Lönar det sig att plugga? Problem med den nya betygsskalan

Transkript

1 Lönar det sig att plugga? Problem med den nya betygsskalan Den nya betygsskalan lanserades av Jan Björklund under parollen Det ska löna sig att plugga och betygen ska vara rättvisa. Men har det verkligen blivit så i alla lägen?! Och hur kommer Sveriges lärare / rektorer förhålla sig till detta?

2 Hur fungerar den nya skalan och hur ska den användas? För att förstå detta behöver man ha vissa principiella detaljer/begrepp klart för sig: För att få ett betyg ska ett visst antal kunskapskrav vara uppfyllda är det som i det gamla systemet kallas betygskriterier Det finns kunskapskrav formulerade för betygen A, C och E i de nationella kursplanerna. De kan i de flesta kurser preciseras i 5-8 kunskapskrav per kurs För dessa betyg (A, C och E) måste alla (i sin helhet) kunskapskrav vara uppfyllda för respektive betygsnivå För betygen B och D finns inga kunskapskrav formulerade de betygen sätts i relation till hur många kunskapskrav man uppfyllt på A- och C- och E-nivåerna. Betyget D ska sättas då eleven nått kunskapskraven för E i sin helhet och till övervägande del kunskapskraven för C. Betyget B ska sättas då eleven nått kunskapskraven för C i sin helhet och till övervägande del kunskapskraven för A..

3 Vad betyder då detta i praktiken? Följande gäller för betygen A, C och E Vi tänker oss en kurs med 7 olika kunskapskrav på respektive betygsnivå. För betyget E krävs att alla kunskapskrav på E-nivån uppfylls För betyget C krävs att alla kunskapskrav på E- och C-nivån uppfylls För betyget A krävs att alla kunskapskrav på E-, C- och A-nivån uppfylls

4 Vad betyder då detta för betygen B och D? Grönt för uppfyllda kunskapskrav rött för ej uppfyllda Följande minimum krävs för betyget B Följande minimum krävs för betyget D för betyget E för betyget C för betyget A för betyget E för betyget C för betyget A

5 Så långt allt enkelt och tydligt. Men nu är det knappast så enkelt för alla elever. Det är inte självklart att man klarar alla de lägre nivåernas kunskapskrav trots att man klarar flera krav på de högre nivåerna. För att exemplifiera detta kan vi tänka oss följande två elever. Elev 1 har kämpat och varit ambitiös och uppfyller följande kunskapskrav Elev 2 har tagit det ganska lugnt uppfyller följande kunskapskrav för betyget E för betyget C för betyget A för betyget E för betyget C för betyget A

6 Vilket betyg ska då elev 1 resp. elev 2 då ha i enlighet med de nationella riktlinjerna? Eftersom alla kunskapskrav för A, C och E måste vara uppfyllda för dessa betyg så är svaret enligt de nationella styrdokumenten ganska enkelt det blir betyget D för både elev 1 och elev 2. Lönar det sig då att plugga (intentionen med reformen)? Det kan man väl knappast säga elev 1 har klarat nästan 25% (5 av 21) högre kunskapskrav än elev 2 trots detta får de samma betyg, dessutom den nya betygsskalans näst lägsta av de godkända betygen. Kommer Sveriges lärare vara beredda att sätta betyg på detta sätt och hur kommer Sveriges rektorer att se till att styrdokumenten följs?

7 Vad säger styrdokumenten, skolverket och skolinspektionen? Styrdokumenten Gymnasieförordningen 2010:2039 (samma text i skolförordningen för grundskolan) Kap 8 2 ska finnas för betygen A-E. Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. et för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda Skolverket En elev som uppfyller lägsta godtagbara kunskapskrav i sin helhet får betyget E. Betyget C får en elev om kunskapskraven för C är uppfyllda i sin helhet och betyget A om kunskapskraven för A är uppfyllda i sin helhet. Om en elev inte når kunskapskraven för E, får eleven betyget F. Betygen D och B speglar en kunskapsutveckling på väg mot nästa steg. Exempelvis får en elev som uppfyller kunskapskraven för E och till övervägande del kunskapskraven för C, betyget D. Skolinspektionen Hänvisar till skolverket och styrdokumenten

8 Vad säger skolverket och skolinspektionen om hur vi ska tolka styrdokumenten i likartade situationer som ovan beskrivits? Skolverket Följande är en sammanställning av en längre mailkonversation mellan och med Upplysningstjänsten på skolverket (kontakter: Tommie Hedin, Filip Nilsson och Henrik Fredriksson) Fråga: Låt oss säga att kunskapskraven i en kurs kan delas upp i 5-6 olika delar/krav. En elev har fått flera chanser att visa sina kunskaper efter respektive kunskapskrav. Eleven fyller 5 av kraven på nivån för betyget A men ett av kraven endast på nivån för betyget E (5/6 A och en 1/6 E). Vilket kursbetyg ska eleven ha då? Svar: För betygen A, C och E ska samtliga kunskapskrav för respektive betyg vara uppfyllda. För gymnasieskolan finns följande reglering i nya gymnasieförordningens 8 kap. 2 : ska finnas för betygen A-E. Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. et för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Således bör en elev utifrån det exemplet du formulerat få betyget D

9 Forts. skolverket Fråga: Följande två olika elever (elev 1 och elev 2) har presterat väldigt olika i förhållande till kunskapskraven i en kurs när kursen är avslutad: Elev 1 uppfyller alla kunskapskrav på E-nivå och övervägande del kunskapskraven på C-nivå (men med minsta möjliga marginal), men inga på A-nivå. Elev 2 uppfyller alla kunskapskrav på E-nivå och till övervägande del kunskapskraven på C-nivå (det är dock tydligt att eleven inte klarar ett par av kraven på C-nivå ), samt flera av kunskapskraven på A-nivå. Ska båda dessa elever ha betyget D? Svar: Nationellt fastställda kunskapskrav finns till de nya kursplanerna för betygen A, C och E. Betyget D ska sättas då eleven nått kunskapskraven för E i sin helhet och till övervägande del kunskapskraven för C. Betyget B ska sättas då eleven nått kunskapskraven för C i sin helhet och till övervägande del kunskapskraven för A. Detta framgår av 6 kap. 2 skolförordningen. Den möjlighet som tidigare fanns att delvis kompensera brister för ett betygskriterium på VG- och MVG-nivå, men väldigt goda kunskaper inom ett annat område, finns inte kvar. När det gäller din fråga om vilka betyg eleverna kan få i ditt exempel så har mina kolleger försökt att besvara frågan så tydligt som går genom att visa på hur styrdokumenten ser ut. Eleverna i ditt exempel har inte uppnått samtliga kunskapskrav, för att erhålla betyget C ska samtliga kunskapskrav vara uppnådda, så har jag svårt att se att det finns något tolkningsutrymme i styrdokumenten.

10 Skolinspektionen Följande är en sammanställning av en längre mailkonversation och kontakt via telefon mellan och (kontakter: Luca Nesi och Elisabeth Porath Sjöö) Fråga: Låt oss säga att kunskapskraven i en kurs kan delas upp i 5-6 olika delar/krav. En elev har fått flera chanser att visa sina kunskaper efter respektive kunskapskrav. Eleven fyller 5 av kraven på nivån för betyget A men ett av kraven endast på nivån för betyget E (5/6 A och en 1/6 E). Vilket kursbetyg ska eleven ha då? Svar: (via telefon) Skolinspektionen vill helst inte uttala sig i frågor som dessa om det inte rör anmälningar av redan satta betyg, men betyget bör bli D för eleven i exemplet. Fråga: Följande två olika elever (elev 1 och elev 2) har presterat väldigt olika i förhållande till kunskapskraven i en kurs när kursen är avslutad: Elev 1 uppfyller alla kunskapskrav på E-nivå och övervägande del kunskapskraven på C-nivå (men med minsta möjliga marginal), men inga på A-nivå. Elev 2 uppfyller alla kunskapskrav på E-nivå och till övervägande del kunskapskraven på C-nivå (det är dock tydligt att eleven inte klarar ett par av kraven på C-nivå ), samt flera av kunskapskraven på A-nivå. Ska båda dessa elever ha betyget D?

11 Forts. skolinspektionen Svar: Dessa frågor bör besvaras av skolverket. Regeringen har tydligt angett att en och samma myndighet ska inte både ge råd och utöva tillsyn. En kommentar från en av våra gymnasieinspektörer är dock att den s.k. gummiparagrafen i 15 kap. 26 skollagen är ett undantag till att betygen A, C och E endast ska sättas när alla kunskapskrav är uppfyllda. Kommentar: 15 kap 26 säger följande: Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av kunskapskraven. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas. Vilket nog bör tolkas som att det endast rör elever med särskilda behov (dyslexi, dyskalkyli, ADD, ADHD, Autism/Asberger, etc.)