Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Transkript

1 Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering, myndigheter på skolområdet och olika skolhuvudmän. 1/6

2 Publicerad Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Skolhuvudmän En huvudman är den som står bakom en viss utbildning eller verksamhet inom till exempel förskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Huvudman betyder alltså ungefär "utbildningsanordnare" eller "ägare". De allra flesta förskolor, skolor, fritidshem och enheter inom vuxenutbildningen är kommunala. Det innebär att kommunen är huvudman. Men huvudman kan även vara staten eller ett landsting, eller en enskild fysisk eller juridisk person. Förskolor, fritidshem och familjedaghem som drivs av ett bolag, en förening eller en enskild person kallas för enskilda verksamheter. Kommunerna måste ge enskilda verksamheter tillstånd, förutsatt att de uppfyller krav om god kvalitet. Skolor som drivs av enskilda personer, bolag eller föreningar kallas för fristående skolor. Det är Skolverket som ger dem tillstånd. Huvudmännens ansvar Huvudmännen ska driva sin verksamhet med utgångspunkt i de mål och ramar som riksdagen och regeringen beslutar om. Huvudmännen har stor frihet att avgöra hur verksamheten ska organiseras för att målen ska nås. Det kan handla om vilka resurser som ska användas för verksamheten och hur den ska organiseras. Det kan också handla om hur lokalerna ska se ut och vilken personal som ska finnas där. En kommun kan själv bestämma om hur många förskolor och kommunala skolor det ska finnas, och var de ska ligga. Oavsett hur man väljer att driva och organisera sin verksamhet så ska alla huvudmän garantera alla barn och elever en likvärdig verksamhet (omsorg eller utbildning). 2/6

3 Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad Mer information: På Sveriges Kommuners och Landstings webbplats finns adresser till alla kommuner i Sverige. Friskolornas riksförbund är en branschorganisation för utbildning och barnomsorg i enskild regi. Kommunernas särskilda ansvar Andra huvudmän än de kommunala, till exempel enskilda förskolor eller fristående skolor, är alternativ till kommunal verksamhet. Kommunernas särskilda ansvar innebär att barn, elever och deras föräldrar har möjlighet att välja förskola, skola och utbildning oavsett huvudman, men att kommunerna ansvarar för att det faktiskt finns sådan verksamhet och att alla som vill och har rätt till den erbjuds en plats. Detta gäller alla verksamhetsformer: förskolan, skolbarnsomsorgen, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Kommunerna får pengar av riksdagen (från statsbudgeten) för detta uppdrag och ersätter i sin tur andra huvudmän för de barn och elever som går i sådan verksamhet. Skolplan Varje kommun ska ha en skolplan som visar hur kommunens skolor ska organiseras och utvecklas på kort och lång sikt. Utgångspunkten för skolplanen är bland annat skollagen, läroplaner och kursplaner. I skolplanen ska kommunen bland annat beskriva hur de mål som riksdagen och regeringen har bestämt ska uppnås. Ansvaret i den enskilda skolan Det är den enskilda skolans uppgift att se till att alla barn, elever och studerande har möjligheter till utveckling. 3/6

4 Publicerad Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän All personal i förskola, skola och utbildning ska bidra till att skolans mål uppfylls, även om huvudansvaret vilar på förskolechef eller rektor. De som arbetar i skolan har stor frihet att organisera arbetet och att välja arbetssätt och arbetsformer. Detta ska ske i samarbete med barnen, eleverna och de som studerar. Ansvaret för att utveckla och förbättra undervisningen ligger också på den enskilda skolan. 4/6

5 Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad Hur kan man påverka? Genom att delta och engagera sig har man stora möjligheter att påverka. Att ta ansvar kan också ge inflytande. Sverige är en demokrati och i en demokrati har alla medborgare ett ansvar för det samhälle man lever i. 5/6

6 Publicerad Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän I verksamheten Barn och elever, föräldrar och studerande har rätt till inflytande. Läs mer om vilka möjligheter till inflytande och påverkan det finns i informationen om de olika verksamheterna På nationell nivå Det går att påverka den svenska skolpolitiken på flera sätt. Några exempel är att rösta i de allmänna valen, gå med i politiska partier eller intresseorganisationer, demonstrera eller kanske skriva en insändare till en tidning. Den mest grundläggande möjligheten att påverka skolan på den nationella nivån är att rösta i riksdagsvalet som hålls vart fjärde år. Riksdagen eller regeringen kan däremot aldrig påverka i enskilda ärenden. Barn och elever, föräldrar och studerande ska istället i första hand vända sig till sin verksamhet. Mer information: På riksdagens webbplats kan man läsa mer om demokrati och om möjligheter till inflytande och påverkan. På regeringens webbplats kan man läsa mer om demokrati och om möjligheter till inflytande och påverkan. På kommunal nivå Det finns också stora möjligheter att påverka på den kommunala nivån. Exempelvis genom att rösta i de kommunala valen som hålls vart fjärde år, gå med i politiska partier eller intresseorganisationer, demonstrera eller skriva en insändare till en lokaltidning. 6/6