Kvalitetsredovisning 2007/2008

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Storsjöskolan Eva Grundberg Rektor

2 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Storsjöskolan är belägen i Östra Odensala och har närhet till skog- och grönområden och vi har även Odensala sportfält och ÖP-hallen i vår omedelbara närhet. Elevantalet under läsåret har varit 330 elever i årskurserna 6-9 och personalantalet uppgick till ca 48 st. Eleverna är organiserade i fyra arbetslag tillsammans med lärare. Ett femte arbetslag består av specialpedagoger, fritidspedagoger, lärare, studie- och yrkesvägledare, elevassistent samt en lärarassistent. Detta arbetslag jobbar framför allt med elever med behov av särskilt stöd. 2

3 Skolan har en ledningsgrupp bestående av rektor, verksamhetsledare och fem studieledare. Samverkansgruppen består av rektor, verksamhetsledare, två fackliga lokalombud (LR och Lärarförbundet) och ett skyddsombud (LR), som träffats var fjortonde dag. Inom enheten arbetade följande personal: 1 rektor 1 verksamhetsledare på halvtid, rektor från och med den 1/ skoladministratör 1 studie- och yrkesvägledare 2 specialpedagoger 2 fritidspedagoger 37 lärare 1 lärarassistent 1 vaktmästare 1 elevassistent Elevhälsoarbetet leds av elevhälsoteamet (EHT) där rektor, specialpedagoger, skolsköterska, kurator, psykolog (fom februari-08), studie- och yrkesvägledare, hörselpedagog, verksamhetsledare och vid vissa tillfällen socialtjänst ingår. EHT träffas varannan vecka. Skolan är också en del av Odensalas hörselspår där vi erbjuder elever med hörselnedsättning en anpassad skolmiljö med avseende på arbetsmiljö, teknik och kompetens hos personalen. 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Som underlag för årets kvalitetsredovisning har betygsstatistik, personalstatistik, Trygghetsenkät (v 42), Barn- och utbildningsförvaltningens elevenkät Min skolsituation (riktar sig till elever i åk 6 och 8), föräldraenkät samt pedagogernas utvärderingar och dokumentation använts. 3. Utvecklingsområden 2007/2008 Vi har under läsåret arbetat med följande utvecklingsområden: Öka antalet elever som når godkänt i samtliga ämnen Öka elevtryggheten Öka elevinflytandet Ge handledningen ett bättre innehåll Bra samarbete med föräldrarna/vårdnadshavarna Öka samhörigheten på skolan och visa på ett rikt liv i samhället i övrigt 3

4 4. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Ett av våra arbetsområden har varit elevtryggheten och i vår arbetsplan hade vi satt som mål att öka andelen elever som känner sig trygga i skolan. Läsåret 06/07 angav 95 % av eleverna att de kände sig trygga i skolan och vi gjorde följande åtgärder för att höja andelen. Vi utarbetade nya ordningsregler tillsammans med våra elever och föräldrar och vi tydliggjorde dem vid föräldramöten och genom att arbeta aktivt kring dem tillsammans med våra elever. Arbetslagen har varje vecka ägnat 45 min av konferenstid till att jobba med elevhälsofrågor. Vi utarbetade rastvärdsscheman i alla arbetslag. Alla elevgrupper jobbade aktivt med trivselfrågor på sin handledningstid. Arbetet ledde till att 95,4 % upplevde att de kände sig trygga på skolan, så en liten ökning skedde. Andra områden som vi tagit upp i vår arbetsplan är kunskapsmålen, och samarbetet mellan hem och skola. Allt detta arbete finns beskrivet längre fram i denna redovisning. 5. Områden i skolans läroplan (Lpo 94) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Skolans mål och riktlinjer finns sammanfattade under åtta rubriker/områden i skolans läroplan (Lpo 94). Dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till, men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. 4

5 Inriktnings mål (KF) Skolans läroplan (Lpo 94) Skolans mål Kvalitets kav (BoUN) Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och skolans mål Normer och värden Inriktningsmål Bemötandet av barn och ungdomar har bidragit till att ge dem en positiv självbild, en tilltro till sin egen förmåga och sitt eget omdöme samt skapat en ömsesidig respekt. Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008 Beskrivning av hur skolområdet arbetar med jämställdhet. Redovisning av att det finns ordningsregler på varje skola. Skolans mål: Både den fysiska och den psykiska arbetsmiljön skall präglas av en positiv anda där alla trivs och känner sig trygga. Den vuxnes roll skall vara stödjande och uppmuntrande för elevens utveckling och inlärning 5

6 Insatser för att nå målet: Vi har utarbetat ordningsregler tillsammans med våra elever och vårt föräldraråd. Dessa regler har vi tydliggjort för eleverna genom att gå igenom dem på handledningstid och aktualiserat dem vid behov. Alla elever har 60 minuter handledningstid varje vecka tillsammans med sin/sina handledare då samtal runt normer och värden ska stå i centrum. Vårt ElevHälsoTeam jobbar med dessa frågor. Arbetslagen har en schemalagd konferens varje vecka vid vilken elevhälsofrågorna ska stå i centrum. Varje läsår genomför vi en trygghetsenkät (utöver den kommungemensamma enkäten Min skolsituation ) där vi genomlyser läget på skolan. Att vi låter arbetsmiljön få stort utrymme vid utvecklingssamtalen. Att vi organiserat våra klasser i 20-grupper. Att vi har utarbetat ett rastvärdsschema där tillsyn i korridorerna genomförs. Tillsammansveckan (temavecka som i många inslag berör Normer och värden ). Livskunskapen i åk 7, där man arbetar med normer och värdegrund. Lagdagen då de äldsta eleverna tar hand om och ansvarar för en skoldag ute i naturen. I EHT kartlägger och identifierar vi ev. orsaker till att någon elev inte känner sig väl behandlad. Våra elever i åk 6 jobbade aktivt med våra ordningsregler under vår Tillsammansvecka. Deras arbete resulterade i ett stort antal affischer där de gjort sin tolkning av reglerna. Resultat: 95,4 % av våra elever svarar i vår Trygghetsenkät att de tycker att Storsjöskolan är en bra skola att gå på. Vid förra årets enkät så var motsvarande resultat 97 %. Analys lärdomar: Vårt resultat sjönk med 1,6 enheter och även om det är mycket marginellt på 330 elever så har vi funderat på vad vi kan göra för att öka andelen positiva svar. Man måste även ta i beaktande att varje läsår har man en ny elevgrupp. Förbättra de ständigt pågående samtalen med eleverna genom att vidareutveckla planen för handledningstiden. Att med hjälp av vårt elevråd bygga upp någon form av kamratstödjare. 6

7 5.2. Kunskaper Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008 Beskriv arbetet med entreprenörskap. Beskriv hur arbetet med elevers miljömedvetenhet sker. Beskriv hur verksamheten organiseras så att äldre och yngre barn och ungdomar naturligt arbetar, leker och lär tillsammans Skolans mål: Öka samhörigheten på skolan och visa på ett rikt liv i samhället i övrigt. Insatser för att nå målet: Arbetet med vårt elevdrivna café fortsätter och vi jobbar ständigt med förbättringar. Vi har ett samarbete med ÖIK som pågått under 3 år. Eleverna i åk 7 får göra två PRAO-dagar på Kvantum, genom ett samarbete med Kvantums ägare. Elev- och föräldrakväll med föreläsning av Andreas Gyllenhammar. Våra elever i åk 9 anordnar en friluftsdag med aktiviteter för de övriga eleverna i arbetslaget (åk 6-8) och vi har även andra aktiviteter då alla eleverna gör gemensamma saker, som exempel kan jag nämna vår danskväll på Furuparken i februari varje år. Vi inledde under läsåret ett samarbete med NEU-programmet på Wargen. Resultat: Vi har inte gjort någon undersökning av resultatet av arbetet. Analys lärdomar: Arbetet med miljöfrågor bör få ett större utrymme och vi kommer att arbeta med området. Självklart så måste arbetet fortsätta och vi planerar att anordna två temadagar nästa läsår i ämnet miljö. De övriga nämnda aktiviteterna kommer vi att utveckla och fortsätta med. 7

8 5.3. Elevernas ansvar och inflytande Inriktningsmål Barn, ungdomar och studerande tar ansvar och har verkligt inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande. Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008 Beskriv hur arbetet med att utveckla elevers inflytande och ansvarstagande sker samt om skolområdet har en plan för detta arbete. Redovisa om det finns utbildade elevskyddsombud samt om skolan har fungerande klass- och elevråd. Skolans mål: Vårt mål var att öka andelen elever som upplever att de har ett verkligt inflytande över sitt lärande. Den ökningen hade vi satt till 5 enheter. Insatser för att nå målet: Att klassråden ska bli en naturlig del av handledningstiden. Minisnack på handledningstid, ett sätt för handledaren att pejla stämningen i klassen. Regelbundna elevrådsmöten där eleverna känner större delaktighet. Loggböcker förs i vissa klasser. Eleverna ska vara delaktiga i planeringen av olika arbeten. Elevmedverkan vid valet av utbud till Elevens val. Maillistor som gör att alla snabbt kan få kontakt med varandra. Vårt arbete med IUP. Elevrådets delaktighet vid möbelinköp till skolan. Vi har under läsåret utbildat elever ur elevrådet bl.a. inom området elevskyddsombud och elevrådsordförande. Detta har skett via SVEA Sveriges elevers organisation. Resultat: I enkäten Min skolsituation tycker 75 % av eleverna att de får vara med och påverka hur de skall arbeta i skolan, medan 65 % tycker att de får vara med och påverka vad de skall arbeta med. Läsåret 06/07 var motsvarande siffror 67 % var nöjda med sin möjlighet att påverka hur de skall arbeta och 63 % var nöjda med möjligheten att påverka vad de skall jobba med. 8

9 Analys lärdomar: Vi är mycket nöjda med att andelen elever som upplever att de har möjlighet att påverka vad och hur de skall arbeta har ökat. Andelen elever som tycker att de får vara med och påverka tillräckligt i skolan har minskat med en. Här har vi ett förbättringsområde inför kommande läsår. Vid ämneskonferenserna skall frågan, om hur jag i mitt ämne kan utveckla elevernas inflytande, tas upp. Använda goda exempel från andra skolor. Demokratiträning där eleverna lär sig att framföra sina åsikter samt att de också lär känna till sina rättigheter/skyldigheter. Vi ska arbeta för mer elevstyrda utvecklingssamtal Skola och hem Inriktningsmål Barn, ungdomar och studerande tar ansvar och har verkligt inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande. Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008 Beskriv hur vårdnadshavarens engagemang stimuleras samt det val skolan gjort när det gäller lokal styrelse, föräldraråd eller motsvarande. Skolans mål: Vårt mål är att ha ett gott samarbete mellan hem och skola. Insatser för att nå målet: Arbeta via skolans föräldraråd med frågor som rör hela skolans verksamhet. I rådet ingår representanter från alla klasser. Rådet har möte en gång i månaden och formen för dessa möten har föräldrarna fått bestämma. Ingen har tagit på sig ordförandeposten och sekreterarjobbet har cirkulerat i gruppen. Hemsidan med aktuell information, provschema, idrottsschema, rektorsbrev m.m. Resultat: 94 % av föräldrarna är nöjda med kontakten mellan hem och skola och 97 % var nöjda med skolans form för utvecklingssamtal. 9

10 Analys lärdomar: Andelen föräldrar som är nöjda med kontakten har sjunkit och vi måste jobba med analysen av detta under början av nästa läsår för att höja resultatet. De som är nöjda med utvecklingssamtalet har ökat, vilket var vår ambition och finns som ett av våra mål i arbetsplanen. För att föräldrarna skall känna sig välkomna att besöka skolan skall vi anordna särskilda besöksdagar varje termin utöver en stående inbjudan att komma när man önskar. Vi ska göra en inventering bland föräldrarna om det finns möjlighet att göra studiebesök på deras arbetsplatser alternativt att föräldrarna gör gästföreläsningar hos oss. Åk 6 och 7 skickar veckobrev till hemmen och åk 8 och 9 får i huvudsak hämta informationen från vår hemsida. Rektorsbrev läggs ut på hemsidan ca en gång i månaden för övergripande skolinformation. Handledarna ska ha kontinuerlig kontakt med hemmen via utvecklingssamtal, och telefon Övergång och samverkan Inriktningsmål Östersunds kommun kännetecknas av ett brett utbildningsutbud med god vägledning och hög kvalitet. Alla elever har behörighet till gymnasieskolans nationella program. Skolans mål: Att alla elever ska känna trygghet inför övergångar mellan olika skolor såsom övergången mellan åk 5 och 6 och övergången mellan åk 9 och gymnasiet. Insatser för att nå målet: Skolområdet har under året jobbat övergripande i ämnesgrupper. Utsedda ämnesgruppsledare har haft ett övergripande ansvar för arbetet tillsammans med rektorer och utvecklingspedagoger. Vi arbetar enligt de planer som finns utarbetade för områdena. Hem- och konsumentkunskapen fungerar som inskolning genom att vi har alla elever i åk 5 hos oss i ämnet. En av våra idrottslärare har lektioner med femmorna under vårterminen. Under dessa lektioner så har våra äldre elever ledarskapsövningar med de yngre. Lärarna i moderna språk besöker varje vårtermin eleverna i åk 5 för presentation/information av tyska, spanska och franska. 10

11 Resultat: Andelen elever som är behöriga till gymnasiets nationella program är 91,1 %, och det är en minskning jämfört med förra året med 2 enheter. Analys lärdomar: Vi har bland annat elever som inte fullgjorde sin skolplikt trots ett stort antal åtgärder. Vi har tagit emot ett antal elever som inte har följt en vanlig skolgång utan de har haft någon form av anpassad skolgång under flera år. Dessa elever har haft en positiv utveckling trots att alla mål inte uppnåtts. Av integritetsskäl kan vi inte redovisa enskilda fall. Arbetet i våra ämnesgrupper löper vidare och under året hoppas vi utarbeta lokal planering för hela grundskolan. För att inskolningen av våra hörselelever skall bli smidigare skall även deras problematik tas med i inskolningsplanen. Vi fortsätter arbeta med modellen att vår personal har vissa ämnen med eleverna i åk 5. Hörselläraren och hörselpedagogen skall vara med vid överlämningar av hörseleleverna. Rutiner för övergång till gymnasieskolan finns i vår plan som finns på vår hemsida. Planen går under benämningen: Rutiner i samband med Inskolning Inflyttning Utflyttning Övergång till gymnasieskola Fortsatt språkinformation för eleverna i åk Skolan och omvärlden Skolans mål: Se Lpo 94 sid 15 Insatser för att nå målet: Gymnasiet: Information och studiebesök enligt vår plan. Närsamhället: Alla elever i åk 7 genomför två Praodagar på ICA Kvantum som är beläget i området. Eleverna i åk 8 har en Praovecka på våren och åk 9 har en vecka på hösten. Samarbete med idrottföreningar i kommunen, bl.a. ÖIK, OPE IF och Jämtland Republicans. Slöjd kopplat till Jämtlandskulturen och elevers kultur- och musikintresse kopplat till Kultur- och musikskolan. 11

12 Resultat: Positiva resultat utifrån utvärderingar och samtal med eleverna. De flesta eleverna är nöjda med sin Prao och har fått goda omdömen från sina arbetsgivare. Analys lärdomar: Barn- och utbildningsförvaltningen har tillsatt en arbetsgrupp som jobbar med frågan om hur elevernas framtida kontakt med arbetslivet ska se ut. Vi avvaktar den gruppens arbete. Se ovan 5.7. Bedömning och betyg Inriktningsmål Östersunds kommun kännetecknas av ett brett utbildningsutbud med god vägledning och hög kvalitet. Alla elever har behörighet till gymnasieskolans nationella program. Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008 Beskriv arbetet med individuella utvecklingsplaner samt om alla elever har en individuell utvecklingsplan. Skolans mål: Vi strävar efter att ge alla elever goda kunskaper som ger behörighet till gymnasieskolans nationella program. Andelen elever som når godkänt i alla ämnen skall öka samtidigt som alla känner att de ges möjlighet att utvecklas efter sin individuella potential. 88,6 % av eleverna har godkänt i alla ämnen jämfört med förra årets resultat som var 89,2 %. Insatser för att nå målet: Tidig diagnostisering av elevernas kunskaper när de börjar i åk 6. Utifrån resultatet planerar lärarna sitt arbete. Vi har aktivt arbetat med språket och läsinlärningen via projektet Alf och Elsa. Arbetet som bedrivs i vår Studiegård. 12

13 Kvalificerad, engagerad och behörig personal som kontinuerligt fortbildats. Varierande arbetssätt. Att väcka, ta tillvara och öka elevernas lust att lära. Läxläsningstid på skolan med personal. Utvecklat vårt språkval i engelska och svenska. Att tidigt låta eleverna få bekanta sig med valda delar av de nationella proven i respektive ämne. Vi genomför en lässatsning i början av ht-08. Checkdagar. Elevens val, där kärnämnespass i alla ämnen finns som val. Sommarskola för de elever som riskerar att inte nå målen i något kärnämne. Trygghetsskapande insatser från övrig personal såsom fritidspedagoger och elevassistenter. Resultat: Vårt mål var att höja andelen godkända elever, men av olika anledningar så har vi inte lyckats med vår målsättning. Även här kan vi delvis hänvisa till integritetsskäl varför vi inte kan gå in på detaljer kring orsakerna. Analys lärdomar: Större andelen av de elever som inte når målen i åk 9 har inte nått målen för åk 5 innan de kom till skolan och inom det området har vi inlett ett bra samarbete med tidigareskolorna i området. Detta arbete utvecklas kontinuerligt och vi har ett antal inplanerade dagar under nästa läsår då vi jobbar tillsammans i området. Trots att vissa elever inte nått målen i en del ämnen, har de utvecklats positivt bl.a. socialt med hänsyn till deras förutsättningar. Diagnoser i engelska bör också genomföras på samma sätt som i matte och svenska. Snabb uppföljning av diagnoserna med åtgärdsprogram ska ske. Vi kommer att prioritera läsning och ha extra fokus på lästräning och ordkunskap i alla ämnen under första veckorna på höstterminen. Alla elever som riskerar att inte nå målen ska erbjudas hjälp. Försöka motivera elever att ta emot hjälp när det erbjuds. Bra information vid överlämningar från tidigaredelen. 13

14 Redovisning av: Nationella prov åk 9 Svenska Läsförståelse Muntlig kommunikation Skriftlig produktion Ej nått kravnivån på delprovet Nått G på delprovet Nått VG på delprovet Nått MVG på delprovet Ej deltagit Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Matematik Provresultat totalt Ej nått kravnivån på provet Nått G på provet Nått VG på provet Nått MVG på provet Ej deltagit Totalt Flickor Pojkar Totalt Engelska Läsförståelse Muntlig kommunikation Skriftlig produktion Ej nått kravnivån på delprovet Nått G på delprovet Nått VG på delprovet Nått MVG på delprovet Ej deltagit Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt

15 Ämne Betyg åk 9 samtliga ämnen Antal elever / flickor/ pojkar/ totalt Andel, % elever som erhållit betyg G flickor/ pojkar/ totalt Andel, % elever som erhållit betyg VG flickor/ pojkar/ totalt Andel, % elever som erhållit betyg MVG flickor/ pojkar/ totalt Andel, % elever som ej nått målen flickor/ pojkar/ totalt F P T F P T F P T F P T F P T Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Moderna språk Modersmål Musik NO Biologi Fysik Kemi Slöjd SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Svenska Svenska som andraspråk Teckenspråk Teknik Vilka områden (utifrån de nationella proven) har eleverna klarat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: I engelska är alla elever godkända inom alla de tre områden som bedöms. I svenska har alla elever klarat av den muntliga kommunikationen med minst G i betyg. När det sedan gäller läsförståelse och skriftlig produktion är det några elever som inte klarat målen. I läsförståelse rör det sig om 3 % och i skriftlig produktion 4 %. I matematik är det 9 % som inte nått målen för G. 15

16 Analys och lärdomar: Vi kan i analysen konstatera att resultatet är mycket bra, men vi måste hela tiden sträva mot högre måluppfyllelse. I matematik pågår ett förvaltningsövergripande projekt i samarbete med en utvecklingspedagog. Arbetet med matematiken måste ligga i fokus för våra insatser kommande läsår. Vi har redan startat genom att undervisande lärare har deltagit i flera anordnade fortbildningar. Tidiga diagnoser är också något som vi kommer att genomföra för att kunna rikta insatserna rätt. Vilka ämnen har eleverna klarat bra respektive mindre bra: Vi kan se att i moderna språk har 98,2 %, av de deltagande eleverna, nått minst godkänt och därefter kommer engelska och slöjd med 97,5 % som nått godkänt. De ämnen som gått mindre bra är matematik med 89,9 % godkända och därefter kemi med 92,4 % godkända. Analys och lärdomar: Att så hög andel nått godkänt i moderna språk kan bero till viss del på att 22 elever har valt svenska eller engelska som språkval. Vi har dessutom behöriga lärare i alla moderna språk. I engelska har lärarna mycket målmedvetet arbetat för att eleverna ska klara minst godkänt. Slöjden är ett mycket omtyckt ämne av våra elever och det bidrar till den höga måluppfyllelsen samtidigt som lärarna arbetar engagerat utifrån elevernas önskemål. I matematiken följer vi trenden som pågår i hela riket. Det har blivit en varningsklocka för oss och kommer att vara föremål för satsningar kommande läsår. Att kemin ligger så lågt beror på att ett antal elever har anpassad studiegång och inte längre har någon kemiundervisning. Se Analys och lärdomar under rubriken nationella prov. En jämförelse och ett resonemang av sambandet mellan betyg och erhållna resultat på nationella prov: Större differens mellan resultat på nationella prov och slutbetyg i ämnena matematik och svenska jämfört med engelska. Man ser det nationella provet som ett prov bland de övriga under året. 16

17 Tidiga diagnoser och uppföljning kommer att göras. Vi kommer att fortsätta arbetet med avidentifiering av de nationella proven för att säkerställa likvärdigheten. Vi har ett påbörjat arbete kring betyg och bedömning som vi också kommer att jobba vidare med. Grundlig förberedelse så att man ser kvalitetsskillnader och skapar trygghet inför provtillfället. Totalt antal elever i åk 9: 79 Totalt antal pojkar i åk 9: 37 Totalt antal flickor i åk 9: 42 Betyg åk 9 läsåret 2007/2008 Andel elever Genomsnittligt meritvärde som uppnår lägst betyget godkänt i samtliga ämnen i årskurs 9. behöriga till gymnasieskolan (%) som ej uppnått målen i 1 ämne (%) helt utan slutbetyg (%) Pojkar 201,9 75,6 % 78,3 % 2,5 % 2,5 % Flickor 252,3 95,2 % 100 % 2,5 % 0 % Totalt 229,4 88,6 % 91,1 % 5 % 2,5 % 5.8. Rektors ansvar Vid planering av studiedagar, konferenstid och liknande är kvalitetsredovisningen ett viktigt dokument som rektor utgår ifrån. Uppföljning sker alltid kommande år. Rektor avsätter tid för diskussioner, utvärdering och uppföljning av elevernas resultat. 6. Hälsa och livsstil Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008 Beskriv hur barns och ungas behov av daglig rörelse, vila och utevistelse tillgodoses samt hur kulturarvet av olika vinteraktiviteter och vinteridrotter utvecklas. Beskriv hur arbetet med utemiljön sker. Beskriv hur skolan arbetar med dans. Redovisa om det finns en plan avseende allergi. 17

18 Skolans mål: Att goda motionsvanor och daglig utevistelse skall vara ett naturligt inslag i skolans vardag och stimulera till en sund inställning kring detta. Insatser för att nå målet: Vi anordnar en fjällresa för åk 9 och övriga elever erbjuds skidåkning i närområdet. På idrotten och inom elevens val erbjuds eleverna ett stort utbud av olika idrottsaktiviteter. Vi har ordnat med frisbeegolf, noggerrutor, utomhuspingis, basket, beachvolleyboll, bandy, bad, dans, golf och orienteringsbanor som eleverna kan nyttja på raster m.m. Dansundervisning sker både under idrottslektioner och i samband med vår temavecka Tillsammansveckan som avslutas med en obligatorisk danskväll på Furuparken. Alla elever i åk 9 har dessutom en danskväll i april-maj tillsammans med övriga nior i kommunen. Denna danskväll är förlagd till Folkets hus. Dans kan även väljas som en aktivitet på elevens val. Vi har en utarbetad allergipolicy. Elever och personal har varje måndag eftermiddag spelat innebandy i skolans idrottshall. Två dagar i veckan har vi pedagogledda aktiviteter i idrottshallen under lunchtid. Resultat: Alla elever som gått på Storsjöskolan har fått möjlighet att åka skidor i fjällen och även fått prova på dans på riktigt. Analys Lärdomar: Eleverna erbjuds många aktiviteter att välja mellan. Eleverna är mycket nöjda med både dansen och vår fjälltur vilket framkommer i en utvärdering som vi gjort. Vi har lyckats med att skapa ett intresse för idrott, vilket visar sig bl.a. vid elevens val. Fortsätta att erbjuda eleverna många olika aktiviteter både under rasttid och i anslutning till skoldagens slut. Kontakt har redan tagits med idrottsklubbar för samarbete. Elevrådet och Skol-IF ska finnas med i planeringen av rastaktiviteter. Spontana promenader/aktiviteter mitt på dagen. Den dagliga rörelsen ute planeras klass för klass, men vi ska försöka se till att detta görs i alla klasser och arbetslag. Just nu är det promenader på 20 minuter de dagar klassen inte har idrott. 18

19 6. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Vi bör följa upp resultatet som framkommit i enkäten Min skolsituation där andelen pojkar som tycker att flickor och pojkar inte behandlas lika bra av de vuxna i skolan är ganska stor. Personalen efterlyser en bra föreläsare i genusfrågor inför nästa läsår. Vi måste rusta oss bättre för att motverka kränkningar i form av mobilfilmningar, elaka SMS m.m. Detta ska vi göra ett tillägg om i vår Likabehandlingsplan. 7. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2008 Redovisa tillgången till specialpedagogisk kompetens samt hur arbetet med åtgärdsprogram sker. Redovisa om skolområdet har en plan för det förebyggande arbetet och över hur samverkan organiseras inom området, med socialtjänsten samt övriga berörda verksamheter och myndigheter. Vi har en Studiegård med många olika kompetenser såsom: Specialpedagoger 1,5 tjänster Lärare 3 tjänster Fritidspedagoger 2 tjänster Elevassistenter 1,75 tjänster Studie- och yrkesvägledare 0,5 tjänst Arbetet med åtgärdsprogram kan ske på olika sätt, men det vanligaste är att åtgärdsprogram utarbetas av respektive lärare, handledare, elev, föräldrar och ibland deltar även en specialpedagog. Vi har en plan för inskolning av årskurs 6. Denna plan har utarbetats gemensamt av skolorna i området. Specialpedagogerna inom området har regelbundna träffar under arbetsåret. När det gäller samarbetet med socialtjänsten så har vi en representant från socialtjänsten med på våra EHT-möten en gång i månaden. 19