Kvalitetsredovisning 2008/2009. Lugnviksskolans Förskoleklass Margareta Lundstedt, rektor

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Lugnviksskolans Förskoleklass Margareta Lundstedt, rektor

2 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lugnviksskolan består av 2 förskolor, fritidshem, F-9 skola, grundsärskola 7-10 samt LSS-verksamhet i form av fritidsklubb. Enheten omsätter ca 37 miljoner kronor per år. Arbetslagen förfogar över delegerad verksamhetsbudget där det bl.a. ingår läromedel och förbrukningsmaterial. Tjänster inom mathållning, fastighetsskötsel och lokalvård köps in externt, förutom en förskola som har eget kök. Enhetens samtliga lokaler hyrs av Bostadsrättsföreningen Lugnviks Centrum. Buller i lokalerna är ett arbetsmiljöproblem för såväl elever som personal. Förskoleklassen ingår i skolenhet Lugnviksskolans F-5:s organisation och är lokalmässigt placerad på Sjöängsskolan där även en förskola samt åk 1-3 finns. Lokalerna är en f.d förskoleavdelning och väl fungerande utifrån verksamhetens behov. 2

3 Förskoleklassen är en åldershomogen klass med 24 elever, bestående av 15 flickor och 9 pojkar. De barn som har behov av fritidshem är kvar i samma lokaler med samma personal och kamrater. Det lilla arbetslaget F, består av 2 förskollärare och 1 fritidspedagog. På skoltid är vi två personal, på raster en personal. Vid 4 tillfällen per vecka är vi 3 personal och då delar vi upp barnen i mindre grupper. Vi har ansvar för alla elever under hela dagen. Vi får en helhetssyn som vi tycker är värdefull. Vi arbetar med mentorsgrupper där vi har värdegrunds arbete och utvecklingssamtalen hålls med respektive barn och föräldrar i sin mentorsgrupp. Arbetet med att barnen ska känna trygghet och glädje upptar stor del av personalens arbete med barnen. Arbetet präglas av mycket lek i olika former. Personalen tar tillvara på varje barns förmåga att utvecklas i sin egen takt känslomässigt, socialt, motoriskt och kunskapsmässigt. 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Under läsåret har vi arbetat utifrån vår arbetsplan samt Barn och utbildningsförvaltningens riktlinjer kring kvalitetsarbete. Personalen fick vid läsårsstarten skriva sina målbeskrivningar utifrån arbetsplanen och de utvecklingsområden som vi valt att prioritera. Därefter har arbetslagen under läsåret fokuserat på målen och kontinuerligt följt upp och utvärderat arbetet. Kvalitetsarbetet har skett på olika nivåer: Individnivå: elev, lärare, skolledare Gruppnivå: klass, mentorsgrupp, arbetslag Organisationsnivå: Skola, förvaltning, styrelse Förskoleklassen har haft 1 arbetslagsledare som hållit i det stora arbetslaget F-1:s träffar. Hennes huvudsakliga arbetsuppgifter har varit att leda arbetslagets inre arbete, hålla skolutveckling/kvalitetsarbete levande över tid tillsammans med mig som rektor och kommunicera övergripande verksamhetsfrågor mellan mig och arbetslagen samt mellan arbetslagen. 3. Utvecklingsområden 2008/2009 Följande utvecklingsområden har vi arbetat med under läsåret Specialpedagogisk kompetenshöjning. Vi har fortsatt vårt tidigare påbörjade arbete med att utveckla och lära mer om barns lärande och lärmiljön bl.a genom lärande samtal i arbetslagen. All personal har under vårterminen läst en bok av Petri Partanen Från Vygotskij till lärande samtal samt haft en föreläsning med Petri i juni -09. Äventyrspedagogik. Personalen i förskoleklassen har gått en 5-poängs utbildning i äventyrspedagogik i regi av Luleå Universitet. Denna kunskap har personalen börjat använda vid den pedagogiska planeringen i arbetet med barnen under vt

4 4. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Vi har under läsåret fortsatt vårt arbete med: Ett systematiskt kvalitetsarbete arbete med mål och uppföljningar Elevinflytande fortsatt deltagande i Elevinflytandeprojektet tillsammans med utvecklingspedagog Linda Eriksson och Mittuniversitetet. Värdegrundsarbetet schemalagd tid med barnen en gång / vecka Skolans åtgärdsprogram, tydliggöra vilket innehåll dessa ska ha samt utveckla dokumentation och upprätta elevmappar. 5. Områden i förskoleklassens läroplan (Lpo 94) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Förskoleklassens mål och riktlinjer finns sammanfattade under åtta rubriker/områden i förskoleklassens läroplan (Lpo94) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. en och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. Inriktnings mål (KF) Förskoleklassens läroplan (Lpo 94) Förskoleklassens mål Kvalitets krav (BoUN) Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och förskoleklassens mål. 4

5 5.1. Normer och värden Gott bemötande av barn och elever bidrar till en positiv självbild, en tilltro till egen förmåga och eget omdöme samt respekt för andra. Vi vill att eleverna ska : Respektera och ta hänsyn till varandra Förstå allas lika värde Hjälpa varandra och använda ett positivt språk Ta ansvar och vara rädda om egna och andras saker Våga uttrycka vad man tänker och känner samt att respektera andras åsikter Försöka förstå hur andra tänker och känner Utifrån inriktningsmålen genomföra regelbundet värdegrunds arbete under läsåret. Vi vill att eleverna ska känna sig trygga, att de använder ett vårdat språk och att inga kränkningar får förekomma. Avsätta tid på schemat en gång/vecka Göra en planering av värdegrunds arbetet i arbetslaget Hitta lämpligt arbetssätt och material Prata ihop oss om gemensamt förhållningssätt inför skolstarten Kommunicera ordningsregler med elever och föräldrar Uppföljning sker kontinuerligt i arbetslaget. Det dokumenteras i klasspärmen. Vi i förskoleklassen har en värdegrundstimme varje vecka. Detta sker i grupper om 8 elever. Vi arbetar med materialet EQ. I gruppen samtalar vi även om olika dilemman och barnen får komma med olika lösningar. Vi har tillsammans med övriga skolan en ord- och handlings jakt där eleverna får en lapp om de brutit mot en gemensamt uppsatt regel. Vid 3 lappar på en vecka tar vi kontakt med hemmet. När målet är uppfyllt vill vi se barn som vågar visa sina starka sidor genom att uttrycka sina åsikter, lösa konflikter själva samt att inga fula ord eller kränkningar förekommer. Detta arbete ska utvärderas i mitten på vårterminen. Vi tar upp frågan vid utvecklingssamtal och i samtal/intervjuer med eleverna. Resultat: Målen är svåra att mäta. Vi har inte sammanställt i tex diagram vad alla olika elever har upplevt. Språkjakten på fula ord och dåliga handlingar har varit bra under en kort period. Vi tycker att det tappades bort efter några veckor. Vi har jobbat med EQ-övningar i små grupper men inte varje vecka som vi tänkt göra. Vi har jobbat med värdegrund dagligen i vårt arbete med barnen. Vi diskuterar händelser allteftersom de kommer upp och barnen får hela 5

6 tiden vara med och hitta lösningar på olika problem som de ställs inför. I de dagliga samtalen med eleverna tränar vi alla de punkter som står under målbeskrivningen. Analys/lärdomar Vi upplever att eleverna har kommit en bit på vägen men att det här är ett långsiktigt arbete. Vi har koncentrerat värdegrundsarbetet till ett tillfälle i veckan där vi delat gruppen i tre. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Nästa år ska vi även tänka på att använda tillfällen med helklass till detta arbete Kunskaper Barn och elever har en god arbetsmiljö, såväl fysisk som social och värnar aktivt om den inre och yttre miljön samt har kunskap om förutsättningarna för ett hållbart samhälle. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Beskriv hur arbetet med barns och elevers miljömedvetenhet sker. Beskriv arbetet med entreprenörskap Beskriv hur arbetssätt och arbetsformer utvecklas och anpassas så att varje elev, i första hand, får sina behov tillgodosedda i sina ordinarie grupper. Vi vill att eleverna ska: Utveckla nyfikenhet och känna lust att lära Utveckla tillit till sin egen förmåga Lära sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra Utveckla ett rikt och nyanserat språk Vi arbetar dagligen med språklig medvetenhet, matematisk begreppsförståelse och problemlösning. Vid tre olika tillfällen i veckan delar vi upp barnen i tre olika grupper och utgår då ifrån deras språkliga medvetenhet. De här grupperna förändras under året utifrån barnens utveckling. Hela klassen går på idrott 1 gång per vecka. Vi går då antingen till idrottshallen där vi rör på oss samt tränar av-och påklädning samt att hålla reda på sina egna saker eller så har vi idrott ute där vi rör på oss i form av att åka skridskor, skidor, orientera eller träna friidrott. Vi arbetar med NTA där eleverna får träna sig på ett undersökande arbetssätt. Årets temalåda handlar om att jämföra och mäta. Vi går på utedag en förmiddag per vecka. Då undersöker vi närområdet och reflekterar över årstider, djur och natur samt övar att samarbeta. Miljöarbetet sker i form av att vi komposterar och sopsorter t ex papper, glas, metall o.s.v. Vi har även en gemensam temadag om miljön tillsammans F-3. Den äger rum i slutet av vårterminen. Personalen i vårt arbetslag går en äventyrspedagogikutbildning och ska göra ett sagoäventyr som handlar om miljö och återvinning. 6

7 Resultat: Arbetet där vi delat in eleverna i tre grupper har fungerat bra. Vi har ändrat i grupperna under terminen allt efter barnens behov. Idrotten har gått bra, vi har utvecklat arbetssätt utifrån hur gruppen fungerar. Den här gruppen har behövt mycket struktur, med en tydlig turordning och beskrivning av vad som ska hända under hela arbetspasset. Barnen har varit väldigt positiva till rörelse. Utedagen fungerat bra. Vi har rört på oss mycket. NTA- lådan gick ganska bra att arbeta med. Vi fick ändra lite i övningarna för att de ska passa 6-åringar. Analys lärdomar: Vår miljö på skolgården och dess närområde lockar till mycket rörelse både vinter och sommar. Det kan vi ta tillvara på ännu mer. När det gäller NTA kan vara svårt att få så här små barn att samarbeta och dokumentera. Vår reflektion är att vi kanske ska arbeta med andra experiment istället? Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi skulle önska att vi haft mer planering till att arbeta med tex svenska och matte ute i skogen. Vi vill ha utemiljö och utedagar som ett utvecklingsområde Elevernas ansvar och inflytande Barn, ungdomar och studerande tar ansvar för och utövar inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande. Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Skolområdet ska ha en plan för hur man arbetar med att utveckla barns och elevers inflytande och ansvarstagande. Beskriv hur verksamheten organiseras så att barn och elever upplever att de är informerade om vilka möjligheter till inflytande de har i skolan och hur de får möjlighet att utveckla ett reellt inflytande och ansvarstagande som ökar med stigande ålder och mognad. Vi vill att eleverna ska: Känna sig lyssnade till Kunna framföra sina åsikter Kunna påverka Få vara med, att alla räknas Vi gör intervjuer med alla barn (personalen ansvarar för sina mentorsbarn) Barnens önskan, där barnen i grupp får önska en aktivitet att genomför med sina kamrater Klassråd genomförs med jämna mellanrum. Ibland göra aktiviteter i andra grupper som tex pojkar och flickor. 7

8 När målet är uppfyllt ska: Eleverna känna att de kan föra fram sina åsikter och få respekt för det Att det eleverna tycker och tänker har betydelse Att eleverna upplever att de kan påverka sin vardag. Detta arbete ska utvärderas under våren och då gör vi även nya intervjuer och lägger till frågor om de mål vi/de ville uppnå. Resultat: Målet är delvis uppnått. Eleverna har kommit olika långt i sin sociala mognad. tex vad gäller att alla ska få vara med och leka. Alla barn släpper inte alltid in nya kompisar i leken. De vill leka men sina närmsta kompisar. Vi upplever att alla barn i gruppen har kompisar. Barnens önskan har varit mycket populärt hos barnen. Analys lärdomar: Personaltäthet (på papper ser det ut som vi är 3, men i verkligheten är vi oftast 2) och barngruppens sammansättning har gjort att vi inte alltid kunnat arbeta som vi planerat tex ha olika mindre grupper oftare än det blev. Vi tycker att intervjuerna med eleverna har varit bra och att man skulle kunna ha det oftare. Klassråden behöver utvecklas med tex stående frågor. Barnens önskan i grupp och att genomförandet varit nära inpå i tid har varit mycket bra. Eleverna har haft svårt att berätta i intervjuerna om de har fått vara med och bestämma något på skolan. Vi måste tydliggöra bättre när barnen får vara med och påverka Skola och hem Barn, ungdomar och studerande tar ansvar för och utövar inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande. Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Verksamheten ska vara öppen för och stimulera vårdnadshavarens engagemang. Det ska finnas lokal styrelse, föräldraråd eller motsvarande på varje förskola och skola Föräldrarna ska känna sig väl förtrogna med skolans mål och ges goda möjligheter till att stödja sina barn i deras utveckling och lärande och därigenom ha inflytande över sina barns lärande. Fortsätta utveckla arbetet med IUP Kommunicera målen med föräldrarna Kommunicera med föräldrarna genom regelbundna veckobrev och bra tamburkontakt. Två föräldramöten under läsåret, ett per termin. Utvecklingssamtal 1 gång per termin Veckobrev skickas ut regelbundet 8

9 Resultat, Analys lärdomar: Höstens föräldramöte var bra. Föräldrarna fick information om verksamheten. De fick även inbjudan att de gärna får hälsa på. Få har hälsat på men det har varit uppskattat när de gjort det. Vi har inte haft föräldramöte på våren. Vi ville invänta organisation inför hösten. Vår arbetstid räcker heller inte till. Veckobreven har varit bra. Dåligt med tid för oss att skriva brevet, det tar för mycket tid av planeringen. Vi tycker att man skulle kunna schemalägga en tid för detta. Elevens mål har vi pratat om på utvecklingssamtalet och gjort föräldrarna delaktiga i det arbetet. Alla barn har fått säga något som de vill träna på under läsåret tillsammans med föräldrar och/eller personal på skolan. Tamburkontakten har fungerat bra, de flesta av våra föräldrar kommer varje dag. Ibland har vi väntat in föräldrar när det är något särskilt vi vill prata om Övergång och samverkan Fortsatt utveckling av vår överlämnandeplan. Träff med förskolans representant redan på hösten för att revidera planen. Information till föräldrar om tre inskolningsbesök så tidigt som möjligt i början av vårterminen genom brev och infomöte. Analys lärdomar: Första besöket i Gläntan med föräldrar och barn är bra. Ett lätt och avslappnat sätt att träffas på första gången. Fritidsbesöken ligger lite fel. Det känns stressigt för oss i f-klassen att ha våra 24 barn samtidigt som vi ska ta emot de nya barnen. Våra nuvarande barn har ingenstans att ta vägen när de nya kommer. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi vill ha mer samarbete med förskolans personal och 5-års grupper, vi kan träffas några gånger under vårterminen. Vi vill att vi samarbetar mer i hela huset F-3 när vi får besök av nya elever, att det inte bara är F-klassens personal som ska ansvara för att personal finns och räcker till Skolan och omvärlden Vi har inte haft något prioriterat mål. Insatser: Åka till ishallen 3 gånger under hösten. Utedag en förmiddag per vecka, där vi undersöker närmiljön. Besöka vinterparken. Musikteater. Besöka Jamtli och titta på utställningen om jorden. Åka på en konstutställning i Maj. 9

10 Analys lärdomar: De tre besöken på ishallen har fungerat bra. Det är bra för barnen att de får prova att åka lite skridskor innan vi får is på vår egen isbana på skolgården. Utedagarna har fungerat bra, men man ska inte gå 2 vuxna med en grupp på 20 barn, Det behövs 3 personal, bla annat för att ha en beredskap om något oförutsett inträffar. Besöket i Vinterparken var lyckat, vi åkte skridskor och fikade. Dyrt att åka buss! Jamtlis utställning om jorden hann vi ej gå på, men vi har varit på Jamtli och lekt i deras utemiljö. Det var barnens egen önskan. Vi har inte varit på konstutställning. Vi har haft besök av en förälder som är polis. Hon berättade om polisyrket och om hur man studerar till polis Bedömning och betyg Grunden för det livslånga lärandet är att alla har goda tal, läs och skrivfärdigheter samt goda kunskaper i matematik. Barn och elever uppmuntras att i högre grad utveckla sina kunskaper och färdigheter i naturvetenskapliga ämnen och språk. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Det ska finnas ett uppföljningssystem för varje barns/elevs lärande och utveckling Skolans mål är att alla elever har goda tal, läs och skrivfärdigheter samt goda kunskaper i matematik. Följa fortsatt arbete med ämnesplaner i alla ämnen. Utprova en gemensam dokumentationsmall vid utformandet av den individuella utvecklingsplanen i samband med utvecklingssamtalen. Systematiska uppföljningar/diagnoser enligt beslutad plan. Upprätta åtgärdsprogram för elever som riskerar att inte nå målen. Fonolektest under hösten med uppföljning under våren. Analys av fonolek. Lärande samtal om specialpedagogisk kompetenshöjning. Resultat: Vi har under hösten genomfört fonolek med godkänt resultat. Av våra elever hade 68% godkänt resultat. Efter analysen av fonolekresultaten har förskoleklassgruppen organiserats om för att lättare kunna möta barnens behov. Fonoleken är gjord även på vårterminen och vissa av barnen har ökat sin språkliga medvetenhet markant. Vi har upprättat två åtgärdsprogram utifrån social kompetens. 10

11 Analys lärdomar: Läsutvecklingsschema från boken God läsutveckling? Stämma av med skolan i vilken utsträckning de använder det? Annars är det ingen mening att vi gör det. I så fall kanske vi gör det med några elever där vi känner oss osäkra Rektors ansvar Personal äger och har tillgång till hög kompetens och nödvändiga kunskaper och färdigheter. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Beskriv personalens behörighet Beskriv hur handledning, fortbildning eller annat stöd till personal som arbetar med barn och elever i behov av särskilt stöd erbjuds. Personal i förskoleklass har god kompetens och lång erfarenhet. De deltar i skolans övergripande fortbildningar, tex under feriearbetsdagarna i juni, augusti samt vecka 44. De deltar i utbildningar tillsammans med skolans personal i kursplanearbetet, Vygoskijs tankar, NTA, SMiL, gemensamt förhållningssätt m.m. Under läsåret har personalen även genomgått en utbildning i Äventyrspedagogik. Jag som rektor har det övergripande ansvaret att följa upp och stödja pedagogerna i sitt arbete med elevernas måluppfyllelse. Jag har även ansvar för att arbetsmiljön är trygg för både elever och personal. Mitt ansvar är att avsätta tid till gemensamma konferenser, kompetensutveckling och möjligheter för arbetslagen att träffas. Förskoleklassens personal har gemensam planeringstid under feriearbetsdagarna samt löpande under läsåret. Personalen ingår i skolans arbetslag. De erbjuds handledning och stöd kring elever i behov av särskilt stöd bland annat av Elevhälsoteamet. 6. Hälsa och livsstil Barn och elever utövar fysisk aktivitet och deltar i skapande verksamhet samt har kulturella upplevelser. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Beskriv hur verksamheten organiseras så att fysisk aktivitet blir ett naturligt inslag varje skoldag. Beskriv hur barn och unga får ta del av och utveckla kulturarvet av olika vinteraktiviteter och vinteridrotter. Beskriv hur arbetet med utemiljön sker. Beskriv hur arbetet med allergiska barn/elever sker samt om det finns en plan avseende allergi. Beskriv hur måltider som ingår blir en pedagogisk verksamhet 11

12 Vi vill fortsätta använda utemiljön som en pedagogisk miljö. Uppmuntra eleverna till fortsatt rörelse på uteraster. Vi åker skridskor och skidor när det finns snö och is. Vi har skidskytte på idrotten. Inomhus har vi haft och ska även ha det på skidor om det finns snö efter sportlovet. Vi åker till vinterparken där vi tar del av den vinterkultur som erbjuds där. (Skridskor på Storsjön, snölek o.s.v) Vi bygger snökojor och gör snöskulpturer när vädret tillåter. Vi är ute varje dag. Då uppmuntrar vi barnen till olika aktiviteter som: bandy, fotboll, basket, hästlek, sandlek, skidor, skridskor, rollek, regellek, m.m. Resultat: Våra elever rör på sig dagligen. Vi har varit ute varje dag. Vi provar på många olika idrotter och lekar. 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Enheten har en gemensam övergripande likabehandlingsplan som aktualiseras och revideras i början på varje läsår. Den kommuniceras med föräldrar och elever. Varje verksamhet utformar sedan egna mål i värdegrundsarbetet: se 5:1 normer och värden. 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Beskriv tillgången av specialpedagogisk kompetens. Redovisa hur arbetet med åtgärdsprogram sker. Lugnvikskolan har tillgång till egen anställd specialpedagog (60% till F-5). Vi har dessutom haft tillgång till specialpedagog med spetskompetens i tal och kommunikation från Elevhälsan. Åtgärdsprogram upprättas i samarbete med föräldrar och barn vid behov. 12