Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1

2 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen. De har ersatt den tidigare barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skollagen, 6 kap. har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Definition av begrepp Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna: kön, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Direkt och indirekt diskriminering Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas genom att behandlas sämre än andra barn om missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det kallas för indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är när det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Ex: fysiska (slag, knuffar) verbala ( hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier) Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både barn och personal kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Planens upprättande Planen är upprättad i maj 2013 och gäller för verksamhetsåret 2013/2014. Genom barnintervjuer och samtal med barnen om deras trivsel har barnen varit delaktiga i upprättandet av planen. Föräldrarna är delaktiga genom föräldraenkäter och inskolnings/utvecklingssamtal.

3 Ansvarsfördelning Rektor har det övergripande ansvaret för att planen upprättas, att den blir känd och följs upp. Det är sedan ett delat ansvar för all personal, barn och föräldrar att denna plan följs. Det är all personals ansvar att följa verksamhetens likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar. se till att åtgärder vidtas omgående om trakasserier eller annan kränkande behandling misstänks eller upptäcks. Kommunikation / information Gällande plan finns tillgänglig för alla. Personalen känner till det övergripande innehållet. Personalen på förskolan ansvarar för att delge vikarier, nyanställd personal och studerande planens innehåll. Planen finns tillgänglig i förskolans vikariepärm. Vårdnadshavarna informeras på inskolningssamtalet. Planen finns tillgänglig för alla föräldrar på varje förskolas anslagstavla samt på förskolans hemsida. Vision Vår förskola ska vara trygg för alla; barn, personal och föräldrar och fri från trakasserier och annan kränkande behandling. Uppföljning och utvärdering Mål och Åtgärder Vårt mål är att barnen ska lära sig att se och tyda varandras kroppspråk, bland annat för att de ska kommunicera bättre och visa varandra respekt. Åtgärder Vi pedagoger ska: Använda oss av drama och forumspel. Läsa och arbeta med olika sorters litteratur tillsammans med barnen. Genom våra dagliga möten föra samtal med barnen om hur man exempelvis känner sig när man är glad, ledsen, arg osv. och hur man ser ut, genom att använda oss av glada, ledsna och arga gubbar för att ge dem begreppen och TAKK. Vi ska gå på en TAKK fortbildning i höst. Resultat Genom att vi pedagoger är förebilder och är tydliga både i vårt kroppsspråk och med våra ansiktsuttryck ser vi att barnen också tydligt visar vad de känner och tycker och till vis mån kan sätta ord på det. I vår

4 litteraturläsning med barnen kan vi även se att barnen lättare kan känna igen en figurs sinnesstämning och berätta om den och även förklara varför figuren är glad/ledsen. Vi ser att barnen ofta uppmärksammar sina kompisars kroppsspråk och uttryck när de exempelvisär ledsna, glada eller arga. Vi märker att de större barnen gärna tar hand om de yngre och månar om dem. Genom de glada och ledsna gubbarna som vi ofta har framme kan vi se hur det har påverkat barnens sätt att vara mot varandra. Analys Det är mer i de vardagliga situationerna än i den planerade verksamheten som vi på ett naturligt sätt arbetar med målet. Vi anser att det är viktigt att relatera tillbaka till känslor och händelser för att det på ett konkret sätt blir lättare för barnen att minnas vad vi pratat om. Det har varit ett positivt mål att arbeta med pga. att många onödiga konflikter har försvunnit. Framförallt har det varit lätt att konkretisera vårt arbete för de yngre barnen. Genom vårt arbete med ansiktsuttryck och kroppspråk har resultatet hos barnen blivit att de tydligt kunnat tolka varandras känslor och sinnesstämning, de kan själva se på varandra, exempelvis när någon skrattar eller är ledsen. Det har lett till att även vi pedagoger har fått vara mer tydliga i vårt kroppspråk. Ny kartläggning görs i april. Utvärdering samt ny plan görs i maj Kartläggning och nulägesanalys Som kartläggningsmetoder har vi använt oss av observationer, dokumentationer, barnintervjuer, föräldraenkät samt regelbundna planerade samtal med personal, föräldrar och barn. Under vårterminen har vi ibland märkt en viss tendens att strukturförhållandet kan falla lite då vi haft vikarie. Barnen har då benägenhet att testa gränser, även med ordinarie personal. Vi tänker att detta är ett naturligt inslag då förhållanden i barnens rutin och vardag ändras men känner ändå att detta är något vi behöver arbeta med. Under intervjuerna med barnen har det framkomit att inget barn känner sig rädd här på förskolan, men ibland kan vissa barn bestämma mer än andra. En del barn tycker också att andra barn leker lite för vilda lekar och menar att de då tar ett bestämt avstånd från dessa lekar. Mål och åtgärder Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Målet som sådant behandlas också i vår arbetsplan och pedagogiska planering och utvärderas under varje APT tillfälle. Åtgärder Under hösten kommer vi att dela barnen i tvärgrupper under fler tillfällen.

5 Under våra stormöten i höst kommer vi att ta upp frågan om vilda lekar alla barnen kommer att få komma till tals, och tillsammans fortsätter vi utforma vår samsyn. Vi tänker att genom vårt fortsatta medvetna arbetsätt, där vi lyfter vart och ett av barnen, samtalen om olikheter och dess styrkor samt vårt arbete med kroppsspråk och TAKK så utvecklar barnen ett naturligt förhållningssätt till varandra och genom dessa åtgärder ökar respekten för varandra och man lyssnar mer på varandra, alla blir delaktiga. Genom att utforma våra lekstationer på vår förskola i samspel med barnen och tillsammans med barnen bestämma vilka regler och samsyn som gäller samt introducera dessa ingjuter vi en djupare ansvarskänsla och i förlängningen omsorg om vår närmiljö. Förebyggande arbete Vid varje utvecklingssamtal förs en dialog med föräldrarna kring hur de upplever förskolans likabehandlingsarbete. Likabehandlingsarbetet ska vara en stående punkt på AP-träffarna. Diskussionerna dokumenteras. Likabehandlingsarbetet förankras i barngruppen med hjälp av konkret värdegrundsmaterial som t.ex. Tilda med is och sol, Snick och Snack- Vännerna i Kungaskogen bygger en koja. Rutiner för akuta åtgärder. All personal som får kännedom om en händelse som uppfattas kränkande är skyldig att omgående stoppa kränkningen och påtala att den inte accepteras. Vi informerar varandra om vad som hänt och hur man har agerat. Vi informerar berörda föräldrar vid incidenter. Vid upprepade tillfällen ska rektor vidtalas, som i sin tur vidtar lämpliga åtgärder. Pedagoger har skyldighet att agera om någon i personalgruppen kränker ett barn. Rutiner för att upptäcka, utreda samt åtgärda trakasserier och annan kränkande behandling Pedagogerna är närvarande och observerar i barnens lek och aktiviteter. Pedagogerna tar upp likabehandlingsarbetet som en punkt vid utvecklingssamtal med föräldrarna. Förskolans åtgärder skall dokumenteras. Barnintervjuer och samtal genomförs regelbundet. Verksamheten ska kontinuerligt granskas och utvärderas av pedagogerna.

6