Torvallaskolan (6-9)

Transkript

1 REVIDERAT UNDERLAG /GF Torvallaskolan (6-9) Carina Bergqvist

2 Innehållsförteckning Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 2

3 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Skolan ligger cirka 8 kilometer sydost om Östersund i Torvalla centrum. Stadsdelen Torvalla byggdes på 1980-talet och skolan byggdes år I samma lokaler som skolan finns ett kommundelsbibliotek som också används som skolbibliotek samt en fritidsgård. Utbildningen vid Torvallaskolan omfattar grundskolans årskurser Till Torvallaskolan kommer elever i årskurs 6 från Mimergården och Fjällängsskolan. Skolan har ändamålsenliga lokaler hade vi en budget på ca 10 miljoner och bokslutet blev : - Läsåret 10/11 har vi haft 163 elever som varit uppdelade i 7 klasser. 1 st sexa, 2 st sjuor, 2 st åttor och 2 st nior. Följande personalkategorier har arbetat på Torvallaskolan under läsåret:16 lärartjänster, vilket innebär 10 elever/pedagog 1 specialpedagog, 1 resursperson, 0,50 syv, 1 beteendevetare 0,40 skoladministratör, 0,50 vaktmästare, 0,60 verksamhetsledare, 1 rektor 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet I augusti arbetar vi fram en gemensam arbetsplan för skolan och en för EHT/Spec.teamet. Under maj och juni arbetar vi med utvärderingar och självvärderingar, samt analys och åtgärder. Inför nästa läsår kommer arbetsplanen att bygga på de åtgärder vi upptäckt vi behöver göra inför läsåret Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Utveckla vårt kvalitetsarbete Arbeta för en högre måluppfyllelse genom att utveckla våra utvärderingar, analysverktyg och åtgärder. 4. Utvecklingsområden 2010/2011 Bra bemötande Trygghet och Trivsel Utveckla de skriftliga omdömena Nå en högre måluppfyllelse 3

4 Områden i skolans läroplan (Lpo 94) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Skolans mål och riktlinjer finns sammanfattade under åtta rubriker/områden i skolans läroplan (Lpo 94) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. Inriktnings mål (KF) Skolans läroplan (Lpo 94) Skolans mål Kvalitets krav (BoUN) Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och skolans mål. 4

5 5.1. Normer och värden Att elever och personal känner att de får ett bra bemötande Att elever och Personal på Torvalla skolan känner sig trygga och trivs. Analysera och arbeta med svaren från trygghetsenkäten 4:a saker som vi behöver arbeta med. - hälsa på varandra - lyssna - bry sig om - hjälpa - bygga relationer ALU elevhälsan HL utbildning Gruppstärkande aktiviteter Elevcafé Rastaktiviteter Gemensamma raster Friends Friluftssatsning Bättre resultat i år enligt vår trygghetsenkät. Bemötande har blivit bättre enligt enkäten. Största skillnaden var årets 6:a där 100 % av eleverna upplever att de får ett bra bemötande. Frilufts- satsning blev ej Gemensamma raster blev ej pga av svårigheter att få ihop schemat. Svårt när vi ska synkronisera schemat med de skolor som vi delar både lärare och elever med. Tre gemensamma frågor blev ej. ALUblev ingen fortsättning pga personalen på elevhälsan hade ingen möjlighet att ha utbildningen med oss. Café Blev en succé. Vi har under året haft ett bra samarbete med fritidsgården. Analys lärdomar: Vi hade satt upp för många mål i vår arbetsplan och en del var svåra att utvärdera. Vi kommer att ha färre mål i vår arbetsplan nästa år. Vi kommer att fortsätta arbetet med Trygghet och Trivsel och bemötande 5

6 5.2. Kunskaper Öka vårt gemensamma synsätt rörande arbetssätt och arbetsformer Fortsätta den påbörjade arbetslagsutvecklingen med elevhälsan. Återkommande gemensamma pedagogiska aktiviteter och diskussioner. De pedagogiska diskussioner som varit har varit bra Analys lärdomar: Vi behöver arbeta vidare med våra pedagogiska diskussioner både i arbetslag, ämnesträffar och hela skolan tillsammans Vi behöver ha mer pedagogiska aktiviteter och diskussioner Vi vill knyta an mer till forskning och ha det vid fler tillfällen Elevernas ansvar och inflytande Alla elever ska känna delaktighet och engagemang. Eleverna upplever att de är informerade om vilka möjligheter de har till inflytande Fungerande elevdemokratiska grupper Lära oss mer om elevinflytande genom att läsa och diskutera, så att vi kan göra förändringar med utgångspunkt av våra styrdokument. Alla klasser har klassråd minst 2 ggr/månad som protokollförs. Här har vi inte lyckats. Analys lärdomar: Bra att vi fick läsa in oss på elevinflytande innan vecka 44. Bra med en hylla i personalrummet där det går att hämta material. Tiden har inte räckt till pga att vi haft för många utvecklingsområden att arbeta med. Färre mål i vår arbetsplan nästa läsår Fasta punkter på dagordningen. Klasspengarna ska vara uträknat/ elev istället för/klass. Lära oss mer om vad elevinflytande innebär och hur gör vi konkret i varje ämne. Elevinflytande blir ett av våra prioriterade mål nästa läsår 6

7 5.4. Skola och hem Att öka föräldrasamverkan och förebygga ungas alkohol och drog -användning Öka föräldrars Inflytande över sina barns lärande Tema dialog i åk 6 två ggr ÖPP i åk 6,8 och 9 Nyasteg åk 7 Föräldramail minst var fjortonde dag Nya steg genomfört Öpp blev ej pga omarbetning av program Tema dialog inställt pga få anmälda Föräldramailen har fungerat bra. Analys lärdomar: Se efter hur vi bjuder in. Hitta fler sätt att bjuda in på. Hur får vi hit föräldrarna? Utvärdera direkt sista föräldrakvällen Hur gör vi med föräldrar som inte har mail? Hur når vi föräldrar som har ett annat språk? Schemalägga Nya steg. Utbildad personal i nya steg saknas. Vissa delar i Nya steg bör uppdateras. Föräldrar och elever måste få tillgång till Dexter Övergång och samverkan Öka antalet elever som väljer Torvalla skolan Eleverna i åk 5 har HK på Torvallaskolan Ha en noggrann planering för blivande åk 5 Gemensam aktivitets dagar Få elever att tala gott om Torvallaskolan. 30% fler elever har valt oss ht 11 7

8 Analys lärdomar: All personal ska ha beröm för det arbete som gjorts för att få eleverna att komma till oss. Personalen engagemang och kreativitet för att nå hit har varit av stor betydelse Ha Friends dagen på hösten. Vi måste bli bättre på att marknadsföra skolan. Att Fjällängen elever får lära känna Mimer barnen innan åk 6 Önskvärt att vi har personal som jobbar även på Fjällängen. I nya timplanen ligger all hk i åk Skolan och omvärlden Alla elever i åk 8 ska få gå ut på Prao Motivera elever och hitta intressanta PRAO platser för den enskilda eleven Koppla Praon till skolarbetet och motivera eleverna till att göra Praon 80% av eleverna har haft Prao. Analys lärdomar: Bli bättre på att knyta ihop Praon med skolarbetet. Svårare att organisera Praon när eleverna är ute vid olika tillfällen. Vi kommer att jobba vidare med frågan och göra en plan för hur det ska se ut med Praon för Torvallaskolan 5.7. Bedömning och betyg Att högre andel elever blir behöriga till gymnasiet Att vi ska bli bättre på att skriva omdömen Vi behöver jämföra varandras analyser av vt., betyg och nationella prov. Dra slutsatser planera åtgärder. Genomgång av alla årskurser Pedagogiska/ämnes träffar där vi ger feedback på varandras omdömen Vi har högre andel elever som blivit behöriga till gymnasiet. Vi har ökat från 80 % till 90 % behöriga till gymnasiet Vi jobbade med våra omdömen vecka 44 Vår upplevelse är att vi blivit ett litet snäpp bättre 8

9 Analys lärdomar: Våra omdömen måste utvecklas till det bättre Hur visar vi förmågor och färdigheter på ett bra sätt? Vårens fokus blev LGR 11 Vi jobbar vidare med att nå en ökad måluppfyllelse. Koppla på föräldrar och elever i Dexter. Grupp som arbetar vidare med frågan. Redovisning av: Nationella prov åk 9 (tabellunderlag - se bilaga) Betyg samtliga ämnen åk 9 (tabellunderlag - se bilaga) Vilka områden (utifrån de nationella proven) har eleverna klarat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Svenska: Bra resultat. I en klass har ett mycket bra resultat på läsförståelse. Den andra klassen är det flera elever som haft sämre resultat på läsförståelse delen. Flickorna når ett högre resultat än pojkarna. Matematik: I en klass har eleverna klarat Geometrin, Mönster och samband och Taluppfattning bra. Algebra och Sannolikhetslära har ett sämre resultat. I Matematiken är det ingen skillnad i resultatet mellan pojkar och flickor. Engelska: Bra resultatet i bägge klasserna. Läs och hör förståelse mycket positiv. Ingen skillnad mellan flickor och pojkar Analys och lärdomar: Vi har blivit bättre på att använda analyserna av betyg och nationella prov när vi planerar vår undervisning. Tex. En klass har jobbat mycket med läsförståelse som var ett utvecklingsområde vi kunde se förra läsåret. Det syns i resultatet. De elever som inte klarat de nationella proven har vi arbetat intensivt kring, med både åtgärdsprogram och EVK. Det är fortfarande svårt att göra djupare analyser och dra slutsatser utifrån dessa. Den lokala planeringen och bedömningsmatriserna har också varit ett stöd i planeringen för undervisningen. Vi kommer att fortsätta vårt kvalitetsarbete. Under året kommer vi att jobba mer med tidig upptäckt, dvs. vi ska försöka ringa in elever i behov av stöd tidigt och sätta in adekvata åtgärder. Vilka ämnen har eleverna klarat bra respektive mindre bra: Både svenskan och engelskan har eleverna klarat bra. 9

10 En jämförelse och ett resonemang av sambandet mellan betyg och erhållna resultat på nationella proven Vi kan inte se några påvisbara skillnader mellan de betyg eleverna erhållit och resultaten på de nationella proven. Antal elever: Totalt antal elever i åk 9: 51 Totalt antal pojkar i åk 9: 22 Totalt antal flickor i åk 9: 29 Betyg åk 9 läsåret 2010/2011 Andel elever Genomsnittligt meritvärde som uppnår lägst betyget godkänt i samtliga ämnen i årskurs 9. behöriga till gymnasieskolan (%) som ej uppnått målen i 1 ämne (%) helt utan slutbetyg (%) Pojkar 197,7 72,7 90,9 Flickor 230,5 82,7 89,6 0,03 Totalt 216,1 76,5 90,2 0,04 0, Rektors ansvar (se punkt 9). 6. Hälsa och livsstil Rörelse är upptaget i vår lokala arbetsplan för läsåret Vi har inte genomfört det vi tänkt i vår arbetsplan Vi har inte genomfört det vi tänkt i vår arbetsplan Analys Lärdomar: Att inte ha så många mål uppsatta i vår arbetsplan Minska antalet mål i vår arbetsplan 10

11 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Vår beteendevetare har sammanställt svaren i vår trygghetsenkät. Vårt utvecklingsområde inför nästa läsår blir att få till en bättre arbetsro. Det finns med i vår kommande arbetsplan. Vår Friendsgrupp har arbetat med förebyggande insatser som genomförts vid några tillfällen i år. 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Vi har 100% spec,pedagog anställd på skolan dessutom har vi 100% beteendevetare som även har spec.pedagogisk kompetens i sin utbildning. Även en av våra verksamhetsledare har spec.pedagogik i sin utbildning. Vi har ett EHT team som träffas en gång i veckan och besöker arbetslagen regelbundet. Vi har under läsåret arbetat utifrån EHT teamets arbetsplan för läsåret 10/11. Under året har vi infört studiestöd på skolan. Två eftermiddagar i veckan, efter skoltid har eleverna haft tillgång till 3 vuxna för att få extra stöttning i sitt skolarbete. Vissa pedagoger har haft resurstid i sin tjänst vilket har inneburit att man på vissa lektioner har kunnat vara 2 pedagoger i klassrummet. 9. Rektors ansvar På vilket sätt tar rektor, som pedagogisk ledare, ansvar för genomförandet av föreslagna åtgärder. Jag har fortfarande som mål att Torvallaskolan ska bli Östersunds kommuns bästa skola. Dock det ett kontinuerligt lärande och att vi arbetar med förståelsen av vårt uppdrag. Fokus blir på lärandet såväl för elever som för vårt eget lärande. Att vi lär genom egna erfarenheter blir en utan den enskildes, utan den enskildes engagemang kan inte det arbetet fungera allas vår vilja att bli en ännu bättre skola är det som utgör grunden för att bli en lärande organisation. Jag tror på en lärande organisation och i den utföra ett processinriktat ledarskap. Jag tror att i en lärande organisation sker utgångspunkt för utvecklingsarbetet på skolan. Här blir dialog och kommunikation två grundläggande faktorer för att vi ska lyckas. Skolutveckling för mig är ett förändringsarbete för att skapa kvalitetshöjningar i lärandet = kvalitetsarbete.. Jag tror fortfarande att om vi får ett helhetstänkande kring ungdomars utveckling och lärande når vi ännu en bit närmare vår nya Vision Genom Trygghet och Trivsel når vi en ökad måluppfyllelse Jag är övertygad om att de områden, Elevinflytande, Arbetsro och Fungerande rutiner som vi satt upp i vår arbetsplan, gör att vi kommer att nå en högre måluppfyllelse. Östersund Carina Bergqvist 11

12 12