Kvalitetsredovisning 2009/2010. Mimergården Fritidshem Lilla Blå Eva Bengtsson

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009/2010 Mimergården Fritidshem Lilla Blå Eva Bengtsson

2 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lilla blå fritidshem finns på avd Gul, Mimergården. Lokalerna består av ett litet mysrum ett allrum och ett kök. Lokalerna delas med särskolan 4-10 och fritidsklubb. Barnen (5st) kommer från avd Grön F-1:an. Mellanmål serveras kl ca. 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Kontaktbok, utvecklingssamtal och föräldra/familjefika ligger till grund för vårt arbete. Fotografier är ett underlag som visar på vår verksamhet. Veckokalender finns uppsatt och används vid utvärdering. En del gemensamma fredagar har vi haft tillsammans med fritidsklubben. Tre elever lämnade lilla blå vt 09 och tre nya elever har skolats in ht 09. De är 5-6 år ht 09 och alla 6 år vt 10.

3 3. Utvecklingsområden 2008/2009 Träna på-och avklädning och försöka hålla reda på sina saker. Träna socialt samspel Finmotorik träning Tränat öga-hand koordination målning etc. Sociala berättelser Utflykter utanför närområdet Tydliggöra målen för oss och föräldrarna. 4. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan Ambitionerna har förändrats p.g.a. ny grupp, att få ihop gruppen har prioriterats. Cirkusträningen Cirkus Musikör har bidragit till gruppsammanhållning, socialt samspel, turtagning, glädje kring att stå framför en publik. 5. Områden i fritidshemmets läroplan (Lpo 94) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Fritidshemmets mål och riktlinjer finns sammanfattade under åtta rubriker/områden i fritidshemmets läroplan (Lpo94) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. en och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget.

4 Inriktning smål (KF) Fritidshemmets läroplan (Lpo 94) Fritidshemmets mål Kvalitets krav (BoUN) Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och fritidshemmets mål Normer och värden Gott bemötande av barn och elever bidrar till en positiv självbild, en tilltro till egen förmåga och eget omdöme samt respekt för andra. Fritidshemmets mål: Utveckla ett gott beteende och ett bra samspel med andra Insatser för att nå målet: Genom att dagligen träna på ett gott beteende, både mot vuxna och barn för att nå målet. Cirkusträningen har verkligen bidragit till att nå målet. Resultat: Trevliga, empatiska och inkännande barn som kan föra sig bland andra. Analys lärdomar: Ett konsekvent, dagligt tränande behövs för att komma vidare. Sam syn nödvändig. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Ha förtröstan i att vi kan nå målet. Tid att samtala kring barnen, alla tillsammans för att nå samsyn.

5 Handledning ca 7 ggr under läsåret har bidragit till samtal. Vår rektor och spec. ped har gått in en tim/ mån och frigjort oss för samsynsprat och planering Kunskaper Barn och elever har en god arbetsmiljö, såväl fysisk som social och värnar aktivt om den inre och yttre miljön samt har kunskap om förutsättningarna för ett hållbart samhälle. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Beskriv hur arbetet med barns och elevers miljömedvetenhet sker. Beskriv arbetet med entreprenörskap Beskriv hur arbetssätt och arbetsformer utvecklas och anpassas så att varje elev, i första hand, får sina behov tillgodosedda i sina ordinarie grupper. Fritidshemmets mål: Ge goda kunskaper om vår miljö och vad som krävs för att värna om den. Insatser för att nå målet: vi deltar i det gemensamma pågående miljöarbetet på skolan Resultat: Analys lärdomar: Större kunskap och insikt inom området för vart år som går. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi fortsätter på inslagen linje Elevernas ansvar och inflytande Barn, ungdomar och studerande tar ansvar för och utövar inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande. Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Skolområdet ska ha en plan för hur man arbetar med att utveckla barns och elevers inflytande och ansvarstagande. Beskriv hur verksamheten organiseras så att barn och elever upplever att de är informerade om vilka möjligheter till inflytande de har i skolan och hur de får möjlighet att utveckla ett reellt inflytande och ansvarstagande som ökar med stigande ålder och mognad.

6 Fritidshemmets mål: Att ge eleverna möjlighet välja aktiviteter och ta ansvar för sina och skolans saker och sitt handlande. Insatser för att nå målet: Föräldra/familjefikat ett är ett forum. Vid mellanmålet samt att i övrigt ge tillfällen för eleverna att komma till tals. Främst under vt kunde våra elever välja tex. ute eller inne aktiviteter. I görligaste mån har vi varit lyhörda för vad de vill och försökt genomföra det. Vi har dock försökt undvika låsningar vid ett beteende, istället har vi visat på andra alternativ. Resultat: Välmående och ansvarskännande elever Analys lärdomar: Viktigt att ha fokus och upprätthålla rundan kring bordet där alla får komma till tals och behålla lyhördheten Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Eleven blir sedd och bekräftad. De val som eleven gör tas på allvar och görs möjliga. Man är viktig för gruppen och lär sig hänsynstagande och respekt. Fortsätta det arbete vi gör och inte ge upp Skola och hem Barn, ungdomar och studerande tar ansvar för och utövar inflytande över sitt lärande och föräldrar har inflytande över sina barns lärande. Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Verksamheten ska vara öppen för och stimulera vårdnadshavarens engagemang. Det ska finnas lokal styrelse, föräldraråd eller motsvarande på varje förskola och skola Fritidshemmets mål: Att barn och föräldrar ges möjlighet att påverka elevernas situation på fritids. Insatser för att nå målet: Bjuda in till föräldra/familjefika och utvecklingssamtal 1 gång/termin. Vi vill ha en bra tamburkontakt vid lämning och hämtning. Alla ska känna sig välkomna till fritidshemmet. Eleverna är med och förbereder mötena ex.vis möblerar, bakar, dukar m.m. Resultat: Eleverna vet vilka de andras föräldrar är. Föräldrarna blir bekanta med varandra. Analys lärdomar: Föräldra/familjefikat är ett uppskattat arrangemang. Viktigt att eleverna ser att vi samtalar och umgås med deras föräldrar.

7 Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Uppmana föräldrarna att hämta minst 1 gång/månad eller gärna mer för att få en bra kontakt. Välkomna föräldrar att komma och delta i verksamheten alla dagar för att få större inblick i vår verksamhet Övergång och samverkan Fritidshemmets mål: Eleverna ska känna sig trygga i övergången mellan förskola och särskola/ fritidshem och till senaredelen/fritidsklubben. Insatser för att nå målet: Besöka förskolan innan eleven besöker oss. Delta i överlämnande samtalet, samt besöka förskolan under vt. Inskolningsprogram följs. Eleverna har gjort bekantskap med fritidsklubben under 4-5 år innan de skrivs in där. Ge möjlighet till återbesök i förskolan. Resultat: Eleverna visar trygghet och att de trivs. Analys lärdomar: Återkopplingen visar sig vara viktig för eleverna. De får då möjlighet att berätta om sin nya situation på fritidshemmet. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Fortsätta med återbesök Skolan och omvärlden Fritidshemmets mål: Åka med kommunala färdmedel och besöka olika platser, utställningar m.m. Insatser för att nå målet: Samarbete med fritidsklubben för att få variation på utflykterna. Resultat: Eleverna får uppleva och få förståelse för vad som gäller i samhället ex.vis vid restaurang- och cafè besök, bibliotek o.dyl. Kännedom om utbudet i kommunen som t.ex. Jamtli, Färgfabriken och lekplatser. Analys lärdomar: Extra viktigt för våra elever då de ofta behöver längre tid, många upprepade besök för att veta vad som gäller i olika miljöer. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Bibehålla och utveckla möjligheterna till omvärldsorientering. Vi får ett antal yngre, nya elever nästa läsår vilket gör att vi som oftast kommer att hålla oss i närområdet.

8 5.7. Bedömning och betyg Grunden för det livslånga lärandet är att alla har goda tal, läs och skrivfärdigheter samt goda kunskaper i matematik. Barn och elever uppmuntras att i högre grad utveckla sina kunskaper och färdigheter i naturvetenskapliga ämnen och språk. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Det ska finnas ett uppföljningssystem för varje barns/elevs lärande och utveckling Fritidshemmets mål: Kunna använda tecken som stöd i all kommunikation, -skriva sitt namn, duka till rätt antal, -förstå pengars värde. Insatser för att nå målet: Låta eleverna göra själva, ge tid. Resultat: Glada elever som blir förstådda och kan själva. Analys lärdomar: Vuxna måste ha tålamod att invänta eleverna så att de känner att de får försöka själva. Vara pedagogiska! Vi ska använda tecken mera konsekvent. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Fortsätta på inslagen väg Rektors ansvar Personal äger och har tillgång till hög kompetens och nödvändiga kunskaper och färdigheter. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Beskriv personalens behörighet Beskriv hur handledning, fortbildning eller annat stöd till personal som arbetar med barn och elever i behov av särskilt stöd erbjuds. På vilket sätt tar rektor, som pedagogisk ledare, ansvar för genomförandet av föreslagna åtgärder. Rektors ansvar är att stimulera och engagera personalen till fortsatt gott arbete. Fortbildning för personalen är ett område där rektor kan göra insatser för att gagna en god kvalitet för elevernas utbildning. Teckenkommunikation har all personal fått tagit del av i

9 fyra dagar, nio personer har varit på Särskolornas rikskonferens i Uppsala där temat var Hjärnans funktion. Särskolorna i Östersund har ett nätverk där pedagoger träffas ett antal gånger per läsår och inbjudna gäster har varit Habiliteringen, Elevhälsan, dessutom har erfarenhetsutbyte varit en viktig del i mötet. Personalens behörighet: Ht-08 en fritidsped. 82 % en fritidsped. 75% en fritidsped 50% Vt-09 en fritidspedagog 100% en fritidsped. 75% (87,5 fr.o.m. 1/4) en fritidsped 75% 6. Hälsa och livsstil Barn och elever utövar fysisk aktivitet och deltar i skapande verksamhet samt har kulturella upplevelser. Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Beskriv hur verksamheten organiseras så att fysisk aktivitet blir ett naturligt inslag varje skoldag. Beskriv hur barn och unga får ta del av och utveckla kulturarvet av olika vinteraktiviteter och vinteridrotter. Beskriv hur arbetet med utemiljön sker. Beskriv hur arbetet med allergiska barn/elever sker samt om det finns en plan avseende allergi. Beskriv hur måltider som ingår blir en pedagogisk verksamhet Fritidshemmets mål: Friska och sunda barn som får möjlighet till utveckling inom kultur och skapande Insatser för att nå målet: Uppmuntra till daglig utevistelse samt utflykter. Delta i skolans kulturutbud. Ha skapande verksamhet Resultat: Eleverna får grov-och finmotorisk träning genom att måla och pyssla t.ex. Skapande verksamheten ger dessutom materialkännedom. Vi får rörligare elever som får bättre balans och vana att vistas i olika miljöer. Det har varit ett stort kulturutbud under året som varit uppskattat. Analys Lärdomar: främjar elevernas välmående och minskar infektionsrisken. Skapande verksamheten ger harmoni och lugn. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: fortsätta på redan inslagen linje

10 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Inga åtgärder vidtagna 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav 2009 Beskriv tillgången av specialpedagogisk kompetens. Redovisa hur arbetet med åtgärdsprogram sker. Deltar i arbetet med IUP och föräldrasamtal. Alla våra elever är i behov av speciella åtgärder. Tid erfordras för att uppnå samsyn runt vart och ett av barnen. 9. Redovisning av Öppen fritidsverksamhet Ingen öppen fritidsverksamhet