Sörgårdsskolans förskoleklass

Transkript

1 REVIDERAT UNDERLAG /GF Sörgårdsskolans förskoleklass Nina Jönses 2010/2011

2 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 2

3 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten På Sörgårdsskolan finns två förskoleklasser, på två olika längor, Mellangården 11 barn och Sörgården 18 barn. Verksamheten bedrivs kl. 8-11, därefter gemensam lunch i matsalen. Mellangården har tillgång till två mindre rum. Sörgården har tillgång till ett klassrum och ett mindre rum. Vi har för åldern anpassat material. I förskoleklass Mellangården arbetade på hösten en kvinnlig förskollärare 50% och en kvinnlig fritidspedagog 1 pass/vecka. Under våren arbetade en kvinnlig förskollärare 75%. I förskoleklassen på Sörgården arbetar en kvinnlig förskollärare 75% samt en manlig fritidspedagog 50%. 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Denna kvalitetsredovisning med tillhörande analysarbete fungerar som underlag till planeringen av nästa läsår, 11/12. Målet är att alla pedagoger ska känna att de är väl förtrogna med kvalitetsredovisningsmallen för att så småningom kunna känna att verktyget fungerar som ett stöd och ett instrument för att kvalitetssäkra vår verksamhet. En utveckling av former för dokumentation under verksamhetsåret blir därmed allt mer nödvändig för att kunna skriva en bra kvalitetsredovisning. Under detta läsår har vi även upprättat en lokal arbetsplan. Vi använder oss dessutom av följande metoder: olika former av diagnoser och uppföljningar såsom fonolek, nationella prov åk Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Under läsåret har personalen haft olika ansvarsområden. Se arbetsplan 10/11 Forum under läsåret se arbetsplan 10/11 En organisationsutveckling har genomförts som omfattat ledning och pedagoger i skola/ fritidshem och som har pågått i 1,5 läsår. Målet är att skapa en ökad vi-känsla. Arbetet med att utveckla en lärande organisation kommer att fortsätta och även ingå i detta arbete. Arbetet med IUP med skriftliga omdömen och lokal pedagogisk planering har prioriterats En lokal arbetsplan finns som fungerar som ett underlag för kvalitetsarbetet. 3

4 4. Utvecklingsområden 2010/2011 NTA, Naturvetenskap och Teknik LPP, Lokala pedagogiska planeringar Matematik IUP, Individuella utvecklingsplaner Områden i förskoleklassens läroplan (Lpo 94) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Förskoleklassens mål och riktlinjer finns sammanfattade under åtta rubriker/områden i förskoleklassens läroplan (Lpo94) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. Inriktning smål (KF) Förskoleklassens läroplan (Lpo 94) Förskoleklassens mål Kvalitets krav (BoUN) Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och förskoleklassens mål. 4

5 5.1. Normer och värden Under läsåret 10/11 vill vi att alla barn i förskoleklassen ska känna till skolans likabehandlingsplan känna till och uppleva skolans ledord, trygghet, glädje, empati och bekräftelse. Arbetet med ledorden skall genomföras innan vecka 44. etiska samtal, värderingsövningar lek, drama och grupp övningar för att stärka barnens självkänsla fadderverksamhet arbeta med skolans gemensamma ordningsregler och konsekvenser. Resultat: Barnen känner inte till skolans likabehandlingsplan eller att det är skolans ledord eftersom vi inte tydliggjort att vårt arbete handlat om det. Vi har arbetat mycket med det i verksamheten och ser att det i förskoleklasserna finns en stor acceptans för varandras olikheter samt att det är väl fungerande grupper var för sig och som stor grupp (27st). Skolan har väl fungerande polare -verksamhet, skolans val av förebyggande likabehandlingsarbete. På raster och i barnens egen valda aktiviteter är det få konflikter. Vi ser också att barnen leker med varandra oavsett ålder och kön. Analys lärdomar: Vi har arbetat på ett förebyggande plan under hela året samt utifrån barnens ålder och mognad. Vi behöver bli tydligare på, är att sätta ord på vårt likabehandlingsarbete tillsammans med barnen. Arbetet med våra ledord innan v 44 har vi tillsammans utvärderat och gjort omformulering under årets gång. Att denna utvärdering inte finns med är pga tekniskt problem, viktigt är att spara kvalitetsarbetet på flera ställen. Att sätta upp ett mål att barnen ska känna till och uppleva likabehandlingsplanen och ledorden redan i förskoleklass är ett för högt satt mål med hänsyn till barnens mognad och ålder. De målen bör vara skrivna så att de kan uppnås i åk 3 när barnen vanligtvis slutar på Sörgårdsskolan. Barnen är mer insatta i skolans polareverksamhet i år än vad de varit tidigare år när vi har arbetet med Friends. Det är regelbundna träffar för polarna med återkoppling till övriga gruppen. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: utarbeta en trivselenkät med utgångspunkt från Sörgårds- och Miklagårds förskolor. ändra målen till åk 3. sparar kvalitetsarbetet på fler ställen. 5

6 5.2. Kunskaper Under läsåret 10/11 vill vi ge barnen grunderna för ett livslångt lärande. Genom lek och lustfyllt lärande utvecklas barnens förmågor att tala, läsa, skriva och räkna. Samtal i vardagen samt uppmuntra barnen att tala i grupp. Vi använder Nya Bornholmsmodellen i förberedande läs- och skrivinlärning Praktisk matematik med tyngdpunkt på geometri, begrepp och tallinjen Vi uppmuntrar barnen att skriva utifrån sin egen nivå. Resultat: Barnen kan ofta berätta om de har arbetat med matematik eller svenska samt sätta ord på vad de har tränat på under dagen. Alla barn har utvecklats inom området läs och skriv. Många barn skriver ljudenligt utan vuxenstöd samt har förståelse för att man skriver på olika sätt (att man kommit olika långt i skrivutvecklingen). Analys lärdomar: Att arbeta enbart med ett enda läs- och skrivförberedande material i stor grupp gör att barnen inte får utmaningar utifrån den enskilda individens nivå. Att arbeta med ett så strikt strukturerat material gjorde att vi som pedagoger miste vår spontanitet och variation i arbetet. Uppdelningen kändes bra men övningarnas utformande kändes enformiga samt att vi saknade stavelser i språkarbetet. I det dagliga arbetet med läs och skrivutvecklingen är det lätt att se barnens utveckling eftersom det dokumenteras i olika texter som de gör. Att se barnens utveckling inom det matematiska området är svårare och vi skulle därför behöva göra diagnoser på både höst och vår eftersom vi valt en arbetsmetod utan arbetsböcker. Med vårt medvetna tankesätt så ser vi och använder oss av att lärande sker hela dagarna i alla situationer, inte bara på lektionstid och i planerad verksamhet. Att barnen ofta berättar vad de arbetat med samt vad de tränat på har nog att göra med att vi kontinuerligt utvärderar verksamheten tillsammans med barnen. Vi reflekterar ofta över vårt arbetssätt och provar nya metoder för att vidareutveckla verksamheten. Vi tycker att vi har, i grunden, en väl fungerande verksamhet där vi använder leken som ett redskap att nå de olika målen. Leken är det centrala och så vill vi fortsätta arbeta. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi behåller upplägget från Bornholmsmodellen men väljer att lägga till andra övningar så att språkinlärningen blir mer lustfylld för både pedagoger och barn. Göra matematiska diagnoser höst och vår för att kunna göra en bedömningen av barnens utveckling inom det matematiska området. Diagnoser som omfattar områdena geometri, begrepp och tallinjen. 6

7 Utifrån Plan för lärande har vi gjort bedömningen att vi inför 2011/2012 behöver lyfta in vårt naturvetenskapliga arbete i kvalitetsredovisningen. Att vi återinför att en lärare kommer in i förskoleklass för att ge de barn som behöver ytterligare utmaningar inom läs- och skrivutveckling. Vi behöver ta upp till diskussion om detta även ska gälla de barn som behöver ytterligare utmaningar inom matematik Elevernas ansvar och inflytande Inför höstens utvecklingssamtal ska en IUP mall utarbetas som synliggör barnens utveckling Att barnen under läsåret 10/11 får möjlighet till inflytande i verksamheten Under läsåret 10/11 göra barnen medvetna om samt ta ansvar för en god egen lärmiljö genom att barnen visar respekt för varandra, lyssnar på sina kamrater samt medverkar till att vilja lösa konflikter och ibland lösa dem på egen hand. utarbeta en IUP mall utifrån Språket lyfter utvärdera dagen tillsammans alla inblandade får komma till tals vid konfliktlösning i samband med sin födelsedag får barnen själva välja en aktivitet där hela gruppen deltar. träna turtagande lyssna på varandra visa dagen med bildstöd för att främja barnens självständighet göra barnen delaktiga i inskolning av nybörjare Lyssna till och försöka tillmötesgå barnens intressen och önskemål. Barnen får tillfällen där de får valmöjligheter att enas om tex valstunder Resultat: Utifrån ett beslut på skolan att inte använda materialet Språket lyfter valde vi att inte utforma någon IUP mall. De flesta barnen har förståelse för hur dagen i förskoleklass ser ut och behöver inte fråga de dagar vi inte satt upp bildstöd. Barnen har för första gången varit delaktiga i inskolning av höstens nybörjare. De barn som går i förskoleklass har gjort inbjudningar samt tagit hand om nybörjarna när de kommit på skolbesök. Valstunden har resulterat i att barnen större utsträckning väljer vilken aktivitet de vill göra istället för att välja det som kompisen vill. Analys lärdomar: Vi har prioriterat att använda vår planeringstid till andra saker än IUP eftersom vi fortfarande är i en process där vi inte vet hur vi vill att en IUP ska se ut eller om vi ska ha 7

8 det samt vad skolverket rekommenderar. Vi har även mycket tankar om syfte och innehåll vad gäller utvecklingssamtal i förskoleklass. Vid höstens samtal valde vi att prova två olika varianter, en där barn och vårdnadshavare var med samt en där enbart vårdnadshavare var med. De samtal där barn och vårdnadshavare var med tog lång tid. Vid de samtal där enbart vårdnadshavare deltog uttryckte att de tyckte det var en bra variant. Vi har funderat över hur vi ska göra för att få barnen mer delaktiga i sitt utvecklingssamtal och få dem att känna att det är deras samtal. Barnen fick på vårens samtal frågan om de ville hälsa välkommen till sitt samtal, en del vågade och var väldigt stolta. Vi har också valt att tacka barnen för att vi fått delta i deras samtal. Barnen behöver mycket träning till eget ansvar och självständighet. Vi arbetar mycket med att få barnen att tänka efter själva genom förståelsefördjupande frågor i verksamheten, för att öka barnens självständighet ytterligare. Barnen har över lag blivit mer delaktiga i skolans verksamhet som storsjung, påskfirande, skolavslutning. En anledning är att det finns ett fungerande elevråd som har regelbundna träffar. Inför inskolning av höstens nybörjare så lyfte vi frågan till nuvarande barngrupp hur vi skulle möta de nya barnen. Barnen tyckte då att vi måste skicka en inbjudan och att de skulle vara faddrar åt dem och ta hand om dem när de kommer. Nuvarande förskoleklassbarn skrev en inbjudan till ett barn var som vi skickade hem. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: hösten 2011 kommer vi att bjuda in vårdnadshavare till ett inskolningssamtal med förskollärare eller fritidspedagog som en del i att lära känna barnen våren 2012 får barnen själva göra en inbjudan till samtalet införa valstunder tidigt på hösten 5.4. Skola och hem Under läsåret 10/11 få vårdnadshavare delaktiga i vår verksamhet för att få en dialog kring barnets lärande. uppmuntra barnen att visa dokumentation där vi synliggör barnets lärande utvecklingssamtal föräldramöten familjeträffar informationsbrev Det här har vi gjort idag sätter vi upp i tamburen barn/föräldraenkät pedagoger från förskoleklass finns ute alla dagar Resultat: 8

9 Det här har vi gjort idag användes av oss pedagoger och barn flitigt i början, ett sätt att göra barnen delaktiga i utvärdering samt synliggöra dagen för vårdnadshavare och pedagoger som tar vid på eftermiddagen. Vi har fått mycket positiv feedback från vårdnadshavarna om vår verksamhet i förskoleklassen Analys lärdomar: Vårt föräldramöte där vi presenterade vår verksamhet var väldigt uppskattat av vårdnadshavarna och det kan ha bidragit till att de varit så positivt inställd till vår verksamhet. Vi var mer personliga i presentationen av oss pedagoger än vi varit tidigare samt att vi med stor glädje, stolthet och trygghet berättade om vår verksamhet utifrån ett fåtal stödord. Presentationen av vår verksamhet blev mer levande. Vart har barn och föräldraenkäter tagit vägen? Förslag och underlag har getts till den som var utsedd som ansvarig. Vi har tydliggjort barnens dokumentation för vårdnadshavarna genom att uppmärksamma det i informationsbrev. Informationsbrev till hemmen tar mycket av vår planeringstid, vi pedagoger som arbetar i förskoleklass behöver bli bättre på att samarbeta runt detta. Vi har i vårt arbete med temat kartor gett vårdnadshavarna möjlighet att vara delaktiga i barnens lärande genom att de fått följa kartor som barnen gjort på skolan samt vara med när barnen ritat kartor hemma. Pedagoger i förskoleklass har funnits ute I syfte att det ska bli en mjukare övergång från förskola till skolan behöver pedagoger, i förskoleklassens lärlag, i början av hösten finnas ute Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: turas om att skriva informationsbrev för att minska belastningen på oss pedagoger. Att pedagoger i förskoleklass fram till v.44 börjar 7.30 utforma en trygghetsenkät fundera över hur vi kan få vårdnadshavare mer delaktiga på föräldramöten Övergång och samverkan Under läsåret 10/11 vill vi arbeta för en trygg övergång mellan förskoleklassförskoleklass, förskoleklass-skola vi följer överlämnandeplanen involvera de barn som går i förskoleklass i inskolningen av nya barn daglig kontakt med vårdnadshavare 9

10 Resultat: Utifrån samtal med föräldrar och barn upplever vi att barnen har fått en trygg övergång från förskolan förskoleklass. Analys lärdomar: Information om barn i behov av särskilt stöd kommer på efterarbetsveckan efter att höstens organisation är fastlagd. Konsekvensen av detta kan innebära att fördelningen av resurser blir felaktig i förhållande till gruppens behov. Utifrån ett organisatoriskt perspektiv bör särskilda överlämnanden göras tidigare än efterarbetsveckan. De bör ligga i samma tidsperiod som övriga överlämnanden. Pedagogerna i förskoleklass besökte förskolan för att träffa barnen i deras trygga miljö. Vi upplevde att barnen tycker att de känner oss när de sedan kommer på sitt första skolbesök. Vi berättade för barnen i nuvarande förskoleklass att det snart var dags för de barn som ska komma till hösten att komma och hälsa på. Barnen kom med idéen att de ville skriva ett brev och bjuda in de nya förskoleklassbarnen till oss på Sörgårdsskolan. Barnen ville också ta hand om och visa sin skola för de nya barnen. Vår förändring av inskolningsrutiner har varit uppskattat av vårdnadshavre, barn och pedagogerna på förskolan och skolan. Syftet med inskolningen är att skola in barngrupper, grupp till grupp istället för barn till en enskild pedagog. Vi behöver tänka på att vara tydligare till föräldrar vad gäller inskolningstider (9-11) så att vi pedagoger även får möjlighet att delta i skolans arbetet på förarbetsveckan. Öppet hus dagen har inneburit att vi som pedagoger varit på plats men behovet av Öppet hus verkar inte ha funnits eftersom det kommit få eller inga besökare de två år vi haft det. I stället kan vi erbjuda barn som inte har behov av fritids förrän efter skolstart eller har småsyskon hemma, att komma på besök/inskolning vecka 34, 9-11 tis-ons alternativt 9-11 ons-tors. För att tydligt kunna mäta detta mål behöver vi upprätta en enkät. Arbetet med att framställa en enkät delegerades ut till en arbetsgrupp ht Vi har ej sett någon enkät och undrar vart denna tog vägen? Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Ta bort öppet hus under inskolningen tydliggöra inskolningstider /rutiner för vårdnadshavare revidera överlämnandeplanen upprätta en överlämnandeplan förskoleklass skola upprätta en trygghetsenkät Skolan och omvärlden Mål för läsåret 10/11 att göra barnen bekant med skolan och dess närområde. Vi besöker skolskogen, elljusan, Brunflobadet, Åkreäng IP, kyrkan och Kastalbiblioteket 1 0

11 Resultat: Barnen har getts möjligheter att bekanta sig med skolan och dess omvärld med hjälp av olika aktiviteter i verksamheten, barnen vet om och benämner platserna med namn. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Fortsätta besöka dessa platser både planerat och spontat Bedömning och betyg Under läsåret 10/11 genomföra diagnoser inom läs- och skrivinlärning samt matematik. Ordlek (v.41) Fonolek (v 43) Resultat: Vi är ålagda enligt Östersunds kommun att göra fonolektestet under v.43 och vi nyttjar detta till att se vart barnen befinner sig i sin fonologiska utveckling. Analys lärdomar: I fjolårets kvalitetsredovisning skrev vi in dessa åtgärder för utveckling, - Ordlek (v. 41) - Fonolek (Ht v. 43 För vissa även vt) - Bokstavskontroll ( September, för de barn som kommit längre i sin läsutveckling Under vt gör vi diagnosen med alla barn.) - Taluppfattning (December) - Förstå och använda tal (Maj) Detta är för många åtaganden/bedömningar i förhållande till de målsättningar som finns för verksamheten läroplaner kommunala mål och riktlinjer. Målsättningen var för högt ställd. Utifrån förskollärarnas förutsättningar vad gäller arbetstidsavtal har vi valt att prioritera vilka bedömningar vi arbetat med. Vi valde att genomföra fonolektestet v 43 med hänvisning till Östersunds kommuns rekommendationer. Först arbetade vi med ett material som heter Ordlek under v.41. Syftet med detta arbete var som en grund och förberedelse inför fonolektestet v.43. Vi såg även vilka barn som kunde behöva extra stöd i fonolektestsituationen. Vi tränade helt enkelt på att bedömnings situationen i syfte att barnen skulle bli trygga. För att veta vad vi ska arbeta med i förskoleklassen vad gäller barnens matematikutveckling har vi kommit överens om att genomföra någon form av matematikbedömning. Eftersom vi arbetar mest med innehållet mönster och begrepp ser vi att bedömningens innehåll ska rikta sig främst till dessa två områden. Diagnosen kan vara ett viktigt verktyg för oss pedagoger att använda i verksamheten och för att synliggöra barnens matematikutveckling i förskoleklass. 1 1

12 Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Matematikdiagnos med innehåll mönster och begrepp Rektors ansvar (se punkt 9) 6. Hälsa och livsstil Att under läsåret 10/11 verka för samt prata om vikten av allsidig rörelse och kost. Idrott ute/inne Daglig rörelse ute/inne. Pedagoger som äter tillsammans med barnen Prata om och synliggöra tallriksmodellen Resultat: De flesta av barnen i barngruppen tycker om att röra på sig både inomhus samt utomhus. Vi ser även att lärmiljön ute på vår skolgård har inneburit större valmöjligheter vad gäller uteaktiviteter samt att barnen skapar lekar tillsammans utifrån sitt eget intresse och är ej utifrån kompisar och deras val. Analys Lärdomar: Det är viktigt att prata om vikten av att äta variationsrik kost. Vi har lagt till ett moment i vår verksamhet i syfte att öka barnens allsidiga rörelse. Detta moment har vi valt att kalla rundan. I den väver vi in språk och matematik tillsammans med rörelse samt vana att vistas i trafik. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Synliggöra tallriksmodellen i form av bild i matsalen Röris varje vecka samt köpa in fler varianter av röris. Fortsätta utvecklingen av lärmiljön både utomhus samt inomhus. Se över hur vi kan utöka momentet rundan till att omfatta fler tillfällen per vecka. 1 2

13 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Sörgårdsskolan har en likabehandlingsgrupp. Gruppen ansvarar för upprättande och revidering av likabehandlingsplan samt för att inspirera och motivera i utvecklingen av det förebyggande arbetet. Övrigt arbete,. Se punkten om Normer och Värden Utse ansvariga pedagoger för Friendsarbetet som kontinuerligt samarbetar med likabehandlingsgruppen. De vuxna som ansvarar för Friends kommer att tillsammans med kamratstödjare att träffa representanter ur likabehandlingsgruppen kontinuerligt. Enkät ska genomföras 2 ggr om året och frågorna ska handla om trygghet och trivsel samt omfatta föräldrar och elever. 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Vilka åtgärder har vi vidtagit under detta läsår? Sörgårdsskolan har sedan vårteminen 2010 en anställd specialpedagog,. Lärlagen har kontinuerliga konsultationsträffar med vårt elevhälsoteam där rektor, psykolog, socionom, specialpedagog och skolsköterska finns. Åtgärdsprogram upprättas och kvalitetssäkras av specialpedagog. Föräldrar är alltid medverkande vid upprättandet och genomförandet. Sörgårdsskolan har en egen elevhälsoplan där arbetsgången finns beskriven. Under läsåret har vi genomfört utbildning i upprättande av åtgärdsprogram. I vissa elevhälsofrågor behöver vi samverka med andra verksamheter. Under detta läsår har vi samarbetat med Resurscentrum och ACÖ både på individ, grupp och organisationsnivå.. Under nästa läsår kommer vi att arbeta för att tydliggöra vårt samarbete med socialtjänsten, polisen och resurscentrum. Vi har köpt in och nyttjat olika kompensatoriska tekniska hjälpmedel för att öka elevernas möjligheter till att lyckas. Resultat Vi ser en stor kvalitetshöjning att ha en egen specialpedagog på 75%. Under nästa läsår kommer vi att i ännu större utsträckning att prioritera upprättandet av åtgärdsprogram. 1 3

14 9. Rektors ansvar På vilket sätt tar rektor, som pedagogisk ledare, ansvar för genomförandet av föreslagna åtgärder. Rektor har ett övergripande ansvar för att styra agendan i utvecklingsgruppen, samverkansgruppen, lärlagen, elevhälsoteamet samt övriga forum så att prioriterade områden kommer på dagordningen. Vi har upprättat en lokal arbetsplan som vi kommer att fortsätta utveckla och förankra under nästa läsår. Planen bygger på utvärderingar och analyser av tidigare kvalitetsredovisning. I arbetsplan framgår det tydligt vilka våra prioriterade mål är samt när och hur vi ska förverkliga dem. För att förbättra dialogen mellan personal och ledning kommer rektor nästa läsår att mer regelbundet genomföra verksamhetsbesök och delta på lärlagens konferenser. Kompetensutveckling hos personalen har under läsåret skett både genom samarbete och delgivning inom lärlagen men även via områdesövergripande utvecklingsarbete med mattematikansvariga. På våra skolgemensamma träffar har vi främst arbetat med lokal pedagogisk planering, mattematikutveckling, Nta och Iup. Östersund den / 2011 Rektors underskrift 1 4