Vad är icke kognitiva förmågor

Transkript

1 Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (5) Vad är icke kognitiva förmågor Hämtad från Sköndals skolor och fil dr Ann S Pihlgren Uppdaterad: Det här utvecklingsmaterialet är framtaget av fritidshemspedagoger i Sköndals skolor i samarbete med pedagogikforskare Ann S Pihlgren. Materialet har arbetats fram utifrån praktiska erfarenheter, genom observationer i verksamheten och formativa samtal med elever och diskussioner där aktuell forskning granskats. Materialet är avsett att användas inför och i utvecklingssamtal. Materialet har korrelerats med Skolverkets forskningssammanställning om icke-kognitiva förmågor ( Skolverket, 2013) Notis Mer finns att läsa om exemplet i fördjupningsrummet under rubriken: Elevens övriga förmågor i utvecklingssamtal Fil dr Ann S Pihlgren med personal vid Sköndals skolors fritidshem Samordnarna mot fritidshem friplan@stockholm.se

2 Grundskoleavdelningen Sida 2 (5) Icke-kognitiva förmågor Utvecklas tidigt i livet men är inte ärftliga enbart.. Forskningen visar istället att förmågor som intelligens och kreativitet är resultat av kombinationer av biologiska förutsättningar men kan förvinnas och utvecklas genom tex utbildning. (Gardner 1999, Csikszentmihaly 1996) Förmågor är en del av personligheten men den är inte fix utan utvecklas och förändras med kontexten (omgivningen) (Pihlgren, 2013) Förmågor är relaterade till kunskap och kompetens men förmågan utmärks av att eleven kan överföra kunskap och kompetens till andra och nya sammanhang och miljöer(pihlgren 2013) Förmågor utvecklas i dialog. Vi samspelar först och integrerar sedan.( Vygotsky) Dialogen mellan elev och pedagog blir avgörande för att eleven ska utvecklas såsom avses i läroplanen och för att eleven ska utveckla nya praktiker och vanor( Pihlgren, 2013) Vad är icke-kognitiva förmågor? Komplicerat Saknas metoder för att mäta Saknas forskning på flera områden Lätt att hamna i karaktärsomdömen eller tillskriva eleven egenskaper Överlappar delvis de kognitiva förmågorna Skolverket (2013) varnar för alltför statiska, standardiserade mått

3 Grundskoleavdelningen Sida 3 (5) Formativ bedömning Framåtsyftande Om bedömningssituationen blir formativ kommer att bero på hur pedagogen väljer att förhålla sig. Utvecklingssamtalet är ett viktigt formativt tillfälle där eleven med hjälp av feed-back och dialog får en bild av sin egen utveckling och hur det fortsatta lärande ska ske ( Pihlgren,20111) Vad kan jag nu? Vad är målet? Vad är nästa steg mot målet? Formativ bedömning är ett effektivt sätt för att eleven ska lära sig bättre och snabbare ( Hattie & Timperley 2007, Have, Dixon & Watson 2008) Forskningsresultat visar att feed-back på en personlig nivå tex beröm har inte positiva effekter på lärandet. återkoppling på elevens arbetsprocess och på hur lärandet har skett visar sig vara mest effektivt. Eleven lär sig när de får hjälp att se hur de kan lyckas bättre med arbetsprocessen eller vad som saknas för att nå målet

4 Grundskoleavdelningen Sida 4 (5) I det här materialet har fyra kriterier definierats. Utifrån forskning om respektive kriterier har en matris med kännetecken sammanställts för att underlätta för pedagogen att genomföra och analysera observationer samt en elevguide för att hjälpa pedagogen att ställa öppna och utvecklande frågor i dialogen mellan elev och pedagog.. Relationell förmåga (Wrethander) Elevers relationsarbete innehåller inneslutningar och uteslutningar, konflikter uppstår Kreativ förmåga (Csikszentmihaly, Lindström) vara uthållig, använder sig av förebilder, kan Undersökning genom att experimentera, identifiera frågor, pröva nya lösningar, ta risker och självvärdera sitt arbete och kan arbeta självständigt Demokratisk förmåga (Pihlgren, Orellana) Dialogiska förmågor som lyssna, säga sin åsikt, stå för sin åsikt osv Förmåga till lärande Självdisciplin, förmåga till självvärdering, komma förberedd, kunna arbeta uthålligt och avsluta

5 Grundskoleavdelningen Sida 5 (5)