Utmärkt skolutveckling forskning om skolförbättring och måluppfyllelse

Transkript

1 Utmärkt skolutveckling forskning om skolförbättring och måluppfyllelse Jan Håkansson & Daniel Sundberg (båda verksamma som skolforskare och lärare vid Linnéuniversietet i Växjö) Håkansson och Sundberg sammanfattar de viktigaste slutsatserna från internationell skolforskning och lyfter fram betydelsefulla framgångsfaktorer; Långsiktig samlande vision Forskningsanknytning Tydligt pedagogiskt ledarskap Aktivt arbete mot elevers avhopp Kollegialt lärande utveckling av undervisningen lärande professionella gemenskaper Kompetensutveckling Samarbete med universitet och andra skolor Skolutveckling på vetenskaplig grund Position Riktning Genomförande Uppföljning - Förbättring Skolutveckling integrerat i det vardagliga arbetet utveckla mätinstrument för elevresultat Att arbeta med skolförbättring vad vet vi? Undervisningens innehåll, vad, har förändrats med olika läroplaner genom åren medan mycket av undervisningens hur inte har förändrats, trots genomgripande förändringar. Färdigheter som betonas allt mer internationellt är litteracitet, numeracitet och problemlösning liksom kommunikationsförmågor och samarbetskompetenser. Satsningar för att skapa rika arbetsmiljöer för lärare är en nyckelfaktor för att också förbättra elevernas lärandemiljöer. För eleven är det avgörande hur läraren uppfattar sitt uppdrag, utvecklar sin metodrepertoar och möter elevens specifika förutsättningar. Att varannan lärare överväger att lämna yrket är därför en allvarlig signal. År 2020 kommer Sverige att ha en lärarbrist på cirka lärare och förskollärare enligt SCB. Belägg finns för att varje enskilt tillkommande yrkesår samvarierar med ett bättre elevresultat, särskilt under de fem första åren. Svenska elevers kunskapsresultat vilka är utmaningarna? Forskningen visar att just pedagogiskt ledarskap hos skolledare och lärare och att driva kontinuerlig skolförbättring är mycket viktiga framgångsfaktorer för elevernas kunskapsresultat. Har skolledare förutsättningar att driva en sådan utvecklingsorienterad verksamhet? Vad är det egentligen som bedömningen av skolans kvalitet tar i beaktande? Skolförbättringsarbetet behöver vägledas av en robust förändringsteori som ser realistiskt, men alltjämt hoppfullt, på att stimulera elever till växt och djuplärande. Det handlar om att sätta rimliga och uppnåbara mål. Mål som proklamerar Världens bästa skola kan bli demoraliserande och demotiverande.

2 Den fjärde generationens utmaningar Strategi inte bara identifiera faktorer för framgång utan också förstå hur dessa faktorer kan kombineras i olika utbildningskluster. Utveckling av lärande skapa lärandemiljöer som är strukturerade och välorganiserade, i grunden individanpassade, inkluderande och sociala med inriktning mot avancerade förmågor. Intelligent implementering all kraft på utvecklingsarbetet, men med precision, och därefter studera effekterna, reflektera, samla krafterna och förfina insatserna, studera effekterna igen och så vidare. Det är feedback med korta cykler (per lektion eller flera lektioner) som hittills uppvisat bäst resultat när det gäller att föra in resultatdata i skolförbättringsarbetet på skol- och klassrumsnivå. Skolutveckling genom anknytning till forskning vad ger framgång? Det handlar om att 1. Vara informerad om forskning genom såväl egna kanaler som från myndigheter eller organisationer 2. Utveckla forskningsrelaterad kompetens genom professionsinriktade akademiska program eller forskarskolor 3. Medvetet använda forskningsresultat som grund för skolutveckling i det egna kvalitets- och utvecklingsarbetet 4. Utvecklar kärnprocesser och ny kunskap genom samspel och interaktion med forskare Framgångsrik skolförbättring med ledarskap Lärare som ledare för skolförbättring har blivit ett stort och viktigt utvecklingsområde i många länder. Forskning och utvärderingar från bland annat amerikanska National Board Certified Teachers (NBCT) visar att lärare själva besitter en nyckelroll för att utveckla skolan. Samtidigt finns också forskningsstöd som visar att detta är en till stor del underutnyttjad resurs. Lärares ledarskap innebär: 1. Att lärare är ledare även utanför klassrummet för att utveckla läroplanen, undervisningen och bedömningen på skolan 2. Att lärare leder lokala skolförbättringsarbeten genom mentorssatsningar, professionell utveckling och skolutvecklingsprojekt 3. Att lärares ledarskap bygger på god förtrogenhet med den organisatoriska kontext inom vilken de verkar för att leda på bästa sätt 4. Att utveckla strategier för att öka tiden för lärare att involvera sig i ledarskapsaktiviteter 5. Att fördela resurser för att utveckla lärares ledarskap 6. Att rikta resurser och tid till de klassrum där satsningarna på lärarledarskap bäst behövs Från att ha varit en relativt perifer fråga har lärares kompetensutveckling förflyttats till centrum av skolutvecklingen i den fjärde generationens tänkande. (Earl & Timperley, 2009)

3 Skolkommuner som vänder skolresultat Forskning visar att det finns starka samband som påverkar elevers resultat positivt finns inom kommunala lärande nätverk. Inom nätverken skapades stimulering av flödet av pedagogiska idéer relaterade till elevers lärande, att skapa många rika tillfällen för skolledare och lärare att samarbeta samt att dela information och kunskaper om skolor inom kommunen. Prestationsrelaterade mål satta av kommunen behöver backas upp av en rad understödjande insatser för att skolor ska kunna nå dessa mål annars riskerar de istället ge negativ utveckling. En framgångsrik kommunstrategi för utveckling borde vara att stödja professionell utveckling för skolledare i deras pedagogiska ledarskap. Att sätta mätbara mål kan i kombination med andra strategier fungera stimulerande för utveckling, vid rätt förutsättningar. Samarbete med universitet och skolor Flera olika typer av samarbeten verkar ge positiva effekter för elevers resultat men helt problemfritt måste det inte vara. När forskare förväntas stödja lärares undervisningspraktik och skolutveckling kommer en rad outtalade antaganden och förväntningar upp till ytan. En del av dessa faktorer tycks påverka och försvåra samarbetet mellan universitetet och skolan. Rektorers ledarskap Analys av var skolan befinner sig resultat- och undervisningsmässigt är mycket betydelsefull, men det behövs även en analys av dess nuvarande förbättrings- eller lärandekapacitet för att se vilka ledarskapsstrategier som kan gynna just den skolan (Värdebaserat ledarskap, Fokuserat ledarskap, Delat ledarskap) 1) Skolförbättring I vilken utsträckning fattar skolledningen beslut som a) stärker skolans fokus på elevernas studieprestationer, b) stärker lärare och elever, c) uppmuntrar engagemang och gemensamt ansvarstagande för elevernas lärande? 2) Styrning I vilken utsträckning anammar skolledningen riktlinjer som överensstämmer och stödjer yttre krav på måluppfyllelse och hela skolans resultat? 3) Ledning av resursanvändning och utveckling I vilken utsträckning a) fördelar skolledningen tillgängliga resurser så att de används för skolans syfte, b) använder skolledningen bedömningsresultat som grund för fördelning och användning av resurser? Ett starkt pedagogiskt ledarskap innehåller ett fokus på undervisning av hög kvalitet, ger återkoppling till läraren i sin undervisning och följer upp elevernas lärande och insatser för att öka måluppfyllelsen. Men tre fjärdedelar av rektorerna i TALIS 2013 uppger brist på tid för pedagogiska diskussioner, vilket är en signal om att skolutveckling riskerar att hamna på undantag. Svenska skolledare lägger betydligt mindre tid på uppgifter som följer upp genomförandet av skolans mål i undervisningen och följer upp elevernas framsteg i förhållande till mål. Svenska rektorer placerar sig lägre än genomsnittet när det gäller att skapa en gemensam syn på undervisning och lärande hos personalen på skolan, med en ömsesidig respekt för kollegors idéer och tankar och en anda där man

4 delar med sig av framgångar och misslyckanden kring förbättringen av undervisningen (TALIS 2013). Den största delen av svenska rektorers tid går åt till administrativa uppgifter vilket tillsammans med Nederländerna är högst andel av alla 34 TALIS-deltagande länder. Kollegialt lärande En grupp människor som gemensamt delar och kritiskt undersöker sin egen praktik på ett kontinuerligt, reflekterande, samarbetande, inkluderande, lärandeorienterat och utvecklingsinriktat sätt. Individers inställning till förändring, gruppdynamik, skolans kontext lokalsamhället, skolans storlek, åldersnivå som lärarna undervisar på, skolans geografiska placering, elevsammansättning, skolans historia, externa influenser, samhälleliga attityder, politiska beslut, tillgänglig infrastruktur för kollegialt lärande, skolledare lågt orienterade mot skolutveckling är alla faktorer som kan ge möjligheter eller hinder för kollegialt lärande enligt forskningen. De internationella kunskapsmätningarna indikerar att svenska lärare i mindre utsträckning än i många andra länder samarbetar med kollegor kring utvecklingen av undervisningen. När var tredje lärare rapporterar att de inte får feedback på sitt arbete av skolledare eller kollegor är det en tydlig indikation på att kollegialt förbättringsarbete och distribuerat ledarskap är satt på undantag (TALIS genomsnitt 12 %) (TALIS The Teaching and Learning International Survey)

5 Elevers skolresultat och avhopp - Samband Bost & Riccomini (2006) sammanfattar tio viktiga principer för undervisning, när det gäller utmaningen att få elever som befinner sig i svårigheter att slutföra sin utbildning; 1) Etablera system för att rutinmässigt kontrollera risker för skolavhopp. Det handlar om att skapa lokala team för att analysera indikatorer och föreslå åtgärder på lokal nivå 2) Ingrip tidigt. I gymnasiet är det i regel för sent att börja preventionsprogram, särskilt för ungdomar i större städer. Investera istället i förbättringar i förskola och tidiga skolår genom fokus på grundläggande färdigheter, som läsning och matematik. 3) Öka familjens engagemang och delaktighet i skolan. Föräldrar är centrala och har stor inverkan på eleverna. Föräldrars förväntningar på sina barn samvarierar starkt med fullföljande av grundskola och gymnasiestudier. 4) Skapa skolmiljöer som är inbjudande, trygga, säkra och stödjande. Sådana lärandemiljöer understödjer lärande och skolnärvaro. Ordna stödresurser på skolan som kan arbeta med att stärka social kompetens på skolan och förstärka positivt uppförandeklimat. 5) Hjälp elever att hantera problem som stör lärandet. Stöd elever som behöver särskilda sociala, hälsorelaterade eller andra personliga resurser för att möta akuta grundläggande behov och komma över hinder för sitt lärande. 6) Utgå från prövade och beprövade praktiker. Det finns idag god kunskap kring hur man kan arbeta med skolavhopp och faktorerna bakom samt strategier som stödjer kunskapsmässig framgång, minskar avvikande beteenden och ökar elevers engagemang. Individanpassa program så att de passar enskilda elever och deras lärande i och utanför skolan. 7) Lyssna på eleverna. De kan berätta mycket om strategier och praktiker som ökar deras motivation för att stanna kvar på skolan. 8) Erbjud både fördjupade kunskaper och nyttiga lärandeerfarenheter. Det är viktigt att eleverna får med sig både formella och informella färdigheter och kunskaper för framtiden och att de upptäcker sambanden mellan dem. 9) Hjälp eleverna att bygga positiva relationer på skolan. Stötta genom organisatoriska strukturer som ger tid oh möjligheter att knyta band med omtänksamma vuxna. 10) Fokusera på undervisning som är framgångsrik. Det handlar om att skapa och implementera förbättringsaktiviteter som hjälper dessa elever vidare i sitt lärande, i och utanför skolan.

6 Tio riktningsgivare för framgångsrik skolförbättring - Sundberg & Håkansson 1) En långsiktig, samlande vision För att utveckla skolan i rätt riktning behöver olika aktörers ansträngningar koncentreras och olika satsningar på olika nivåer dra åt samma håll 2) Ett tydligt pedagogiskt ledarskap Skolans mångahanda uppgifter behöver koncentreras kring en ständig kommunikation om läroplansmålen och måluppfyllelsen 3) Kartläggningar av skolans position Skolan behöver bygga upp ett kvalitativt och nyanserat underlag som sina starka respektive mer problematiska områden 4) Utveckling av undervisningen Ett ständigt pågående förbättringsarbete av undervisningen för att skapa gynnsamma lärandemiljöer för eleverna behöver byggas in i organisationen 5) Att främja och stödja excellent lärarskap Elevens lärande är i många avseenden en spegel av lärares lärande i det vardagliga arbetet. En lärande lärare som successivt utvecklar ökad kompetens skapar också lärande elever 6) En systematisk, intensiv och skolbaserad kompetensutveckling Skolans egna specifika förutsättningar och behov behöver vara utgångspunkten för kompetensuppbyggnad och utveckling. Insatserna behöver i nästa led understödjas av högre ledningsnivåer 7) Utveckling av lärande professionella gemenskaper Skolans professionella kapacitetsbyggande kan utvecklas långsiktigt och successivt genom olika former av kollegialt lärande 8) Struktur och samspel i förbättringsarbetet En undersökande skolkultur utvecklas inte ur intet utan behöver en tydlig ledningsstruktur baserad på tillit, lyssnande och stödjande 9) Lärande bedömning Förbättringsarbetet behöver kontinuerligt följas upp och nya reviderade framåtblickande utmaningar och mål kontinuerligt formuleras 10) Intelligent implementering I stället för att återuppfinna hjulet hela tiden behöver framgångsrika strategier också arbetas in i skolans ordinarie verksamheter och organisering och även byggas ut i mer omfattande skala i skolsystemet

7 Förbättringsarbete i praktiken Klargör skolans position Hur ser ledningsstrukturen ut på skolan? Vilken organisation finns för skolförbättringsarbete? Vilken slags skolkultur råder? Vilka utvecklingsprojekt har genomförts och vilka är pågående? Hur samverkar de olika utvecklingsprocesserna? Eller motverkar de möjligen varandra? Vad säger dokumentationen från det systematiska kvalitetsarbetet och kunskapsuppföljningarna? Vilka mönster kan vi se i olika resultatunderlag? Vad har vi för hypoteser till att de ser ut som de gör? I vilken riktning ska skolan utvecklas? En alternativ utgångspunkt är skolutveckling genom verksamhetsutveckling. I den fjärde generationens förbättringsarbete handlar det om att navigera mot skolan som en kontinuerligt lärande organisation där det professionella lärande samtalet ges utrymme; Analys Vilka indikationer finns på elevers lärande? Vilka aspekter läggs särskilt fokus på? Konstruktiv kritik Vilka problematiska aspekter på undervisningen bör särskilt uppmärksammas, dels utifrån observationer och analyser, dels från forskning och kunskaper om framgångsfaktorer för elevers lärande? Utmaning Konkreta utmaningar i syfte och strävan att flytta fram positionerna genom att sätta upp nya utmanande delmål i skolans och undervisningens förbättringsarbete. Vad blir till exempel de pedagogiska konsekvenserna av analys och konstruktiv kritik? Fokus på lärande En samarbetande kultur där man lär av varandra Gemensamma förbättringsinsatser utifrån en analys av rådande läge Tydlig handlingsinriktning, learning by doing Kontinuerligt lärande och riktningsjusteringar under förbättringsresan Återkommande resultatuppföljningar Följ upp skolutveckling och skolresultat I många fall riskerar resultatuppföljningar och det systematiska kvalitetsarbetet på skolor att bli ett pliktskyldigt rapporterande av siffror till överordnade instanser i stället för underlag för förbättringsarbetets kartläggningar, genomföranden eller uppföljningar. Kontinuerlig skolförbättring förutsätter alltså goda dataunderlag för överblick av nuvarande läge (styrkor och svagheter), strategier på kort, medellång och lång sikt samt för att bedöma om förbättringsarbetet verkligen lett till en ökad måluppfyllelse för eleverna. Det handlar om en kapacitetsbyggande resurs som byggs in i skolorganisationen för att bidra med rika (kvantitativa och kvalitativa) underlag, till exempel genom kombinationer av olika metoder.

8 De kommande årens skolutveckling vägen framåt Skolutveckla på bred front och på alla nivåer, Lär av gjorda satsningar och utveckla dem vidare uthålligt, forskningsförankra skolutvecklingen, få till stånd en lärande organisation som kontinuerligt vardagsarbete ex. genom kollegialt lärande, koordinera och samspela mer mellan skolans olika nivåer, arbeta gemensamt i förtroende och med tillit mot delade mål. Kontinuerlig skolförbättring kräver att man använder metodologi i utvecklingsarbetet. Det räcker inte med goda försök på känn. Några viktiga metoder och verktyg är: Learning studies, undervisningsronder, aktionsforskning, kollegaskuggning och olika typer av före- och efter-tester. Det professionella lärande samtalet bör vara en viktig komponent i alla dessa verktyg och metoder. Ett utvecklingsorienterat ledarskap läser av organisationens förutsättningar och behov, sätter en utmanande men realistisk agenda för förbättringsarbetet, tar hjälp av forskning och kunskap för att öka elevernas måluppfyllelse och följer upp framstegen under vägen. Skolledare och lärare ges och tar sig möjligheter att arbeta med utvecklingsfrågor dagligen. Att skapa en integrerad infrastruktur för detta på skolan är en nödvändighet. Sammanfattningsvis; 1. Klargör och kartlägg skolans position vilka är skolans styrkor och problem mer specifikt? Kommunicera och diskutera med berörda aktörer för att utveckla en gemensam kartbild. Utan gemensam karta blir det svårt att röra sig i en gemensam riktning. 2. Utveckla en metodologi och en repertoar av forskningsbaserade utvecklingsstrategier. Skolförbättring handlar inte om att finna den ultimata metoden, utan om att skaffa kunskap om vilka strategier som fungerar för vem och under vilka villkor. En sådan metodologi kan sedan användas för att bygga ut förbättringsarbetet i mer omfattande skala. 3. Utveckla en hållbar förändringsteori om vad som ligger bakom skolans resultat och vilka de viktigaste förändringsmekanismerna är för att påverka och förbättra skolans måluppfyllelse. Det går inte att förändra vad som inte förstås, och en hållbar förändring kräver hållbara förklaringar. 4. Utveckla en sund och utbyggd systematik av skoldata. För att kunna avgöra om skolförbättringsarbetet rör sig i rätt riktning behöver mätinstrumenten utvecklas som kan avgöra om förändringarna också är förbättringar av måluppfyllelsen i vidare bemärkelse. Det handlar också om att uppmärksamma oavsedda effekter av genomförda reformer och förändringar. 5. Bygg in kontinuerlig skolförbättring i skolans vardagsarbete. Arbetet behöver bli en del av systematiska undersökningar i vardagen, inte något vid sidan av under speciella projektperioder. Det professionella lärande samtalet med undervisningsronder är ett sätt bland flera att skapa sådana utvecklingsstrukturer i skolans vardag. Problemet är inte misslyckade försök, utan att vi inte lär av dem! 6. Bygg ut framgångsrik skolförbättring i vidare skala. I stället för en mängd olika lokala försök med oklara utfall handlar skolförbättring om att lära av varandra och de resultat som kommer ur förbättringsarbetet, för att successivt och gemensamt flytta fram positionerna.