Det svenska utbildningssystemet. Skollagen och betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg

Transkript

1 Skollagen och betyg Det svenska utbildningssystemet Styrdokument med mål, centralt innehåll och kunskapskrav Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Undervisning Bedömning Betygsättning Gunilla Näsström, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Mål- och kriterierelaterade betyg Lpf94 med mål och ämnesplaner med mål och kunskapskrav För få ett visst betyg krävs att eleven uppfyller kunskapskraven för detta betyg Ingen statistisk förväntad fördelning av betygen, alla elever kan teoretiskt få högsta betyget (om de uppfyller alla kunskapskraven) Betygen visar på specifika kunskaper/färdigheter Mål- och kriterierelaterade betyg Dåliga som urvalsinstrument A-F Nationella proven ska stödja en likvärdig och rättvis bedömning De som går år 2 och 3 följer de gamla kursplanerna och får IG- MVG-betyg universitet 1

2 Betygens funktioner Hittills Urval till högre studier Motivation Information Kontroll Elev Numera: skolor Resursfördelning till skolor Ht2011 Ämnesplaner Läroplan universitet Den nya skollagen Alla elever ska ha möjlighet att utvecklas så långt som möjligt Tdli Tydligare mål och hbt betygskrav ska ge en mer likvärdig utbildning och ett ökat stöd i bedömningarna vilket, enligt regeringen, ska leda till en ökad måluppfyllelse Gunilla Näsström, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Utbildningsdepartementet, universitet 2

3 Enligt utbildningsdepartementet: Fler betygssteg behövs för att: fler steg i skalan ger en rättvisare betygssättning. flersteg ger tydligare information om hur eleverna ligger till. det ska vara lättare att höja betygen genom mer ansträngning. Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementet 3 kap. 15 : Eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygssättningen. 3 kap. 17 : Den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa eleven e e och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget. 3 kap. 16 : Betyg ska beslutas av den eller de lärare som ansvarar för undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas. Men för att få sätta betyg krävs en behörig lärare (lärarlegitimation): Vem sätter betygen när en lärare är obehörig? universitet 3

4 3 kap 19 : Ett betyg som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av ett skrivfel eller liknande förbiseende får rättas av rektorn. 3 kap. 20 : Finner den eller de som har fattat ett beslut om betyg att beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska denne eller dessa ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt. En sådan ändring får inte innebära att betyget sänks. Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av kunskapskraven. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas Betyget E Kunskapskrav Betyget C Eleven kan med viss Eleven kan med viss säkerhet visa innebörden säkerhet visa innebörden av centrala begrepp i av centrala begrepp i handling samt översiktligt handling samt utförligt beskriva innebörden av dem beskriva innebörden av med någon annan dem med några andra representation. [Matematik] representationer. tti [Matematik] Betyget A Eleven kan med säkerhet visa innebörden av centrala begrepp i handling samt utförligt beskriva innebörden av dem med flera andra representationer. [Matematik] Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och översiktligt diskutera hur arbets och studiemiljöer kan anpassas till människan. [Idrott och hälsa] Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och utförligt diskutera hur arbets och studiemiljöer kan anpassas till människan. [Idrott och hälsa] Eleven kan med säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och utförligt och nyanserat diskutera hur arbets och studiemiljöer kan anpassas till människan. [Idrott och hälsa] universitet 4

5 Betyget E Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. [Historia] Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. [Svenska] Betyget C Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. [Historia] Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel och diskutera på hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. [Svenska] Betyget A Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. [Historia] Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel och nyanserat diskutera på hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. [Svenska] Gymnasiereform 2011 GY2011 Högre krav och kvalitet ska ge Bättre förberedelse Ökad genomströmning Ökad likvärdighet Ökad tydlighet Gunilla Näsström, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet Behörighet Yrkesprogram: sv/sv2, eng, ma och 5 andra ämnen Högskoleförberedande program: Sv/sv2, eng, ma och minst 9 andra ämnen (engelska dispensmöjlighet, men då minst 10 andra ämnen) Programspecifika behörighetskrav Skolverket: Färre behöriga till nya gymnasieskolan Vårterminen 2010: 88,2% behöriga, dvs. minst G i sv/sv2, eng och ma Vårterminen 2011: 88,0% minst G i sv/sv2, eng & ma 87,8% behörig till något program 82,6% behöriga till alla program 83,6% behöriga till nv & te Gunilla Näsström, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet universitet 5

6 Skolinspektionens kvalitetsgranskning Betyg på gymnasieskolan 2011 Mål och betygskriterier inte alltid i fokus: Det finns lärare som inte ger eleverna möjlighet att visa upp alla kunskaper och förmågor som finns i kursplanens mål och betygskriterier. Det förekommer också att lärare inte värderar elevernas resultat i enlighet med betygskriterierna. Finns exempel på att betygen bt påverkas av faktorer fkt som inte nämns i betygskriterierna. Skolinspektionen, forts. Värderingar av olika underlag. Om en elev uppfyller många men inte alla krav för en viss betygsnivå erbjuder läraren ofta eleven möjlighet till kompletteringar och/eller ser över och gör en förnyad analys av sina betygsunderlag. Men det förekommer också att lärare inte värderar olika underlag på ett likvärdigt, allsidigt och sakligt sätt. Skolinspektionen, forts. Ibland tillämpas betygskriterierna fel: Granskningen visar att lärare ibland sätter betyget G på elever som inte uppfyller alla betygskriterier för G, även om eleven skulle kunna uppfylla kraven. Det förekommer också att VG och MVG inte sätts utifrån föreskrifterna. Istället för att väl utvecklad förmåga avseende något eller några betygskriterier kan väga upp brister i ett par andra betygskriterier får bara de elever som uppfyller alla kriterier VG och MVG. Rekommendationer Skapa gemensamma underlag eller modeller för hela skolan som garanterar att elevernas kunskaper bedöms likvärdigt och som möjliggör att resultaten kan aggregeras och analyseras. Ha arbetsgrupper, konferenser, möten där arbetet diskuteras och skapa rutiner för dokumentation. Ha en tydlig och för alla på skolan känd ansvarsfördelning men rektorn ska ta det övergripande ansvaret. Om rektorn delegerar ansvaret se till att det finns tydlighet i hur återrapportering ska ske. universitet 6

7 Påverkar skolledningar lärare på detta sätt? Hur ska man som rektor agera? universitet 7