Dnr , 610 (60) KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Birgittä Lindstro m Gymnäsiesä rskolän Anderstorp/Bälder

Transkript

1 Dnr , 610 (60) KVALITETSRAPPORT lä sä ret Rektor Birgittä Lindstro m Gymnäsiesä rskolän Anderstorp/Bälder

2 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser finns? finns mönster? skillnader mellan kön? avviker några ämnen? Underlag = betygsstatistik, arbets- och ämneslagens analyser Elever på de nationella programmen hotell, restaurang och bageri (HRB) och estetisk verksamhet (ESMix) får betyg. För 2013/2014 är det sex elever som fått slutbetyg, d v s samtliga som gick ut årskurs 4 våren Sammanställning över betyg visar att eleverna har G och VG, inga IG och ej heller MVG, vilket beror på att det är de två betygsstegen som finns i den gamla reformen. Om elev ej uppnått målen i kurs sätts inte IG utan endast att eleven deltagit. I den nya gymnasiesärskolereformen som elever i årskurs 1 följer läser elever enligt poäng och timmar, men i den gamla som avgångseleverna följer gäller endast timmar. Eleven ska ha uppnått 3600 timmar på fyra år. I vissa fall har elever på nationella program haft anpassad studiegång, t ex att de bytt ut kurs mot praktik vissa dagar, vilket även det ingår i de totala 3600 timmarna. Att göra jämförelser mellan kön eller hitta mönster är inte görligt när det är en liten elevgrupp. Varje elev har en individuell plan för att den på bästa sätt ska få en bra förberedelse för framtiden. På det individuella programmet läser eleven ämnesområden och där sätts inga betyg, men i de fall där vi ser att eleven har förutsättningar att läsa kurser från nationella programmet möjliggörs det. Avbrott från gymnasiesärskolan är inte så vanligt men förekommer. Anledningen kan vara upplevt felval, sjukdom eller psykisk ohälsa. Dessa orsaker finns även till den frånvaro som förekommer, orsaker som vi tillsammans med skolans elevhälsateam och andra instanser i samhället arbetar med. 2 ELEVERNAS UTVECKLING MOT MÅLEN Elever i behov av stöd; resultat av stödinsatser i ordinarie undervisning? Omfattning av elever med särskilt stöd? Har alla åtgärdsprogram? Vilken effekt ger stödet på elevernas resultat?

3 Hela särskolan är uppbyggd på små grupper, dels för att det inte finns så många i varje årskurs, dels för att möjlighet ska finnas att ge rätt stöd till varje enskild elev. På de nationella programmen följs eleverna åt årskursvis, årskurs 1-2 och årskurs 3-4 vilket skapar en bra struktur för att de läser ämnen och kurser. I klasserna finns klassassistenter, som delvis även har enskilda elever de riktar sig till. På Individuella programmet där eleverna läser ämnesområden är de formerade i klasser utifrån skapad trygghet med varandra och sina lärare och assistenter. Inom de olika klasserna ser elevernas behov av stöd olika ut, men det finns också en samstämmighet i utvecklingsnivå i varje grupp. Många elever har riktad assistent alternativt klassassistent. Eleverna läser ämnesområden och fokus ser olika ut beroende på elevens utvecklingsplan. Åtgärdsprogram inom särskolan är inte vanligt men förekommer om eleven har anpassad studiegång med t ex kortare dagar eller ersatt med mer praktik. Trots att grupperna/klasserna är små finns där elever som har mycket individuella behov, och behov av stöd som bäst ges enskilt. Ett gott stöd är också de tekniska hjälpmedel som eleverna använder Hur ser du på elevernas möjligheter på din skolenhet att nå utbildningens kunskapskrav? Din analys med beaktande av arbetslagens utvärdering Goda möjligheter! Personalens inställning att varje elev ska nå så långt som möjligt, gör att de arbetar utifrån det och signalerar när de ser att något ytterligare behöver ändras för att eleven ska nå målen. Det svåraste, precis som i gymnasieskolan, är att motivera varje elev vilket de arbetar med genom att ständigt återkomma till att medvetandegöra eleverna om färdriktningen och syftet med den. Det är också en positiv grund att stå på att personalen lägger ner mycket tid på att skapa förtroendefulla och naturliga relationer med sina elever, så att de känner sig trygga med både personal och lokal. Nära kommunikation mellan lärare och assistenter hjälper också eleven mot målen. Det finns dock en skillnad i vilken gymnasiesärskolereform eleverna följer. Det är högre krav i den nya reformen (GyS13) vilket gör det svårare för elever på tidig utvecklingsnivå, men även för andra, att nå målen för utbildningen. Det är en utmaning! 3 NORMER OCH VÄRDEN Präglas skolan av värdegrunden? Förbättringsområden Ja, värdegrunden finns definitivt med. Samtal om värderingar, förväntningar och policies pågår, eftersom det då och då i det dagliga arbetet, när alla jobbar tätt tillsammans, uppkommer situationer som kan lösas på olika sätt. Olika roller i arbetsgruppen tarvar också tydliga förväntningar och rak kommunikation. Personalen är kompetent och lyhörd och bemöter eleverna på ett mycket klokt och gott sätt med kärlek och struktur. Deras goda människokännedom gör att de lär sig på vilket sätt de ska hantera varje elev. Detta är dock ändå ett arbete som vi fortsätter med för att bibehålla och ytterligare förbättra ett gott arbetsklimat.

4 I olika ämnen/ämnesområden och i olika sammanhang förs en dialog med elever om förväntningar, agerande och bemötande i kontakt med kompisar och med samhällets olika instanser för att ge dem en god grund för livet. I några grupper har en stor utmaning under året varit att arbeta med social utveckling och det sociala samspelet samt elevens självkänsla. Ett tätt samarbete med elevvårdsteam är en bra hjälp, men vi på skolan behöver också ta mer hjälp utifrån för att inte ta på sig all svårare problematik. 4 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Har elevernas ansvar och inflytande förbättrats i förhållande till föregående läsår? På vilket sätt syns det? Individuella programmet har elevmöte en ggr/månad, där eleverna själva lyfter det som känns viktigt och aktuellt. Eleverna gör val av enskilda aktiviteter under dagarna utifrån förutsättningar och mående. Även till elever på tidig utvecklingsnivå är personalen mån om att ge inflytande. När de har åsikter i skol- och organisationsfrågor uppmanas de att besöka rektor och framföra dem. Ansvar och inflytande för elever med alternativ kommunikation förbättras kontinuerligt utifrån förändrade hjälpmedel. Personalen har också påbörjat alternativt uppdaterat sin kompetens i teckenkommunikation under läsåret. Elever på nationella program är med och påverkar arbetsformer, val av aktiviteter och t ex menyförslag på HRB. Med stigande ålder ges de ökat inflytande. Även här har de mentorstid en gång per vecka, då olika frågor dryftas. 5 REKTORS ANSVAR Ledning och utveckling av utbildningen Hur försäkrar du dig om att den pedagogiska personalen arbetar utifrån examensmål och ämnesmål, exempelvis när det gäller arbetsmetoder, innehåll i undervisningen, hur intresse skapas för lärande, insatser för att alla elever ska nå kunskapskraven samt anpassning av undervisningen till alla elever? Ge exempel på insatser som du genomfört för att försäkra dig om att lärarnas bedömning och betygssättning utgår från ämnesplanens mål, kunskapskrav och att den formativa bedömningen utvecklas. REFLEKTION Den redan utarbetade fyraårsplanen på individuella programmet lever och följs, för att förvissa sig om att varje elev får en helhet och får alla delar i de olika ämnesområdena. Det fortsatta arbetet i lärarträffarna med pedagogik och didaktik möjliggör fortsatt utveckling och samtal. Matriser i resp ämne och ämnesområde har utarbetats under året, matriser som blir ett gott underlag för utvecklingsplaner och vid utvecklingssamtal. Arbetet med matriser har utarbetats tillsammans med alla tre gymnasiesärskolorna. Ett nyttigt arbete som håller liv i den gemensamma dialogen kring såväl styrdokument som arbetssätt och elevernas lärande. Gemensamma arenor finns för såväl matriser som övrig kommunikation.

5 Rektors förslag till utveckling och förbättringsåtgärder. Ange 3-5 prioriterade förbättringsområden som du tänker genomföra kommande läsår, förväntade effekter samt hur uppföljningen kommer att gå till. FÖRSLAG Att se till att de arenor som skapats blir väl använda, så att matriser används som ett verktyg i samtliga ämnen/ämnesområden. Att sjösätta handledarutbildningen för arbetsplatsförlagt lärande (APL) samt att fortsätta utveckla APL för resterande årskurser i den nya reformen. Att tillsammans med studievägledare verka för att hitta APL- och praktikplatser. Att arbeta vidare med att skapa EN gymnasiesärskola. Att genom matematiklyftet hålla det didaktiska och pedagogiska samtalet levande, för att utveckla arbetsformer och elevernas lärande. Att genom ett klass- och gruppöverskridande samarbete vidareutveckla att varje elev ska nå så långt som möjligt. Att utveckla formativ bedömning i gymnasiesärskolan. Att arbeta för ett bättre samarbete med övriga förvaltningar och instanser i samhället, så att vi tillsammans för eleven förbereder och skapar bra förutsättningar för ett liv efter skolan utan att fundera på vems bord eleven ligger på.