Torvallaskolan(6-9) Carina Bergqvist

Transkript

1 Torvallaskolan(6-9) Carina Bergqvist

2 Innehållsförteckning Skollag (2010:800) 4 kap. Kvalitet och inflytande Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - systematiskt kvalitetsarbete (2-8 ), och - inflytande och samråd (9-17 ). Systematiskt kvalitetsarbete Nationell nivå 2 I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Rutiner för klagomål 8 Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. 2

3 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Skolan ligger cirka 8 kilometer sydost om Östersund i Torvalla centrum. Stadsdelen Torvalla byggdes på 1980-talet och skolan byggdes år I samma lokaler som skolan finns ett kommundelsbibliotek som också används som skolbibliotek samt en fritidsgård. Utbildningen vid Torvallaskolan omfattar grundskolans årskurser Till Torvallaskolan kommer elever i årskurs 6 från Mimergården och Fjällängsskolan. Skolan har ändamålsenliga lokaler hade vi en budget på ca 9,2 miljoner och bokslutet blev av förklarliga orsaker :- Läsåret 11/12 har vi haft ca 150 elever som varit uppdelade i 7 klasser. 2 st sexor, 1 st sjua, 2 st åttor och 2 st nior. Följande personalkategorier har arbetat på Torvallaskolan under läsåret:14,80 lärartjänster, vilket innebär 10 elever/pedagog 1 pedagog med spec.funktion, 1 resursperson, 0,40 syv, 1 beteendevetare 0,30 skoladministratör, 0,50 vaktmästare, 1 rektor 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet I augusti arbetar vi fram en gemensam arbetsplan för skolan och en för EHT/Spec.teamet. Målen är gemensamt framtagna utifrån de förbättringsområden som skolan behöver arbeta med. Detta utifrån våra statliga och kommunala mål för grundskolan. Förbättringsområdena är framtagna utifrån de utvärderingar, självvärderingar, enkäter, samtal, resultat samt analyser som gjorts föregående läsår. Vi har begränsat oss till tre områden i arbetsplanen som vi arbetar med under 3 läsår. I arbetsplanen beskriver vi även vilka insatser som vi ska arbeta med för att nå målen. Vi beskriver även hur vi ska utvärdera målen i maj och juni. Inför medarbetarsamtalet gör varje medarbetare en personlig utvecklingsplan som innefattar samma områden som skolans arbetsplan. Den blir då ett underlag för medarbetarsamtalet där vi även pratar om ev. kompetensutvecklingsbehov för den enskilda pedagogen. Under läsåret har vi pedagogiska träffar där innehållet planeras utifrån de utvecklingsbehov som skolan har. I maj/juni genomför vi de utvärderingar och analyser som vi tillsammans går igenom och gör efter det vår arbetsplan inför nästa läsår. 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Vi har arbetat med att förbättra arbetsmiljön både för elever och personal på skolan. Nytt för i år är att vi har fått till aktiva elevskyddsombud, aktivt skol If som tillsammans med engagerade vuxna har gjort ett bra arbete. Det arbetet kommer liksom friendsarbetet fortsätta för att skapa både trygghet och trivsel. Vi har arbetat med ledarskapet i och utanför klassrummet. Spec.grupp och rektor har genomfört klassrumsbesök där vi tittat på arbetsro och ledarskapet i klassrummet. Varje lärare har fått återkoppling av den som genomfört besöket. Delar av EHT teamet skulle genomföra en fortsättning på ledarskapsutbildning för lärare som genomfördes året innan. Blev ej av pga omprioriteringar. 3

4 Vi har förbättrat tryggheten på skolan genom att jobba med gruppstärkande aktiviteter, Skol If och Friendsarna har arrangerat en idrottsdag och en tokdag i friendsanda. Vårt elevcafé var öppet under hösten och halva vårterminen. Pga av personalbrist var vi tvungna att ha det stängt i slutet på terminen. Efter några veckor såg vi att det inte gick att ha fritidsgården stängd under lunchtid. Vi gjorde då ett schema för lärarna under lunchen och kunde därmed bemanna fritidsgården och hålla den öppen men utan caféverksamhet. Det vore önskvärt att fritidsgårdspersonalen kunde ha fritidsgården öppen på lunchrasten. Handledarna har under handledar tid arbetat med värderings och samarbetsövningar med eleverna i syfte att stärka eleverna och få till bra sammanhållning i grupperna. Här har beteendevetare och kurator kunnat hjälpa till om så har önskats. Delar av elevhälsans personal har haft livskunskap i åk 6-7 och DISA i 8A Vi har arbetet för att all personal ska följa våra rutiner Under året har vi jobbat fram nya rutiner kring åtgärdsprogram. Vi har arbetat med betyg och bedömning i åk 6. Under hösten var all personal med på en av skolverkets dagar om betyg och bedömning i åk 6. Det arbetet har sedan fortsatt i ämnesgrupperna. Det här läsåret skapades en handledar tid till för att handledarna skulle ha möjlighet att tillsammans med varje enskild elev kunna jobba med elevens IUP som ett levande och aktivt dokument Under läsåret har vi arbetat för att eleverna ska känna delaktighet och veta vad de har inflytande över. Få eleverna att förstå vad och hur de kan påverka sin skolsituation och få in mer elevinflytande i undervisningen. När vi i spec.gruppen har gjort klassrumsbesök har vi inte tittat på elevinflytandet detta trots att vi bestämde det i vår arbetsplan. Det här året har blivit ledarskapet i klassrummet och elevernas arbetso som varit i fokus. Under hösten fick vi veta att vi blivit uttagna till att bli en av kommunens En till En skola. Under våren prioriterade vi våra pedagogiska träffar till att lära oss mer om vad det innebär att vara en En till En skola. Arbetet har planerats och genomförts tillsammans med kommunens IT samordnare. Vi avslutade vårterminen med ett studiebesök på en En till En skola i Nacka kommun. Personalen har gått PIM utbildningen. Vi har arbetat utifrån vår likabehandlingsplan. Alla elever i åk 8 har varit ute på Prao. Det här läsåret har vi gjort ett nytt upplägg för Praon. Både lärare och elever upplever att det har varit positivt. 4

5 4. Utvecklingsområden 2011/2012 En till En Elevinflytande Arbetsro och arbetsmiljö Fungerande rutiner utifrån ny skollag Områden i skolans läroplan Grunden för det systematiska kvalitetsarbetet är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsarbetets upplägg och innehåll. Skolans mål och riktlinjer finns sammanfattade i skolans läroplan, dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen som formulerats i nämndens budget varje år. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Budgetmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. 5

6 5.1. Normer och värden Skolans mål: Förbättra elevernas arbetsro/studiero och arbetsmiljö Elever och personal på skolan ska känna att de har en god berikande arbetsmiljö Alla elever ska uppleva att vi har ett bra ledarskap i klassrummet Öka elevers fysiska och psykiska hälsa 100 % av eleverna ska känna sig trygga på skolan All personal ska följa våra rutiner kring mobbningsärenden Insatser för att nå målet: Komma överens med eleverna om vad en god arbetsmiljö är Använda resurstid för att dubbelbemanna där behov finns Gemensam klassrumsstruktur Observationer i klassrummet för att få ett nuläge som sen utmynnar i åtgärder till förbättring både fysiskt och psykiskt Ledarskapsutbildning för personalen Skapa välkomnande miljöer för både elever och personal Trygghetsenkäten presenteras och genomförs för att få ett nuläge Gruppstärkande övningar/gemensamma aktiviteter över klassgränserna Gemensamma ordningsregler Pedagogiska samtal Stående punkt på HL och AL Resultat: I vår trygghetsenkät som genomförs för eleverna i alla årskurser kan vi se ett bättre resultat än året innan. Det är ett otroligt bra resultat i årskurserna 6 och 7 Vad gäller trivsel och trygghet behöver vi vuxna finnas mer ute bland eleverna och bli ännu bättre på att säga hej och se varje elev. Skolans skyddsombud har jobbat med våra elevskyddsombud på ett bra sätt som gjort att eleverna idag är med i vårt systematiska arbetsmiljöarbete. Lärandemiljön är inte fullt ut bra i alla klassrum Det här är ett vuxenansvar. Gemensam klassrumsstruktur har inte följt av alla vuxna. Analys lärdomar: Fortfarande finns det klasser där eleverna ex kompisstödjare, elevråds representanter mm inte har fått tillräckligt med stöd eller inget stöd alls i sitt arbete Det har varit bra när vi har blandat elever från olika klasser olika åldrar under ex. friendsdagar och Skol If dagar Trygghet och trivselfrågorna har fått för lite utrymme på Hl och Al tid Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi behöver fortsätta arbeta med dessa frågor Alla vuxna måste följa våra rutiner och fattade beslut Fortsätta med observationer ute på lektionerna Jobba vidare med en gemensam klassrumsstruktur Viktigt att alla vuxna har ett bra bemötande och ett bra ledarskap i klassrummet. Utveckla feedbacken till lärarna och jobba med det på några av våra pedagogiska träffar under året. Vi personal måste göra lika Vi kan bli ännu bättre på tex gruppstärkande övningar och gemensamma aktiviteter Vi vuxna måste vara mer ute på raster och se alla elever vi möter och säga hej till dem 6

7 5.2. Kunskaper Skolans mål Öka elevernas måluppfyllelse Tydliga åtgärdsprogram Vi ska utveckla och förenkla skrivandet av våra omdömen så att alla förstår mening och innehåll. All personal ska arbeta efter skolans rutiner, regler och riktlinjer vad som gäller närvaro, IUP, omdömen, frånvaro, omdömen ch åtgärdsprogram Elever och personal ska ha tillgång till Dexter Eleverna ska äga sin IUP IUP ska vara ett aktivt levande dokument All personal på Torvallaskolan ska ta ännu ett steg närmare intentionerna i skola Vi ska utveckla lärmiljön så att den innefattar digital kompetens, som är en av EUkommissionens åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. All personal inom Torvallaskolan skall gå PIM under de närmaste året. Vi ska göra en kompetensutvecklingsplan som innefattar digital kompetens för all personalen på Torvallaskolan. Insatser för att nå målet: Ny arbetsgång för åtgärdsprogram som stämmer överens med nya skollagen All personal ansvarar för att följa rutiner. Arbetat med att förbättra våra omdömen Varje ämnesgrupp ska ha arbetat fram förslag på omdömen som skrivs in i Dexter Återkommande personliga samtal kring elevs IUP under schemalagd handledartid Eleven ska i skolan hela tiden ha tillgång till sin IUP Vi tror att skola 2011 kräver en kritisk förmåga, förståelse och en god kompetens av dagens digitala medier. Skolan ska utbilda dagens ungdomar för framtidens lärande och eleverna har rätt till en digital kompetensutveckling även inom skolan. Vi på Torvallaskolan behöver lära oss mer om fungerande arbetssätt som stämmer väl överens med detta. Kommer att ske på våra pedagogiska träffar. Resultat: Närvaro och frånvarorutiner fungerar bättre Innehåll i IUP och omdömen ser fortfarande för olika ut Under hösten fick vi veta att vi blivit uttagna till att bli en av kommunens En till En skola. Under våren prioriterade vi våra pedagogiska träffar till att lära oss mer om vad det innebär att vara en En till En skola. Arbetet har planerats och genomförts tillsammans med kommunens IT samordnare. Vi avslutade vårterminen med ett studiebesök på en En till En skola i Nacka kommun. Personalen har gått PIM utbildningen. Analys lärdomar: Det finns fortfarande en osäkerhet hur man ska skriva omdömen och IUP När det gäller åtgärdsprogram så ställer många sig frågan. Vad ingår i vanlig undervisning och när är det en särskilt stöd? Enskilda samtal har sett olika ut efter behov och årskurs, både grupp och individsamtal. Önskvärt med ett gemensamt nätbaserat IUP dokument Ett mer gemensamt språk och likvärdigt upplägg för omdömen i Dexter Vi behöver utveckla både våra skriftliga omdömen och elevernas IUP Viktigt att avsätta tid till lärande för pedagoger när vi kliver in i ett nytt projekt så som en till en. 7

8 Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Viktigt att avsätta mer tid för att prata elever med varandra i arbetslaget Vi kommer att ha ett arbetslag from ht 2012 Viktigt att alla följer skolans rutiner Arbeta vidare med våra skriftliga omdömen och elevernas IUP. Vi kommer att fortsätta att lära oss mer om En till En genom att arbeta med detta på pedagogiska träffar, ta stöd av IT samordnarna 5.3. Elevernas ansvar och inflytande Skolans mål. Öka elevinflytandet på Torvallaskolan Alla elever ska känna att de kan påverka sin skolsituation Alla elever ska känna delaktighet och veta vad inflytande är Alla pedagoger ska få in mer elevinflytande i undervisningen Insatser för att nå målet: Informera och klargöra vad och hur eleverna kan påverka sin skolsituation. Att de i praktiken kan påverka sin skolsituation. Fungerande aktiva klassråd med stående punkter för alla. Minst 2 ggr /månad Organiserade, fungerande ansvarsgrupper ex friends,skol if och elevskyddsombud Lära oss mer om elevinflytande Resultat: Olika i olika ämnen och mellan olika lärare Några elevråds representanter upplever att vi inte har klassråd i alla klasser Ansvarsgrupper slutade vi med efter 2 gånger Analys lärdomar: Hur får vi in det i det dagliga ämnesarbetet och inte enbart i ansvargrupperna? Vi måste bli bättre på att släppa in i eleverna i planeringen. Utarbeta en mall för klassråd med gemensamma punkter. Hur tänkte vi kring klassrumsobservationer och självvärderingar när det gäller elevinflytande? Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi behöver fortsätta jobba med detta. Ge varandra tips på hur man kan jobba mer elevaktivt under lektions tid Få in ansvarsgruppernas arbete under handledar tiden 8

9 5.4. Skola och hem Skolans mål. Att öka föräldrasamverkan och förebygga ungas alkohol och drog -användning Öka föräldrars inflytande över sina barns lärande Insatser för att nå målet: Tema dialog i åk 6 två ggr ÖPP i åk 6,8 och 9 Nya steg åk 7 Handledarna ska skriva till föräldrarna minst var fjortonde dag två föräldrarådsmöten/termin Resultat: Nya steg ej genomfört pga programmet ej är uppdaterat Öpp blev ej pga omarbetning av program Tema dialog genomfört i åk 6 Föräldramailen har fungerat bra. Vi har haft två föräldrarådsmöten/ termin Analys lärdomar: Hur gör vi med föräldrar som inte har mail? Hur når vi föräldrar som har ett annat språk? Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Erbjuda temadialog Tonåringen + nätmobbning i åk 6 Ta stöd av modersmålsenheten i det fortsatta arbetet kring frågorna kring översättning till våra utlandsfödda föräldrar. 9

10 5.5. Övergång och samverkan Skolans mål. Öka antalet elever som väljer Torvalla skolan Att det blir en bra övergång från Mimer och Fjällängen mellan åk 5 och 6 Att det blir en bra övergång från Torvallaskolan till gymnasieskolorna Insatser för att nå målet: Ha en noggrann planering för blivande åk 5 Gemensam aktivitets dagar Få elever att tala gott om Torvallaskolan. Gymnasieinformation både i åk 8 och i åk 9 Resultat: Vi har fortfarande elever som väljer bort Torvallaskolan Analys lärdomar: All personal ska ha beröm för det arbete som gjorts för att få eleverna att komma till oss. Personalen engagemang och kreativitet för att nå hit har varit av stor betydelse Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Ha Friends dagen på hösten och där bjuder vi in Fjällängens och Mimers åk 5 Ha tex ha NO undervisning ( prova på) för åk 5 Vi måste bli bättre på att marknadsföra skolan. Att Fjällängen elever får lära känna Mimer barnen innan åk 6 Önskvärt att vi har personal som jobbar även på Fjällängen.ex de praktiskt estetiska såsom sltm/sltv I nya timplanen ligger all hk i åk

11 5.6. Skolan och omvärlden Skolans mål. Alla elever i åk 8 ska få gå ut på Prao Ingå ett samarbete med Nationellt Vintersportcentrum. Erbjudandet fick vi utifrån att Torvallaskolan sticker ut negativt i kommunens välfärdsbokslutet. Vi vill få våra elever att förstå vikten av att äta, sova och röra på sig Insatser för att nå målet: Motivera våra elever att hitta intressanta PRAO platser. Koppla Praon till skolarbetet och motivera eleverna till att göra Praon Vi skapade gemensam tid av skolans val under elevens val åk 8 So lärarna arbetar med Praon under dessa dagar tillsammans med Syv Det tillsattes en arbetsgrupp som planerade och inspirerades under ht.10 Gruppen träffades regelbundet Det planerades in olika aktiviteter under våren tex. Frukost med överrasknings besök från aktiva idrottare Rörelse 30 minuter tre dagar/vecka tex reflektionspromenader och rastaktiviteter Föreläsningar med olika teman Vara med vid elevens val i olika ämnen. Ge eleverna möjlighet att prova på olika idrotter som finns i Östersund. Avslappningsövningar 1 gång/vecka före lunch Projektledaren från Nationellt Vintersportcentrum kom och berättade om projektet för hela personalgruppen. Resultat: Eleverna i åk 8 har erbjudits Prao. I år har vi blivit bättre på att knyta ihop Praon med skolarbetet. Lättare att organisera Praon när eleverna är ute vid samma tillfällen. Både elever och personal har upplevt att vi nu fått till elevernas prao på ett bra sätt. Samarbetet med Nationellt Vintersportcentrum blev inte som vi på skolan hade trott. Det blev en frukost och i samband med den kom en gästföreläsare, Jämtland Baskets coach Dennis Aulander. Han föreläste om att göra egna val. Det blev en positiv föreläsning som fångade både elever och vuxna. När vi klev in i projektet skulle matproduktion vara men så blev det aldrig. Det blev aldrig mer än mailkontakt och de tyckte att det var ett spännande projekt. Från skolans håll tycker vi att det är trist. I mitten på februari bytte Nationellt Vintersportcentrum återigen projektledare. Det gjorde att projektet stannade av. En av våra elevens val grupper som valt hemkunskap fick åka till Nationellt Vintersportcentrum. Där fick dom en föreläsning om närlingslära, kost, måltidssammansättning beroende på aktivitet, samt genomgång av alla de aktuella dieterna. Efter det blev det en rundvandring i lokalerna och eleverna fick se var de olika testerna utförs. Eleverna fick i provköket tillaga utifrån olika recept på nyttiga mellanmål. I utvärderingen av dagen skrev eleverna : spännande, roligt och lärorikt. Jag fick lära mig jätte många nya saker så att jag kan ta hand om mig själv på ett bättre sätt när jag ska börja träna. 11

12 I juni fick de elever som var intresserade följa med till Jämtkraft Arena för att träna fotboll under ledning av ÖFK assisterande tränare Björn Hamberg samt 2 ledare och 4 spelare i A-laget. Det var en otrolig upplevelse för våra elever och allt fungerade helt perfekt, duktiga instruktörer och intresserade elever. Fotbollsgnistan tändes hos flera av våra elever. Analys lärdomar: Viktigt att möjliggöra både för elever och SO lärare att planera och genomföra praon på ett sätt så att det ingår i skolarbetet på ett naturligt sätt. Att förutsättningarna måste vara färdiga när man kliver in i ett projekt både de ekonomiska och vilka som ska ingå. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Fortsätta med det upplägg som vi nu har infört vad gäller praon. Nästa projekt vi kliver in i är att tillsammans med Svenska Skidskytte förbundet vara med på skolans dag den 28/ Bedömning och betyg Skolans mål. Att högre andel elever blir behöriga till gymnasiet Att vi ska bli bättre på att skriva omdömen Insatser för att nå målet: Vi behöver jämföra varandras analyser av vt., betyg och nationella prov. Dra slutsatser planera åtgärder utifrån analyserna Genomgång av alla årskurser hur eleverna ligger till kunskapsmässigt Pedagogiska/ämnes träffar där vi ger feedback på varandras omdömen och där vi samtalar om vad som ska bedömas och hur lärande miljöerna ska vara. Se hela elevens utveckling Resultat: Vår upplevelse är att vi blivit ett litet snäpp bättre på att skriva omdömen Analys lärdomar: Våra omdömen måste utvecklas till att bli tydligare och mer relaterade rill förmågor och färdigheter. Vi måste bli bättre på att prata kunskapskrav med eleverna och tala om vad och hur vi bedömer deras kunskaper. Vi måste uppmuntra eleverna till att vilja satsa mot högre betyg. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi jobbar vidare med att nå en ökad måluppfyllelse. 12

13 Redovisning av: Nationella prov åk 6 (tabellunderlag - se bilaga) Nationella prov åk 9 (tabellunderlag - se bilaga) Betyg samtliga ämnen åk 9 (tabellunderlag - se bilaga) Vilka områden (utifrån de nationella proven) har eleverna klarat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Svenska åk 6 : Några elever har klarat den muntliga delen mindre bra och några elever har klarat den skriftliga delen mindre bra. Sva åk 6: Muntliga delen och skriv delen gick bra men läsförståelsen var svår Svenska åk 9: I en nia klarade eleverna den muntliga delen bra och där låg den största svårigheten i läsförståelse delen. I den andra klassen var resultatet det motsatta Engelska åk 6: Den skriftliga delen har varit svårast för eleverna i bägge klasserna. Engelska åk 9: I en klass klarade de flesta bra på alla delprov. De som inte klarade provet hade svårt med läs, hör och uppsatsdelen. I den andra klassen klarade alla elever muntliga och skriftliga delen. Men på läs och hör delen så var det några elever som låg strax under godkänd nivån. Matematik åk 6: Det som har gått bra är geometri, statestik, tid,tabeller och diagram. Mindre bra taluppfattning, viss bråkräkning, räkning med de fyra räknesätten med decimaltal. Problemlösning ( främst redovisning av uträkningar) Matematik åk 9: Det som gått bra är taluppfattning, aritmetik, statistik, geometri förutom volymbegreppet. Problemlösning inom de nämnda områden har gått bra. mindre bra, reovisa lösningar, begreppsförståelse, problemlösning ( finna bra och lämpliga lösningsstrategier) Fysik åk 9: Den första delen som handlade om grundläggande fysikaliska kunskaper gick bra. Även den delen som var laborativt gick bra i stort sett för hela klassen. Analys och lärdomar: Svenska och sva åk 6: Svårt att dra slutsatser och lärdomar eftersom det är första året som provet genomförs Svenska åk 9: Fortsätta arbeta med läsa, skriva och muntliga delen Engelska åk 6: Vi behöver utveckla skrivandet och jobba mer muntligt och hörförståelsen Engelska åk 9: Vi behöver utveckla skrivandet och jobba mer muntligt och hörförståelsen 13

14 Matematik åk 6 & 9: Vi behöver arbeta med muntliga resonemang större uppgifter med olika lösningsstrategier Fysik åk 9: Viktigt att eleverna får träna både praktiskt och teoretiskt med olika arbetsområden. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Svenska åk 6: Fortsätta arbeta med läs och skrivutveckling. Svenska åk 9: Fortsätta arbeta med läsa, skriva och muntliga delen Engelska åk 6 : Utveckla skrivandet Matematik åk 6 & 9: Vi behöver arbeta med muntliga resonemang större uppgifter med olika lösningsstrategier Fysik åk 9: Viktigt att eleverna får träna både praktiskt och teoretiskt med olika arbetsområden. Vilka ämnen har eleverna klarat bra respektive mindre bra: Fysik och engelska provet har flertalet av våra elever klarat VG nivån eller mer Matematiken har våra elever klarat mindre bra. En jämförelse och ett resonemang av sambandet mellan betyg och erhållna resultat på nationella prov: Resultaten mellan nationella prov och betyg stämmer överens Totalt antal elever i åk 9: 42 Totalt antal pojkar i åk 9: 23 Totalt antal flickor i åk 9: 19 Betyg åk 9 läsåret 2011/2012 Andel elever Genomsnittligt meritvärde som uppnår lägst betyget godkänt i samtliga ämnen i årskurs 9. behöriga till gymnasieskolan (%) som ej uppnått målen i 1 ämne (%) helt utan slutbetyg (%) Pojkar ,3 78,3 4 0 Flickor 222,6 89,5 89,5 2 0 Totalt 211,3 83,3 83,

15 6. Hälsa och livsstil Skolans mål. Öka elevers fysiska och psykiska hälsa Insatser för att nå målet Livskunskap i åk 6 och 7 Disa 8A Resultat Är genomfört Både elever och lärare har upplevt att det varit positivt Analys - lärdomar Bra för elevrelationerna och stärkande för gruppen. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Fortsätter med Livskunskapen och Disa Utveckla feedbacken till lärarna 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Följande arbete är gjort utifrån vår likabehandlingsplan En ny plan mot diskriminering och kränkande behandling Under feriarbetsdagarna ht 2011 utarbetade varje handledar par en plan utifrån jobbet med vår likabehandlingsplan Varje klass har under hösten arbetat med likabehandlingsplane på HL tid och på föräldramöten med föräldrarna. HL upplever att de är förtrogna med innehållet i planen. Kartlagt elevernas trygghet Arbetat med att förbättra arbetsron ( utifrån trygghetsenkäten) Komboutbildning för våra friendsare genomfördes den 16/11 Kompisstödjarna har under våren arbetat med diskrimineringsgrunderna. 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Vi har en 100% lärare med spec.pedagogisk kompetens anställd på skolan dessutom har vi 100% beteendevetare som även har spec.pedagogisk kompetens i sin utbildning. Under det här läsåret har vi arbetat upp nya rutiner som stämmer överens med nya skollagen.vi har ett EHT team som träffas en gång i veckan och besöker arbetslagen regelbundet. Vi har under läsåret arbetat utifrån EHT teamets arbetsplan för läsåret 11/12. Under året har vi infört studiestöd på skolan. Två eftermiddagar i veckan, efter skoltid har eleverna haft tillgång till 3 vuxna för att få extra stöttning i sitt skolarbete. Vissa pedagoger har haft resurstid i sin tjänst vilket har inneburit att man på vissa lektioner har kunnat vara 2 pedagoger i klassrummet. Resurstiden fördelas utifrån de elever som vi får Bibas för, 15

16 9. Rektors ansvar På vilket sätt tar rektor, som pedagogisk ledare, ansvar för genomförandet av föreslagna åtgärder. Jag har fortfarande som mål att Torvallaskolan ska bli Östersunds kommuns bästa skola. Dock det ett kontinuerligt lärande och att vi arbetar med förståelsen av vårt uppdrag. Fokus blir på lärandet såväl för elever som för vårt eget lärande. Att vi lär genom egna erfarenheter blir en utan den enskildes, utan den enskildes engagemang kan inte det arbetet fungera allas vår vilja att bli en ännu bättre skola är det som utgör grunden för att bli en lärande organisation. Jag tror på en lärande organisation och i den utföra ett processinriktat ledarskap. Jag tror att i en lärande organisation sker utgångspunkt för utvecklingsarbetet på skolan. Här blir dialog och kommunikation två grundläggande faktorer för att vi ska lyckas. Skolutveckling för mig är ett förändringsarbete för att skapa kvalitetshöjningar i lärandet = kvalitetsarbete.. Jag tror fortfarande att om vi får ett helhetstänkande kring ungdomars utveckling och lärande når vi ännu en bit närmare vår nya Vision Genom Trygghet och Trivsel når vi en ökad måluppfyllelse Jag är övertygad om att de områden, Elevinflytande, Arbetsro, En till En och Fungerande rutiner som vi satt upp i vår arbetsplan, gör att vi kommer att nå en högre måluppfyllelse. 10. Rektors samlade bedömning samt rektors analys av prioriterade utvecklingsområden (presenteras i prioritetsordning) inför kommande arbetsår som lyfts till en förvaltningsgemensam bearbetning. 1) En till En: Utifrån att vi är en En till En skola och att vi behöver fortsätta att utveckla vårt arbetssätt. 2) Omdömen: Utifrån att vi idag inte har likvärdiga omdömen 3) Åtgärdsprogram: Säkerställa att vi gör rätt 4) Elevinflytande: Fortsätta utveckla elevinflytandet till att genomsyra hela verksamheten ( lektioner, ansvarsgrupper mm) Östersund den 29/ Carina Bergqvist Rektors underskrift 16

17

18

19

20

21

22 Kemi DELTAGIT EJ DELTAGIT SAMMANTAGET RESULTAT DELTAGANDE Ej nått kravnivån på Ej nått kravnivån på Nått MVG på ELEVER Ej deltagit delprovet/ ej Nått MVG på TOTALT delprovet Nått G på delprovet Nått VG på delprovet delprovet TOTALT (oavsett orsak) deltagit Nått G på delprovet Nått VG på delprovet delprovet Antal Antal Procent av Antal Procent av Antal Procent av Antal Procent av Antal Antal Procent av Antal Procent av Antal Procent av Antal Procent av Antal Procent av Flickor 0,0% Delprov A Teori Pojkar 0,0% (KEAÄP9) Totalt ,0% Flickor 0,0% Delprov B Laboration Pojkar 0,0% (KEBÄP9) Totalt ,0% Flickor 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% Kemi sammanfattning Pojkar 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% (KEÄP9) Totalt 0 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0% 0 0,0%

23

24

25 Betygsstatistik per årskurs Antal och andel betyg per ämne och årskurs Period: Torvallaskolan Årskurs 9 Antal Elever som ej Elever som ej elever betygsatts uppnått målen G VG MVG BI Biologi 42.0% 0 2.4% % % % 9 BL Bild 42.0% 0 2.4% % % % 14 BSPFR Språkval:Franska, B-språk 6.0% 0.0% % 6.0% 0.0% 0 BSPSP Språkval:Spanska, B-språk 17.0% % % % % 3 BSPTY Språkval:Tyska, B-språk 6.0% 0.0% % % 3.0% 0 EN Engelska 42.0% 0 7.1% % % % 4 FY Fysik 42.0% 0 4.8% % % % 4 GE Geografi 42.0% 0 7.1% % % % 5 HI Historia 42.0% 0 7.1% % % % 4 HK Hem och konsumentkunskap 42.0% 0 4.8% % % % 9 IDH Idrott och hälsa 42.0% 0.0% % % % 15 KE Kemi 42.0% 0 4.8% % % % 2 MA Matematik 42.0% % % % % 4 MLARA Modersmål: Arabiska 1.0% 0.0% 0.0% % 1.0% 0 MLPER Modersmål:Persiska 1.0% 0.0% 0.0% % 1.0% 0 MU Musik 42.0% 0 2.4% % % % 7 NO NO-ämnen % 42.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0 RE Religionskunskap 42.0% 0 9.5% % % % 3 SH Samhällskunskap 42.0% 0 9.5% % % % 2 SL Slöjd 42.0% 0 2.4% % % % 15 SO SO-ämnen % 42.0% 0.0% 0.0% 0.0% 0 SV Svenska 41.0% 0 4.9% % % % 7 SVA Svenska som andraspråk 1.0% % 1.0% 0.0% 0.0% 0 TK Teknik 42.0% 0 2.4% % % % IST-Rapport/Skola/Grundskola/Betyg/BETYGGR.RPT