligen är väl tillgodosedda i och med Gy Den nya gymnasieskolan behöver etableras ordentligt, innan förändringar av utbildningarna initieras. Programråden har däremot framfört önskemål till Skolverket om olika typer av material för att stödja implementeringen av ämnesplaner och andra styrdokument, så att utbildningen lever upp till de nya för-

8 8 (21) väntningarna. I arbetet med kommentarmaterial till vissa ämnesplaner och bedömningsstöd, har programråden varit viktiga diskussionspartners till Skolverket. Ytterligare en ansökningsomgång avseende riksrekryterande utbildningar och särskilda varianter har behandlats. Färre ansökningar än tidigare har inkommit och dessa har endast berört vissa av programråden. Skolverket har i samråd med flera nationella programråd tagit fram ytterligare nationella kurser utifrån behov efter beslut om riksrekryterande utbildningar och särskilda varianter samt utifrån behov som framförts av skolor och andra intressenter. Justeringar har också gjorts i enstaka befintliga kurser och även i programfördjupningen på några av yrkesprogrammen. Några programråd har framfört behov av tvärkompetenser, till exempel arbete inom byggvaruhandel, där det kan behövas kunskap med karaktärskurser från flera program. Med anledning av Skolverkets uppdrag om lärarlegitimation för yrkeslärare har en förändring för ämnet entreprenörskap behandlats i programråden. Programrådens analyser när det gäller utvecklingsbehov inom utbildningen på programmet, samt andra programspecifika frågeställningar och ställningstaganden behandlas under punkt 8 i den programspecifika delen av redovisningen. 6. Utvecklingsbehov inom yrkesutbildningen när det gäller behov av utbildning inom nya områden Utvecklingsbehov för yrkesutbildning när det gäller behov av utbildning inom nya områden har diskuteras i de nationella programråden. I och med att Gy 2011 tagits fram i samråd med de nationella programråden är den nya gymnasieutbildningen inom de nationella programmen väl anpassad till arbetslivets behov. Det kan däremot finnas behov av gymnasial yrkesutbildning som inte ligger inom ett befintligt examensmål för något av de nationella yrkesprogrammen, och som därför inte berörs i särskilt hög grad i Skolverkets samverkan med de nationella programråden. Skolverket kan därför även behöva samråda med andra branschoch arbetslivsföreträdare. Det gäller till exempel yrkesprogram med egna examensmål, men även yrkesutbildning inom andra områden. Intressenter inom städbranschen har till exempel kontaktat Skolverket angående behov av utbildning inom sitt yrkesområde. Om en sådan fråga blir aktuell att utreda vidare, så kommer Skolverket att behöva rådgöra med flera olika intressenter, till exempel med närliggande nationella programråd, experter på området, aktuella branschföreträdare och andra myndigheter.

9 7. Övrigt som har behandlats av programråden Redovisning av regeringsuppdrag 9 (21) 7.1 Lärarlegitimation för yrkesämnen När det gäller Skolverket uppdrag om lärarlegitimation i yrkesämnen har Skolverket vid flera tillfällen efterfrågat de nationella programrådens synpunkter. Det har handlat om vilka erfarenheter och yrkeskunskaper som är relevanta för att undervisa i olika yrkesämnen. Ämnet entreprenörskap som berör alla nationella program har, som nämnts, behandlats mer ingående. Dessutom har Skolverket inhämtat programrådens synpunkter angående en skrivelse till regeringen med förslag på förordningsändring, där Skolverket önskar kunna utfärda lärarlegitimation på kursnivå i vissa ämnen. 8. Frågor som har behandlats i respektive programråd De nationella programråden ska enligt uppdraget bidra till att göra utbildningssystemet mer flexibelt och lyhört för avnämarnas behov. I programråden har diskussionerna utgått från gemensamma frågeställningar, men frågorna har prioriterats utifrån programspecifika behov. Nedan redovisas kortfattat frågeställningar, diskussioner och analyser för respektive programråd. 8.1 Nationella rådet för barn- och fritidsprogrammet Det nationella programrådet har diskuterat kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet samt kommit med förslag till hur den kan utvecklas. Ett sätt att höja kvaliteten är enligt programrådet att ta fram utbildningsmaterial för handledare och att handledarna får genomgå en handledarutbildning. Huvudmännen bör få ansvar för att handledarutbildningar kommer till stånd. Utbildningsmaterialet skulle kunna delas upp i två delar, en generell och en branschspecifik. Ett utbildningskontrakt kan beskriva hur handledarutbildningen ska genomföras och hur samspelet mellan lärare och handledare ska samverka till exempel vad gäller bedömning av elevens kunskaper. För att garantera att arbetsplatserna verkligen lägger ner den tid som behövs på elever som är ute på apl, bör det enligt programrådet på nationell nivå beslutas om en ekonomisk ersättning till samtliga arbetsplatser. Denna bör gälla oavsett om eleven går lärlingsutbildning eller skolförlagd yrkesutbildning. Vidare anser programrådet att det bör finnas tydligare riktlinjer för de lokala programråden och deras arbete. Det nationella programrådet anser att en del huvudmän lägger ut för lite undervisningstimmar i yrkesämnena, vilket kan medföra sämre kvalitet. Vidare anser det nationella programrådet att det är av största vikt att arbetsgivarsidan accepterar och

10 10 (21) förstår programmets yrkesutgångar. Problem kan enligt programrådet uppstå när det kommunala självstyret ger möjlighet för huvudmän att avvika från gymnasiereformens syften. Det finns till exempel kommuner som erbjuder barnskötarutbildning på sin egen gymnasieskola samtidigt som de anger att inga barnskötare anställs i kommunen. På central nivå har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i en prognos bedömt att det behövs nya barnskötare i Sverige fram till år 2019 och att det samtidigt kommer att finnas ett behov av ca nya förskollärare. Detta talar enligt programrådet för att det kommer att behövas många barnskötare för att täcka upp bristen på förskollärare. Efterfrågan på arbetskraft kommer att öka inom merparten av programmets yrkesområden menar programrådet, och antalet elever som går på programmet är för litet för att svara upp mot arbetslivets behov. Här skulle vuxenutbildningen kunna bidra med att fylla behovet av arbetskraft till exempel genom skräddarsydda utbildningar riktade mot speciellt omvårdnads- och funktionshinderområdet. Programrådet anser vidare att det är mycket viktigt att eleverna får rätt information vad gäller yrkesutgångarna inför gymnasievalet. Informationen från skolan bör innehålla vilka utgångar som skolan erbjuder samt information runt dessa yrkesutgångar. För flera av programmets yrkesutgångar kan det krävas vidare studier för att eleverna ska bli anställningsbara. Därför behöver eleverna enligt programrådet få möjlighet att studera kurser som ger särskild behörighet. När det gäller den nya gymnasiesärskolan anser programrådet att det inom några av branschens yrkesområden finns enklare arbetsuppgifter för elever som kommer från gymnasiesärskolan. Däremot finns det områden som är mindre lämpliga till exempel badmästare, väktare och barnskötare. 8.2 Nationella rådet för bygg- och anläggningsprogrammet Det nationella programrådet har diskuterat behovet av nya kurser inom bygg- och anläggningsprogrammet och tillstyrkt framtagandet av tre kurser, teleskoplastare, väghyvel och bandlastare inom ämnet mobila arbetsmaskiner. Programrådet har även tillstyrkt att kursen motor- och röjmotorsåg ska ingå i programfördjupningen på programmet. Det nationella programrådet har framfört önskemål om att bygg- och anläggningsprogrammet ska kunna erbjuda mer svenska och engelska i sin programfördjupning. Skolverket har beslutat att inte tillmötesgå programrådets önskemål. Skolverket har inte bedömt att sådana kurser ökar anställningsbarheten för elever på programmet. Körkortsutbildning inom inriktningen anläggningsfordon är en fråga som har behandlats återkommande i programrådet. Programrådet anser att körkortsutbildning med övningskörning är nödvändig för att en anläggningsmaskinförare ska vara anställningsbar och kunna framföra sin maskin på väg. Det nationella programrådet anser att frågan om körkort behöver utredas ytterligare av Skolverket och andra berörda myndigheter.

11 11 (21) Det nationella programrådet har diskuterat elevers etablering på arbetsmarknaden. Programrådet har funnit att i de regioner där det finns en dialog mellan skola och bransch, har eleverna goda möjligheter att få ett arbete efter avslutad utbildning, medan det i regioner där dialogen saknas är svårare för eleverna att etablera sig på arbetsmarknaden. Programrådet anser vidare att tillgången på platser för det arbetsplatsförlagda lärandet borde styra antalet utbildningsplatser i regionen. Inom plåt- och ventilationsbranschen finns det enligt programrådet stora möjligheter för eleverna att få ett arbete efter avslutad utbildning. Plåtbranschen beräknar att det under en treårsperiod kommer att utbildas för få plåtslagare. Idag utbildas ca 200 elever per år och branschen beräknar att man har behov av 500 elever per år under denna treårsperiod. Andra bristyrken inom branschen är anläggningsarbetare och betongarbetare. Det saknas även arbetsledare inom bygg- och anläggningsbranschen. När det gäller behov av utbildning inom nya områden anser programrådet att yrkesutbildning inom drift- och vägunderhåll kan behöva utredas. Det kan även gälla utbildning för byggnadsarbetare inom tung anläggning, till exempel för gruvindustrin. Energimyndighetens EU-projekt angående kompetensförsörjning för energisnålt byggande kan eventuellt på sikt leda till utvecklingsbehov inom bygg- och anläggningsprogrammet. 8.3 Nationella rådet för el- och energiprogrammet Det nationella programrådet anser att bristen på platser för det arbetsplatsförlagda lärandet är ett bekymmer. Vissa företag har en 18-årsgräns för att ta emot elever, vilket gör att en del elever inte kan få tillgång till dessa platser förrän sent i utbildningen. Vidare anser programrådet att det ofta är oklart vad eleven förväntas lära sig på arbetsplatsen. Om skolan och företaget har olika förväntningar och kulturer kan utbildningen bli otydligt för eleven. Samverkan mellan skola och arbetsplats är därför den viktigaste åtgärden för att få kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet. Det nationella programrådet anser att den så kallade ALF-kursen 1 som har tagits fram för försöksverksamheten med lärlingsutbildning inte är bra. Programrådets erfarenhet är att likvärdigheten mellan skolorna minskar dramatiskt när denna typ av generell kurs används. Programrådet anser att rekryteringsbehovet inom programmets branscher är stort, särskilt när det gäller automationstekniker, drifttekniker samt järnvägstekniker med inriktning mot el och signal. Enligt programrådet har elinstallationsbranschen just nu en viss mättnad på arbetsmarknaden, då medelåldern hos installationselektriker är låg och få pensionsavgångar förestående. 1 Kursen ALF Arbetsplatsförlagt lärande inom lärlingsförsök, med en total omfattning av 1250 gymnasiepoäng särskilt framtagen för den arbetsplatsförlagda delen inom försöksverksamheten för lärlingsutbildningen.

12 12 (21) Det nationella programrådet föreslår att huvudmännen följer upp hur elever som avslutar sin gymnasieutbildning på elprogrammet våren 2012 etablerar sig på arbetsmarknaden. En sådan uppföljning bör enligt programrådet göras varje år och rapporteras till Skolverket. Programrådet konstaterar att eleverna sällan anställs direkt efter gymnasieskolan, då företagen vill ha anställda med mer praktisk erfarenhet. Särskilt besvärligt har elever som gått på någon av elprogrammets inriktningar datorteknik och elektronik, eftersom företagen föredrar att anställa personer med eftergymnasiala utbildningar inom dessa områden. Programrådet anser vidare att det behövs bättre information om yrkeshögskoleutbildningar. Det är svårt att hitta information om eftergymnasiala yrkesutbildningar inom yrkesområdet. Vidare menar programrådet att det är svårt för utbildningsanordnare att starta upp vissa tekniska utbildningar, då dessa ofta har höga initialkostnader och tillstånd att driva yrkeshögskoleutbildning ges för endast två år i taget. Det nationella programrådet anser att regional samverkan mellan skolor och utbildningar är viktigare än nationell samverkan. Teknikutvecklingen går allt snabbare och arbetsuppgifter och krav på yrkeskunskap förändras. Det nationella programrådet föreslår därför att elever från el- och energiprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet, industritekniska programmet samt fordons- och transportprogrammet får möjlighet att läsa ett fjärde år i gymnasieskolan. Under detta fjärde år för tekniska yrkesutbildningar skulle kurser i ingenjörskunskap, entreprenöriellt förhållningssätt och matematik kunna erbjudas. Ett fjärde år skulle enligt branschen leda till ökad anställningsbarhet. Elprogrammet har enligt programrådet tidigare attraherat elever som både är intresserade av yrkesutbildning och vidare utbildning på högskola. Enligt det nationella programrådet är det synd att denna dubbla karaktär på programmet har gått förlorad i och med reformen. Programrådet skulle önska att detta program återfår denna karaktär genom att öka möjligheten att läsa kurser som ger högskolebehörighet inom programmet och genom ett minskat krav på apl. Det nationella programrådet anser att förändringen beträffande de behörighetsutbildningar som behövs i branschen varit till det sämre. Dessa utbildningar var tidigare i påbyggnadsutbildningar inom kommunal vuxenutbildning medan de nu återfinns inom yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan har ett annat poängsystem än gymnasieskolan och det är enligt programrådet svårt att få utbildningarna att harmonisera. 8.4 Nationella rådet för fordons- och transportprogrammet Det nationella programrådet för fordons- och transportprogrammet anser att det är viktigt att Gy 2011 får etableras ordentligt innan förändringar av utbildningen görs. Skolorna behöver till exempel införskaffa material och utrustning för att höja kvaliteten på utbildningen. Programrådet anser dock att det finns behov av en föränd-

13 13 (21) ring av programmet, nämligen att yrkesutgången reservdelsspecialist borde vara en egen inriktning. Fordons- och transportprogrammet har under perioden behandlat ansökningar om avvikelse från programstrukturen och om riksrekryterande utbildningar. Programrådet föreslår att Skolverket ser över och kompletterar programfördjupningen i stället för att bevilja särskilda varianter. Det gäller till exempel behovet av specialisering inom områden som tävlingsmekaniker, besiktningsman och bussmekaniker. När det gäller utbildning till fordonstesttekniker tillstyrker programrådet ansökan om särskild variant. Programrådet menar att det finns ett nationellt intresse av utbildningen eftersom det i regionen där utbildningen anordnas finns en stor biltestverksamhet. Programrådet anser att arbetsmarknaden för de elever som lämnar programmet är god. Eleverna från programmet får arbete inom fordons- och transportbranschen men även inom andra branscher som i industrin. Programrådet anser att det inom både motorbranschen och transportbranschen finns ett stort behov av arbetskraft de kommande tre åren. Under perioden har programrådet när det gäller gymnasiearbetet diskuterat vad som är vanligt förekommande arbetsuppgifter inom programmets yrkesområden, om kraven för gymnasiearbetet kommer att variera över landet samt bedömning och betygssättning av gymnasiearbetet. Programrådet betonar att gymnasiearbetet ska andas arbetsplats mer än skola. När det gäller yrkesutgångar mot personbils-, lastbils- och maskinmekaniker anser programrådet att eleverna behöver körkort för sin utbildning. Ett problem är att flera elever i utbildningen inte kommer att kunna slutföra sina arbetsuppgifter, eftersom de inte kan provköra fordonet. Det nationella programrådet anser att det är positivt med utbildningskontrakt för elever i lärlingsutbildning eftersom det kommer att leda till en mer reglerad utbildning där de lokala programråden får en viktig roll. Programrådet anser vidare att det av utbildningskontraktet bör framgå vem som har arbetsmiljöansvar. Även andra åtaganden som till exempel försäkringsansvar bör regleras i kontraktet. Enligt programrådet bör det framgå av utbildningskontraktet i vilken omfattning som läraren ska besöka eleven på arbetsplatsen och hur mycket tid handledaren förväntas ägna sig åt eleven. Programrådet föreslår att det på företaget ska finnas en ansvarig kontaktperson, som är väl insatt i skolans styrdokument. Den ansvarige bör inte vara handledaren. Programrådet anser att frågan om lärlingsutbildning är problematisk bland annat på grund av de kostnader den kan medföra för företagen, men också för att platser för lärlingsutbildning kan påverka tillgången till platser för arbetsplatsförlagt lärande. 8.5 Nationella rådet för handels- och administrationsprogrammet Det nationella programrådet har under perioden fokuserat på fortsatt implementering av Gy 2011 och framtagning av exempel på gymnasiearbetet samt kommen-

14 14 (21) tarmaterial. Ett annat prioriterat område har varit att analysera trender och prognoser vad det gäller elevernas val av program och etablering på arbetsmarknaden. Med utgångspunkt i Statistiska Centralbyråns (SCB) rapport 2 samt Skolverkets statistik över antal elever i gymnasieskolan 2011, har programrådet diskuterat elevernas val av program och etablering på arbetsmarknaden. Enligt SCB:s rapport förväntas både tillgången och efterfrågan på personer med gymnasial utbildning inom handel och administration att minska. Om antalet som utbildas ligger kvar på dagens nivå kommer detta inte att räcka till för att täcka framtida pensionsavgångar. En stor andel av personer med gymnasial utbildning inom handel och administration, återfinns dessutom inom andra yrken än det de har utbildats för. Vidare visar Skolverkets statistik på ett minskat intresse för handels- och administrationsprogrammet. Det nationella programrådet menar att eleverna som har gått på programmet inte har någon tydlig fördel av detta när de söker arbete. Inom handels- och administrationsbranschen betonas kompetenser som service, kommunikation och samarbetsförmåga medan utbildningsbakgrund inte lyfts fram i lika hög grad i till exempel platsannonser och vid rekrytering. Branschen rekryterar därför också personer med många andra utbildningsbakgrunder. Programrådet anser att det kan behövas kompletterande information till examensbeviset där det framgår vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser utbildningen har lett till. Det nationella programrådet har diskuterat behovet av fördjupad kunskap om de bakomliggande orsakerna till elevernas val av program och etablering på arbetsmarknad: Finns det konkurrerande program? Påverkar de grundläggande behörighetskraven till högskolan samt områdesbehörigheterna elevernas val av program? Vad har arbetsgivarna för bild av programmet? Hur skiljer sig situationen i olika delar av landet och inom programmets två inriktningar? Hur samverkar skolor med de lokala programråden i utformningen och profileringen av programmen? Spelar det arbetsplatsförlagda lärandet någon roll för elevernas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden? Programrådet har diskuterats behovet av kombinationsutbildningar och samverkan mellan olika branscher, där till exempel säljarkompetens kombineras med kunskap om reserv- och bildelar. Programrådet menar att en viss möjlighet till fördjupning inom ett specifikt område finns inom programmet genom specialiseringskurser. Det nationella programrådet har även diskuterat olika insatser som kan behövas för att öka kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet både inom den skolförlagda utbildningen och inom lärlingsutbildningen. Ett förslag är att ta fram information om arbetsmiljöregler och andra praktiska frågor som gäller vid till exempel arbetsplatsförlagt lärande vid ovanliga arbetsplatser så som torghandel eller handel på färjetrafik. Programrådet framhåller vikten av att ha engagerade och kunniga handledare, samt menar att skolan och den ansvariga läraren har en avgörande roll i att informera och stötta handledaren på arbetsplatsen. Inom handelsområdet finns det exempel på branscher där handledarskapet ses som en karriärutvecklingsmöjlighet. 2 SCB, Trender och prognoser 2011.

15 15 (21) 8.6 Nationella rådet för hantverksprogrammet Det nationella programrådet anser att det är av största vikt att säkerställa kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet och har uttryckt en oro för kvaliteten i lärlingsutbildningen. Det behövs tydliga instruktioner till företagen om vad som förväntas av dem så att eleven får med sig det centrala innehållet i utbildningen. Programrådet anser att det är en fördel om eleven kan vara på olika arbetsplatser under utbildningen för att få se flera varianter av olika moment. Vidare anser programrådet att arbetsplatserna behöver ersättning för till exempel elevens materialkostnader under apl. När det gäller utbildningskontrakt för lärlingsutbildningen önskar programrådet att kurspoängen omformas till tid. Ersättning måste enligt programrådet vara en punkt i kontraktet, eftersom det påverkar hur många företag som kan ta emot elever. Utbildningskontraktet skulle enligt programrådet även kunna användas som underlag vid kartläggning och validering i vuxenutbildning. Det nationella programrådet anser att det vid bildande av lokala programråd kan bli svårt att engagera småföretagare. Enligt programrådet borde ersättning utgå till småföretagare för att underlätta deras engagemang. Hantverkare är i stor utsträckning småföretagare och har svårt att medverka på ideell grund. Det nationella programrådet har diskuterat möjligheterna att påverka antalet elever som utbildas inom olika yrken, så att antalet motsvarar efterfrågan inom branschen. Programrådet anser att det behövs en dimensionering av antalet utbildningsplatser utifrån behovet på arbetsmarknaden. Det nationella programrådet har under perioden ingående diskuterat gymnasiearbetets innehåll, omfattning och kravnivå. Vilka tekniker och metoder ska visas i gymnasiearbetet? Måste alla tekniker ingå? Finns det krav på ett visst arbetstempo? Programrådet har diskuterat utvecklingen för frisörer. I dag finns en överetablering av frisörer, men färre söker till frisörutbildning. Gy 2011 innebär att eleverna läser fler kurser inom programmets karaktär, trots detta anser programrådet att det skulle vara önskvärt med en eftergymnasial påbyggnadsutbildning för att eleverna ska kunna ta gesällbrev. Det nationella programrådet har diskuterat utvecklingen inom låssmedsbranschen. Låssmedsyrket närmar sig larmtekniken, men det är idag två olika yrken. Nya material och produkter kommer och utbildningen behöver därför kunna anpassas kontinuerligt. Det nationella programrådet har diskuterat utvecklingen för textil och skrädderi. Eftergymnasial utbildning finns inte i tillräcklig omfattning för att täcka behovet av skrädderikompetens. 8.7 Nationella rådet för hotell- och turismprogrammet Samverkan mellan skola och arbetsliv samt kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet har återkommande diskuterats i programrådet. Programrådet föreslår en tydlig reglering gällande lokala programråd och vidhåller önskemål om obligatoriskt

16 16 (21) utbildningskontrakt för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning samt en obligatorisk handledarutbildning. Programrådet har diskuterat ALF-kursen 3 och menar att det finns svårigheter att säkerställa innehållet i kursen. En så omfattande kurs med ett generellt innehåll skulle kunna äventyra både kvalitet och likvärdighet i utbildningen. Eleverna måste garanteras att få de kunskaper som efterfrågas av arbetsmarknaden. Det nationella programrådet har diskuterat turisminriktningen och vilka yrkesutgångar och yrkesområden som kan vara möjliga för elever som har en yrkesexamen. Turism är ett förhållandevis nytt område som inte har tydliga yrkesroller på gymnasial nivå. Reformen förutsätter en gymnasieutbildning med tydliga yrkesutgångar och att skolorna utgår från det i sin planering. Om skolorna inte har en väl etablerad samverkan med arbetslivet och fullgod kunskap om arbetsmarknadens behov, riskerar eleverna att få en utbildning som inte leder till arbete. Det nationella programrådet föreslår därför att Skolverket följer utvecklingen av turisminriktningen, för att undersöka om avsikten med utbildningen tillgodoses och om det finns områden som inte har definierats men som bör ingå. Det nationella programrådet har diskuterat utvecklingsbehov inom programmet och funnit ett yrkesområde som saknas, nämligen konferens- och eventteknik. Idag saknas det kurser inom detta område i programfördjupningen. Programrådet föreslår därför att programfördjupningen utökas med kurser som finns inom ämnet eventteknik. Det nationella programrådet har haft tre ansökningar om riksrekryterande utbildningar att ta ställning till. Samtliga ansökningar har avstyrkts med motiveringen att det inte finns något nationellt, regionalt eller lokalt intresse av att elever till dessa utbildningar kan rekryteras från hela landet. Diskussion har även förts om möjligheten att införa skoltävlingar såväl lokalt och regionalt som nationellt. Programrådet anser att skoltävlingar skulle kunna öka kunskapen om programmet och vad utbildningen kan leda till, samt öka statusen för branschens olika yrken. Dessutom anses skoltävlingar vara ett sätt att dels säkerställa likvärdighet och kvalitet i utbildningen, dels fungera som mötesplats för utbyte mellan både lärare och elever. 8.8 Nationella rådet för industritekniska programmet Programrådet anser att det arbetsplatsförlagda lärandet (apl) är en mycket viktig del av utbildningen och att arbetsplatserna för elevernas apl därför behöver vara relevanta för arbetsmarknaden. Vidare anser programrådet att eleverna kan behöva få grundläggande yrkeskunskaper i skolan innan de kommer ut på en arbetsplats. Samtal behövs därför mellan skolan och arbetsplatsen om vilka förkunskaper eleven behöver och vad elevens apl ska innehålla. Innehållet i apl bör enligt programrådet även tydliggöras i skriftliga överenskommelser. Samverkan mellan skola och företag i de lokala programråden är avgörande för kvaliteten. 3 Kursen ALF Arbetsplatsförlagt lärande inom lärlingsförsök, med en total omfattning av 1250 gymnasiepoäng särskilt framtagen för den arbetsplatsförlagda delen inom försöksverksamheten för lärlingsutbildningen.

17 17 (21) Vissa industrier tar inte emot elever under 18 år på grund av arbetsmiljölagen. Programrådet anser att apl även behövs på riskfyllda arbetsplatser och att möjlighet till kontrollerade dispenser därför kan behövas. Arbetsmiljöfrågan behöver enligt programrådet diskuteras inom branschen, eftersom denna fråga kan komma att påverka hela planeringen av apl. Vidare uttrycker programrådet oro för konkurrens om platserna för apl, särskilt när lärlingsutbildningarna ökar i volym. Det kan innebära att skolorna tvingas anlita arbetsplatser som fungerar något så när i utbildningen. Programrådet anser att det finns ett mycket stort behov av medarbetare framöver och därför är elevernas etablering på arbetsmarknaden efter avslutad yrkesutbildning inte ett bekymmer. Problemet är däremot den svaga rekryteringen till utbildningen. Utbildningen är enligt programrådet ofta dyr och det blir problematiskt att driva den med få elever. Det finns enligt programrådet exempel på att huvudmän lägger ner utbildningen, trots lokalt behov i industrin. I det perspektivet är det mycket angeläget att livskraftiga skolor med attraktiva utbildningar ges möjlighet att utöka sin rekryteringspotential. Utbildningarna skulle istället kunna finnas på färre ställen och vara knutna till industritekniska kompetenscentra i samarbete med större företag på orten. Industritekniska programmet bör enligt programrådet därför vara riksrekryterande. Utbildningarna på programmet har ofta en regional prägel och det kan finnas elever som önskar läsa en industriteknisk utbildning med en annorlunda profilering. Ett annat argument för att samla utbildningarna till några ställen är att det råder stor brist på utbildade lärare. Inom industrin är det svårt att sia om kommande utvecklingsbehov. Det är en kontinuerlig utveckling inom industrin och eleverna behöver vara förberedda för ett fortsatt lärande. Det är därför viktigt att gymnasial yrkesutbildning, yrkesutbildningar inom kommunal vuxenutbildning och yrkeshögskolan har ett nära samarbete, menar programrådet. Branscherna måste se till kompetensförsörjning i en helhet med lättbegripliga och överskådliga mönster. Utbildningssystemen måste kunna kombineras optimalt för individen och inte hindras av regelverk. Programrådet uttrycker behov av hybrider mellan utbildningar för olika tvärkompetenser. Framför allt måste det etableras nära samarbete och eventuellt hybridutbildningar inom områdena industriteknik, teknik, fordon samt el och energi. Det nationella programrådet har under perioden även diskuterat yrkeslärarrollen. Hur säkerställs en god försörjning av tillräckligt god lärarkompetens där lärarna också har en god kontakt med den egna branschen? Förslaget till ny ämneslärarutbildning passar enligt programrådet inte för yrkeslärare inom industrisektorn. Strukturen är alldeles för detaljerad, yrkeskunskaper kräver erfarenhet och inte enbart utbildning. Ett yrkeslärarlyft för nuvarande yrkeslärare skulle behövas. 8.9 Nationella rådet för naturbruksprogrammet Det nationella programrådet bedömer att det i hög utsträckning etablerats lokala programråd och därmed har en av förutsättningarna för kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet uppfyllts. Programrådet anser att Skolverkets arbete med att ut-

18 18 (21) veckla ett utbildningskontrakt för lärlingsutbildning bör påskyndas. Man framhåller att arbetsmiljöfrågor och skyddsarbete på arbetsplatsen bör tydliggöras i kontraktet. Programrådets bedömning är att idag har elever på inriktningarna lantbruk, skog och trädgård lätt att etablera sig på arbetsmarknaden, medan läget för elever på inriktning djur är mera tveksamt. Det nationella programrådet anser att det inom inriktningen djur finns en god efterfrågan på utbildade hästskötare trav. Inom inriktningen pågår en utveckling om nya arbeten med sällskapsdjur och djurparksdjur. Antalet utbildade elever från inriktningen är dock betydligt högre än efterfrågan. För inriktningen lantbruk finns en stor efterfrågan på utbildad arbetskraft inom hela sektorn, särskilt gäller det djurskötare och maskinförare. Den fortsatta snabba strukturomvandlingen inom sektorn, som innebär etablerande av större lantbruksföretag på bekostad av mindre familjeföretag, leder till ett behov av kvalificerade medarbetare. Även för inriktningen trädgård finns en stor efterfrågan på utbildad arbetskraft inom hela sektorn, särskilt gäller det skötsel och underhåll samt anläggning. Både inom trädgårds- och lantbruksbranschen pågår ett tämligen omfattande arbete med att analysera behovet av kompetensförsörjning. Inom inriktningen skog är efterfrågan på skogsmaskinförare större än det antal som utbildas. Programrådet framhåller att yrkesutbildning inom vuxenutbildningen är en angelägen fråga inom naturbruk. Systemet måste ge reella möjligheter för personer som gått ett annat program i gymnasieskolan att senare kunna satsa på yrkesutbildning inom naturbruk. Det nationella programrådet bedömer att det inom områdena bioenergi och biogas kan finnas ett kommande utvecklingsbehov inom yrkesutbildningen. Programrådet har diskuterat möjligheterna att inom naturbruket använda branschernas yrkesbevis/kompetensbevis som mål för de elever som går yrkesintroduktion. Ett scenario är att eleven, beroende på elevens förutsättningar och slag av certifikat, successivt kan klara av ett eller flera sådana. Den möjligheten kan både stärka elevens självförtroende och så småningom tillgodose branschens behov av utbildade medarbetare. Även när det gäller elever från gymnasiesärskolan menar programrådet att det kan finnas arbetsuppgifter inom naturbrukets alla inriktningar. Det nationella programrådet har diskuterat omfattningen av naturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet. Sammanfattningsvis anser programrådet att naturbruksprogrammet är ett yrkesprogram och därmed måste fokus ligga på yrkesutbildning. Programrådet har i samråd med Skolverket utarbetat kurspaket som leder till tydliga yrkesutgångar. Naturvetenskapliga kurser kan av skolorna erbjudas som utökat program. Därför finns inget skäl för att dessa kurser ska ingå i programfördjupningen utöver vad som krävs för Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) treåriga utbildningar Nationella rådet för restaurang- och livsmedelsprogrammet Det nationella programrådet anser att kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet är ett angeläget utvecklingsområde mot bakgrund av de brister som framkom i Skolin-

19 19 (21) spektionens rapport Programrådet välkomnar därför Skolinspektionens fortsatta granskning av det arbetsplatsförlagda lärandet. När det gäller elevernas etablering på arbetsmarknaden efter avslutad yrkesutbildning efterlyser programrådet hjälp med statistikunderlag. Branschorganisationerna har viss statistik för sina respektive avtalsområden, men denna statistik täcker inte in hela den arbetsmarknad programmet inriktar sig emot. Programrådet anser att den gymnasiala yrkesutbildningen i och med Gy 2011 är i fas med utvecklingen inom yrkesområdet, men ser ett utvecklingsbehov inom eftergymnasial utbildning framför allt när det gäller yrkeshögskoleutbildningar. Programrådets ledamöter har främst kunskap om de traditionella yrkesområdena, men anser att den gymnasiala yrkesutbildningen är i fas med utvecklingen även inom nya områden. Programrådet är och har i huvudsak varit positivt till Gy 2011 och menar att reformen tar eleverna längre mot yrket. Man vill att det nya yrkesprogrammet ska prövas och utvärderas innan nya reformer sjösätts Nationella rådet för VVS- och fastighetsprogrammet Enligt programrådet finns ett problem med snedrekrytering till det nya VVS- och fastighetsprogrammets inriktningar. Programrådet anser att hela VVS- och fastighetsprogrammet ska framhållas i alla beskrivningar av programmet, eftersom programmet alltför ofta beskrivs som ett VVS-program. De övriga inriktningarna inom programmet är enligt programrådet fortfarande relativt anonyma och därför mindre intressanta för eleverna. Programrådet anser att såväl berörda branscher som myndigheter behöver samverka bättre för att få elever att söka sig till de inriktningar där behovet är som störst, till exempel inom fastighetsbranschen. Programrådet anser att det är viktigt att problematiken kring apl belyses och att insatser görs för att förbättra kvaliteten på den delen av utbildningen. Kravet på god kvalitet i apl ska vara lika högt inom gymnasial ungdomsutbildning som inom vuxenutbildningen. När det gäller elevernas etablering på arbetsmarknaden efter avslutad yrkesutbildning är det enligt programrådet paradoxalt att det saknas arbetskraft samtidigt som unga har svårigheter att få anställning. I vissa fall kan det behövas vidareutbildning, i andra fall är det en fråga om inställning hos företagen. Programrådet har tidigare fört fram synpunkten att det finns brister i kommunikation och samverkan mellan skola och branscher såväl inom gymnasieskola som inom vuxenutbildning, till exempel när det gäller yrkesutgångar. Elever får i många fall inte den utbildning som branschen kräver för certifiering och anställning. Informationsinsatser riktade till elever och föräldrar är en viktig fråga anser programrådet. Det behövs även för att nå andra grupper vid rekryteringen till branschen, till exempel för att kunna utnyttja den stora kapaciteten som finns bland personer som är nyanlända till Sverige. VVS- och fastighetsprogrammet är ett program med nytillkomna yrkesområden som till exempel ventilationstekniker. Enligt

20 20 (21) programrådet är det viktigt att visa yrkesutbildningar som inte är så etablerade och på de möjligheter dessa kan ge. Ett genomgående problem som förekommer inom yrkesutbildning är den sneda könsfördelningen. Inom till exempel fastighetsyrket är det enligt programrådet önskvärt att få in flera flickor. Programrådet anser att insatser som att tydligare visa möjliga karriärvägar inom branschen och utbildningar inom yrkeshögskolan, kan göra att fler flickor söker sig till ett fastighetsyrke Nationella rådet för vård- och omsorgsprogrammet Det nationella programrådet betonar vikten av konstruktiv samverkan mellan skola och arbetsliv när det gäller den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Man pekar bland annat på samverkan kring de delar av utbildningen som kan förläggas som apl och hur uppföljningen kan ske. Vård- och omsorgscollege har av programrådet framhållits som exempel på ett väl fungerande forum för samverkan. När det gäller skolans uppgift att följa upp och kvalitetssäkra utbildningarna så har det lokala programrådet viktigt roll. Programrådet anser vidare att det behövs en nationell bild över kvaliteten i den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Samtidigt ser man svårigheter att få relevant information eftersom de lokala programråden fungerar olika väl. Generellt sett önskar programrådet en bättre koppling mellan nationell, regional och lokal nivå. När det gäller elevernas etablering på arbetsmarknaden efter avslutad yrkesutbildning, så har programrådet bland annat diskuterat den överhängande risken för brist på arbetskraft inom yrkesområdet. I SCB:s rapport 4 anges att närmare sex av tio bland de förvärvsarbetande är 45 år eller äldre. Eftersom befolkningen blir allt äldre så kommer enligt SCB:s rapport behovet av vård och omsorg samt efterfrågan på omvårdnadsutbildade att öka kraftigt. Dessutom visar statistik för programmet att intresset för utbildningen verkar minska. I prognosen kommer tillgången inte att kunna möta efterfrågan på omvårdnadsutbildade. En annan angelägen fråga för programrådet är att vård- och omsorgsutbildning är en så starkt kvinnodominerad utbildning. Enligt SCB är endast en av tio män. Programrådet har diskuterat det eventuellt vikande elevunderlaget, och menar att en möjlig orsak till att färre elever än tidigare har sökt programmet, kan vara att informationen till eleverna angående möjligheten att läsa vidare på högskola har varit otillräcklig. Att tillåta spetsutbildningar även inom yrkesprogram bör enligt det nationella programrådet övervägas av regeringen. Det finns enligt programrådet ett exempel på en spetsutbildning inom vård- och omsorgsprogrammet som har skapat intresse. Utbildningen är ett samarbete mellan vård- och omsorgsprogrammet på en gymnasieskola och Uppsala universitet. Eleverna ska under studietiden kunna läsa universitetskurser parallellt med sina gymnasiestudier. De nya ämnen och kurser som tagits fram för vård- och omsorgsutbildning inom Gy 2011 är enligt programrådet väl anpassade för att utveckla gymnasieskolans 4 SCB, Trender och prognoser 2011.