Nyheter i betygsvärlden och verktyg för. Nya skollagen. Nya skollagen. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Transkript

1 Nyheter i betygsvärlden och verktyg för samstämmighet Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen Nya skollagen 3 kap. 15 : Eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygssättningen. 3 kap. 17 : Den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa eleven e e och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget. Nya skollagen 3 kap. 16 : Betyg ska beslutas av den eller de lärare som ansvarar för undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas. Men för att få sätta betyg krävs en behörig lärare (lärarlegitimation): Vem sätter betygen när en lärare är obehörig? universitet 1

2 Nya skollagen 3 kap 19 : Ett betyg som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av ett skrivfel eller liknande förbiseende får rättas av rektorn. 3 kap. 20 : Finner den eller de som har fattat ett beslut om betyg att beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska denne eller dessa ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt. En sådan ändring får inte innebära att betyget sänks. Kurs-/ämnesplaner 1. Syfte med övergripande mål 2. Centralt innehåll (progression) 3. Kunskapskrav Utbildningsdepartementet, universitet 2

3 Utbildningsdepartementet Enligt utbildningsdepartementet: Fler betygssteg behövs för att: fler steg i skalan ger en rättvisare betygssättning. fler steg ger tydligare information om hur eleverna ligger till. det ska vara lättare att höja betygen genom mer ansträngning. Utbildningsdepartementet Betyget E Kunskapskrav Betyget C Eleven kan med viss Eleven kan med viss säkerhet visa innebörden säkerhet visa innebörden av centrala begrepp i av centrala begrepp i handling samt översiktligt handling samt utförligt beskriva innebörden av dem beskriva innebörden av med någon annan dem med några andra representation. [Matematik] representationer. tti [Matematik] Betyget A Eleven kan med säkerhet visa innebörden av centrala begrepp i handling samt utförligt beskriva innebörden av dem med flera andra representationer. [Matematik] Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och översiktligt diskutera hur arbets och studiemiljöer kan anpassas till människan. [Idrott och hälsa] Eleven kan med viss säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och utförligt diskutera hur arbets och studiemiljöer kan anpassas till människan. [Idrott och hälsa] Eleven kan med säkerhet anpassa sina rörelser ergonomiskt till olika situationer och utförligt och nyanserat diskutera hur arbets och studiemiljöer kan anpassas till människan. [Idrott och hälsa] universitet 3

4 Betyget E Åk 6 Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. Åk 9 Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Svenska 1 Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Betyget C Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god språklig variation. Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet och språket är varierat och delvis välformulerat. Betyget A Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt god språklig variation. Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad text bindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och innehåller goda formuleringar. Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Sätter lärare snällbetyg? Varför då? Hur påverkar det eleverna och undervisningen? universitet 4

5 Skolinspektionen Men när endast åtta av tio elever lämnar grundskolan med fullständiga betyg, fler än var tionde elev inte blir behörig till gymnasiestudier och endast varannan elev som påbörjar en gymnasieutbildning också avslutar den med godkända betyg i alla kurser, så är det tydligt att skolan har problem med det som är kärnan i sin verksamhet kunskapsuppdraget. Det svenska utbildningssystemet Styrdokument med mål och kunskapskrav Betygsättning Undervisning Bedömning institutionen Samstämmighet När undervisningen ger de lärande möjlighet att uppnå målen och När bedömningen bedömer om och hur väl de lärande uppnått målen Förutsättning för att vårt utbildningssystem ska fungera De lärande förväntas lära sig bättre (Biggs, 2003) Biggs, J. (2003). Teaching for quality learning at university. Glasgow: Society for Research into Higher Education & Open University Press. universitet 5

6 Samstämmighet Optimalt: i planeringen och genomförandet utgå från målen och lägga upp samstämmig undervisning och bedömningen Praktiken: analyserar efteråt och hoppas på det bästa! Ett analysverktyg är användbart BLOOMS REVIDERADE TAXONOMI Kognitiva Processer Minnas Förstå Tillämpa Analysera Värdera Skapa Känna igen Komma ihåg Tolka Exemplifiera Klassificera Sammanfatta Dra slutsatser Jämföra Förklara Verkställa Applicera Särskilja Organisera Tillskriva Kontrollera Kritisera Generera Planera Producera Kunskapsdimensio onen Faktakunskap Begreppskunskap Procedurkunskap Metakognitiv kunskap Terminologi Specifika detaljer och delar Klassificeringar i och kategorier Principer och generaliseringar Teorier, modeller och strukturer Ämnesspecifika färdigheter och algoritmer Ämnesspecifika tekniker och metoder Kriterier för att avgöra när man ska använda lämpliga metoder Strategisk kunskap Kunskap om inlärningsfrågor inkluderat lämplig kontextuell och villkorlig kunskap Kunskap om sig själv Kunskapsdimensionen Vilken sorts kunskap? Vad? 4 kategorier: Faktakunskap Begreppskunskap Konkret Procedurkunskap Metakognitiv kunskap Abstrakt Viss överlappning mellan begreppskunskap och procedurkunskap - kontinuumet universitet 6

7 A. Faktakunskap De grundläggande delarna i ett ämnesområde Underkategorier A1. Terminologi: i Adjektiv, triangel A2. Specifika detaljer och delar Sveriges kungar, periodiska systemet B. Begreppskunskap Samband mellan de grundläggande delarna i en större struktur som möjliggör att de fungerar tillsammans Underkategorier B1. Klassificeringar och kategorier Oorganiska och organiska ämnen, geologiska tidsåldrar B2. Principer och generaliseringar Pythagoras sats, samband mellan utbud och efterfråga B3. Teorier, modeller och strukturer Demokratiskt styrsätt, evolutionsteorin C. Procedurkunskap Kunskap om hur något görs och när något ska göras Underkategorier: C1. Ämnesspecifika färdigheter och algoritmer Kunskap om hur man utför skriftlig huvudräkning C2. Ämnesspecifika tekniker och metoder Kunskap om hur man gör källkritik, hur man bakar en sockerkaka C3. Kriterier för att avgöra när lämpliga metoder ska användas Kunskap om vilken metod man ska använda för att bestämma vilket ämne man har i ett provrör universitet 7

8 D. Metakognitiv kunskap Kunskap om generell kognitiv förmåga, medvetenhet och kunskap om sin egen kognitiva förmåga D1. Strategisk kunskap Kunskap om de generella strategierna för lärande, tänkande och problemlösning D2. Kunskap om inlärningsfrågor inkl. lämplig kontextuell och villkorlig kunskap Kunskap om hur lärares prov och bedömningar är utformat. D3. Kunskap om sig själv Kunskap om sin egen förmåga Kognitiva processdimensionen Hur ska eleven använda sin kunskap? 6 kategorier: Minnas Förstå Tillämpa Analysera Värdera Skapa Komplexitet Mindre Mer 1. Minnas Ta fram relevant kunskap ur långtidsminnet Underkategorier: 1.11 Känna igen (identifiera) Känna igen rätt alternativ i en flervalsfråga 1.2 Komma ihåg (återge, ta fram) Ange när Karl XII dog universitet 8

9 2. Förstå Skapa meningsfullhet ur information som är given (muntligt, skriftligt, grafiskt) Underkategorier (7 stycken): 2. Förstå (forts.) 2.1 Tolka (förtydliga, omskriva, representera) Byta från en presentationsform till en annan, t.ex. skriva en formel utifrån en text 2. Förstå (forts.) 2.2 Exemplifiera (illustrera) Ge ett specifikt exempel eller illustrera ett begrepp eller en princip. T.ex. ge exempel svenska kungar under medeltiden 2.3 Klassificera (kategorisera, inordna) Avgöra om något tillhör en kategori T.ex. avgöra vilka ord som är adjektiv, subjektiv eller verb universitet 9

10 2. Förstå (forts.) 2.4 Sammanfatta (abstrahera, göra en resumé) Sammanfatta den huvudsakliga idén eller urskilja de huvudsakliga aspekterna (det ska finnas i informationen) T.ex. skriva en kort sammanfattning av en text 2. Förstå (forts.) 2.5 Dra slutsatser (sluta sig till, extrapolera, interpolera, förutsäga) Dra logiska slutsatser från tillgänglig information T.ex. en elev konstaterar att en viss bil måste stanna p.g.a. högerregeln 2. Förstå (forts.) 2.6 Jämföra (kontrastera, matcha) Upptäcka vad som överensstämmer mellan två olika idéer, objekt eller liknande T.ex. jämföra saker med olika geometriska former 2.7 Förklara (tillämpa modeller) Konstruera en modell för orsak och verkan i ett system T.ex. förklara varför det bubblar i en läskflaska när du öppnar den universitet 10

11 3. Tillämpa Genomföra eller använda en procedur i en given situation Underkategorier: 3.1 Verkställa (utföra, genomföra) Tillämpa en procedur i en välkänd situation T.ex. genomföra en algoritm för att multiplicera två tal 3. Tillämpa (forts.) 3.2 Applicera (använda, förverkliga, fullfölja) Tillämpa en procedur (flera) på en icke- familjär situation ( problem) T.ex. använda sina kunskaper hur man bakar en sockerkaka för att baka muffins 4. Analysera Dela upp ett material i beståndsdelar och sedan bestämma hur delarna är relaterade till varandra samt till den övergripande strukturen eller syftet med materialet. Underkategorier (3 stycken) universitet 11

12 4. Analysera (forts.) 4.1 Särskilja (differentiera, urskilja, indela, välja, fokusera) Särskilja relevanta från irrelevanta delar eller viktiga från mindre viktiga delar av ett presenterat material T.ex. avgöra vilka fakta i en text som är relevanta 4. Analysera (forts.) 4.2 Organisera (ordna, finna sammanhang, införliva, strukturera) Avgöra hur beståndsdelar passar in i eller fungerar i en större struktur T.ex. i en beskrivning av en trafikolycka ordna argument för och emot för att en viss förare har orsakat olyckan 4. Analysera (forts.) 4.3 Tillskriva (hänföra, tillräkna) Finna ståndpunkter, partiskhet, värderingar, syften i ett presenterat material T.ex. avgöra vad författaren har för budskap med en text. universitet 12

13 5. Värdera Göra bedömningar baserade på kriterier och normer Underkategorier (2 stycken) 5. Värdera (forts.) 5.1 Kontrollera (upptäcka, undersöka, testa, observera, övervaka) Upptäcka inkonsekvenser eller felaktigheter inom en process eller produkt. Avgöra om en process eller en produkt har en logisk inre ordning. Påvisa effektiviteten hos en procedur utifrån hur den har realiserats T.ex. ange felkällor i en laboration 5. Värdera (forts.) 5.2 Kritisera (bedöma, granska) Upptäcka inkonsekvens mellan en produkt och dess externa kriterier. Avgöra om en produkt har en logisk yttre ordning. Avgöra till vilken grad en procedur är lämplig för lösandet av ett givet problem. T.ex. ge förslag på förbättringar av en undersökning universitet 13

14 6. Skapa Sätta samman delar för att forma en sammanhängande eller funktionell enhet; omorganisera beståndsdelar för att erhålla ett nytt mönster eller struktur. Något för eleven nytt 3 underkategorier 6. Skapa (forts.) 6.1 Generera (alstra, frambringa, framkalla, formulera hypotes, antaga) Föreslå alternativa hypoteser baserade på kriterier T.ex. formulera en hypotes utifrån observerade fenomen 6.2 Planera (formge, designa, skissera) Tänka ut ett tillvägagångssätt för att fullborda en uppgift T.ex. designa en tröja 6. Skapa (forts.) 6.3 Producera (kreera, framställa, tillverka, konstruera, uppföra) Uppfinna en ny produkt T.ex. bygga en miljövänlig och trafiksäker moped universitet 14

15 6. Skapa (forts.) 6.3 Producera (kreera, framställa, tillverka, konstruera, uppföra) Uppfinna en ny produkt T.ex. bygga en mer miljövänlig och trafiksäker moped Exempel Engelska 5 kunskapskrav för betyg E Eleven kan välja och med viss säkerhet använda strategier för att tillgodogöra sig och kritiskt granska innehållet i talad ochskriven engelska. Exempel Eleven kan välja och med viss säkerhet använda strategier för att tillgodogöra sig och kritiskt granska innehållet i talad och skriven engelska. Procedurkunskap universitet 15

16 Exempel Eleven kan välja och med viss säkerhet använda strategier för att tillgodogöra sig och kritiskt granska innehållet i talad och skriven engelska. Tillämpa Exempel 2 Kemi åk 9, betyg A Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället ochbeskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp. Begreppskunskap universitet 16

17 Exempel 2 Kemi åk 9, betyg A Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband ochförklarar ochgeneraliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp. Undersöka: tillämpa, analysera Beskriva, förklara: Förstå Generalisera: analysera BLOOMS REVIDERADE TAXONOMI Kognitiva Processer Minnas Förstå Tillämpa Analysera Värdera Skapa Känna igen Komma ihåg Tolka Exemplifiera Klassificera Sammanfatta Dra slutsatser Jämföra Förklara Verkställa Applicera Särskilja Organisera Tillskriva Kontrollera Kritisera Generera Planera Producera Kunskapsdimensio onen Faktakunskap Begreppskunskap Procedurkunskap Metakognitiv kunskap Terminologi Specifika detaljer och delar Klassificeringar och kategorier Principer och generaliseringar Teorier, modeller och strukturer Ämnesspecifika färdigheter och algoritmer Ämnesspecifika tekniker och metoder Kriterier för att avgöra när man ska använda lämpliga metoder Strategisk kunskap Kunskap om inlärningsfrågor inkluderat lämplig kontextuell och villkorlig kunskap Kunskap om sig själv Exempel 3 Nationellt prov i matematik kurs A ht98 b) Ange ett tal mellan 0,09 och 0,1 Endast svar fordras (1p) Tallinjen Begreppsförståelse universitet 17

18 Exempel 3 Nationellt prov i matematik kurs A ht98 b) Ange ett tal mellan 0,09 och 0,1 Endast svar fordras (1p) Förstå (ge exempel) Kognitiva Processer Minnas Förstå Tillämpa Analysera Värdera Skapa Kunskapsdimen nsionen Metakognitiv kunskap Procedurkunskap Begreppskunskap Faktakunskap God samstämmighet universitet 18

19 Dålig samstämmighet Mål/kriterium Bedömningsuppgift Minnas Förstå Kognitiva Processer Tillämpa Analysera Värdera Skapa Kunskapsdimensio onen Metakognitiv kunskap Procedurkunskap Begreppskunskap Faktakunskap universitet 19