FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12
|
|
- Linda Åberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12 Innehåll: Inledning.. 2 Förutsättningar Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse. 4 Beslutade mål och åtgärder. 7 Slutord. 9 Bilaga 1: Bedömning av förskolansmåluppfyllelse Bilaga 2: Resultat -senastekommungemensamma föräldraenkäten Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolan Smöret Dokumentnamn Kvalitetssammanställning Dokumentansvarig Kerstin Renströmförskolechef Dokumentinformation Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete Fastställd/Upprättad Reviderad -- Version -- Giltighetstid --
2 2 Inledning Förskolan Smöret är belägen i stadsdelen Östra Ersboda och består av fem avdelningar. Fyra avdelningar öppnades i januari 1983 och den femte tillkom 1994, då en en-avdelningsförskola flyttades hit och länkades samman med huvudbyggnaden. Verksamheten är organiserad i två grupper med äldre och tre grupper med yngre barn. En småbarnsavdelning Idet är öppnings- och stängningsavdelning. Barn som går till förskoleklass kommande höst, träffas en gång per veckan i Guldfåglarna. Där får de uppleva och delta i aktiviteter med flera jämnåriga kamrater. En pedagog från varje arbetslag har tillsammans med förskolechef ingått i förskolans ledningsgrupp som träffats en gång i veckan. Under läsåret har barnantalet varierat från 71 barn i augusti till 82 barn from februari. Den 3:e oktober fanns 71 barn placerade på förskolan. Av dem var 51 barn 1-3 år och 20 barn 4-5 år. Presentationen nedan visar barnens födelseår och antal barn barn barn Könsfördelningen bland barnen har varit något ojämn med ca 40 % flickor och 60 % pojkar. De flesta av barnen har bott inom Östra Ersboda, endast några är boende i Marie- området. Under året har 30 barn börjat och 24 slutat vid förskolan. Av dem som slutat, börjar9barn förskoleklass hösten Pedagoger som arbetat på samma avdelning har bildat ett arbetslag. De har ansvarat för verksamheten på den egna avdelningen samt för en del gemensamma aktiviteter. Det sistnämnda har främst gällt de äldre barnen, men vid vissa tillfällen har aktiviteterna omfattat alla barn. Arbetslagen har hjälpts åt med öppningar och stängningar på avdelningen Idet. Öppethållandet har varit och vid behov Förskolechef och pedagoger har skrivit detta dokument, som beskriver en del avförskolan Smörets verksamhet under läsåret. Innehållet bygger på pedagogernas skattning av verksamheten med hjälp av BRUK, dokumentationer, reflektioner, barnenkäter, föräldraenkäter och synpunkter från föräldrar. Svarsfrekvensen för den kommungemensamma föräldraenkäten har varit låg för de tre år som redovisas i detta dokument. I fjol svarade 34 föräldrar av 81, vilket motsvarar 42 %. Resultatet har därför varit svårt att bedöma. I april i år gjordes en egen föräldraenkät på förskolan, med ett urval frågor från fjolårets enkät. Svarsfrekvensen blev 73 % (60 svar av 82). Resultatet gav genomgående en mycket positivt bild av verksamheten och pedagogernas arbete.
3 3 Förutsättningar Inom stadsdelen Östra Ersboda finns många olika kulturer representerade. I fördelningen av viktat tillägg är Smöret en av Umeås förskolor med högt sociokulturellt index, och som därför fått ta del av denna extraresurs. Gården som omger förskolan är stor, har inslag av naturtomt och gränsar till ett mindre skogsparti. På gården finns förutom sandlådor, gungor och annan lekutrustning även planteringar med träd, buskar och andra växter. I närområdet finns stora grönområden, ett mindre centrum med affär och Folkets Hus som bland annat inrymmer kafé och bibliotek. Förskolan Smöret har en stabil kärna tillsvidareanställd personal, samt ett fåtal vikarier som anställts enstaka dagar. Med utökad grundbemanninghar vikariebehovet kunnat begränsas, då arbetslagen klarat viss frånvaro själva och genom samarbete mellan avdelningarna. Det har ibland varit någon pedagog som gått över till den avdelning som behövt hjälp eller att barn hälsat på en annan avdelning. Oftast har det varit deras gamla avdelning eller den de ska flytta över till senare. Under våren har en husvikarie varit anställd, som i stort täckt behovet av timvikarier. I förskolan är kontakten med föräldrar viktig. Förutom vardagliga samtal erbjuds föräldrasamtal en gång per år eller oftare vid behov. Ibland förs dessa samtal med hjälp av tolk.av de barn som varit placerade har ca 1/3 invandrarbakgrund. Detta ger goda förutsättningar för våra barn att möta olika kulturer, att se likheter och olikheter. Ibland finns språksvårigheter och kulturella skillnader i mötet med föräldrar, vilket ställer extra stora krav på pedagogernas kompetens och tid. Samarbete med habilitering, socialtjänst och elevhälsan har förekommit. Några barn har fått modersmålsträning, dock inte alla vars föräldrar önskat detta. Personalbemanningen i årsarbetare består av10,6 förskollärare och 7,0barnskötare fördelat på 18 personer.from årsskiftet tog måltidsservice över köket med 1,0 kock. Bemanningenminskades vid övertagandet med 25 % ekonomibiträde. Förutom de som nu arbetarpå förskolan, finns ytterligare tre personer anställda enär föräldraledig, en studieledig och en långtidssjukskriven. Förskolan delar förskolechef med förskolan Pilbacken. En förskollärare på Smöret 15 % och en på Pilbacken 5 % arbetar som administrativt stöd för förskolechef. Kompetensutvecklingen har inriktats på att ge alla medarbetare en gemensam bas för utveckling av verksamheten, som detta läsår varit inriktat på språk, matematik och uppföljning/utvärdering. Enskilda personer har dessutom fått riktad kompetensutveckling utifrån sina individuella behov. Några pedagoger har deltagit i nätverket Luren. Under våren har 10 av pedagogerna påbörjat PIM utbildning, varav en har slutfört utbildningen.
4 4 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Styrkor och svagheter/utvecklingsområden (obligatorisk) Vår utgångspunkt generellt sett är, att förskolas verksamhet minst bör erbjuda en kvalitet och måluppfyllelse som ligger i nivå med övriga förskolor i Umeå kommun. Vi definierar styrkor som områden där bedömningen av måluppfyllelsen sätts högt. Att barn, föräldrar, pedagoger trivs med varandra och att föräldrarna är trygga med att lämna sina barn på förskolan, är viktigt eftersom det är en av grundstenarna för lärande och utveckling. Vi definierar svagheter/utvecklingsområden som områden där förskolan kan förbättras och utvecklas, eftersom det är viktigt att lyfta fram och erbjuda god kvalité inom alla delar av förskolans uppdrag. Barnens arbetsmiljö Vårt mål har varit att barnen ska känna sig trygga och vill komma till förskolan. Miljön på förskolan ska vara lättåtkomlig, inspirerade och tillåtande, där barnen kan utvecklas som individer och kamrater. Utifrån barngruppens utveckling och behov har vi förändrat lekmiljöerna kontinuerligt.barnen har självakunnat välja aktiviteter och material som funnits lättillgängligt. Under året hardet skett en stor utveckling hos barnen, när det gäller att göra egna val och slutföra aktiviteter. Genom barnenkät, utvecklingssamtal med föräldrar och föräldraenkät har det visat sig att alla barnen har trivts bra på förskolan. I årets föräldraenkät framkom att föräldrar är nöjda med både bemötande och trivsel på förskolan. Pedagogernas arbete med stöd från elevhälsa och habilitering, har gjort attbarn med särskilda behov har nått goda resultat. Målet att utveckla utemiljön vintertid med isbana och inköp av skridskor, var mycket uppskattat av barn och föräldrar. Föräldrarådet tog på sig att skotta banan på söndagar. De upptrampade och skottade gångarna i snön blev inte matematiska former men uppskattades ändå.reflexbanan blev inte av eftersom ingentog ansvar för genomförandet.de planerade gemensamma lekarna har fungerat bra under hela hösten, men upphörde efter februari. Isfestivalen var trevlig med föräldrafika och istavlor. Isskulpturerna blev inte som planerat på grund av att det var så väldigt kallt. Ventilation och ljudmiljö på avdelningen Klippan upplevs mindre bra och behöver därför åtgärdas. Fastighetsägaren har informerats och påbörjat mätningar.
5 5 Barnens lärande De mål som ställts i läroplanen när det gäller språk, matematik, skapande, lek och rörelse har till stor del uppnåtts. Alla avdelningar har arbetat med ett gemensamt tema sagan om Guldlock och de tre björnarna, där dessa områden har ingått. Material för arbete med matematik har köpts in och ett Mattetek har färdigställts. Sång, musik, rörelselekar, rim och ramsor har förekommit kontinuerligt.i det dagliga arbetet med barnen stimuleras språket genom att de får beskriva och berätta. Att läsa böcker varje dag har bidragit till samtal och reflektion kring texterna. Barnen har tränat sig att använda språket vid konfliktlösning. Alla avdelningar har arbetat med tecken som stöd TSS. Några barn har haft hemspråksundervisning under året. En tydlig utveckling i barnens språk kan ses, genom systematiska dokumentationer. Tack vare att förskolan får viktade pengar kan antalet barn i grupperna hållas nere och med högre personaltäthet.detta gör att barnens med behov av stöd bättre kan tillgodoses. Enligt årets föräldraenkät har föräldrarna varit nöjda med utvecklingssamtalen och att vi har stimulerat barnens nyfikenhet och lust till lärande. Alltför många föräldrar svarade vet inte på frågan om möjlighet att utveckla matematiska begrepp, bygga och konstruerasamt utveckla motoriken. Arbetetpå dessa områden har kanske inte tydliggjortsför föräldrarna lika mycket, som arbetet med språk och förmåga att kommunisera. Informationen till föräldrarna behöver därför förbättras. Barnens personliga och sociala utveckling Genom att erbjuda barnen en varierande och föränderlig miljö med bra material, aktiviteter, stimulans och utmaningar har barnsens självförtroende, nyfikenhet och lust att lära utvecklats. Pedagogerna har varit lyhörda inför barnens tankar och funderingar och fördjupat sig i olika ämnen genom att låna böcker eller söka information viaintranätet. Stor vikt har lagts vid att lära barnen samarbete genom att bygga och konstruera, spela spel och leka. Samarbetet mellan barnen har utvecklats mycket under året, dåbarnen utvecklat sin förmåga att samspela och kommunisera. Två avdelningar har arbetat med barnen i ett gemensamt tekniskt projekt, där intresset för bilder och utforskande av enkel teknik utvecklats med hjälp av digitalkamera. Årets föräldraenkät visar att 77 % av föräldrarna tycker att förskolan lyckats bra med att stimulera barnens nyfikenhet och lust att lära, några föräldrar 22 % svarade att de inte vet.
6 6 Lärande för hållbar utveckling Förkolan fick utmärkelsen Förskola för hållbar utveckling De områden för utvecklingsarbetet som valts är: Hälsa och livsstil Alla människors lika värde Vår utemiljö Förskolans arbete med hälsa och livsstil, innebär att barnen erbjuds en sund livsstil med inriktning på goda matvanor och lek och rörelse. På förskolan serveras bra mat, bra mellanmål med mycket frukt och grönsaker. Det har hänt att föräldrar velat bjuda på kakor och glass vid högtider, vilketgjort att vi fått förklara förskolans inriktning och avböjt deras generositet. Detta kan dock vara svårt när inget gemensamt språk finns och det kan då bli missförstånd. På förskolan finns rikligatillfällen förbarnen att röra sig både ute och inne. Barnen tycker om att komma till förskolan och har goda relationer till kamrater och pedagoger. Detta visas genom att barnen är glada och frågar efter varandra, när de kommer till förskolan och föräldrarna har uttryckt detta i föräldraenkäten. Värdegrundsarbetet är ett ständigt pågående arbete. Likabehandlingsplanen tillika planen mot kränkande behandling reviderades under hösten, då även barnenkäten reviderades. Föräldrarna har tagit del av innehållet vid inskolning och föräldraråd. Arbetet med mångfald har varit begränsat i form av planerade aktiviteter, men är levande i vardagen på förskolan, där varje barn varit en tillgång för gruppen. Några pedagoger har deltagit i konferensen Flerspråkighet i fokus, vilken gett goda lärdomar och reflektioner. Genom föräldraenkäter, barnenkät och samtal med föräldrar framkommer att barnen har roligt och trivs tillsammans. Förskola och hem Under höstenterminen 2012 gjordes en omstart av föräldrarådet, som varit vilande ett år då alltför få föräldrar kommit. Föräldrarådet har haft tre möten där tre representanter från förskolan deltagit samt minst en förälder/anhörig från varje avdelning. Alla föräldrar erbjuds föräldrasamtal en gång per år eller vid behov. Fler föräldrar var nöjda/ganska nöjda med utvecklingssamtalen i år 87 % jämfört med 65 % 2011.Vid båda tillfällena fanns många föräldrar som svarat vet inte 12 % 2012respektive 24 % Detta kan bero på att barnen nyligen börjat på förskolan och att utvecklingssamtal inte hunnit genomföras, eller den låga svarsfrekvensen 2011 som var 42%.
7 7 Beslutade mål och förbättringsåtgärder Långsiktiga mål Fortsatt arbete med Hållbar utveckling. Utmärkelse ny ansökan ht Hälsa och livsstil Alla människors lika värde Vår utemiljö Öka barnens inflytande i sin egen lärprocess genom att: - utveckla ett processinriktat arbetssätt. - utveckla metoder för dokumentation i vardagen. - avsätta tid för analys och reflektion. Öka samarbetet mellan pedagoger och avdelningar genom att: - se möjligheter - söka kunskap / lära av varandra - se förskolan som en enhet hjälpas åt till framgång Förbättra föräldrasamverkan genom att: - utveckla informationen - utveckla mötesforum Utveckla arbetet med IKT Kortsiktiga mål Utveckla utomhusmiljön genom att göra reflexbana, genomföra isfestivalenoch planera fler gemensamma aktiviteter med barnen. Öka barnens inflytande, genom att diskutera och använda dokumentationer som underlag för hur arbetslaget ska gå vidare i arbetet med barnens lärande. Inköpen till avdelningarna samordnas och diskuteras mera, för ökadprogression i utmaningarna för barnen. Arbetet med matematik behöver planeras och synliggöras tydligare utifrån läroplanen. Informationen till föräldrarna ska förbättras genom månadsbrev och att datum för föräldrafika samordnas. Ledningsgruppen utformar en mall för uppföljning och representanterna ansvarar för genomförandet på sin avdelning. Alla pedagoger ska vara klara med PIM och fått ut komptiden innan sommaren 2013.
8 8 Likabehandlingsplanen tillika plan mot kränkande behandling revideras under hösten med stöd av skolverkets planforskola. Arbetet med flerspråkighet och mångfald behöver utvecklas.
9 9 Slutord Den reviderade läroplanen har inneburit, att förskolans inre organisation förändrats. En ledningsgrupp med en representant från varje arbetslag har tillsatts. Dess uppdrag behöver utvecklas ytterligare, för att säkra och utveckla kvalitén i verksamheten. Barns språk är sedan många år tillbaka ett prioriterat område i arbetet på förskolan, då arbetsmaterial och verktyg för kartläggning samlats. Arbetet framöver blir därför att förfina det arbete som redan görs och att fördjupa kunskaperna om arbetet med flerspråkiga barn. Även arbetet med matematik kan utvecklas. Arbetet med uppföljning och utvärdering behöver förenklas och göras till en rutin, som känns konstruktiv och inte alltför tidskrävande av pedagoger. Dokumentation och uppföljning måste alltmer bli en del av vardagsarbetet. I år har vi gjort en egen föräldraenkät på förskolan, med några utvalda frågor från förra årets enkät. Svarsfrekvensen blev i år 73%, jämfört med 42% i fjol. Genomgående var resultatet bättre än tidigare år på de frågor som fanns med. Förskolans uppdrag är omfattande, men det viktigaste är tryggheten för våra barn. I samtal med föräldrar, har de sagt sig vara nöjda med vår verksamhet, att de tycker pedagogerna är kompetenta och att barnen har roligt på förskolan. De resurser som förskolan fått genom nuvarande viktning, har möjliggjort en högre grundbemanning med färre barn i grupperna. Detta har varit positivt för både barn och pedagoger. Under våren har en husvikarie varit anställd, något som upplevts så positivt av pedagoger att en anställning planeras även till hösten. Rörligheten bland boende i området, har inneburit många in- och utskolningar men har minskat jämfört med tidigare år. Förskolan renoverades senast 1994 och behöver renoveras och anpassas till dagens verksamhet och nuvarande behov. Arbetsplatser för pedagoger är planerat och beställt. Umeå 15 september 2012 Kerstin Renström förskolechef
10 Bilaga 1 10
11 11
12 12 Bilaga 2 Resultat från den kommungemensamma föräldraekäten Svarsfrekvens för förskolan Smöret: % % % Sammanfattning Umeå Tabell 1: Barnens arbetsmiljö (%) Fysisk miljö Trygghet och trivsel Inflytande och delaktighet Lugn och ro Beröm/uppmuntran Medelvärde Umeå Tabell 2: Barnens lärande (%) Pedagogisk verksamhet Utvecklingssamtal Individuellt stöd Medelvärde Tabell 3: Barnens personliga Umeå och sociala utveckling (%) Stöd i att utveckla gott självförtroende Stimulera nyfikenhet och lust att lära Träna ditt barn att samarbeta Medelvärde
13 13
14 14 Fördjupningstabeller Umeå Tabell 4: Fysisk miljö (%) Stimulerande utemiljö Stimulerande innemiljö Medelvärde Umeå Tabell 5: Trygghet och trivsel (%) Trygg i förskolan Trivs i förskolan Bemötande vid hämtning/lämning Respekterad för den hon/han är Medelvärde Umeå Tabell 6: Inflytande och delaktighet(%) Former för föräldrainflytande Ta tillvara synpunkter på verksamheten Uppmuntra barnen till inflyt./delaktighet Medelvärde Umeå Tabell 7: Stimulans och variation (%) Stimulera, ge möjlighet att utveckla.. Motorik Skapande verksamhet Bygga och konstruera/skapa Språk och kommunikation Matematisk begreppsbildning Medelvärden
Förskolan Mjölken. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14
1 Förskolan Mjölken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 4 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 7 Dokumenttyp Redovisning
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Förskolan Gungan. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/2013
1 Förskolan Gungan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/2013 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 3 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning
Förskolan Karusellen Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13
1 Förskolan Karusellen Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13 Innehåll: Inledning.2 Förutsättningar...3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse...4 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 7 Bilaga 1:
Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan
Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt
Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Kvalitetsredovisning
Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Datum 2010-10-06 Adress Förskolan Björkgården Gustavsgatan 5 815 38 Tierp Diarienummer 1(12) Kvalitetsredovisning Förskolan Björkgården i Tierps Kommun Verksamhetsåret
Förskolan Prosten Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13
1 Förskolan Prosten Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13 Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolan Prosten Dokumentnamn Kvalitetssammanställning Dokumentansvarig Charlotta Blomqvist Dokumentinformation
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra
Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14
1 Förskolan Kompassen Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 5 Beslutade mål och åtgärder 7 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning
Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola
Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan
Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14
20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys
VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA 2013-2014
VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA 2013-2014 Kunskapsutveckling Elever och studerande når de nationella kunskapsmålen (Barn- och utbildningsplan för Ystad kommun 2010-2014, BUN-plan). I förskolan arbetar
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens
Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016
Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion
Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014
Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter
L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna
1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6
ARBETSPLAN 2014/2015
ARBETSPLAN 2014/2015 FÖR NORRA FÖRSKOLORNA ROBERTSHOLM SOLEN & MÅNEN PERSFALLET INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 NORMER OCH VÄRDEN 2 UTVECKLING OCH LÄRANDE 3 BARNS INFLYTANDE 4 FÖRSKOLA OCH HEM 5 SAMVERKAN
Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och
Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Kvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Hogrän, Roma och Vänge förskolor, Roma förskoleområde Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens Vi har
Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15
Kvalitet och måluppfyllelse läset 2014/15 Sammanfattning Förskolan har under läset 2014-2015 fortsatt arbetet med att förbättra verksamheten. Vi är en god bit på väg men fortfarande återst en del. Tyvärr
Verksamhetsplan för förskolan
Verksamhetsplan för förskolan Mällby förskola 2016 Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé Förskolorna tillämpar
LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07
1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,
Kvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning för Bokebo förskola Ölycke ro. läsåret 2007 2008 O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet 2007-2008\Förskolan\Instruktion.doc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet
Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4-5 2.2 Utveckling och lärande sida
Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12
Arbetsplan för Sollidens förskola Läsåret -11/12 FÖRUTSÄTTNINGAR Framtid Vid starten av läsåret 2011/12 öppnas en ny förkola. Sollidens-, Solbergs- och Strandgatans förskolor slås samman i nya lokaler.
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008
Fastställd 080630 Betty Backsell,rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Frejagårdens förskola Bollebygds kommun 1 Verksamhetens förutsättningar 1.1 Om verksamhetsområdet Frejagården startades jan
Verksamhetsplan för Årikets förskola
Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Kvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Bedömningsunderlag förskola
1 (7) Version 2.1.2 Bedömningsunderlag förskola 1 Förskolornas arbete mot målen Utbildningen inom förskolan syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja
Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10
Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 150921 Alla är olika och lika bra Läsåret 2015/2016 Föräldrakooperativet Bysen 1 Beskrivning av förskolan Vi är ett
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året
Ringens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Ringens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Rånäs förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16
Verksamhetsplan för förskolan Verksamhetsplan2015/16 11- Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé Förskolorna
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012-2013 VINSBO FÖRSKOLA
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012-2013 VINSBO FÖRSKOLA REDOVISNING AV SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ VINSBO FÖRSKOLA Barnantal Födda - Födda - Födda - Födda - Födda - Födda - F/P 07 08 09 10 11 12 Mumintrollet
Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet
Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14 Laxå kommuns Förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2014-09-29, 93, dnr BUN 2014058 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av
Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna
År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Nybergs förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna User: ERLAR001,
Familjedaghemmen i Innertavle/Yttertavle. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15
Familjedaghemmen i Innertavle/Yttertavle Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15 Sammanfattning Som ansvarig förskolechef kan jag utifrån både verksamhetsbesök, föräldraenkät, föräldrasamtal och kvalitetsredovisningen
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida
Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Fridensborgs förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången
Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst
Förskolorna område Öst Lunden, Snövit, Skogsbacken, Katthult, Kotten, Junibacken 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat
Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår 2015 2016. Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist 2015 09 23. Senast ändrat 2015-08-11
Köpings kommun Arbetsplan förmolnet Läsår 2015 2016 Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist 2015 09 23 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009
Dokumentnamn Kvalitetredovisning Datum 2009-09-14 Adress Bo Sundberg Diarienummer 1(7) Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Förskolan Tallbacken Handläggare
Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016
Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna
1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.
2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen
Verksamhetsrapport 2016
Ekenhillsvägen Datum 1 (24) 2016-06-07 Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägens förskola Innehållsförteckning 2 (24) Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Enhetens egna nyckeltal... 5 Arbetet med lässatsningen
Kvalitetsredovisning
Förskolan Borgen Ringblomsvägen 11 194 68 Upplands Väsby Kvalitetsredovisning Förskolan Borgen Läsåret 2009/2010 1. Grundfakta om förskolan Förskolan Borgen öppnades 1988, och ligger placerad intill villaområdet
Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: 2015-10-27 13:09 1
År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Kvarnens förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Kvarnens
Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013
Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sandlyckans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från
Kvalitetsredovisning 2009 Ärlans förskola
Kvalitetsredovisning 2009 Ärlans förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Ewa Hedström Biträdande rektor Innehåll 1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 5 2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Körsbärets förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen
Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola
Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Idala förskola består detta året av 2 grupper, 1 småbarnsgrupp 1-3 år och 1 för 4-5 åringar. S2H Förskolor har profilering Matematik, Idrott och Natur. Vi arbetar
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 augusti september Furubackens förskola Sammanfattande analys av enhetens resultat för läsåret 2012/2013 Vårdnadshavarna visar i årets brukarenkät att de som helhet
Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015
18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET Läsåret 2007/2008 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Nya Slättängsgårdens förskola Bollebygds kommun 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Slättängsgårdens förskola har idag fyra avdelningar och
Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012
2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för XXX förskoleenhet FörskolanNyckelpigan 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost
Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3
KVALITETSREDOVISNING. Förskolan Rosen Läsåret 2013-2014
Utbildnings- och fritidsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Rosen Läsåret 2013-2014 2010-09-09 1 Förskoleavdelningen 1. Inledning Varje avdelning på förskolan har gjort uppföljningar mot förskolornas
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...
Kvalitetsplan. Malmöknopparnas förskola AB. Upprättad/reviderad: 2013-12-30 Ledningen för Malmöknopparnas förskola AB
Kvalitetsplan 2014 Malmöknopparnas förskola AB Upprättad/reviderad: 2013-12-30 Ledningen för Malmöknopparnas förskola AB Ingångsvärde Förskolan har från den 1 november 2013 fullt hus med tjugo barn. Vi
DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA
VerksamhetV Verksamhetsplan för 2009 DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA STENHAMRA FÖRSKOLA SÅNGA SÄBY FFM Uppdrag Enhetens förskolor erbjuder förskoleverksamhet till barn i åldrarna 1-5 år vars föräldrar förvärvsarbetar,
Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola
20120928 Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13 Tällbergs Förskola INNEHÅLLSFÖRTECKNING PRESENTATION AV VERKSAMHETEN...3 1.Organisation Enheter/Avdelningar...3 1.1.Barn i behov av särskilt stöd...4 1.2.Ekonomi...4
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2015 2016 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Hallaryds förskola 2014-2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan. 3 2. Årets utvecklingsområden. 4 3. Normer och värden 4 4. Utveckling och lärande.
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Kvalitetsrapport. Djurås och Bäsna förskolor 2013-1014
20140729 Kvalitetsrapport Djurås och Bäsna förskolor 2013-1014 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan..3 2. Beskrivning av årets verksamhet......3 3. Underlag och rutiner för framtagande av
Arbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Systematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen. Läsåret 2011 2012
Systematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen Läsåret 2011 2012 Arbetslaget som omfattas Kvalitetsarbetet omfattar arbetslaget vid Förskolan Kohagen och Kalvdansen.
FALKENBERGS KOMMUN. Kvalitetsredovisning 2008. Slättens förskola
FALKENBERGS KOMMUN Kvalitetsredovisning 2008 Slättens förskola 1 1.1.1.1 Innehållsförteckning 1. Inledni ng.... 3 2. Vår arbetsorganisation... 3 3. Vårt kvalitetsarbete... 3 4. Kunskap och lärande prioriterade
Kvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 Nolhagens förskola 1 Kvalitetsredovisning för Nolhagens förskola 2009-2010 Enhet Förskolan ligger i Nol. Vi har fyra avdelningar med barn i åldrarna 1-5 år. Förskolan består av
KVALITETSREDOVISNING 2007
KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Solstrålen 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Solstrålen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan
TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan 2014-15
TUNETS FÖRSKOLA Verksamhetsplan 2014-15 LEDNINGSDEKLARATION Förskolan ska genomsyras av ett förhållningssätt som bidrar till att varje barn utvecklar sin förståelse för alla människors lika värde. Jag
Verksamhetsrapport förskolan 2013/14
Sundbyvägen Datum 1 (14) 2014-10-13 Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Sundbyvägen 2 (14) Nämndens åtagande: Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka.
KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.
Rektorsområde 1 Fredrik Juthman Resultatenhetschef Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare Maud Granberg förskoleassistent Irené Björklin Specialpedagog Anette Aspgren
Kvalitetsredovisning. Jonasbo Förskola
Kvalitetsredovisning Jonasbo Förskola 2007 2008 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Presentation av rektorsområdet...3 2.1 Beskrivning av rektorsområdet...3 2.2 Beskrivning av förskolans barngrupper
Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Kvalitetsrapport för förskolan Lönngården
Kvalitetsrapport för förskolan Lönngården Läsåret 2014-2015 1 GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 5 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris),
KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015
Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning
Arbetsplan augusti 2013 juni 2014. Rönnängs Förskola
Arbetsplan augusti 2013 juni 2014 Rönnängs Förskola Ansvarig rektor/förskolechef Namn Pia Johnsson Datum 2013-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Rönnängs förskola Enhetens organisation Förskoleverksamhet