Att leda för lärande om analys, förbättringsarbete och ledarskap i förskola och skola

Transkript

1 Att leda för lärande om analys, förbättringsarbete och ledarskap i förskola och skola Regional skolledarkonferens Örebro universitet Att analysera resultat och undervisning med stöd i forskning Att förbättra skolor och förskolor några nedslag och exempel Att leda förbättringsarbete i förskola och skola jan.hakansson@lnu.se

2 Analysens vetenskapliga grund finns det en sådan? Några infallsvinklar och referensramar utifrån forskning, rekommendationer och beprövad erfarenhet

3 Dataanvändning och analys av data ett växande praktik- och forskningsfält Ökad tillgång till data i alla skolsystem världen över! Inga belägg för att detta i sig bidrar till ökad användning av data eller skolförbättring! Visst stöd för att analys av data och dataanvändning i utvecklingsarbetet bidrar till skolförbättring! MEN DET BEHÖVS kunskaper i att samla in, tolka och använda data på sätt som förvandlar siffror till handlingsinriktad information. (jfr Lai & Hsiao, 2014; Vanhoof & Schildkamp, 2014)

4 Forskning om rektorers användning av data i utvecklingsarbetet Två kulturer i relation till analys av egna resultat och data: ACCEPTERANDE Det här är precis vad vi kan förvänta oss med de elever vi har. UNDERSÖKANDE Är detta verkligen allt vi kan förvänta oss av våra elever? (jfr Wildy, 2013)

5 Vilken roll spelar rektorn för stöd till lärares dataanvändning? Personligt stöd Tekniskt stöd Kulturellt stöd (Sun, Przybylski & Johnson 2016)

6 Den dubbelriktade analysen ANALYSERA BAKÅT ANALYSERA FRAMÅT 1) Analysera vad som påverkat måluppfyllelsen bakåt i tiden! 2) Om orsakerna till måluppfyllelsen är oklara ta reda på mera och analysera igen! 3) Analysen som underlag för dialoger om utvecklingsbehov! 3) Identifiera utvecklingsområden och besluta om insatser för att bättre nå målen! (jfr Skolverket, 2012)

7 Uppföljning av resultat grunden för analysen: Kunskapsutveckling + barns utveckling och lärande Kvaliteter i undervisning Följder av arbetet med övriga läroplans-områden SIRIS resultatmått: Gy 8 st Åk 9 14 st Åk 6 6 st Åk 3 3 st Förskolan 22 mål Förskolan 8 mål Grundskolan 29 mål Gymnasieskolan 36 mål

8 Ett vidare resultatbegrepp utfall av undervisning för eleverna! Kunskapsmål Utfall A - kunskapsresultat Utfall B - kompetens Vad - innehåll Vem - utveckling Utfall C - kunnande i samspel Utfall D - lärandeerfarenheter Socialisationsmål (Håkansson & Sundberg, 2016)

9 Till exempel: Vad är värt att mäta av elevers lärandeerfarenheter? 1) Engagemang och möjlighet att lära (Engagement and opportunity to learn), 2) Engagemang i undervisning och lärande (Behavioral engagement in learning), 3) Tilltro till förmågan att lära (Academic selfconcept), 4) Upplevd självförmåga/känsla (Self-Efficacy), och 5) Motivation (Motivation).

10 Resultat i förskolan ett specialfall eller? 1. Barns lärande i form av kontinuerlig förändring av förmågor och kunnande inom målområdena (t.ex. språk, matematik, naturvetenskap osv.). 1. Förskolans bidrag till barns lärande och utveckling inom de olika målområdena.

11 Forskare undersöker variation (och förändring) i barns kunnande Uppfatta antal 1, 2 och 3 (visa vad som är lika många) Kategori A: Visar en-till-en-korrespondens Kategori B: Visar en-till-en-korrespondens, men fyller på Kategori C: Tar alla utan korrespondens Kategori D: Förhåller sig inte till uppgiften Sheridan, S. Pramling, I. & Johansson, E. 2011). Förskolan arena för barns lärande. Stockholm: Liber.

12 Att dokumentera barns utveckling och lärande HUR och NÄR? Frihet och variation i sätten att dokumentera: anteckningar med papper och penna, film, intervjuer, pedagogisk dokumentation, foto, loggböcker, reflektionsdokument, bilder + text, pärmar, lappar Att se förändrat kunnande hos barnen en utmaning men Vissa förskolor redovisar framsteg i att se förändring i barns förmågor och kunnande genom dokumentationen (främst på gruppnivå, ev. också individnivå) Kontinuerlig dokumentation en ambition men koncentration inför utvecklingssamtal och förutbestämda perioder av tematiskt arbete eller projektorienterat arbete. Håkansson (2016). Organising and Leading Systematic Quality Work in the Preschool Preschool Managers Perspectives. School Leadership & Management, 36 (3):

13 Olika karaktär på analyser: Analysformer Den beskrivande analysen t.ex. jämförelser och bedömningar av trender och variationer / - - nulägesbeskrivning grundad på data/underlag Den tolkande och förklarande analysen utifrån förutsättningar och genomförande (t.ex. undervisning eller andra arbetsprocesser) / - analys och nulägesbedömning Den framåtsyftande analysen t.ex. av utvecklingsbehov och relevanta insatser / utvecklingsplan med prioriteringar

14 Analys av undervisning Några infallsvinklar

15 Tre världar : Om undervisning! En officiell En social En individuell Sambandet mellan undervisning och lärande inte givet, dvs. Resultatet av undervisning är delvis oförutsägbart, MEN (jfr Nuthall, 2005)

16 VAD i undervisningen påverkar elevers lärande? Målinriktning Struktur Frågor Modellering Tillämpning Lärandemiljö Tidsstyrning Bedömning En referensram för lärarfaktorer i undervisningen utvecklad inom effektforskning (jfr Creemers & Kyriakides, 2012; 2016)

17 Undervisning i förskolan centrala aspekter Variation möjligheter för barn att urskilja något Inramning kommunicera syfte/mål och innehållslig struktur Samordning barn lärare Expansivt språk Utmana och stötta barnet Att kunna och att utveckla kunnande Att synliggöra mönster (jfr Doverberg, Pramling & Pramling, 2015)

18 Analysens form Att systematiskt och gemensamt arbeta med olika underlag med hjälp av frågeställningar/arbetsgångar.

19 Analys av kunskapsresultat i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning EN GENERELL ARBETSGÅNG Jämförelser om möjligt i varje utfallsmått (kognitiva/ämne icke-kognitiva): i) över tid, ii) genus, iii) årskurser, iv) program. Bedömningar av styrkor och svagheter i de olika sammantagna resultaten. Tolkningar av tänkbara samband mellan de olika resultaten (både kognitiva och icke-kognitiva). Ev förklaringar till varför resultaten ser ut som de gör utifrån påverkansfaktorer (i t.ex. undervisning, andra processer, organisation, ledning). Samlad analys

20 Analys av barns förmågor, kunnande och det förskolan bidrar med Steg 1: Sortera utvecklingsmålen Kring vilka målområden i läroplanen finns dokumentation av barns utveckling och lärande? Hur har barnens kunnande förändrats inom dessa läroplansområden? Inom vilket eller vilka av dessa målområden bedöms förskolans resultat som goda eller mindre goda? Välj ut något/några resultat! Fortsätt med analysen!

21 Analys av barns förmågor och förändrade kunnande och det förskolan bidrar med Steg 2: Avgränsa analysen Variant/exempel: Analys av utvecklingsmål i relation till målförståelse och inflytande Vilken förståelse har barnen haft för vad aktiviteterna på förskolan förväntas leda till ( lärandemål )? Hur har förskolan arbetat med det? Vilket inflytande i undervisningen har barnen haft på till exempel planering, arbetsformer, innehåll, utvärdering et cetera inom de valda områdena? På vilket sätt har ovanstående påverkat barns kunnande inom de valda områdena?

22 Rektorns frågor inför arbetslagets analys av resultat och undervisning exempel Vilka resultat är ni nöjda med? Överraskar positivt? Varför? Vilka moment i din/er undervisning är du/ni särskilt nöjd/a med från ht undervisning? Hur har målformulering, startblock, arbetsgång, utvärdering av lektionen påverkat resultatet? Vad kan du/ni göra mer av detta? På vilket sätt använder du/ni er av formativ bedömning/undervisning? På vilket sätt kan du/ni arbeta vidare med formativ bedömning/undervisning för att skapa goda förutsättningar för högre måluppfyllelse?

23 Att fundera på! Vilka underlag har ni tillgång till som visar (kvalitets)aspekter av undervisning och barns/elevers lärandeerfarenheter (och som kan användas för analyser av resultat)? Vilka skulle ni behöva tillföra? Vad behöver jag/vi på min enhet utveckla för att förbättra resultatanalysen? Vilket/vilka innehållsområden behöver följas upp på ett bättre sätt? Vilken/vilka metod/-er kan användas?

24 Att förbättra skolor och förskolor några nedslag och exempel

25 Den fjärde generationens skolutveckling system som hänger samman Skolförbättringsstrategier på: Systemnivå Syfte: Kapacitetsbyggande Skolnivå Kollegialt lärande Klassrumsnivå Optimera undervisningen

26 Att tänka på exempel på återkoppling till förbättringsarbetet i en kommun Fokus: kärnprocesser av undervisning och lärande JA, MEN ju mer preciserat fokus, desto verksammare kan förbättringsarbetet bli! Organisation: relevant sammansättning av grupper som kan arbeta under längre tid (dvs. tills insatserna påverkar elevers lärande); realistiska förväntningar på tidsanvändning i relation till utfall. Ledning: deltar aktivt i förbättringsarbetet genom uppföljning, återkoppling på individ- och gruppnivå. Kollegialt lärande: ingen automatik i detta; vad krävs för ett djup i de pedagogiska samtalen? Samarbete internt/externt: hur sker spridning inom kommunen av lärdomar som görs? (Håkansson, 2016)

27 Förbättringsstrategier på skolnivå: Studiedagar eller?

28 Hur vanligt är det att lärare säger så här? Jag hoppas att jag dör under en studiedag, för då är övergången mellan liv och död knappt märkbar (jfr Timperley et al., 2009).

29 Förbättringsstrategier på enhetsnivå lärares lärande, skolledares ledarskap Lärares samarbete och kollegiala lärande inriktas mot såväl: Undervisning och lärande i varje barngrupp/klassrum, som Förskolans/skolans samlade utvecklingskapacitet! Skolledares ledarskap inriktas mot såväl: Strategiska frågor, som Barns/elevers och lärares lärande, återkoppling på undervisning och eget engagemang i informellt och formellt kollegialt lärande!

30 Förbättringsstrategier på klassrumsnivå Utgångspunkt i analyser av faktorer på klassrumsnivå som påverkar studieprestationer till exempel: Målinriktning Struktur Frågor Modellering Tillämpning Lärandemiljö Tidsstyrning Individuellt stöd till och i lärares undervisning ( individual coaching cycle )! Kollegialt arbete med utbildning, demonstrationer och utvärderingar ( team monitoring and training cycle )! Bedömning (jfr Creemers & Kyriakides, 2012) (jfr Kuijpers, Houtveen & Wubbels, 2010; Håkansson & Sundberg, 2016, s. 225)

31 Konsekvenser för ledning av skolutveckling exempel från följeforskning av grundskolor Att skapa en realistisk bild av var den egna skolan befinner sig i sin utveckling (elevers lärande, undervisning, organisatoriska strukturer) Att stödja sammankoppling mellan skolans subsystem enhetlig bild saknas ibland, vilket kräver Ständig återkoppling från och till personalen om det pågående utvecklingsarbetet. Att se potentialen i elevernas delaktighet i skolans systematiska kvalitetsarbete indikationer på om förbättringar når klassrummet. (Adolfsson & Håkansson, 2017)

32 Att leda förbättringsarbete i förskola och skola

33 Ledarskap för lärande fyra dimensioner Värdebaserat ledarskap Fokuserat ledarskap Ledarskapets kontext Delat ledarskap (jfr Håkansson & Sundberg, 2016)

34 Strategier i det systematiska Långsiktighet genom: kvalitetsarbetet Organisatoriska lösningar (t.ex. personer som har ansvar för att följa upp, utvärdera och förbättra gentemot arbetslagen). Innehållslig uthållighet (t.ex. fokus på vissa läroplansmål eller teman som bör återkomma över tid i arbetet med barnen och inte får glömmas bort ). Systematisk användning av vissa metoder och verktyg i kvalitetsarbetet. Håkansson (2017). Leadership for learning in the preschool preschool managers perspectives on strategies and actions in the systematic quality work. Educational Management Administration & Leadership, (published online 5 Oct 2017).

35 Förskolechefers förväntningar i kvalitetsarbetet Förväntningar på personalens: Kunskapssyn Barnsyn Värderingar Målinriktning och engagemang Vilja att lära och träna för att lära sig (Håkansson, 2017)

36 Förskolechefers förväntningar i kvalitetsarbetet Förmedlas genom: Relationella ledarhandlingar kommunikation med enskilda medarbetare, grupper och hela personalen. Formella/organisatoriska ledarhandlingar skriftlig vision/ledardeklaration; verka genom nyckelpersoner; tillhandahålla verktyg för det systematiska kvalitetsarbetet. Kommunicera förväntningar genom återkoppling skriftlig; muntlig. (Håkansson, 2017)

37 Leadership content knowledge vad är det? Vad behöver egentligen skolledaren veta och kunna? Å ena sidan: en professionell kunskapsbas kring centrala aspekter i skolans uppdrag/undervisning, Å andra sidan: centrala aspekter av ledarskapsstrategier och handlingar som kan bidra till organisatoriskt lärande och hållbart kapacitetsbyggande på skolan. sådan kunskap kan hjälpa skolledare; att känna igen bra undervisning när de ser den; att se vad de behöver göra om sådan inte visar sig och; att etablera en skolkultur som stödjer utveckling av undervisningskompetens oavsett skolämne (English och Steffy 2011, s. 304).

38 Att leda skolförbättring inblickar i en Kommande syntes/översikt av forskning om: Att leda utveckling i skolan Att göra en positionsanalys Att utveckla en gemensam karta Att navigera i förbättringsarbetet Att arbeta med resultat Att hålla kursen i förbättringsarbetet Att designa förbättringsinsatser Att utveckla kvaliteter i undervisning och lärande ( Utmärkt ledarskap i skolan ; Håkansson & Sundberg, 2018, kommande)

39 Att göra en positionsanalys Dels identifiera och undersöka olika typer av resultat och hur de hänger samman med olika typer av påverkansfaktorer! Dels utveckla en undersökande kultur på skolan! En viktig förutsättning: Breddning av ledarskapet till att inte enbart handla om en specifik rektorsroll, utan indikera att skolans ledarskap kan utövas av flera aktörer med ett tydligt gemensamt fokus organisering för och utveckling av undervisning som stödjer elevernas lärande (Håkansson & Sundberg, 2018, kommande).

40 En undersökande kultur för bättre studieresultat Forskning har visat att skolor där elevers studieresultat förbättrades: Prioriterade att lära känna eleverna som lärande individer. Hade en skolgemensam agenda för lärande. Försåg lärare med stöd i undervisningen. Utvecklade system för uppföljning av elevernas resultatutveckling. Tog ett gemensamt ansvar för elevernas progression i lärandet. Undervisningscoacher, bedömnings- eller datakoordinatorer, tog tillsammans med rektorn ansvaret för olika delar av utvecklingsarbetet (jfr Zepeda, Parylo & Klar, 2017; Håkansson & Sundberg, 2018, kommande).

41 Att utveckla en gemensam karta En viktig aspekt: Ledarskapets arbete med att kollektivt förankra resultatanalyser och skapa organisatorisk beredskap på skolan via den känslomässiga vägen Tre betydelsefulla komponenter med relevans för olika faser av skolförbättringsarbetet: a) Lärares kollektiva kapacitetsupplevelse (Collective Teacher Efficacy, CTE), b) Lärares tillit till skolledning, kollegor, föräldrar och elever (trust) samt c) Organisatoriskt agerande (Organizational Citizenship Behaviour). Leithwood, Sun och Pollock (2017)