Innehåll Vad behövs för en skolförbättringsresa?

Transkript

1 Kompetensutveckling för skolförbättring och ökad måluppfyllelse vad kan vi lära av den senaste forskningen? Linnédialogen 6 feb, 2019 Jan Håkansson Daniel Sundberg Innehåll Kompetensutveckling i den fjärde generationens skolförbättring vad innebär det? (DS) Vad är en intelligent implementering av insatser? (DS) Framgångsstrategier för kompetensutveckling (JH) Att leda kollegialt och professionellt lärande (JH) Vad behövs för en skolförbättringsresa? Utmaningarna i att styra och leda kompetensutveckling i den fjärde generationens skolförbättring 1. Utveckla en karta. Utan en gemensam karta är det svårt att sätta upp mål och komma överens om resvägen 2. Navigera efter terrängen... För att ange färdriktning och navigera framgångsrikt och hållbart behövs också god kunskap och kännedom om terrängen och att läsa av omgivningen 3. Följa upp om vi närmar oss uppsatta mål... undersöka, ta fram underlag, small data, indikationer på ökad måluppfyllelse Fyra generationer av skolutveckling snabbversionen talen: Storskaliga strukturreformer top-downorganisering talen: Omstrukturering och decentraliseringbottom-up-försök talet: Standardisering och marknadisering top-down-kontroll 4. Från mitten av 00-talet- Samspel och lärandefokus topdown-initiativ som stödjer och driver bottom-up-utveckling 1

2 Den fjärde generationens skolutveckling system som hänger samman Skolförbättringsstrategier på: - systemnivå - skolnivå Syfte: Kapacitetsbyggan de Kollegialt lärande - klassrumsnivå Optimera undervisningen Skolförbättringens bulls-eye Eleven Tredje generationen Fokus på förbättrade (test- )resultat Foglig anpassning till uppsatta resultatkrav Skolor blickar uppåt Summativa emfaser Enkla resultatmått Universallösningar ( onesize fits all ) Fjärde generationen Alla elevers allsidiga utveckling och djuplärande Kapacitetsbyggande Delat ansvar för resultat och utvecklin Formativa emfaser Flerdimensionella resultatmått för hel systemet Anpassade insatser Tredje generationen Fjärde generationen Konsekvenser Vertikal styrning på distans Studiedagar Siffror utan kontext Sitta och ta emot information Stängda klassrum Vertikal styrning + horisontell ledning mot överenskomna mål Pågående förbättringscykler Systematisk uppföljning av måluppfyllelsen lokalt Prövande fotarbete med analyser av egna praktiker Undersökande och delande av undervisningspraktiker Formella kvalifikationer Behålla, stödja kompetenta ledare, lärare Isolering, individuell fortbildning Kollegialt professionellt lärande 2

3 HÅRDA VARIBLER ORGANISATION - Förutsättningar (ekonomi, material, lokaler, personal m.m.) - Organisation (barn- och elevgrupper, arbetslag, ledning m.m.) - Struktur (läsårsplaner, scheman, vecko- och dagsrutiner, tidsfördelning m.m.) UTVECKLING: Kollegial uppföljning, dokumentation, analys av undervisning och varje barns och elevs utveckling och lärande i förhållande till målen genom återkommande förbättringscykler MJUKA VARIABLER - PROCESSER - Skolkultur (arbetsklimat, värdegrund, förhållningssätt etc.) - Innehåll (vissa kunskapsområden, värden, social, demokratisk och personlig utveckling etc.) - Projekt (generellt kring skolverksamhet) Fem dimensioner av att leda skolförbättring - baserat på kvantitativa studier kring rektorers ledarskap och elevers studieresultat (Robinson, Hohepa & Lloyd, 2009) 1. Sätta mål och förväntningar 2. Strategisk resursanvändning 3. Planera, koordinera och utvärdera läroplanen och undervisningen 4. Driva och delta i lärares lärande och kompetensutveckling 5. Tillförsäkra en strukturerad och stödjande lärandemiljö 0,31 0,27 0,42 0,42 0,84 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Effektstorlek Intelligent implementering 1. FÖRDJUPA: inte bara kopiera 2. SPRID: Utvidga utvecklingen och skapa kontinuitet 3. DELA ÄGARSKAPET: distribuerat ledarskap på olika nivåer 4. BYGG UTHÅLLIGT OCH HÅLLBART: skräddarsy efter lokala förhållanden Den fjärde generationens skolförbättring riktningsgivare 1. Fokus några nyckelprioriteringar 2. Tre-nivå-lösningar koppla ihop utvecklingsarbetet 3. Kapacitetsbyggande med stöd och positiv press 4. Delat ledarskap bygg upp det professionella kapitalet 5. Följ upp, utvärdera och, bygg vidare! 1.Vilka kunskaper och förmågor behöver våra elever utveckla? 5.Vilka resulat har vårt utvecklingsarbete gett? 4.Engagera eleverna i nya lärandeaktiviteter Fokuserat kapacitetsbyggande (Timperley) 2.Vilka kunskaper och förmågor har och behöver lärare? 3.Leda och bygga för fördjupade professionella kunskaper och förmågor Om kompetensutveckling som strategi Lärares kompetensutveckling en nyckelfråga! Men hur kan det bli så här, skolutveckling IRL? Jag hoppas att jag dör under en studiedag, för då är övergången mellan liv och död knappt märkbar (Timperley et al., 2009). 3

4 Lärares kompetensutveckling grundmodeller 1. Träning 2. Certifikatutfärdande 3. Briståtgärdande 4. Kaskad 5. Prestationsbaserad 6. Coachning/mentorsprogram 7. Gemenskapsbyggande praktiker 8. Aktionsforskning 9. Transformativa (Håkansson & Sundberg, 2016, s ) Överföringsmodeller Kapacitetsbyggande modeller Fler (närliggande) strategier Lärarvärdering Värdering av undervisningskvalitet Karriärsystem för lärare Lärarledare Coacher/mentorer Externa handledare Samarbete med universitet Att leda för elevers måluppfyllelse genom förbättringscykelns faser 7. Att växla upp förbättringar 8. Att flytta 1. Att anta fram ledarutman positionerna ingen 2. Att göra en positionsanalys Det pedagogiska ledarskapets vertikala och horisontella dimensioner Den vertikala dimensionen Styrkedjan med olika ledningsnivåer, regelverk kring styrdokument, anställningar, administration, ekonomi etc. Från statlig styrning till klassrumsnivå. 6. Att hålla kursen i förbättringsarbetet 5. Att följa upp result aten 4. Att navigera i förbättrings arbetet 3. Att utveckla en gemensam karta Håkansson & Sundberg 2018 Den horisontella dimensionen med utveckling av undervisningskvalitet, leda kollegialt lärande och lärares professionella lärande. (Håkansson & Sundberg, kap 1, s ) Leadership content knowledge skolledarkompetens för utveckling Vad behöver egentligen skolledaren veta och kunna? Å ena sidan: en professionell kunskapsbas kring centrala aspekter i förskolans/skolans uppdrag/undervisning, Å andra sidan: centrala aspekter av ledarskapsstrategier och handlingar som kan bidra till organisatoriskt lärande och hållbart kapacitetsbyggande på skolan. sådan kunskap kan hjälpa skolledare; att känna igen bra undervisning när de ser den; att se vad de behöver göra om sådan inte visar sig och; att etablera en skolkultur som stödjer utveckling av undervisningskompetens oavsett skolämne (English och Steffy 2011, s. 304). Att flytta fram positionerna 1. Skapa en karta av situationen och en berättelse om hur nya mål ska uppnås. 2. Dela på ledarskapet med dina medarbetare. 3. Koppla samman de olika ledarskapsfunktionerna kring och inom skolan. 4. Balansera olika förväntningar och utveckla en split vision. 5. Avprivatisera undervisningspraktikerna. 6. Bygg, tänk och organisera efter återkommande förbättringscykler. 7. Växla upp de goda exemplen. 8. Utveckla ledarskapets moraliska, etiska och känslomässiga komponenter. (Håkansson & Sundberg, kap. 8) 4

5 På väg i skolutvecklingsarbetet? I rätt riktning? Var befinner vi oss på skolförbättringskartan? Stillastående skolor med låg utvecklingsintensitet elementär nivå Skolan gör vissa försök med undersökningar i undervisningen och att komma överens om någon procedur som inte tar tid eller orsakar allt för många konflikter, men det finns ingen samordnad utveckling. Skolor på väg Förbättringsinriktade undersökningar omfattar undervisning och lärande i vissa klassrum och ämnen, men öppenheten finns inte i alla klassrum och är inte förankrad i skolans mål eller ledarnas prioriteringar. Skolor med gemensam framåtrörelse och hög utvecklingsintensitet- avancerad nivå Förbättringscykler finns etablerade som en naturlig del av skolledares och lärares arbete och omfattar alla klassrum. 5